Sök
2 699 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Bostadsutskottet, Försvarsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2022/23:SkU15
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 11, 36 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-18
- Debatt
- 2023-04-19
- Beslut
- 2023-04-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän
Betänkande 2022/23:FöU3
Försvarsmakten har svårt att rekrytera och behålla personal i form av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Det är den övergripande slutsatsen i en granskning som Riksrevisionen har gjort. I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och meddelar att man tänker fortsätta följa försvarsmaktens arbete.
Enligt granskningen beror underskottet på personal bland annat på Försvarsmaktens prioriteringar när det gäller materiel och infrastruktur, otydlig intern styrning samt att återrekrytering endast sker en gång per år.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 13 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
- Dokument & lagar
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Utlåtande 2022/23:SkU23
Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som bland annat handlar om nya regler för information om kryptotillgångar, exempelvis bitcoin. Enligt förslaget ska medlemsländerna rapportera och utbyta viss information om kryptotillgångar, vilket bland annat ska underlätta kontrollen av skatteinbetalningar. EU-kommissionen föreslår även EU-gemensamma sanktioner för dem som inte följer regelverket.
I huvudsak är riksdagen positiv till kommissionens förslag, med undantag för den del som gäller gemensamma sanktioner. Riksdagen menar att medlemsländerna själva är bättre lämpade att bestämma vilka sanktioner som ska gälla om de gemensamma reglerna inte efterlevs.
Därmed anser riksdagen att förslaget delvis strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen beslutade att skicka synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2023-03-21
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
- Dokument & lagar
Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten
Betänkande 2022/23:SkU8
Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.
För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.
Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 13, 54 minuter
- Justering
- 2023-03-21
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
- Dokument & lagar
Samhällets krisberedskap
Betänkande 2022/23:FöU7
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 7, 44 minuter
- Justering
- 2023-03-23
- Bordläggning
- 2023-03-29
- Debatt
- 2023-03-30
- Beslut
- 2023-04-12
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2022/23:SkU11
Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.
Riksagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 32, 96 minuter
- Justering
- 2023-03-09
- Bordläggning
- 2023-03-14
- Debatt
- 2023-03-15
- Beslut
- 2023-03-15
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2022/23:FöU4
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen.
Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 15, 53 minuter
- Justering
- 2023-03-09
- Bordläggning
- 2023-03-15
- Debatt
- 2023-03-16
- Beslut
- 2023-03-16
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2022/23:FöU5
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas för att skydda den enskildas personliga integritet.
Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som ser till att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns.
Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Siun gjort under 2021 med anledning av den så kallade signalspaningslagen.
Regeringen bedömer att Siuns inspektion av den signalspaning som bedrivits fungerat väl och att Siun fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget.
Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-02-21
- Debatt
- 2023-02-22
- Beslut
- 2023-02-22
- Dokument & lagar
Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer
Betänkande 2022/23:SkU7
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet.
Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 35 minuter
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-02-21
- Debatt
- 2023-02-22
- Beslut
- 2023-02-22
- Dokument & lagar
Försvarspolitik och totalförsvar
Betänkande 2022/23:FöU6
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 21, 91 minuter
- Justering
- 2023-02-02
- Bordläggning
- 2023-02-07
- Debatt
- 2023-02-08
- Beslut
- 2023-02-08
- Dokument & lagar
En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023
Betänkande 2022/23:SkU9
För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.
Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 22 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-20
- Debatt
- 2022-12-21
- Beslut
- 2022-12-21
- Dokument & lagar
Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation
Betänkande 2022/23:SkU6
Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.
Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.
Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-20
- Debatt
- 2022-12-21
- Beslut
- 2022-12-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2022/23:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.
Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 74 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-15
- Debatt
- 2022-12-16
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2022/23:FöU1
Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas.
Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 25, 102 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-15
- Debatt
- 2022-12-16
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar
Betänkande 2022/23:SkU3
Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Därmed genomförs ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.
Dessutom genomförs OECD:s motsvarande regler, som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.
Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 21 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30
- Dokument & lagar
Stärkt system för samordningsnummer
Betänkande 2022/23:SkU4
Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.
Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.
Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.
Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.
Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 12, 49 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30
- Dokument & lagar
Leveranser av fartygsbränsle till havs i vissa fall
Betänkande 2022/23:SkU5
Särskilda bestämmelser införs för leveranser av beskattat fartygsbränsle från Sverige till ett annat EU-land till havs. Om det beskattade bränslet tas emot i ett annat EU-land och ska användas i fartyget kan det vara skattefritt. Detta innebär att det finns möjlighet att få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen till havs utanför Sverige.
Enligt de nya reglerna krävs ett godkännande av Skatteverket för att kunna få skatten återbetald. Lagförslaget innebär också att det i dessa fall finns möjligheter att slippa använda det nya förfarandet för beskattade varor. Den som är godkänd ska bokföra alla leveranser som utförts enligt dessa nya bestämmelser, annars kan godkännandet från Skatteverket återkallas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari och den 13 februari 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-10-27
- Bordläggning
- 2022-11-08
- Debatt
- 2022-11-09
- Beslut
- 2022-11-09
- Dokument & lagar
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning
Betänkande 2022/23:SkU2
Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).
Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 53 minuter
- Justering
- 2022-10-20
- Bordläggning
- 2022-10-25
- Debatt
- 2022-10-26
- Beslut
- 2022-10-26
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling
Utlåtande 2022/23:FöU2
Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att inrätta ett instrument som ska förstärka den europeiska försvarsindustrin genom gemensamma upphandlingar. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen har ingen konsekvensanalys kunnat visa att flera av de frågor som tas upp i förslaget inte behandlas bättre på nationell nivå av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2022-10-06
- Bordläggning
- 2022-10-11
- Debatt
- 2022-10-12
- Beslut
- 2022-10-12
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn
Utlåtande 2021/22:SkU34
EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.
Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-06-16
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22