Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Yttrande 2018/19:FiU1y

Finansutskottets yttrande

2018/19:FiU1y

 

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 4 oktober 2018 att ge övriga utskott tillfälle att senast den 22 november 2018 yttra sig över iakttagelserna i en promemoria om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen som tagits fram inom konstitutionsutskottet. Finansutskottet yttrar sig med anledning av denna promemoria.

 

 

 

Utskottets överväganden

Bakgrund

Konstitutionsutskottet (KU) beslutade den 4 oktober att ge övriga utskott tillfälle att senast den 22 november 2018 yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som tagits fram inom KU om uppföljningen av hur riksdagen tillämpar subsidiaritetsprincipen. KU önskar särskilt följande redogörelser och bedömningar:

  1. En kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på olika politikområden under 2017 jämfört med 2016 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande.
  2. En samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsärenden från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.
  3. En kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen.
  4. En kommentar om i vilken utsträckning utskottet använder sig av IPEX eller kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för inhämtande och utlämnande av information.
  5. Kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar.

I KU:s promemoria redogörs för uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under 2017. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsärenden som inleddes under hösten 2017 men som avslutats först under våren 2018 ingår inte i den aktuella uppföljningen utan tas i stället upp vid nästa års uppföljning. Inget hindrar dock utskotten från att i sina yttranden, om de så önskar, även ta upp subsidiaritetsprövningar som genomförts senare. Årets uppföljning är den nionde i ordningen.

Finansutskottets subsidiaritetsprövningar under 2017

Under 2017 subsidiaritetsprövade finansutskottet 15 utkast till lagstiftningsakter och lämnade tre utlåtanden, varav ett avsåg två lagstiftningsakter. I övriga 11 fall ansåg utskottet att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Endast ett utskott genomförde fler prövningar. Finansutskottet lämnade flest utlåtanden.

De 15 utkast som prövades under 2017 var följande:

•       COM(2016) 788 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 vad gäller de territoriella typindelningarna (Tercet)

•       COM(2016) 850 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (föranledde ett motiverat yttrande, utl. 2016/17:FiU38)

•       COM(2016) 851 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet

•       COM(2016) 852 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om ändring av direktiv 98/26/EG, direktiv 2002/47/EG, direktiv 2012/30/EU, direktiv 2011/35/EU, direktiv 2005/56/EG, direktiv 2004/25/EG och direktiv 2007/36/EG

•       COM(2016) 853 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki

•       COM(2016) 854 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (föranledde ett motiverat yttrande, och förslaget behandlades i samma utlåtande som COM(2016) 850, utl. 2016/17:FiU38)

•       COM(2016) 856 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012 och (EU) 2015/2365

•       COM(2017) 114 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik, om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik

•       COM(2017) 208 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister

•       COM(2017) 329 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003

•       COM(2017) 343 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk privat pensionsprodukt (PEPP)

•       COM(2017) 331 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (föranledde ett motiverat yttrande, utl. 2017/18:FiU7)

•       COM(2017) 536 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder, förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande, förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) nr 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (föranledde ett motiverat yttrande, utl. 2017/18:FiU31)

•       COM(2017) 537 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II)

•       COM(2017) 538 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd.

Tio av utkasten innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden. Av de totalt 15 utkasten var 11 förslag till förordningar och fyra förslag till direktiv. Totalt avsåg 14 av förslagen ändringar av gällande förordningar eller direktiv.

Utlåtande 2016/17:FiU38 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet

I utlåtande 2016/17:FiU38 subsidiaritetsprövade finansutskottet två förslag från kommissionen som gällde ändringar av regelverket om kapitaltäckning, COM(2016) 850 och COM(2016) 854. Ändringarna avsåg tillsynsförordningen genom förslaget till förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (COM(2016) 850). Ändringarna avsåg också kapitaltäckningsdirektivet genom förslaget till direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (COM(2016) 854).

I utlåtandet anförde utskottet att riksdagen har möjlighet att pröva den s.k. proportionalitetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsprövningen och ansåg att förslagen stred mot proportionalitetsprincipen. Utskottet anförde att kommissionens ändringsförslag som gäller de s.k. pelare 2-bestämmelserna bl.a. innebär att pelare 2-kravet inte får ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker. Utskottet ansåg att de föreslagna bestämmelserna minskar medlemsstaternas flexibilitet att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker. En för låg nivå på ett instituts kapital i förhållande till de risker som institutet är exponerat mot eller utsätter det finansiella systemet för kan innebära stora konsekvenser för statsfinanserna och samhällsekonomin som helhet. Enligt utskottet måste en medlemsstat på nationell nivå ha möjlighet och rättighet att vidta de åtgärder som anses motiverade för att säkerställa den finansiella stabiliteten i landet. Utskottet underströk att medlemsstaternas möjlighet och rättighet att vidta eventuella ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i respektive land måste värnas.

Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:155). Kommissionen svarade på riksdagens motiverade yttrande i juni 2017 (C(2017) 3975).

Förslagen till rättsakter behandlas på EU-nivå enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och har ännu inte antagits av rådet och Europaparlamentet.

Utlåtande 2017/18:FiU7 Ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland

I utlåtande 2017/18:FiU7 subsidiaritetsprövade finansutskottet kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (COM(2017) 331).

Under subsidiaritetsprövningens gång lämnade kommissionen ett förslag som ändrade det ursprungliga förslaget (COM(2017) 539). Utskottet gjorde bedömningen att ändringsförslaget inte påverkade utskottets ställningstagande i fråga om subsidiaritetsprincipen. I utlåtandet framhölls att kommissionens principiella inställning är att ändrade förslag inte omfattas av subsidiaritetskontrollmekanismen, men att kommissionen ändå underställer dem subsidiaritetskontroll om ändringen bedöms kunna påverka subsidiaritetsbedömningen (C(2013) 4869). Utskottet påpekade att detta fall är speciellt eftersom subsidiaritetsprövningen av det ursprungliga förslaget fortfarande pågick och att det var oklart hur kommissionen skulle hantera det ändrade förslaget i förhållande till subsidiaritetskontrollmekanismen.

Vidare lämnade Europeiska centralbanken (ECB) under prövningens gång en rekommendation om ändring i bankens stadgar för att kunna genomföra de uppgifter som följer av kommissionens förslag.

I sitt ställningstagande anförde utskottet att kommissionens förslag om krav på samtycke från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och relevanta centralbanker är alltför långtgående och inte tar tillbörlig hänsyn till befintliga verktyg för att främja tillsynskonvergens. Utskottet ansåg att förslaget även riskerar att skapa en ineffektiv struktur där det kan ifrågasättas om målen med förslaget nås. Utskottet ansåg därutöver att möjligheten att kräva omlokalisering av vissa systemviktiga centrala motparter från tredjeland till EU går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget. Vidare saknade utskottet en motivering till varför relevanta centralbanker skulle ges utökade befogenheter i tillsynsarbetet. Mot bakgrund av dessa invändningar ansåg utskottet att kommissionens förslag stred mot subsidiaritetsprincipen. I ställningstagandet noterade utskottet att kommissionen under pågående subsidiaritetsprövning lämnat ett förslag som ändrar det ursprungliga förslaget och konstaterade att det dock inte ändrar utskottets ställningstagande i fråga om subsidiaritetsprincipen. Utskottet konstaterade även att rekommendationen från ECB var en oönskad konsekvens av kommissionens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:9). Kommissionen svarade på riksdagens motiverade yttrande i januari 2018 (C(2018) 41).

Förslaget till rättsakt behandlas på EU-nivå enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och har ännu inte antagits av rådet och Europaparlamentet.

Utlåtande 2017/18:FiU31 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa-myndigheterna)

I utlåtande 2017/18FiU:31 subsidiaritetsprövade finansutskottet kommissionens förslag till ändringar i förordningarna om de europeiska tillsyns­myndigheterna (Esa-myndigheterna) Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och i sex sektorsspecifika rättsakter (COM(2017) 536).

