Sök (279 träffar)

2018/19:JuU1

Drygt 48 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 26,3 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5,8 miljarder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

2018/19:JuU1 (pdf, 662 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

2017/18:JuU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

2017/18:JuU30 (pdf, 4685 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny strafftidslag

2017/18:JuU35

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

  • Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
  • Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
  • Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
  • Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 42 Reservationer: 43
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

2017/18:JuU35 (pdf, 3814 kB) Webb-tv debatt om förslag: En mer heltäckande terrorismlagstiftning

2017/18:JuU36

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

  • kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
  • det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
  • Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
  • det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 10
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

2017/18:JuU36 (pdf, 1916 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny kamerabevakningslag

2017/18:JuU29

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:

  • Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
  • Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

2017/18:JuU29 (pdf, 1894 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

2017/18:JuU32

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

  • straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
  • brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
  • maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

2017/18:JuU32 (pdf, 1500 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering

2017/18:JuU21

Det införs en ny säkerhetsskyddslag och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. I den nya lagen finns det bland annat krav på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skydda uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande lagen har funnits i mer än 20 år och är i första hand inriktad på att skydda rikets säkerhet. Eftersom det i och med samhällsutvecklingen och digitaliseringen har tillkommit nya krav och förutsättningar för säkerhetsskyddet så tycker regeringen att det behövs en ny lag inom området. Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

I samband med förslaget föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om:

  • Att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter borde regleras i lag.
  • Att det borde göras en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning.
  • Att det bör utredas om säkerhetsskyddslagen ska gälla i större omfattning för regeringskansliet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

2017/18:JuU21 (pdf, 5995 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag

2017/18:JuU24

Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

2017/18:JuU24 (pdf, 1566 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden

2017/18:JuU13

Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:

  • Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
  • Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
  • Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 52 Reservationer: 40
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

2017/18:JuU13 (pdf, 1814 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

2017/18:JuU15

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 17
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

2017/18:JuU15 (pdf, 680 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

2017/18:JuU25

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

2017/18:JuU25 (pdf, 1028 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elektronisk övervakning av kontaktförbud

2017/18:JuU14

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

  • Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
  • Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
  • Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 27
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-19

2017/18:JuU14 (pdf, 1021 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

2017/18:JuU17

I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.

Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 15
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-19

2017/18:JuU17 (pdf, 719 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

2017/18:JuU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens forensiska organisation. Det är Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ansvarar för Polisens forensiska verksamhet, som bland annat omfattar undersökningar av spår efter brott i samband med brottsutredningar.

Riksrevisionen har gjort sin granskning för att se om den forensiska verksamheten på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Bland annat gör Riksrevisionen bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet. Däremot är de långa handläggningstiderna vid NFC ett problem och effektiviteten i Polisens forensiska verksamhet behöver öka.

Riksdagen håller med om den bedömningen och anser liksom regeringen att granskningen och de rekommendationer Riksrevisionen ger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ett värdefullt bidrag till myndigheternas pågående effektiviseringsarbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

2017/18:JuU22 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation

2017/18:JuU16

Många personer som döms för brott återfaller i kriminalitet efter att de avtjänat sitt straff. Riksdagen tycker därför att regeringen borde arbeta mer för att förebygga återfall i brott. Riksdagen riktar tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

  • Arbeta för att unga gängkriminella ska få möjlighet till bättre anpassade frivårdsinsatser för att förebygga återfall i brott.
  • Tillsätta en utredning för att utvärdera det återfallsförebyggande arbetet inom Kriminalvården.
  • Arbeta för att post till intagna kontrolleras av kriminalvårdspersonal i hög utsträckning.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 22
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

2017/18:JuU16 (pdf, 667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

2017/18:JuU18

För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 21
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-08

2017/18:JuU18 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unga lagöverträdare

2017/18:JuU12

Ett brottmål ska inte få avgöras när den som misstänks för brottet uteblir från en förhandling som hen inte delgivits en kallelse till. Ändringen innebär att svensk lagstiftning uppfyller EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång.

EU-direktivet sätter upp minimiregler för att garantera brottsmisstänktas rättigheter under den rättsliga processen. Direktivet innebär bland annat att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras.

Regeringen föreslår att möjligheten att avgöra ett brottmål i den misstänktes frånvaro, trots att hen inte delgivits en kallelse till förhandlingen, tas bort ur rättegångsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-28

2017/18:JuU12 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet

2017/18:JuU11

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

2017/18:JuU11 (pdf, 415 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

2017/18:JuU6

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

2017/18:JuU6 (pdf, 1602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

2017/18:JuU7

Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

2017/18:JuU7 (pdf, 721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar