Hans Ekström (S)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Socialdemokraterna
- Valkrets
- Södermanlands län, plats 32
- Titel
- Lärare.
- Född år
- 1958
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Konstitutionsutskottet
Ledamot
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Ledamot
Valprövningsnämnden
Ledamot
Riksdagens råd för Riksrevisionen
Vice ordförande
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2010-10-04 – 2026-09-21
Konstitutionsutskottet
- Ledamot
- 2022-10-20 – 2026-09-21
- Ordförande
- 2022-10-04 – 2022-10-20
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-10-04
- Vice ordförande
- 2019-02-26 – 2022-09-26
- Ordförande
- 2018-10-02 – 2019-02-26
- Ledamot
- 2018-10-02 – 2018-10-02
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2018-09-24
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2014-09-29
Finansutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2010-10-12 – 2014-09-29
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Civilutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
EU-nämnden
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-10-04
- Suppleant
- 2014-10-14 – 2014-10-16
Valprövningsnämnden
- Ledamot
- 2023-03-23 –
- Ledamot
- 2022-01-21 – 2023-03-22
- Ledamot
- 2015-02-18 – 2019-03-13
Krigsdelegationen
- Ledamot
- 2018-10-09 – 2022-10-09
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
- Ledamot
- 2022-11-01 –
- Personlig suppleant
- 2017-10-13 – 2018-10-09
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Vice ordförande
- 2022-10-27 –
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 10–. Ledamot konstitutionsutskottet 10–18 och 22–, ordförande 18–19 och 22 och vice ordförande 19–22. Suppleant finansutskottet 10–14 och EU-nämnden 14. Ledamot Valprövningsnämnden 15–19 och 22– och krigsdelegationen 18–22. Vice ordförande riksdagens råd för Riksrevisionen 22–. Personlig suppleant styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 17–18 och ledamot 22–.
Föräldrar
Industritjänstemannen Carl-Axel Ekström och museikanslisten Gun Ekström, f. Holmgren.
Utbildning
Gymnasieskola, naturvetenskaplig linje, S:t Eskils skola i Eskilstuna, slutår 77. Ämneslärarexamen (historia, samhällskunskap och religion), slutår 82.
Anställningar
Lärare, Eskilstuna kommun 82–92.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot Länsstyrelsen i Södermanlands län 95–, Länsstyrelsens råd 11–. Ledamot Mälardalens högskolas styrelse 95–10. Ledamot, PBL-kommittén 03–05. Ledamot 2020 års grundlagsutredning. Ledamot Partifinansieringsutredningen 23–.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Eskilstuna 88–10. Kommunalråd 92–10. Vice ordförande, kommundelsnämnden Kafjärden-Öster 86–91. Ordförande, kommunstyrelsen 95–10. Suppleant, Tunafors-Ärla sociala distriktsnämnd 84–85.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ordförande, Söders socialdemokratiska förening 83–85. Ordförande, Östermalms socialdemokratiska förening. Ledamot, Sörmlands partidistrikts styrelse 95–. Ordförande, Sörmlands partidistrikt 05–. Ersättare, partistyrelsen 05–11 och ledamot 11–. Ledamot, Svenska kommunförbundet/Sveriges Kommuner och Landsting, självstyrelseberedningen 95–99, samhällsbyggnadsberedningen 99–07, styrelsen 07–11. Vice ordförande, Länstrafiken Sörmland 95–11. Ledamot, Mälardalsrådets styrelse 95–11, ordförande 96–97, vice ordförande 07–11. Ordförande, trafik- och planeringsutskottet 99–07. Vice ordförande, Eurotowns 99–10. Vice ordförande, Robotdalen 04–21. Ordförande, E20–gruppen 99–08. Vice ordförande, Eskilstuna logistik och etablering 16–19. Vice ordförande Almi Stockholm Sörmland 19–. Ledamot Sundbyholmsstiftelsen. Ledamot Stiftelsen Lagersberg.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar
Betänkande 2017/18:KU46
Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
Granskningsbetänkande
Betänkande 2017/18:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.
Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 53, 77 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
En stärkt minoritetspolitik
Betänkande 2017/18:KU44
En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-19
Allmänna helgdagar m.m.
Betänkande 2017/18:KU28
Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
- Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
- Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
- Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.
Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 48 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan
Betänkande 2017/18:KU30
Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.
I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 17 minuter
- Justering
- 2018-05-14
- Bordläggning
- 2018-05-21
- Debatt
- 2018-05-22
- Beslut
- 2018-05-23
Kommunala och regionala frågor
Betänkande 2017/18:KU33
Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 15, 43 minuter
- Justering
- 2018-03-28
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Betänkande 2017/18:KU15
Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2018-03-28
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
Valfrågor
Betänkande 2017/18:KU35
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 17 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
Ökad insyn i partiers finansiering
Betänkande 2017/18:KU19
Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.
Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan S Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Finansmarknadsminister Per Bolund MP Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Samordnings-- Datum
- 2018-02-01
Minoritetsfrågor
Betänkande 2017/18:KU32
Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen
- fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
- följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
- lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.
Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2018-01-25
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2017/18:KU10
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.
Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.
KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.
Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.
KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.
Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.
I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.
- Anföranden och repliker
- 11, 79 minuter
- Justering
- 2017-12-19
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
Snabbare omval
Betänkande 2017/18:KU18
Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.
Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 37 minuter
- Justering
- 2017-12-19
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
- Beslut
- 2018-01-17
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2017/18:KU1
14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 65 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29
Mälardalens högskola
Motion 2017/18:2201 av Anna Wallén m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2017/18:2201 av Anna Wallén m.fl. S Mälardalens högskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Mälardalens högskola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tillverkningsindustrins betydelse för Sverige, Västmanland och Sörmland är stor.- Inlämnad
- 2017-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:UbU16
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Kunskapsinsats för preventivt arbete mot hiv
Motion 2017/18:2720 av Lawen Redar m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2017/18:2720 av Lawen Redar m.fl. S Kunskapsinsats för preventivt arbete mot hiv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för hivpreventivt arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i- Inlämnad
- 2017-10-04
- Förslag
- 2
- Utskottsberedning
- 2017/18:SoU15
- Riksdagsbeslut
- (2 yrkanden): 2 avslag
Om statens fastigheter utomlands
Motion 2017/18:2714 av Teresa Carvalho och Hans Ekström (båda S)
Motion till riksdagen 2017/18:2714 av Teresa Carvalho och Hans Ekström båda S Om statens fastigheter utomlands Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenska fastigheter utomlands och tillkännager detta för regeringen. Motivering Statens fastighetsverk äger och förvaltar- Inlämnad
- 2017-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:FiU25
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Fler än två vårdnadshavare
Motion 2017/18:2677 av Hans Ekström m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2017/18:2677 av Hans Ekström m.fl. S Fler än två vårdnadshavare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att barn ska kunna ha fler än två juridiska vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Begreppet stjärnfamiljer- Inlämnad
- 2017-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:CU8
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Hbt i hela världen
Motion 2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. S Hbt i hela världen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nordiskt samarbete i hbt-frågor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ändring av regelverket- Inlämnad
- 2017-10-04
- Förslag
- 5
- Utskottsberedning
- 2017/18:AU10 2017/18:KU34 2017/18:SfU15 2017/18:UU18 2017/18:UU2
- Riksdagsbeslut
- (5 yrkanden): 5 avslag
Förändrade omstruktureringsbehov
Motion 2017/18:2219 av Hans Ekström m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2017/18:2219 av Hans Ekström m.fl. S Förändrade omstruktureringsbehov Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förändra variabler för resurstilldelning av omstruktureringsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är- Inlämnad
- 2017-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:NU19
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag