Beslutar om lagar

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. Men ett lagförslag kan också komma bland annat i en motion från en eller flera riksdagsledamöter.

Det är bara riksdagen som får besluta om lagar. Har en lag beslutats kan den inte stoppas eller ändras på något annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag. En lag kan handla om allt från straff för snatteri till avveckling av kärnkraftverk.

Från förslag till lag

Följ hur det kan se ut när en lag stiftas.

Motion eller proposition lämnas

De flesta lagar börjar med att regeringen lämnar ett förslag till riksdagen, en proposition. Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen. Ledamöternas förslag kallas motioner. Motionerna är ofta motförslag till regeringens propositioner. 

Illustration av Rosenbad
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Förslaget skickas till ett utskott

När ett lagförslag har kommit till riksdagen meddelar talmannen det i kammaren. Förslaget skickas sedan till ett av riksdagens olika utskott. Utskottet fördjupar sig i förslaget och lämnar i sin tur ett förslag till hur det tycker riksdagen ska besluta. Utskottets förslag kallas för betänkande. Utskotten kan även på eget initiativ föreslå ett riksdagsbeslut. Det kallas utskottsinitiativ.

En illustration av ledamöter vid ett sammanträde uppifrån.
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Partigrupperna diskuterar

Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer vad man ska tycka om förslaget.

En illustration av ledamöter uppifrån
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Riksdagen debatterar

Riksdagen debatterar sedan förslaget i kammaren. Ledamöter från de olika riksdagspartierna talar då om vad de tycker om utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Kammaren i riksdagen. Två talare står framför podiet där talmannen sitter. Illustration.
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Riksdagen beslutar

Riksdagens 349 ledamöter tar därefter ställning till utskottets förslag till beslut. De kan rösta ja eller nej eller avstå. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget.

En färgglad illustration av kammaren med ledamöter uppifrån.
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Riksdagsskrivelse till regeringen

Regeringen får veta vad riksdagen beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft.

Illustration av Rosenbad
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Utredningar

Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen kan den behöva undersöka olika alternativ ordentligt. Regeringen tillsätter då en utredning. Utredningen kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och politiker.

Utredningen lämnar förslag i ett betänkande till regeringen. Betänkandet publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar, SOU. Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien, Ds.

En utredning kan till exempel ha numret SOU 2021:58. 2021 visar att utredningen blev klar det året och 58 att det var den 58:e utredningen i ordningen det året.

Utredningen på remiss

När en utredning är klar skickar regeringen den till berörda myndigheter, organisationer och kommuner för att höra vad de tycker om förslagen i utredningen. Det kallas att skicka utredningen på remiss. Alla, även privatpersoner, har möjlighet att få utredningen och lämna synpunkter på förslagen.

De som ska svara på remissen har oftast minst tre månader på sig. Deras svar ska som regel vara skriftliga. Då kan alla ta del av svaren.

Förslag från regeringen

Regeringen skriver ned sina förslag till ny lagstiftning i en proposition. Först tar regeringen ställning till utredningen och de olika synpunkter som kommit fram då utredningen var på remiss. Om många av dem som svarade på remissen är negativa till utredningens förslag kanske regeringen inte går vidare med ärendet eller försöker hitta en annan lösning än den utredningen föreslår.

Propositioner

Snabbare beslut vid allvarliga händelser

Om en proposition måste behandlas snabbt får riksdagen, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid. Om utskottet eller talmannen föreslår det kan riksdagen besluta att ärendet ska behandlas snabbare i utskottet och kammaren. Riksdagen kan på så sätt besluta om ett förslag från regeringen tre dagar efter den dag då regeringen lämnade sin proposition.

Att beslut har behandlats snabbt har skett med flera förslag sedan våren 2020 med anledning av coronaviruset. 

Lagrådet kontrollerar lagförslag

Oftast skickar regeringen den blivande propositionen till Lagrådet som undersöker om det finns några juridiska problem med lagförslaget. Det kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra gällande regler. Kanske går lagförslaget emot rättssäkerheten och kommer att leda till att medborgare inte behandlas rättvist. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är inte bara regeringen som kan skicka lagförslag till Lagrådet för synpunkter. Det kan också riksdagens utskott och riksdagsstyrelsen göra. Vad Lagrådet kommer fram till står sedan i regeringens eller riksdagsorganens förslag.

När regeringen är klar med alla delar av propositionen skickar den förslaget till riksdagen. Varje riksdagsår brukar regeringen lämna drygt 200 propositioner till riksdagen.

Lag eller förordning

Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa, utan att först lämna ett förslag till riksdagen. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen, en av grundlagarna, står det vad som måste bestämmas genom en lag och vad som kan bestämmas genom en förordning. 

Förslag från riksdagsledamöter

Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till riksdagen i form av motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion.

Det finns regler om när motioner får lämnas och vad de får handla om. Motioner kan lämnas i anslutning till ett förslag från regeringen. Ledamöterna kan då lämna motförslag upp till 15 dagar efter det att regeringens förslag kom in till riksdagen. Sådana motioner kallas följdmotioner och ska handla om samma saker som propositionen.

Motioner

Allmän motionstid på hösten

En gång om året, under den allmänna motionstiden, kan ledamöterna skriva motioner om nästan vad som helst. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar på hösten och slutar 15 dagar efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen.

Allmänna motionstiden

Förslagen kommer till riksdagen

När regeringen och ledamöterna har lämnat sina förslag till riksdagen bordlägger kammaren först förslagen. Sedan skickar kammaren förslagen till utskotten som arbetar vidare med dem.

Det är oftast ingen debatt när kammaren bordlägger förslag. Men en ledamot kan begära ordet och den debatt som då följer kallas bordläggningsdebatt. Ledamöterna kan också begära ordet när förslagen skickas till utskott, även om inte heller det händer så ofta. Den debatt som då följer kallas remissdebatt.

Utskotten arbetar med förslagen

Innan riksdagens kammare beslutar om en lag eller en lagändring måste alla förslag behandlas av ett utskott. Det finns 15 utskott som vart och ett har sina egna ansvarsområden. Förslag om tågtrafiken skickas till exempel till trafikutskottet och frågor om skolan skickas till utbildningsutskottet. Det förekommer också tillfälliga, sammansatta utskott, exempelvis sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.

En stor del av arbetet i riksdagen görs i utskotten. Ledamöterna i utskotten kommer från de olika partierna i riksdagen. De stora partierna har fler platser i utskotten och de små färre. Sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar fördelningen i riksdagen.

Ledamöterna i ett utskott börjar med att sätta sig in i de olika förslagen, det vill säga propositionen och motionerna. De kontrollerar till exempel hur propositionen stämmer överens med tidigare lagstiftning. De undersöker också om lagförslaget följer vad utskottet tidigare sagt till regeringen i frågan. Det förekommer att utskottet bjuder in experter och representanter från olika organisationer för att få mer information och för att fråga vad de tycker. Sådana utfrågningar är ibland öppna för allmänheten. Övriga sammanträden i utskotten är inte offentliga.

Utskottets förslag till beslut

I utskottet diskuterar sig ledamöterna fram till vad de anser om de olika förslagen. När utskottet har bestämt sig lämnar det sitt förslag till vad riksdagen ska besluta i ett betänkande.

Utskottets förslag grundar sig på vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in reservationer. I reservationerna redogör minoriteten för sin uppfattning i frågan.

Betänkanden

Egna initiativ från utskotten

Ett utskott kan även på eget initiativ lämna förslag till riksdagen i ämnen som hör till dess ansvarsområde. Då kommer förslaget inte från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter utan från ett utskottsinitiativ. Utskottet presenterar sitt förslag till riksdagsbeslut i ett betänkande.

Ledamöterna stämmer av med partigrupperna

Alla ledamöter i ett parti bildar tillsammans partiets riksdagsgrupp eller partigrupp. Partigrupperna diskuterar och förbereder de frågor som utskotten arbetar med. Ledamöterna i de olika utskotten stämmer av med sin partigrupp. Varje ledamot har en personlig plats i riksdagen och det finns därför ingen regel som tvingar ledamoten att vara lojal mot partiet och göra som partigruppen tycker.

Kammaren debatterar och beslutar

I det förslag, betänkande, som utskottet lämnar till kammaren står det hur utskottet tycker att riksdagen ska besluta i frågan. Innan utskottets förslag tas upp i kammaren har ledamöterna fått betänkandet för att kunna läsa det. Ofta blir det debatt före beslutet. I andra fall är ledamöterna överens och då behövs ingen debatt.

Om det blir debatt börjar ledamöterna i det utskott som arbetat med förslaget att redogöra för sina uppfattningar. Alla ledamöter har rätt att delta i debatten. Allt som sägs i kammaren skrivs ned i protokoll. Protokollen och debatterna är offentliga.

Kammarens protokoll

Dags för beslut

När ledamöterna har debatterat klart är det dags att besluta. Om det bara finns ett förslag frågar talmannen, som är ordförande i kammaren, om kammaren godkänner förslaget. Finns det flera förslag ställs de mot varandra. Då måste ledamöterna rösta. I protokollet står det hur partierna röstat. De flesta beslut i riksdagen tas med enkel majoritet, det vill säga att fler än hälften av de avgivna rösterna stöder en viss uppfattning.

Riksdagen skickar sedan en skrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande. Den som vill veta vad beslutet handlade om kan läsa utskottets betänkande.

Beslut i korthet på sidan Aktuellt

När EU-lagar genomförs i Sverige

I och med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen så kan lagar stiftas på EU-nivån, vilket innebär att lagar behöver införas eller ändras i Sverige.

EU-kommissionen kan komma med förslag till en EU-lag som efter beslut i Europaparlamentet och ministerrådet landar i en förordning eller ett direktiv. Ett direktiv är en EU-lag som sätter upp ett mål som ska uppnås, men lämnar åt medlemsländerna att bestämma exakt hur det ska göras. Denna måste kompletteras med nationell lagstiftning. En förordning däremot, gäller direkt och på exakt samma sätt i alla EU-länder. 

När en EU-lag ska genomföras i Sverige går det till på samma sätt som när lagar som har sitt ursprung i Sverige ska beslutas: regeringen kommer med ett lagförslag, utskotten arbetar med förslaget och kammaren fattar beslut om att införa den nya lagen.

Innan förslag i form av propositioner och motioner kommer till riksdagen, kan riksdagen vara med och tycka till om EU-dokument som ligger till grund för kommande EU-lagstiftning, och som på sikt kan påverka lagar i Sverige. Det gör utskotten genom subsidiaritetsprövningar – det vill säga en bedömning av om det är lämpligt att lagstiftningen i fråga ska ligga på EU-nivån. Om utskottet kommer fram till att det inte är lämpligt så kan det skriva ett utlåtande och föreslå att riksdagen ska skicka sina invändningar till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande

Arbetar med EU-frågor

Regeringen verkställer riksdagens beslut

Efter att riksdagen beslutat om en ny lag ska regeringen till att börja med se till att lagen publiceras i Svensk författningssamling, SFS. SFS finns på internet, och där kan alla läsa lagen.

Webbplatsen Svensk författningssamling

Sedan ska regeringen verkställa riksdagens beslut, det vill säga se till att det blir som riksdagen har bestämt. Regeringens olika departement, de statliga myndigheterna och bolagen hjälper regeringen i det arbetet.

De statliga myndigheterna och bolagen lyder under regeringen och ska praktiskt genomföra det som riksdagen och regeringen beslutar. Polisen, Skatteverket och Socialstyrelsen är exempel på myndigheter. Myndigheterna är självständiga i sin handläggning av ärenden, men regeringen anger riktlinjerna för myndigheternas arbete. Inom de ramarna agerar myndigheterna på eget ansvar. I Sverige är så kallat ministerstyre förbjudet. Det betyder att regeringen får styra myndigheternas verksamhet men inte bestämma om frågor som hör till deras löpande arbete.

Riksdagen följer upp besluten

Regeringen rapporterar varje år i en skrivelse till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Konstitutionsutskottet behandlar skrivelsen, och sedan blir det debatt och beslut i kammaren. Det är ett sätt för riksdagen att följa upp sina egna beslut.

Riksdagen har även andra sätt att följa upp besluten. Om riksdagen inte är nöjd med hur regeringen har arbetat med en fråga kan riksdagen i ett tillkännagivande uppmana regeringen att vidta andra åtgärder i frågan. Riksdagens utskott arbetar också med att utvärdera och följa upp olika riksdagsbeslut, till exempel hur nya lagar har fungerat i praktiken.

Dokument och lagar

Från förslag till lag – så går det till när riksdagen stiftar lagar

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska gälla i vårt land. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Här får du på två minuter lära dig hur det går till när riksdagen stiftar de lagar som alla i Sverige måste följa.

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad