Sök (244 träffar)

2008/09:JuU29

EU arbetar för ett mer enhetligt rättssystem. Därför föreslås att ett medlemsland ska acceptera och verkställa ett beslut om övervakningsåtgärder taget i ett annat medlemsland. Målet är att färre personer ska frihetsberövas på den grunden att de saknar hemvist i ett visst land. Riksdagen godkände EU:s utkast till rambeslut.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

2008/09:JuU29 (pdf, 2557 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges antagande av rambeslutet om ömsesidigt erkännande av beslut om övervakningsåtgärder för brottsmisstänkta

2008/09:JuU30

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att införa så kallad förtursförklaring i domstol. Tanken är att den nya lagen ska råda bot på problemet med att vissa ärenden tar för lång tid. Enskilda parter ska få möjlighet att ansöka om förtur i nästan alla typer av mål och ärenden. Om det visar sig att ärendet oskäligt har fördröjts ska förtur beviljas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

2008/09:JuU30 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förtursförklaring i domstol

2008/09:FiU42

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om den finansiella tillsynen i Europa. Kommissionen föreslår att det skapas ett nytt råd (European Systemic Risk Council, ESRC) med ansvar för att bevaka den finansiella stabiliteten i EU på ett övergripande plan. Utskottet framhåller i sin granskning att rådets rapporter ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionen föreslår också att ett system med tre tillsynsmyndigheter inrättas på central nivå. Tanken är att myndigheterna ska kunna ta fram bindande tekniska standarder och icke-bindande tolkningsuttalanden som nationella tillsynsmyndigheter kan använda när de fattar sina beslut i enskilda fall. Utskottet anser att myndigheterna bör finansieras inom den befintliga EU-budgetens ramar och att systemet bör ses över inom två eller högst tre år. På längre sikt bör den finansiella tillsynen bedrivas av enbart en enda myndighet på EU-nivå. Vidare anser utskottet att det bör ytterligare övervägas om tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer. Riksdagen avslutade ärendet. Utlåtandet skickas till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2009-06-16 Debatt: 2009-06-23 Beslut: 2009-06-23

2008/09:FiU42 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell tillsyn

2008/09:FiU20

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

2008/09:FiU20 (pdf, 1367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

2008/09:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

2008/09:FiU21 (pdf, 6944 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2009

2008/09:SoU26

Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

2008/09:SoU26 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009

2008/09:FiU24

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

2008/09:FiU24 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken 2006–2008 och en beskrivning av Riksbankens åtgärder till följd av finanskrisen

2008/09:FiU27

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

2008/09:FiU27 (pdf, 1825 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

2008/09:FöU10

Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Beredning: 2009-04-28 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

2008/09:FöU10 (pdf, 735 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarets inriktning

2008/09:MJU28

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Förslagspunkter: 88 Reservationer: 63
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

2008/09:MJU28 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.

2008/09:MJU29

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 64
Beredning: 2009-04-23 Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

2008/09:MJU29 (pdf, 705 kB) Webb-tv debatt om förslag: En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

2008/09:NU25

Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 18
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

2008/09:NU25 (pdf, 719 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för energipolitiken

2008/09:NU26

Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

2008/09:NU26 (pdf, 156 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa elmarknadsfrågor

2008/09:TU18

Riksdagen beslutade om en stegvis öppning av marknaden för persontrafik på järnväg. Inledningsvis öppnas veckosluts- och helgtrafiken för andra aktörer den 1 juli 2009. Därefter öppnas marknaden för internationell persontrafik. Marknaden ska vara helt öppen från den 1 oktober 2010. För att underlätta för resenärer att hitta information om resealternativ ska de som utför eller organiserar trafik vara skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Beredning: 2009-05-12 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

2008/09:TU18 (pdf, 508 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konkurrens på spåret

2008/09:UU11

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 33
Beredning: 2009-04-21 Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-16

2008/09:UU11 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa säkerhetspolitiska frågor

2008/09:JuU23

Riksdagen ställde sig bakom regeringens bedömning av hur en framtida organisation av länsrätter bör se ut. Den nya organisationen innebär att 23 länsrätter slås samman till tolv och att benämningen länsrätt ändras till förvaltningsrätt. Riksdagen och regeringen anser att en sammanslagning av länsrätter är nödvändig för att kunna garantera en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2010.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-11

2008/09:JuU23 (pdf, 2333 kB) Webb-tv debatt om förslag: En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans

2008/09:KU20


Beredning: 2009-01-15 Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-11

2008/09:KU20 (pdf, 1603 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

2008/09:KU21

Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-03-26 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-11

2008/09:KU21 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

2008/09:KU25

Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-11

2008/09:KU25 (pdf, 2277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet

2008/09:MJU23

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-11

2008/09:MJU23 (pdf, 244 kB) Webb-tv debatt om förslag: Överlåtbara fiskerättigheter m.m.