Sök

Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna.

Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.

Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

37

Reservationer

63 

Anföranden och repliker

53, 132 minuter

Justering

2023-05-02

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

14

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

39, 108 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

35

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.

Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2023-03-07

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

48, 119 minuter

Justering

2023-03-07

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in. Förslaget innebär att företag som besiktar bilar ska samla in och hantera uppgifter om bland annat bränsle- och energiförbrukning vid körning.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska genom en så kallad föreskrift informera företagen som besiktar bilar hur insamlingen och hanteringen ska gå till.

De fordon som berörs av förslaget är nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registrerats från och med 1 januari 2021.

Regeringens förslag bygger på en förordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från olika typer av fordon som antogs av EU i mars 2021.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar.

Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

23

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

36, 92 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 82 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa ja till ett lagförslag från regeringen, som bland annat innebär att veterinärer måste lämna in uppgifter till Jordbruksverket när djur behandlas med antimikrobiella läkemedel, så som antibiotika. Syftet är att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändningen för behandling av djur.

Enligt förslaget kan regeringen, eller den myndighet som får uppdraget, besluta om vilka uppgifter som veterinärer måste lämna in till Jordbruksverket, gällande behandling av djur med antimikrobiella läkemedel. Regeringen, eller myndigheten, kan också besluta om regler för att begränsa läkemedlen. Exempelvis kan användningen av vissa läkemedel förbjudas. Lagändringen innebär också att butiker måste ha ett tillstånd för att få sälja antimikrobiella läkemedel för djur.

Regeringens förslag bygger på två förordningar om djurläkemedel som antogs av EU i december 2018. Lagändringen är en del i att anpassa nuvarande lagstiftning i Sverige till EU-reglerna. Den nya lagen ska gälla från den 1 april 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.

Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

75, 189 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 155 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning.

Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras.

Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.

Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-11-29

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 93 minuter

Justering

2022-08-18

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2022-08-18

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.

Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om

• klassificering av jordbruket
• proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
• äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
• arbetet med grön infrastruktur
• tidsfrist vid miljöprövning
• djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
• Århuskonventionens talerättsregler.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

26

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

24, 106 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14