Rickard Persson (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Skåne läns västra
Titel
Statstjänsteman.
Född år
1959
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2014-09-29 – 2018-09-24

Miljöpartiet de gröna

Kvittningsperson
2014-09-29 – 2018-09-24

Socialförsäkringsutskottet

Ledamot
2015-05-21 – 2018-09-24
Suppleant
2014-10-07 – 2015-05-21

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14-. Ledamot socialförsäkringsutskottet 15-. Suppleant socialförsäkringsutskottet 14-15 och arbetsmarknadsutskottet 14-. Kvittningsman Miljöpartiet de gröna 14-.

Föräldrar

Redaktionschefen Folke Persson och butiksbiträdet Ingegerd Persson, f. Olsson.

Utbildning

Gymnasieskola, Österportskolan, Ystad, slutår 77. Personaladministrativ linje, Lunds universitet 84-87. IHM Business School, projektledarutbildning 04.

Anställningar

Speditionshandläggare 80-84. Politisk regionombudsman 88-95. Kooperativ nyföretagarrådgivare 95-02. Handläggare, Försäkringskassan 02-14.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Helsingborg, ersättare 82-85 och ledamot 85-14. Vice ordförande, miljönämnden, Helsingborg 10-14.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Sammankallande/ordförande i Miljöpartiet i Helsingborg ett flertal år under 80- och 90-talet. Styrelseledamot i Skånes lokala utvecklingsgrupper 96-98.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

    Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

    Betänkande 2017/18:CU36

    Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    25, 66 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

    Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

    Betänkande 2017/18:SfU23

    Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 47 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-11
    Debatt
    2018-06-12
    Beslut
    2018-06-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem

    Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem

    Betänkande 2017/18:SfU30

    Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

    Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

    Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 43 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-30
    Debatt
    2018-05-31
    Beslut
    2018-05-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Socialavgifter

    Socialavgifter

    Betänkande 2017/18:SfU19

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

    Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 25 minuter
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-27
    Debatt
    2018-03-28
    Beslut
    2018-03-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Betänkande 2017/18:SfU1

    Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

    Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    18, 91 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-13
    Debatt
    2017-12-14
    Beslut
    2017-12-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Betänkande 2017/18:SfU3

    Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

    Behandlade dokument
    53
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    12, 64 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-11
    Debatt
    2017-12-12
    Beslut
    2017-12-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Betänkande 2017/18:SfU2

    Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 119 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-11
    Debatt
    2017-12-12
    Beslut
    2017-12-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

    Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

    Betänkande 2017/18:SfU6

    Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kommer att kunna få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det kommer underhållsstödet för växelvis boende att tas bort. Det är ett stöd som föräldrar kan få om de har låga inkomster och barnet bor växelvis hos båda. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

    I dagsläget är det bara den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan få bostadsbidrag i form av ett särskilt bidrag för barn som bor hemma. Genom regeringens förslag spelar det inte någon roll var barnet är folkbokfört utan båda föräldrarna kan få rätt till det nya bidraget.

    Riksdagen håller med regeringen om att det kan leda till att fördelningen av bostadsbidraget blir mer jämställt. För en del kan det innebära att de får ett lägre stöd än i dag och regeringen föreslår därför att underhållsstödet vid växelvis boende fasas ut successivt. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2018.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2017-11-07
    Bordläggning
    2017-11-14
    Debatt
    2017-11-15
    Beslut
    2017-11-15
  • En nationell handlingsplan för sällsynta diagnoser

    Motion 2017/18:3059 av Marco Venegas m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2017/18:3059 av Marco Venegas m.fl. MP En nationell handlingsplan för sällsynta diagnoser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att snarast färdigställa och anta en nationell handlingsplan för området sällsynta diagnoser
    Inlämnad
    2017-10-05
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2017/18:SoU9
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Lagstiftning mot diskriminering av arbetstagare som ger omsorg till anhöriga

    Motion 2017/18:2750 av Stefan Nilsson m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2017/18:2750 av Stefan Nilsson m.fl. MP Lagstiftning mot diskriminering av arbetstagare som ger omsorg till anhöriga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lagstiftning mot diskriminering av arbetstagare som ger omsorg till anhöriga, och
    Inlämnad
    2017-10-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:AU10
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Betänkande 2016/17:SfU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.

    Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:

    • den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
    • hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
    • höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.

    Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    39, 133 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-14
    Debatt
    2016-12-15
    Beslut
    2016-12-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Betänkande 2016/17:SfU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).

    Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    26, 85 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-13
    Debatt
    2016-12-14
    Beslut
    2016-12-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Betänkande 2016/17:SfU2

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2017.

    Sammanlagt handlar det om cirka 34,8 miljarder kronor för 2017. Pengarna går främst till garantipension, efterlevnadspension och bostadstillägg för pensionärer.

    Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande av ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som tillsammans med tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 miljarder kronor.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    21, 81 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-13
    Debatt
    2016-12-14
    Beslut
    2016-12-15
  • Färdigställande av Västkustbanan

    Motion 2016/17:2615 av Rickard Persson (MP)

    Motion till riksdagen 2016/17:2615 av Rickard Persson MP Färdigställande av Västkustbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbelspår hela sträckan mellan Varberg och Helsingborgs C och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Västkustbanan, järnvägen mellan Göteborg
    Inlämnad
    2016-10-05
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2016/17:TU4
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Öresund ska bli nationalpark

    Motion 2016/17:2614 av Rickard Persson (MP)

    Motion till riksdagen 2016/17:2614 av Rickard Persson MP Öresund ska bli nationalpark Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Öresund bör bli en marin nationalpark och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det
    Inlämnad
    2016-10-05
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2016/17:MJU9
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Lagstiftning mot diskriminering av arbetstagare som ger omsorg till anhöriga

    Motion 2016/17:1823 av Stefan Nilsson m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2016/17:1823 av Stefan Nilsson m.fl. MP Lagstiftning mot diskriminering av arbetstagare som ger omsorg till anhöriga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lagstiftning mot diskriminering av arbetstagare som ger omsorg till anhöriga och tillkännager
    Inlämnad
    2016-10-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2016/17:AU14
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Socialavgifter

    Socialavgifter

    Betänkande 2015/16:SfU12

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 38 minuter
    Justering
    2016-03-08
    Bordläggning
    2016-03-15
    Debatt
    2016-03-16
    Beslut
    2016-03-17
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

    Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

    Betänkande 2015/16:SfU9

    Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.

    I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.

    Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 52 minuter
    Justering
    2015-12-08
    Bordläggning
    2016-01-19
    Debatt
    2016-01-20
    Beslut
    2016-01-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Betänkande 2015/16:SfU3

    Riksdagen sa till regeringens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet för familjer och barn är 87,1 miljarder kronor. Pengarna går främst till föräldraförsäkring och barnbidrag.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja föräldrapenningens grundnivå från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med den 1 januari 2016.

    Behandlade dokument
    40
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    32, 94 minuter
    Justering
    2015-11-26
    Bordläggning
    2015-12-08
    Debatt
    2015-12-09
    Beslut
    2015-12-09
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Betänkande 2015/16:SfU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).

    Beslutet innebär bland annat att:

    • Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
    • Med­len till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.

    Behandlade dokument
    55
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    65, 184 minuter
    Justering
    2015-11-26
    Bordläggning
    2015-12-08
    Debatt
    2015-12-09
    Beslut
    2015-12-09

Filter