Så bildas regeringen

Det finns olika skäl att bilda en ny regering. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är till exempel talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen.

I korthet: Så bildas en regering

  • Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.
  • Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.
  • Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.
  • Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.
  • Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.
  • Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Film: Så bildas en ny regering

Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.

Från valresultat till ny regering

Valresultatet avgör vilken regering som kan bildas efter ett val. Om den sittande statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen kan han eller hon bilda en ny regering. Om regeringen i stället avgår sitter den ändå kvar som en övergångsregering tills riksdagen har tagit ställning till vem som ska bilda ny regering och en ny regering har tillträtt. På så vis står landet aldrig utan regering.

En övergångsregering hanterar främst löpande och brådskande ärenden. Den får inte besluta om extra val och brukar enligt praxis inte ta nya politiska initiativ.

Val av talman efter riksdagsval

Riksdagen väljer talman efter varje riksdagsval. Runt två veckor efter ett val samlas de nyvalda ledamöterna i kammaren för första gången. När uppropet av ledamöterna har hållits ska riksdagen rösta om vem som ska bli talman.

När riksdagen har valt en ny talman är det denne som ska lägga fram förslag till ny statsminister för riksdagen. Men för att inte förlora tid förbereder talmannen från valperioden före valet regeringsskiftet genom att börja prata med partiledarna direkt efter att en regering har avgått eller entledigats. Talmannen överlämnar sedan arbetet med regeringsbildningen till den nya talmannen, som fortsätter arbetet.

Så bildas en regering – steg för steg

Regeringsbildningen består av flera steg. Talmannen har en central roll och är den som ska ta fram ett förslag på statsminister som kan få stöd i riksdagen. När talmannen lagt fram sitt förslag avslutas processen med att riksdagen röstar om det. Här får du en översikt över hur regeringsbildningen går till.

Talmannen ger sonderingsuppdrag

När en regering avgår är det talmannen som fattar beslut om att bevilja statsministerns och de övriga ministrarnas avgång.

Sedan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Talmannen pratar då med företrädare för alla riksdagspartierna för att ta reda på vilken statsministerkandidat som har mest stöd bland partierna och som därför skulle kunna bli Sveriges nästa statsminister och bilda en regering som riksdagen har tillräckligt förtroende för.

När talmannen har pratat med alla partiföreträdarna kan hen ge ett sonderingsuppdrag till en av dem. Hur uppdraget i så fall ska se ut och hur länge det ska pågå bestäms av talmannen. Uppdraget kan till exempel gå ut på att en statsministerkandidat får en viss tid på sig för att undersöka vilka riksdagspartier som stödjer kandidaten för att bilda regering.

Talmannen föreslår statsminister

När talmannen har ett förslag till ny statsminister och har överlagt med de vice talmännen så läggs förslaget fram i riksdagens kammare och bordläggs (anmäls av talmannen till kammaren) en första gång. När talmannen presenterar sitt förslag uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

Talmannens uppdrag

Riksdagen röstar om statsministern

Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Statsministern utser övriga ministrar

Det är statsministern som bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern anmäla till riksdagen vilka personer som har utsetts till ministrar i regeringen.

Statsministern avger en regeringsförklaring

När den nyvalda riksdagen har samlats och en ny statsminister har valts avger statsministern en regeringsförklaring i riksdagen. I förklaringen redogör statsministern för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

Regeringsskiftet sker vid en konselj

Regeringsskiftet sker formellt vid en så kallad konselj på slottet. Det är ett regeringssammanträde där statschefen, det vill säga den som är kung eller regerande drottning, är ordförande. Då redogör talmannen för sitt förslag och riksdagens beslut. Statschefen konstaterar sedan att regeringsskiftet har ägt rum.

Talmannen har fyra gånger på sig

Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag. Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader. Det är då talmannen som bestämmer valdag i samråd med Valmyndigheten.

Olika skäl att bilda en ny regering

En regering kan sitta kvar så länge den har tillräckligt stöd i riksdagen. Om en regering förlorar riksdagens stöd kan den tvingas att avgå. När en statsminister avgår betyder det att hela regeringen avgår samtidigt. 

Men det finns flera anledningar till att en regering kan behöva avgå och en ny regering behöver bildas.

Regeringsunderlaget kan ändras efter ett val

Regeringspartiet eller en koalition av flera partier kan förlora delar av sitt stöd i riksdagen efter ett val. Då kan statsministern välja att avgå frivilligt, eller så kan hen tvingas att avgå efter den statsministeromröstning som hålls i riksdagen efter val. Det här är den vanligaste anledningen till att en regering avgår.

Om den som är statsminister väljer att avgå efter ett val, begär hen att få avsluta sitt uppdrag hos riksdagens talman. När talmannen har godkänt ansökan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag på en ny statsminister.

Om statsministern väljer att sitta kvar efter ett val ska en statsministeromröstning hållas i riksdagen inom två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter då röstar nej till statsministern måste statsministern avgå. I annat fall kan statsministern sitta kvar. Sedan valet 2014 är det obligatoriskt att det hålls en statsministeromröstning efter val.

Riksdagen kan rösta om en misstroendeförklaring

Minst 35 riksdagsledamöter kan när som helst begära att riksdagen ska uttala sitt misstroende mot en statsminister och därmed mot regeringen. Då ska riksdagen rösta om en misstroendeförklaring. Om minst hälften av ledamöterna, det vill säga minst 175, röstar för en sådan misstroendeförklaring måste regeringen avgå eller utlysa ett extra val.

Regeringen kan ställa en kabinettsfråga

En regering kan känna sig tvingad att avgå om den förlorar en viktig omröstning i riksdagen. Det har hänt att en regering uttryckligen har valt att ställa ett ultimatum till riksdagen genom att förklara att den avgår om den inte får igenom ett visst beslut i en speciell fråga. Det kallas för att ställa en kabinettsfråga.

Interna spänningar i regeringen

Interna problem och spänningar kan göra att en statsminister, och därmed hela regeringen, avgår. Det här gäller framför allt koalitionsregeringar, som består av ministrar från mer än ett parti.

En statsminister kan avgå av personliga skäl

En sittande statsminister kan också välja att avgå av personliga skäl eller av andra skäl som inte direkt har att göra med en valförlust eller att stödet minskat i riksdagen.

En regering kan ombildas

Flera ministrar i en sittande regering kan bytas ut utan att det är frågan om att bilda en helt ny regering. Statsministern kan placera om ministrar, utöka antalet eller byta ut dem utan att riksdagen behöver göra något. Om statsministern själv väljer att avgå betyder det däremot att hela regeringen avgår samtidigt.

Tidigare regeringsbildningar och statsministrar

Regeringen som tillträdde efter valet 2022 är den 53:e regeringen.

Tidigare regeringsbildningar och statsministrar