Sök (17 677 träffar)

Betänkande 2016/17:NU11

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.

Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.

Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.

Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-23 Beslut: 2017-03-23

Betänkande 2016/17:NU11 (pdf, 249 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Betänkande 2016/17:NU12

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 30
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-23 Beslut: 2017-03-23

Betänkande 2016/17:NU12 (pdf, 1082 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2016/17:CU10

Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.

Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.

Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att

  • polygama äktenskap bör utredas,
  • barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
  • systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.

Förslagspunkter: 34 Reservationer: 17
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:CU10 (pdf, 766 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2016/17:FiU17

Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data ska också tillgängliggöras. Då kan medborgarna få effektivare och bättre service. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Öppna data kan definieras som digital information som är fri att använda, återanvända och distribuera utan någon annan motprestation än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:FiU17 (pdf, 262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering

Betänkande 2016/17:FiU22

Regeringen borde regelbundet lämna en skrivelse till riksdagen som handlar om Internationella valutafondens (IMF) arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Skrivelsen bör också beröra andra internationella finansiella institutioners arbete med dessa frågor. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Redan i dag lämnar regeringen en skrivelse om IMF, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna till riksdagen. Innehållet i den skrivelsen är dock under omgörning och därför anser riksdagen att en ny skrivelse behövs som specifikt behandlar finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:FiU22 (pdf, 561 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Betänkande 2016/17:JuU22

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:JuU22 (pdf, 709 kB)

Betänkande 2016/17:KrU4

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 23
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:KrU4 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civila samhället

Betänkande 2016/17:KrU8

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.

Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:KrU8 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

Betänkande 2016/17:TU10

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.

Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:TU10 (pdf, 489 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2016/17:UbU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UbU15 (pdf, 413 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2016/17:UU12

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.

Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.

Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.

Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UU12 (pdf, 238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsulär krisberedskap

Betänkande 2016/17:AU16

Att hjälpa arbetssökande hitta jobb bör inte längre vara Arbetsförmedlingens uppgift. Det anser riksdagen.

Den 22 juni 2016 tillsatte regeringen en utredning som nu går under namnet Arbetsmarknadsutredningen. Utredningens uppdrag är att se över hur statens agerande och Arbetsförmedlingens uppdrag ska se ut för att bidra till att arbetsmarknaden fungerar väl. Arbetsmarknadsutredningen ska presentera sina resultat senast den 31 januari 2019.

Riksdagen vill nu att regeringen senast den 31 mars ger den pågående Arbetsmarknadsutredningen ett utökat uppdrag. Riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Enligt riksdagen bör utredningen ge förslag till hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker att jobbmatchningen i framtiden bör skötas av andra aktörer och att Arbetsförmedlingen i huvudsak ska ansvara för myndighetsutövning, till exempel anvisa till ett program eller bevilja en insats.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-16

Betänkande 2016/17:AU16 (pdf, 225 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsmarknadsutredningen

Betänkande 2016/17:AU7

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt.  Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 22
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU7 (pdf, 614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2016/17:AU8

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU8 (pdf, 217 kB)

Betänkande 2016/17:FiU19

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.

Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU19 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2016/17:FiU25

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, staten som arbetsgivare, samkörning av lägenhetsregistret, statens fastigheter och statlig mark.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av pågående arbete och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU25 (pdf, 357 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Betänkande 2016/17:FiU28

Riksdagen godkände att Riksbanken ingår ett avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för att stärka fondens utlåningsresurser. Avtalet gäller en kredit på motsvarande cirka 92 miljarder kronor.

IMF:s kreditavtal med flera medlemsländer löper ut under 2016 och 2017. Förnyas inte avtalen minskar IMF:s förmåga att låna ut pengar med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till krediter från medlemsländerna.

Enligt riksdagen är det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. För Sverige är det viktigt eftersom landet är starkt beroende av stabila marknader.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU28 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2016/17:FiU29

IMF, Internationella valutafonden, finansierar sin utlåning av pengar till länder i kris genom sina medlemsländers insatskapital. Utöver det finns ett lånearrangemang inom IMF som kallas NAB, New Arrangement to Borrow, som startades 1998. NAB är ett tillfälligt lånearrangemang som gäller under fem år med möjlighet till förlängning. 38 länder är med och deltar i utlåning till NAB. Sverige är ett av dem och deltar i nuläget, via Riksbanken, med cirka 28 miljarder kronor.

För att Riksbanken ska få delta i NAB i ytterligare fem år krävs att riksdagen godkänner detta. Riksdagen sa ja till en förlängning av Sveriges deltagande med ytterligare fem år. Den nya femårsperioden gäller från och med den 17 november 2017.

Riksbankens och IMF:s bedömning är att det osäkra världsekonomiska innebär att IMF bör ha tillgång till extra utlåningsresurser. Riksdagen anser att det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet och motverka att länder ställer in sina betalningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU29 (pdf, 291 kB)

Betänkande 2016/17:FiU37

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskningsrapport om Statens servicecenter, SSC. Statens servicecenter är en statlig myndighet under Finansdepartementet som ska bidra till en effektivare administration inom statsförvaltningen genom att sköta exempelvis löneadministration åt andra myndigheter. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från de myndigheter som anslutit sig till SSC:s tjänster.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse att granskningen tyder på att kvaliteten i SSC:s tjänster generellt är god och bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet välkomnar att regeringen har infört ett mål om ökad kundnöjdhet för SSC. Utskottet välkomnar också att regeringen under perioden 2017-2021 avser att stegvis utvidga bestämmelserna om SSC:s tjänster för löneadministration. Det förväntas leda till att fler myndigheter successivt kommer att ansluta sig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU37 (pdf, 208 kB)

Betänkande 2016/17:FöU5

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU5 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet