Utrikesutskottets yttrande över motioner angående det statliga utvecklingsbiståndet, väckta i anledning av propositionen 1974:100 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1974/75, m. m.
Yttrande 1974:UU1
Utrikesutskottets yttrande nr 1 år 1974 UU 1974:1 y
Nrly
Utrikesutskottets yttrande över motioner angående det statliga utvecklingsbiståndet, väckta i anledning av propositionen 1974:100 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1974/75, m. m.
Till finansutskottet
Genom beslut den 16 maj 1974 har finansutskottet hemställt om utrikesutskottets yttrande över dels motionen 1974:1845 av herr Hermansson m, fl, (vpk), moment 8; dels motionen 1974:1846 av fröken Mattson m. fi, (s), moment 1; dels motionen 1974:1847 av herr Werner i Malmö m, fl, (m); dels motionen 1974:1853 av heiT Fälldin m. fl. (c), moment 4; dels motionen 1974:1855 av herr Helén m. fl, (fp); t/f/x motionen 1974:1856 av herr Johansson i Stockholm m, fl. (c), moment
Utskottet får med anledning härav anföra följande.
1 motionerna 1845, 1846, 1847, 1855 och 1856 yrkas att för budgetåret 1974/75 skall anslås ytterligare 500 milj. kr, till utvecklingsbistånd, så att enprocéntsmåiet uppfylls.
Del av riksdagen år 1968 antagna enprocéntsmåiet innebär alt de samlade bislåndsanslagen budgetåret 1974/75 skulle svara mot en procent av bruttonationalprodukten till marknadspris.
Av propositionen 1974:100 framgåratt ett uppnående av enprocéntsmåiet skulle kräva att anslagen till utvecklingsbistånd för budgetåret 1974/75 räknades upp med ytterligare 500 milj, kr. till ca 2,6 miljarder kronor, 1 propositionen anförs att en utgiftsökning av denna storleksordning inte kan accepteras ulan kompenserande inkomstförstärkning. Av betydelse i sammanhanget är också de valulamässiga aspekterna. De kraftigt ökade oljepriserna innebär en stor belastning på vår utrikesbalans. År 1974 kommer Sveriges bytesbalans åter att redovisa ett inte obetydligt underskott. Risk finns för att bytesbalansen ytteriigare försvagas om den inhemska efterfrågan utvecklas starkare. Det kan i sammanhanget erinras om alt den redan föreslagna svenska ökningen av biståndet med 35 procent vid en internationell jämförelse framstår som myckel betydande, Sverige kommer också, möjligen tillsammans med ytteriigare något land, att vara ensamt om att uppnå det av Förenta nationerna angivna målet som innebär att bislåndsbelalningarna år 1975 skall motsvara 0,7 procent av BNP, Mot denna bakgrund har re-
1 Riksdagen 1974. 9 samt. Yllr. ml.
UU 1974:1 y 2
geringen stannat för att inte föreslå någon ytterligare ökning av biståndsanslagen för budgetåret 1974/75.
I propositionen hänvisas lill den vid liden för dess framläggande ännu pågående extra generalförsamlingen i Förenta nationerna. Därvid diskuterades råvaruproblemen i stort samt möjligheten all genom särskilda finansiella insatser stödja de länder som särskilt drabbats av oljekrisen. Sverige stödjer dessa strävanden. Om man når fram till en lösning får Sverige vara berett att solidariskt tillsammans med andra länder göra sin insats. Regeringen kommer, om så är påkallat, att återkomma lill riksdagen med förslag om finansieringen av en sådan insats.
I propositionen anförs vidare att regeringen under alla förhållanden avser att i 1975 års slalsverksproposilion föreslå de anslag som erfordras för att enprocéntsmåiet skall uppnås budgetåret 1975/76.
Sverige har, sedan FN:s extra generalförsamling nu avslutals, mottagit en vädjan från FN:s generalsekreterare om insatser inom ramen för det av den extra generalförsamlingen antagna särskilda programmet till förmån för de u-länder som drabbats hårdast.
Utskottet anser motiverat att dröja något vid de resolutioner som FN:s extra generalförsamling antagit den 2 maj 1974.
Vid föredragning inför uiskollet har härom framgått följande.
Den extra generalförsamlingen antog två resolutioner ulan omröstning men med en rad uttalade invändningar mot texten.
Den ena resolutionen utgörs av en deklaration om ett nytt internationellt ekonomiskt syslem och uppställer en rad allmänna principer för framlida ekonomiska relationer mellan staterna.
Den andra resolutionen utgörs av ett handlingsprogram för upprättandet av det nya internationella ekonomiska systemet. Programmet är synnerligen omfattande och rymmer avsnitt som berör råvaruproblem, livsmedel, allmänna handelsfrågor, transport och försäkringsfrågor, monetära frågor, u-ländernas industrialisering, överföring av teknologi till u-länderna, kontroll av multinationella företag, samarbete mellan u-länder, förstärkning av FN-systemets roll m. m.
Handlingsprogrammets avsnitt rörande finansiella utvecklingsfrågor inleds med en maning till industriländerna alt uppfylla utvecklingsstrategins målsättningar för det finansiella resursflödet lill u-länderna, i första hand genom en ökning av del offentliga biståndets andel av fiödel. Det offentliga biståndet bör även överträffa det internationella 0,7-procentsmålet.
Del finansiella avsnittet innehåller vidare bl, a, uppmaningar till i-länderna att främja offentliga och privata investeringar som styrs till lämpliga sektorer av värdländernas regeringar. I-länderna bör vidare överväga snara åtgärder för all lilltå u-ländernas skuldbörda, bl. a, genom skuldkonsolideringar, Ul-vecklingskrediler på mjuka villkor bör i ökad utsträckning dirigeras till de minst utvecklade länderna och de länder som drabbats hårdast.
Handlingsprogrammet innehåller vidare ett särskilt program for de mest
UU 1974:1 y 3
drabbade u-länderna. I ett inledande avsnitt konstateras att en rad u-länder står inför akuta betalnings- och försörjningsproblem som en följd av de ökade priserna på livsmedel, korislgödsel, energi och kapitalvaror saml höjda transportkostnader. Samtidigt belönas dock all delta är resultatet av problem på handelns samt valuta- och biståndsområdena som förelegat under en rad år och därmed ackumulerats. Del särskilda programmets effektivitet och allmänna värde sägs bli beroende av att steg las emot en fundamental omstrukturering av det ekonomiska systemet i enlighet med handlingsprogrammets övriga avsnitt. Vidare konstateras att de särskilda åtgärderna måste omfatta inte bara kalastrofålgärder som möjliggör nödvändig import utan även insatser som ökar de drabbade ländernas produktionskapacitet. Det särskilda programmet uppställer ingen målsättning för biståndsinsatsernas omfattning. Däremot anges att alla utvecklade länder och u-länder skall bidra efter utvecklingsnivå och ekonomisk styrka. I-ländernas bidrag måste utgå utöver "nu tillgänglig biståndsnivå".
Enligt resolutionen skall FN:s generalsekreterare snarast möjligt starta en räddningsaktion med syfte att göra del möjligt för de hårdast drabbade u-länderna alt upprätthålla nödvändig import under de närmaste 12 månaderna. Härför uppmanas industriländerna och andra potentiella bidragsgivare att senast den 15 Juni tillkännage bidrag eller avsikt all lämna bidrag genom bilaterala eller multilaterala kanaler lill de drabbade länderna.
Vidare innehåller det särskilda programmet ett principbeslut att upprätta en särskild fond inom FN-systemet som skall lämna katastrof- och utvecklingsbistånd och som skall börja sin verksamhet senast den 1 Januari 1975. Industriländer och "andra potentiella bidragsgivare" förutses bidra lill fonden. Upprättandet av den särskilda fonden kommer all beredas av en s, k, ad hoc-kommilté med 36 medlemsländer. Kommittén har till uppgift all föreslå storiek, arbetsformer, administrativ ordning mm, för fonden.
Äv föredragningen inför utskottet har beträffande uppföljningen av FN-,beslutet om det särskilda programmet förde mest drabbade u-länderna framgått följande.
Frågan om den särskilda fondens verksamhet, omfattning, beslutsformer, länderfördelning av resurserna, bidragsgivande länder etc. kommer all bli föremål för ingående behandling i ad hoc-kommittén, när denna påbörjat sitt arbete, samt vidare inom ECOSOC och vid höstens generalförsamling. Sverige avser all delta aktivt i delta arbete.
Först efler sommarens ECOSOC-möte och höstens generalförsamling torde del vara möjligt bedöma frågan om bidrag lill den särskilda fonden,
Uiskollet vill uttrycka sin lillfredsställelse över alt Sverige kommer all uppnå del i FN:s utvecklingsstrategi angivna målet för överföring av resurser lill de faltiga länderna. Målet innebäratl utbetalningarna av offentligt bistånd vid mitten av 1970-talet skall motsvara 0,7 procent av industriländernas bruttonationalprodukt. I-ländernas totala utvecklingsbistånd motsvarar hittills knappt hälften av den volym som är förutsedd i utvecklingsstrategin.