Utskottet ansåg att kommissionens förslag stred mot subsidiaritetsprincipen. Kommissionens ändringsförslag innebär att de tre europeiska tillsynsmyndigheterna ska få ökade befogenheter och fler uppdrag. Framför allt föreslås Esma få nya tillsynsuppgifter, bl.a. i fråga om prospekt och tre kategorier av fonder. Dessutom föreslås att Esa-myndigheterna ska koordinera och likrikta de nationella tillsynsmyndigheternas tillsynsarbete, bl.a. genom strategiska tillsynsplaner. Utskottet ansåg att de föreslagna bestämmelserna riskerade att få till följd att ansvarsförhållandena mellan vad som ska ligga på EU-nivå respektive nationell nivå blir otydliga. Enligt utskottet kan förslaget leda till att tillsynen bli mindre effektiv, mindre förutsägbar och sämre anpassad till nationella förhållanden. Målsättningen med förslaget i dessa delar kan, ansåg utskottet, i tillräcklig utsträckning uppnås genom att åtgärder vidtas på medlemsstatsnivå. Alternativt kan mindre ingripande åtgärder som i tillräckligt hög grad leder till det eftersträvade målet vidtas på EU-nivå.

Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:126). Kommissionen svarade på riksdagens motiverade yttrande i maj 2018 (C(2018) 3204).

Förslaget till rättsakt behandlas på EU-nivå i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och har ännu inte antagits av rådet och Europaparlamentet.

Utskottets tidigare ställningstaganden

Utskottet har i tidigare yttranden till KU konstaterat att det pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket har inneburit att utrymmet för svensk lagstiftning på området har minskat. Samtidigt har utskottet noterat att subsidiaritetskontrollen inneburit att riksdagen kunnat framföra sina synpunkter direkt till EU:s institutioner (yttr. 2017/18:FiU1y, yttr. 2015/16:FiU1y, yttr. 2014/15:FiU1y).

Utskottet har i tidigare yttranden observerat att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv och att denna utveckling minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskild medlemsstat när den ska genomföras (yttr. 2017/18:FiU1y, yttr. 2015/16.FiU1y).

Vidare har utskottet tidigare uttalat att det är viktigt att tidsramen för subsidiaritetsprövningen av ett förslag korresponderar med behandlingen av kommissionens förslag inom EU eftersom de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan förlora i betydelse om prövningen inte kan genomföras innan eller i inledningsskedet av förhandlingarna om rättsakterna (yttr. 2017/18:FiU1y, yttr. 2015/16.FiU1y).

Utskottet har i sina två senaste yttranden till KU ansett att det kan vara av värde att KU i kommande uppföljningar tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter har haft vid subsidiaritetsprövningen (yttr. 2017/18:FiU1y, yttr. 2016/17:FiU2y). I förra årets betänkande 2017/18:KU5 noterade KU att finansutskottet uttryckt önskemål om en redogörelse för KU:s syn på frågan om hur utskotten bör se på förslag där möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter föreslås och i vilken utsträckning sådana delar av ett förslag bör problematiseras vid subsidiaritetsprövningarna. KU ville inte föregripa resultatet av den då pågående EU-kommittén och begränsade sig till att erinra om vad det tidigare uttalat om att subsidiaritetsprövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – en åtgärd ska vidtas, inte huruvida åtgärden ska vidtas eller inte (bet. 2009/10:KU2). EU-kommittén slutförde sitt arbete i januari 2018. Frågan kommenteras inte i utredningens rapport (2017/18:URF1) eller i riksdagsstyrelsens framställning (2017/18:RS8).

Utskottets ställningstagande

 

Fråga 1 och 2. Samlat utfall av subsidiaritetsprövningar

Utskottet konstaterar att antalet genomförda subsidiaritetsprövningar under 2017 var ungefär lika många som under 2016. Under 2017 prövade utskottet 15 utkast till lagstiftningsakter och lämnade tre utlåtanden, varav ett avsåg två lagstiftningsakter. Under 2016 prövade utskottet 16 utkast och lämnade ett utlåtande.

