Sök

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns skäl att ta initiativ till de föreslagna förändringarna i motionerna.

Motionerna handlar exempelvis om handlingsoffentlighet i Advokatsamfundet, sekretess för uppgifter i våldtäktsdomar, sekretess för personuppgifter vid anmälan om matförgiftning och översyn av sekretesslagstiftningen för informationsutbyte mellan myndigheter.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör trossamfund och begravningsfrågor och handlar exempelvis om samverkan mellan staten och Svenska kyrkan, begravningsavgiften, gravsättning och spridning av avlidens aska.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, allmänna flaggdagar, skånska flaggans officiella status, ny nationaldag, nationalsången och förslag till minnesdagar.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin ämbetsberättelse till riksdagen, där man redogör för verksamheten under 2019/20. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Konstitutionsutskottet gör några uttalanden med anledning av vad JO framfört. Enligt utskottet är det en mycket allvarlig brist om svenska myndigheter är osakliga och partiska när de utför offentliga förvaltningsuppgifter. Det är viktigt att myndigheter och kommuner följer offentlighetsprincipen, efterforskningsförbudet och respekterar den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Utskottet framhåller vikten av en så kallad god förvaltningsrättslig standard, till exempel när det gäller dokumentation och att avgöra ärenden i rimlig tid. Myndigheter, kommuner och regioner ska följa de beslut som har fattats av en högre instans. De ska även ta sitt arbetsgivaransvar och bland annat ge kompetensutveckling till sina anställda.

Riksdagen lade med detta ämbetsberättelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

JO:s ämbetsberättelse omfattar verksamhetsåret 1 juli 2019-30 juni 2020. Under perioden registrerades 9 797 nya ärenden. Det är ökning med 645 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Från mars 2020 märktes en påtaglig ökning av ärenden som framför allt rör kriminal-, hälso- och sjukvård. JO gjorde 6 framställningar till regeringen om lagändringar och lämnade 16 beslut för kännedom till Regeringskansliet, andra myndigheter eller riksdagen under verksamhetsåret.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat EU-kommissionens meddelande om den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen innebär att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter, och under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Rapporten redovisar kommissionens bedömningar av rättsstatssituationen i medlemsstaterna. Kommissionens bedömningar rör bland annat rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning och mediernas mångfald. Kommissionen ger exempel på positiva trender men också på allvarliga utmaningar. Rapporten tar också upp frågor som rör covid-19-pandemins effekter på rättsstatsprincipen.

Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten som är fundament i en demokrati och centralt för samarbetet inom EU. KU välkomnar rapporten och bedömer att en årlig granskning kan bidra till att öka respekten för rättsstaten. De begränsningar av fri- och rättigheter som pandemin har inneburit bör fortsatt följas upp och utvärderas. Utskottet välkomnar också den nya förordningen med skydd av EU:s budget vid överträdelser av rättsstatens principer.

KU föreslår att riksdagen beslutar att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-01-26

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 28 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter eller initiativ som KU har tagit. Ärendena handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och regeringens hantering av coronapandemin.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 252 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2019. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2019 lämnades totalt 32 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och jordbruks- och fiskerifrågor. Utskottet noterade att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå och förberedelser för om Storbritannien skulle lämna unionen utan ett avtal med EU. Ingen av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. För första gången sedan dess lämnade de nationella parlamenten inte ett enda motiverat yttrande under 2019.

Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 894 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot drygt 8 procent av förslagen. Tre av de 894 förslagen har lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-01-14

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Konstitutionsutskottet, KU, har utfört sin årliga granskning av regeringens arbete. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna och ytterligare ett antal frågor som utskottet har granskat på eget initiativ. Anmälningarna handlade om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsrådens tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren. Därefter lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

29, 90 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Riksdagsförvaltningens författningssamling, RFS, ska inte längre skickas ut till riksdagsledamöterna i tryckt form enligt ett förslag från riksdagsstyrelsen. RFS innehåller författningar som Riksdagsförvaltningen eller någon annan förvaltningsmyndighet under riksdagen än Riksbanken och Riksrevisionen har beslutat om.

Anledningen till förändringen är bland annat att RFS från och med november 2020 kommer att publiceras på riksdagens webbplats och webbplatsen lagrummet.se. Förändringen görs i författningssamlingslagen. Riksdagsstyrelsen föreslår även några språkliga förändringar i samma lag.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Riksdagen anser att riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp och uppmanar i ett tillkännagivande riksdagsstyrelsen att ta initiativ till en sådan uppföljning.

Enligt riksdagen bör en parlamentariskt sammansatt kommitté genomföra uppföljningen och presentera sitt resultat senast under hösten 2021. Uppföljningen bör i första hand gälla åtgärder och beslut under 2020 och fokusera på tre perspektiv: riksdagen som beslutsorgan, riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget och Riksdagsförvaltningens stöd och service.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet, KU. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-10

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Myndigheter ska kunna begära betalning i förskott för kopior av allmänna handlingar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det förekommer att personer som begär att få kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften för att få handlingen kopierad och skickad till sig. Med de nya reglerna har en myndighet rätt att i enskilda fall ta ut avgiften helt eller delvis i förskott, vilket gör att myndigheten kan försäkra sig om att få avgiften betald innan arbetet med att ta fram och skicka kopian påbörjas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2019. Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att den har förbättrats och sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen.

Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen. Inom KU:s område redovisar regeringen 13 av dem som slutbehandlade. Tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post kan utskottet se som slutbehandlat men inte som tillgodosett.

Riksdagen uppmärksammar att det är viktigt att regeringen skyndsamt behandlar tillkännagivandena. Om tidsåtgången är rimlig eller inte bör bedömas med hänsyn till innehållet i tillkännagivandet och till den beredning som behöver göras av regeringen.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats under 2019.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla.

Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd.

Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-10-13

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till.

Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-09-29

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.

Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.

Förslagspunkter

2

Justering

2020-09-01

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10