UU 1974:1 y 4
Från svensk sida påtalades detta förhållande i ett inlägg vid FN:s extra generalförsamling, I det svenska inlägget underslröks betydelsen av att i-länderna uppnår 0,7-procentsmålel, Detta skulle leda lill en ökning av bi-slåndsflödet med inemot 12 miljarder dollar under nästa år.
Utskottet instämmer i den uppfattning som uttryckts i motionerna 1846, 1853, 1855 och 1856 beträffande angelägenheten av svenska bidrag till FN:s särskilda program för de mest drabbade u-länderna, I detta sammanhang vill utskottet understryka all generalförsamlingens resolutioner inte bara förutser stöd till den särskilda fond som avser börja sin verksamhet omkring den 1 Januari 1975 ulan också andra stödåtgärder, däribland ökat bilateralt bistånd och bidrag lill beslående multilaterala organ.
Utskottet välkomnar del beslut som regeringen, efter generalsekreterarens vädjan, lättat den 17 maj om en ökning av de direkta insatserna i vissa u-länder som drabbats hårt. I svaret till generalsekreteraren meddelas sålunda att regeringen avser öka biståndet lill ifrågavarande mollagariänder med 90 milj, kr, i syfte att lindra deras allvarliga betalnings- och försörjningsproblem. Regeringen har ännu inte beslutat hur pengarna skall fördelas mellan länderna. Det totala svenska biståndsanslaget ökas inte genom åtgärden, eftersom pengarna tas av bl. a, reserverade medel.
Upprättandel av den särskilda fonden inom FN kan, enligt vad utskottet erfarit, komma all dra ut på liden. Emellertid skulle en svensk utfästelse på tidigt stadium att ge bidrag till fonden kunna fä stor betydelse och påverka andra i-länders agerande. Förhoppningsvis skulle därigenom verkställandet av FN-resolulionen om denna fond kunna påskyndas. Detta skulle, med hänsyn lill de akuta svårigheter som mottagarländerna drabbats av, vara synnerligen önskvärt.
Utskottet konstaterar att uppnåendet av enprocéntsmåiet under 1974/75, i enlighet med de beslut som riksdagen har fattat 1968 och som inte därefter har ändrats, skulle förutsätta en uppräkning av anslagen till utvecklingsbistånd för nämnda budgetår med ytterligare ca 500 milj, kr.
Ur bisiåndspolilisk synpunkt är det självfallet angeläget att enprocéntsmåiet uppnås, Äv propositionen framgår all delta förutsätter en kompenserande inkomstförstärkning. Huruvida del är siatsfinansielll möjligt att företa en ytterligare uppräkning av bislåndsanslagen ankommer inte på ul-rikesuiskoitet uti bedöma.
Utskottet vill i detta sammahang la fasta på uttalandet i propositionen 1974:100 all regeringen, när beslut om FN-insatser föreligger, kommer alt återkomma till riksdagen med förslag om en insats avseende de mest drabbade u-länderna. En dylik insats bör enligt uiskollet vara av sådan storleksordning all den ligger i linje med strävandena att uppnå enprocéntsmåiet.
Förslag till användning av eventuellt ökade anslag lill utvecklingsbistånd under nästkommande budgetår innehålles även i motionen 1845. Uiskollet noterar att motionens förslag inie beaktar de resolutioner som FN:s extra generalförsamling antagit och vilka Sverige stödjer.
UU 1974:1 y 5
Motionen 1847 innehåller ett yrkande avseende ökningslakten i utvecklingsbiståndet efler budgetåret 1974/75. Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare i år tagit ställning lill denna fråga och hänvisar till det uttalande som riksdagen gjorde i delta sammanhang (UU 1974:3, s. 4 — 6).
Utskottet vill under åberopande av det anförda för sin del avstyrka motionen 1974:1845, moment 8, liksom motionen 1974:1847, moment 2.
Utskottet vill vidare föreslå alt riksdagen ger Kungl. MaJ:t till känna vad uiskollet anfört med anledning av dels motionen 1974:1846, moment 1, dels motionen 1974:1847, moment l,dels motionen 1974:1853, moment 4, dels motionen 1974:1855 och dels motionen 1974:1856, moment I.
Slockholm den 21 maj 1974
På utrikesutskottets vägnar ARNE GEIJER
Näivarande: herr Arne Geijer i Slockholm (s), fru tredje vice talmannen Nettelbrandt (fp), herr förste vice talmannen Bengtson i Jönköping (c), herr Lange* (s), fru Lewén-Eliasson (s), herr Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Turesson (m), Göransson* (s), Korpås (c), Hellström (s), Åberg (fp), Ericson i Örebro (s), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Stockholm (s). Ullsten* (fp), herr andre vice talmannen Virgin (m) och herr Karisson i Mariefred* (c).
* Ej närvarande vid slutjusteringen.