Utskottet konstaterar vidare att det över tid pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket innebär att utrymmet för svensk lagstiftning har minskat på området. Utskottet anser att det nationella utrymmet behövs och måste värnas. I två av utskottets utlåtanden under 2017 lyfte utskottet fram att kommissionens förslag riskerade att minska möjligheten till flexibilitet med anledning av nationella förhållanden. I subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet underströk utskottet att medlemsstaternas möjlighet och rättighet att vidta eventuella ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i respektive land måste värnas (utl. 2016/17:FiU38). Vidare ansåg utskottet i subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna att de föreslagna bestämmelserna riskerar att få till följd att ansvarsförhållandena mellan vad som ska ligga på EU-nivå respektive nationell nivå blir otydliga. Utskottet ansåg att förslaget kan leda till att tillsynen blir mindre effektiv, mindre förutsägbar och sämre anpassad till nationella förhållanden (2017/18:FiU31). Utskottet framhåller att subsidiaritetskontrollen har inneburit att riksdagen kunnat framföra sina synpunkter direkt till EU:s institutioner.

Utskottet noterar att av de 15 utkast som prövades under 2017 var 11 förslag till förordningar och 4 förslag till direktiv. Utskottet observerar att kommissionen liksom tidigare oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för direktiv och att denna utveckling minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskild medlemsstat där den ska genomföras.

 

Fråga 3. Kommissionens motiveringar

Utskottet vill betona vikten av att kommissionen fullödigt motiverar sina förslag med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen. Kommissionen har i samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet prövat under 2017 lämnat en motivering till varför utkasten bör anses förenliga med subsidiaritetsprincipen, men det varierar hur fullödig motiveringen är.

 

Fråga 4. IPEX och riksdagens representant

IPEX används av utskottets kansli men tillför sällan någon relevant information vid subsidiaritetsprövningarna. Kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner fungerar väl. Utskottet har nytta av den bevakning av arbetet inom EU som representanten gör och den löpande information om arbetet inom EU som representanten lämnar.

 

Fråga 5. Övrigt

Utskottet anser att det är mycket viktigt att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritetsprövningen och inte föregriper utfallet av den. Utskottet noterade under pågående subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland att kommissionen lämnade ett förslag som ändrade det liggande förslaget. Det nya förslaget ändrade dock inte utskottets uppfattning i subsidiaritetsfrågan (utl. 2017/18:FiU7). Det förekommer även att kommissionens förslag på EU-nivå behandlas med en tidsram som resulterar i att utskottet överlägger med regeringen om förslaget innan utskottet prövar förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Överläggning med regeringen före utskottets subsidiaritetsprövning genomfördes exempelvis om ovan nämnda förslag om ändrade regler för centrala motparter i EU och i tredjeland och om kommissionens förslag till en europeisk privat pensionsprodukt (COM(2017) 343).

När det gäller frågan om vilken betydelse möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter har haft vid subsidiaritetsprövningen noterar utskottet att KU i förra årets betänkande noterade finansutskottets efterfrågan, och att man inte ville föregripa resultatet av den då pågående EU-kommittén. KU begränsade sig då till att erinra om vad utskottet tidigare uttalat om att subsidiaritetsprövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – en åtgärd ska vidtas, inte huruvida åtgärden ska vidtas eller inte (bet. 2017/18:KU5). EU-kommittén slutförde sitt arbete i januari 2018. Frågan kommenteras inte i utredningens rapport (2017/18:URF1) eller i riksdagsstyrelsens framställning (2017/18:RS8). KU tillstyrker förslagen i framställningen, och kammaren beslutade den 14 november 2018 i enlighet med KU:s förslag (bet. 2017/18:KU7). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019. Mot bakgrund av att EU-kommitténs arbete avslutats vill utskottet återigen lyfta frågan om vilken betydelse möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningen.

 

Stockholm den 15 november 2018

På finansutskottets vägnar

Gunilla Carlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Carlsson (S), Niklas Wykman (M), Emil Källström (C), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Sven-Olof Sällström (SD), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Björn Wiechel (S), Eva Lindh (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Ida Gabrielsson (V), Jörgen Warborn (M), Charlotte Quensel (SD), Christian Carlsson (KD), Joar Forssell (L) och Staffan Eklöf (SD).

 

 

 

Tillbaka till dokumentetTill toppen