Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2021. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Generellt konstaterar KU att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Utskottet lyfter dock en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Vidare konstaterar KU att personalomsättningen vid Riksrevisionen har ökat, vilket enligt myndigheten till stor del kan förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet är positiva till Riksrevisionens fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka tjugo förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlighet, sekretess och integritet.

Motionerna handlar bland annat om en översyn av sekretessregleringen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och ökad insyn i användningen av skattemedel.

Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom vissa av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som gäller ersättningar till riksdagsledamöterna, arvoden för uppdrag inom riksdagen samt arvoden för uppdrag i riksdagens myndigheter, nämnder och andra organ.

Lagändringarna innebär bland annat att reglerna som gäller ledamöters rätt till ersättning förtydligas. Exempelvis görs definitionen av ledamöters tjänsteställe tydligare och möjligheten till ersättning för eget boende ska bara finnas om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad till en ledamot som har rätt till bostad. En bestämmelse om preskription införs som innebär att rätten till ersättning för resekostnader och traktamente upphör sex månader efter att en resa har avslutats. Vidare ska felaktigt utbetalda ersättningar i form av arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning och pension under vissa omständigheter kunna krävas tillbaka.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag, med vissa mindre ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Regeringen har föreslagit en ändring i regeringsformen om föreningsfrihet. Ändringen i grundlagen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

För att regeringsbeslut ska gälla ska de skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd. Regeringen har lämnat förslag till att göra det möjligt att införa en digital hantering av regeringsbeslut. Förslaget innebär att regeringsbeslut som ska expedieras ska kunna gälla också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Syftet är att göra hanteringen teknikneutral.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2023.

Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-22

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

49

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation.

En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2022-02-15

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till 17 förslag i motioner som rör allmänna helgdagar med mera från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status, nationalsången, nationella symboler, minnesdagar och offentliga belöningssystem.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern, JK, företräder staten när staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist.

Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter.

Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av myndigheters service i icke-digitala kanaler. 22 myndigheter ingick i granskningen av servicen till personer som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med myndigheterna.

Utifrån granskningen bedömer Riksrevisionen att regeringen bör ställa tydligare krav på god service i myndigheternas icke-digitala kanaler. Riksrevisionen rekommenderar också myndigheterna att exempelvis korta kötiderna för service i telefon och vid fysiska kontor. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den är ett viktigt bidrag i regeringens pågående arbete med att utveckla och förbättra myndigheternas service och tillgänglighet.

Även riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är angeläget att regeringen utvecklar styrningen och uppföljningen av myndigheternas icke-digitala service. Frågan är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de statliga myndigheterna. Åtgärder bör enligt riksdagen ske inom ramen för regeringens löpande myndighetsstyrning. Det kan också finnas skäl för regeringen att göra en samlad uppföljning.

Med dessa slutsatser avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.

Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.

Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19