Sök (288 träffar)

2013/14:FiU20

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

2013/14:FiU20 (pdf, 22049 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

2013/14:CU33

Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

2013/14:CU33 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen

2013/14:CU34

Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 8
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

2013/14:CU34 (pdf, 1470 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare

2013/14:FiU19

Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.

Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla vid årsskiftet.

Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Vissa bestämmelser i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till denna nya lag.

Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna införlivas bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av förslaget börjar att gälla den 2 augusti 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

2013/14:FiU19 (pdf, 16500 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkta kapitaltäckningsregler

2013/14:FiU33

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.

Regeringens årsredovisning innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen samt utfallet på inkomsttitlarna i statens budget och anslag. Där finns också en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

2013/14:FiU33 (pdf, 269 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2013

2013/14:JuU32

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

2013/14:JuU32 (pdf, 540 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav

2013/14:JuU36

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-18 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

2013/14:JuU36 (pdf, 1768 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpningar i vapenlagstiftningen

2013/14:KrU8

Regeringen föreslår ett nytt mål för folkbildningspolitiken. Målet är att ge alla möjligheten att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning. På så sätt bidrar folkbildningen till ökad personlig bildning och delaktighet i samhället.

Vissa regler för folkbildningen ska också ändras. Förändringarna innebär bland annat följande:

  • Ett syfte med statsbidraget till folkbildningen är att öka möjligheterna för människor att påverka sin livssituation samt att skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta syfte ska ändras så att målgruppen för folkbildningen breddas.
  • De sju verksamhetsområdena som idag styr statsbidraget för folkbildningen tas bort.
  • Statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Statskontoret ska få i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Utvärderingen av studieförbund och folkhögskolor bör ske gemensamt. Men det ska kunna gå att skilja åt dessa vid kommande statliga utvärderingar när behov finns.
  • Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet i folkbildningen.
  • Finansieringen och innehållet av teckenspråkstolkutbildningen bör ses över.
  • Kontakttolkutbildningens innehåll och omfattning bör ses över.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 11
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

2013/14:KrU8 (pdf, 184 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbildningsfrågor

2013/14:AU10

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

2013/14:AU10 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subventionerade anställningar för nyanlända

2013/14:AU8

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Förslagspunkter: 38 Reservationer: 21
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

2013/14:AU8 (pdf, 2046 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.

2013/14:AU9

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 13
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

2013/14:AU9 (pdf, 1426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.

2013/14:CU31

Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 10
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

2013/14:CU31 (pdf, 2789 kB) Webb-tv debatt om förslag: En enklare planprocess

2013/14:MJU27

Regeringen har redovisat sin samlade strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har bestämt. Strategin innehåller också insatser som ska bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald. De miljökvalitetsmål som berörs är framför allt Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Några lagändringar görs också. Det ska bli enklare att få dispens från biotopskyddet för de typer av biotopskyddsområden som är vanliga eller biotopskyddsområden som inte har så stort värde ur natursynpunkt. Dispens ska kunna ges för åtgärder som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Ett biotopskyddsområde är ett mindre mark- eller vattenområde där hotade djur eller växter finns eller som är särskilt viktigt att skydda av andra anledningar.

Reglerna om skogsvård ändras i syfte att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden. Tillsynsmyndigheten får också större möjligheter att ingripa mot den som inte följer lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition samt motioner från allmänna motionstiden 2013.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 37
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-24

2013/14:MJU27 (pdf, 999 kB) Webb-tv debatt om förslag: En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

2013/14:MJU28

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse Svenska miljömål visar vägen. I skrivelsen redovisar regeringen utvecklingen av miljömålssystemet och de strategier och etappmål som har beslutats. Regeringen ger också en översikt av de insatser som ska bidra till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att miljömålssystemet har utvecklats för att göra miljöarbetet mer effektivt, öppet och inriktat på åtgärder. Beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden leder till att politikens genomförande blir tydligare inriktat på områden där behovet är störst. Det ökar effektiviteten i miljöarbetet, menar utskottet. Det är även viktigt att miljöpolitiken genomförs systematiskt. Utskottet betonar att det ligger i riksdagens intresse att löpande följa resultatet av den miljöpolitik som förs samt kontrollera om politiken leder till att målen som riksdagen har bestämt uppnås.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-24

2013/14:MJU28 (pdf, 138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenska miljömål

2013/14:MJU29

Reglerna för licenser för yrkesfiskare ska förenklas. Fiskelagen anpassas också till EU:s regler om förbud mot utkast av fisk.

Ändringarna innebär bland annat:

  • Även juridiska personer ska kunna få fiskelicens.
  • Fisket behöver inte längre vara av väsentlig betydelse för försörjningen för att licens ska beviljas. Det räcker att fisket är en näringsverksamhet.
  • Ansvarig myndighet ska få tala om vilka bestämmelser som gäller för att fiskare ska kunna följa EU:s regler om förbud mot utkast av fisk. Det införs också bestämmelser om straff för den som bryter mot förbudet.
  • För att uppfylla EU:s krav på effektiva sanktioner för allvarliga regelbrott höjs den högsta nivån för sanktionsavgifter och det blir också möjligt att ha olika avgifter.
  • Pricksystemet för fiskare som överträder regler anpassas till de nya licenserna.
  • Om en fiskelicens dras in kan antalet tillåtna dagar för fiske som återstår tas bort eller minskas.
  • Regeringen får möjlighet att utvidga systemet med överlåtbara fiskerättigheter till att gälla fler fiskarter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 16
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

2013/14:MJU29 (pdf, 3240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i fiskelagen

2013/14:TU18

Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

2013/14:TU18 (pdf, 1939 kB) Webb-tv debatt om förslag: Taxifrågor

2013/14:TU20

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum.

Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 14
Beredning: 2014-06-05 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

2013/14:TU20 (pdf, 885 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.

2013/14:KrU11

8 sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska som i dag ges ut av Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att statens stöd till stiftelsen ska avvecklas och att Myndigheten för tillgängliga medier bör överta ansvaret för statens insatser på området lättläst. I samband med det har regeringen också gjort bedömningen att tidningen 8 sidor bör upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier.

Istället för att 8 sidor ska upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier anser riksdagen att regeringen ska utreda frågan om tidningen har en framtid inom ramen för ett public service-uppdrag. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens proposition Lättare att läsa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-18

2013/14:KrU11 (pdf, 78 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lättare att läsa

2013/14:MJU26

Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag under vissa förutsättningar. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad det är i dag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-18

2013/14:MJU26 (pdf, 247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

2013/14:UbU22

Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.

Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.

En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.

Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.

Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-18

2013/14:UbU22 (pdf, 667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fristående skolor samt tillsyn och information om skolan