Sök (276 träffar)

2018/19:FiU26

Riksdagen sa nej till förslag i ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 om kommunala frågor. Motionerna handlade om villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, det kommunala utjämningssystemet, offentlig statistik och Agenda 2030. Riksdagen sa nej med hänvisning till att utredningar och regeringsarbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

2018/19:FiU26 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

2018/19:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-06 Beslut: 2019-02-14

2018/19:FiU6 (pdf, 627 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

2018/19:FiU2

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

2018/19:FiU2 (pdf, 660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2018/19:FiU3

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.

Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

2018/19:FiU3 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

2018/19:FiU5

Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

2018/19:FiU5 (pdf, 320 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

2018/19:FiU1

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2018-12-10 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

2018/19:FiU1 (pdf, 7473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2019 Rambeslutet

2018/19:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2018. Förslaget innebär att 15 utgiftsområden höjs och att tre utgiftsområden sänks.

22 anslag ökas med totalt 7,5 miljarder kronor. 7 anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 300 miljoner kronor.

Regeringen får också rätt att inrätta tre jubileumsfonder, syftet med fonderna är att främja ett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen. Regeringen får rätt att besluta om kapitaltillskott till fonderna på högst 10 miljoner kronor till respektive fond.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-10 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

2018/19:FiU11 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2018

2018/19:FiU14

I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att

  • AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas
  • kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent
  • det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort
  • det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

2018/19:FiU14 (pdf, 1444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna

2018/19:FiU8

Djurägare inom lantbruket som har nötdjur eller får och som drabbades av torkan under sommaren 2018 får ett särskilt stöd. Vidare satsas extra pengar på att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Åtgärderna ska minska de ekonomiska konsekvenserna för lantbruket av den svåra torka som rådde under våren och sommaren år 2018.

Förslagen innebär att det görs en extra ändring i statsbudgeten för år 2018. Medlen i statens budget för 2018 ökar med 460 miljoner kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns sparande försvagas då med samma belopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

2018/19:FiU8 (pdf, 1553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018

2017/18:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

2017/18:FiU20 (pdf, 6100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

2017/18:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

2017/18:FiU21 (pdf, 3601 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2018

2017/18:FiU47

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sparbankernas säkerhetskassa löses upp vid 2018 års slut genom likvidation.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en utökad rätt för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser och jävskrediter. Vissa ändringar i regelverket för krishantering görs också.

Innan en myndighet beslutar föreskrifter ska den som huvudregel ta fram en konsekvensutredning som belyser effekterna av föreskrifterna. Riksdagen förutsätter att detta säkerställer att föreskrifterna som beslutas om kreditinstituts kreditprocesser och jävskrediter inte försämrar kreditförsörjningen i ekonomin.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

2017/18:FiU47 (pdf, 3342 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor

2017/18:FiU43

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

  • Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
  • Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

2017/18:FiU43 (pdf, 7718 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

2017/18:FiU44

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

2017/18:FiU44 (pdf, 8832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

2017/18:FiU49

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

2017/18:FiU49 (pdf, 12152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd

2017/18:FiU32

Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod.

Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

2017/18:FiU32 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ramverket för finanspolitiken

2017/18:FiU22

Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor och hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

2017/18:FiU22 (pdf, 10614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

2017/18:FiU26

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

2017/18:FiU26 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

2017/18:FiU34

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

2017/18:FiU34 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

2017/18:FiU2

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

2017/18:FiU2 (pdf, 2751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning