UbU5y

Yttrande 1998/99:UbU5y

Utbildningsutskottets yttrande 1998/99:UbU5y

Tilläggsbudget för år 1999

1998/99

UbU5y

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 15 april 1999 beslutat att bereda övriga utskott tillfälle att yttra sig över 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 jämte motioner, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande yrkandena 24 (delvis) och 16 i propositionen samt motionerna 1998/99:Fi16 (c) yrkande 24, 1998/99:Fi17 (fp) yrkande 10 och 1998/99:Fi25 (m) yrkandena 1 och 2.

Ändrade anslagsbelopp inom utgiftsområdena 15 och 16

Regeringen föreslår i propositionen yrkande 24 att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogad tabell (s. 43).

Såvitt avser utbildningsutskottets beredningsområde innebär förslagen följande omfördelningar mellan anslag och utgiftsområden.

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd skall enligt regeringens förslag anslaget A 2 Studiemedel m.m. ökas med 8 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

Det påpekas i propositionen att Centrala Studiestödsnämnden (CSN) varje år sedan 1995 har debiterat Arbetsmarknadsstyrelsen för kostnader för räntesubventioner och avskrivningar av lån för äldre utbildningsbidrag. För att förenkla administrationen bör i stället utgifterna beräknas under utgiftsom-

råde 15 Studiestöd, där CSN är ansvarig myndighet.
En omfördelning av anslagsmedel föreslås också mellan utgiftsområde 15
Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Rege-
ringen redovisar att anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
inom utgiftsområde 16 har överskridits till följd av att kommunerna har
anordnat platser inom Kunskapslyftet till högre kostnader än vad som tillde-
lats medel för. Samtidigt har anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. inom ut-
giftsområde 15 i vad avser särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (Svuxa)
inte till fullo utnyttjats. Detta beror enligt regeringen dels på att fler stu-	1

derande än beräknat har sökt särskilt utbildningsbidrag (UBS), dels på att vissa grupper inom Kunskapslyftet finansierar sina studier på annat sätt.

Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna inom utgiftsområde 16 ökas med 100 miljoner kronor genom en motsvarande minskning av anslaget Vuxenstudiestöd m.m. inom utgiftsområde 15.

Slutligen, när det gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, föreslår regeringen att anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. minskas med 1 miljon kronor för att till en del finansiera uppbyggnaden av ett yrkesregister vid Statistiska centralbyrån (utgiftsomr. 2 anslaget A 6).

U t s k o t t e t har inga invändningar mot regeringens förslag till ändrade anslagsbelopp inom utgiftsområdena 15 och 16. Utskottet föreslår alltså att finansutskottet tillstyrker förslagen.

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning

Under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg inom ut-
giftsområde 16 har för innevarande budgetår beräknats medel om 41 805 000
kr för genomförande av försöksverksamhet med lärlingsutbildning. Syftet är
att stimulera utvecklingen av en ny och modern lärlingsutbildning. Medlen
används för direkt stöd till kommuner som deltar i försöksverksamheten och
till nationella stimulans- och informationsinsatser. Bidrag utbetalas enligt
förordningen (1997:762, ändr. 1999:67) om försöksverksamhet med lärlings-
utbildning inom gymnasieskolan som gäller för lärlingsutbildning som på-
börjas före den 1 juli 2000. Statsbidrag lämnas med 1 500 kronor för varje
elev som med lärlingskontrakt påbörjar lärlingsutbildningen (16 § förord-
ningen).
Enligt regeringen behövs det ytterligare insatser för att stärka skolans ar-
betslivsanknytning. Regeringen föreslår därför i förslaget till tilläggsbudget
att ifrågavarande medel även skall få användas till kvalitetsförbättrande
insatser för yrkesutbildningar i gymnasieskolan generellt samt för utveckling
av programinriktat individuellt program (yrk. 16).
Avslag på regeringens förslag i fråga om användningen av medlen för lär-
lingsutbildning begärs i två motioner, nämligen i motionerna 1998/99:Fi25
yrkande 1 från Moderata samlingspartiet och 1998/99:Fi17 yrkande 10 från
Folkpartiet.
Moderaterna förordar i sin motion ett system, där yrkesutbildningen är en
kombination av skolförlagd utbildning och utbildning på en eller flera ar-
betsplatser och där företagen i likhet med skolan ges anslag för sin utbild-
ningsinsats (yrk. 2). De anser att de redan avsatta medlen för försöksverk-
samheten under år 1999 bör användas i syfte att utveckla en modern lärlings-
utbildning i samverkan med näringslivet. Riksdagen bör enligt deras mening
göra ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.
Folkpartiet anser att elever som vill ha mer praktik i skolan bör beredas
möjlighet till detta, men det bör ske inom ramen för en ny mer individuali-
serad gymnasieskola.	1

U t s k o t t e t har inhämtat från Utbildningsdepartementet att regeringen sedan hösten 1997 beviljat 31 ansökningar från skolhuvudmän om att få delta i försöksverksamheten med lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Av dem som fått tillstånd har ca hälften startat sina pilotprojekt, vari ca 150 elever deltar.

Utskottet delar regeringens bedömning att medlen som beräknats för försöksverksamheten med lärlingsutbildning också bör få användas för kvalitetsförbättrande insatser för yrkesutbildningar inom gymnasieskolan generellt.

Finansutskottet bör enligt utbildningsutskottet föreslå att riksdagen med avslag på motionsyrkandena godkänner vad regeringen förordat.

Övrigt

Centerpartiet anser i motion 1998/99:Fi16 yrkande 24 att anslagen under utgiftsområde 16 till Karlstads universitet (B 20), Växjö universitet (B 22) och Örebro universitet (B 24) för forskning och forskarutbildning bör ökas med 10 miljoner kronor vartdera. Forskningssatsningen bör finansieras genom att anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde 14 minskas med 30 miljoner kronor. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma till riksdagen med förslag till ny tilläggsbudget för budgetåret 1999 som tillgodoser deras önskemål.

U t s k o t t e t hänvisar till att regeringen i den ekonomiska vårpropositionen föreslår att medlen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor förstärks med 70 miljoner kronor år 2000 för främst de tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro. Utskottet är inte berett att tillstyrka Centerpartiets förslag om ny tilläggsbudget med forskningssatsningar innevarande år. Motionsyrkandet bör avstyrkas av finansutskottet.

Stockholm den 11 maj 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson (s), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Barbro Westerholm (fp), Nalin Pekgul (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle Larsson (v), Camilla Sköld (v) och RosMarie Jönsson Neckö (s).

1

Avvikande meningar

1. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m) och Tomas Högström (m) anför:

Vi motsätter oss regeringens förslag om ändrad användning av de medel som beräknats för innevarande budgetår för genomförande av försöksverksamheten med lärlingsutbildning. I stället förordar vi ett system där yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd utbildning och utbildning på en eller flera arbetsplatser och där företagen i likhet med skolan ges anslag för sin utbildningsinsats. De redan avsatta medlen bör användas i syfte att i samverkan med näringslivet utveckla en modern lärlingsutbildning. Därigenom tas det kunnande och den kompetens till vara som skolan respektive näringslivet har. Vi vill att finansutskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi25 och med anledning av motion 1998/99:Fi17 yrkande 10 dels avslår regeringens förslag om ändrad medelsanvändning, dels som sin mening ger regeringen till känna vad vi här har anfört.

2. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning

Barbro Westerholm (fp) anför:

Jag anser att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag att medlen som avsatts för att stimulera utvecklingen av en ny och modern lärlingsutbildning skall få användas till generella kvalitetsförbättrande insatser för yrkesutbildningar i gymnasieskolan. Det är viktigt att elever som vill ha mer praktik i skolan bereds möjlighet till detta, men sådana satsningar bör göras inom ramen för en ny gymnasieskola som inte grundas på föreställningen att alla elever är lika. Finansutskottet bör föreslå att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi17 yrkande 10 och med anledning av motion 1998/99:Fi25 dels avslår regeringens förslag om ändrad medelsanvändning, dels som sin mening ger regeringen till känna vad jag här har anfört.

3. Övrigt

Sofia Jonsson (c) anför:

Enligt min mening bör de tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro under innevarande budgetår tillföras 10 miljoner kronor vartdera för forskning och forskarutbildning. Denna forskningssatsning bör finansieras genom att anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom utgiftsområde 14 minskas med 30 miljoner kronor. Jag vill att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om detta i ny tilläggsbudget för budgetåret 1999. Finansutskottet bör alltså tillstyrka motion 1998/99:Fi16 yrkande 24.

1

Särskilda yttranden

1. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Vi anser att regeringen inte har organiserat försöksverksamheten och gjort skolor och arbetsliv delaktiga i utformningen så att parterna känt sig attraherade av den. Regeringen bör uppfatta det svaga intresset för försöksverksamheten som en signal att ompröva och utveckla modellen för framgångsrik lärlingsutbildning i enlighet med Kristdemokraternas förslag som också är internationellt prövat. Det innebär att lärlingsutbildningen skall inledas från det första gymnasieåret och inte först efter två år som regeringens modell är. Vidare skall lärlingsutbildningen avslutas med ett gesällprov och leda till yrkesexamen.

2. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning

Sofia Jonsson (c) anför:

Regeringen föreslår att medel som beräknats för försöksverksamheten med lärlingsutbildning skall få användas även till kvalitetsförbättrande insatser för yrkesutbildningar i gymnasieskolan generellt.

Även om förslaget innebär ett avsteg från den uppgörelse om lärlingsutbildning som träffades mellan regeringen och Centerpartiet under föregående mandatperiod har jag avstått från att yrka avslag på förslaget. Skälet till detta är att regeringen förefaller ha misslyckats med att verkställa beslutet, och att försöksverksamheten därmed blivit försenad och av mindre omfattning än beräknat, varför de beräknade medlen inte kommer att förbrukas helt.

Elanders Gotab, Stockholm 1999

1