Sök

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

83, 311 minuter

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 19 minuter

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

25

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

I två skrivelser berättar regeringen om verksamheten i EU under 2009. Den första behandlar övergripande EU:s utveckling och dess olika samarbeten. Den andra fokuserar på det svenska ordförandeskapet under andra halvåret 2009. Här skriver regeringen bland om de viktigaste resultaten som uppnåddes. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till en rad motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2008 och 2009.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

30

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

37, 140 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

EU-kommissionen har lagt fram förslaget "Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla". Strategin tar avstamp i hur EU ska återhämta sig efter den ekonomiska och finansiella krisen. Den ska ersätta den nuvarande Lissabonstrategin efter 2010. Finansutskottet har granskat strategin och vill att den innehåller ett tydligare jämställdhetsperspektiv, som ger kvinnor och män samma ekonomiska incitament, villkor och möjligheter att öka sitt deltagande på arbetsmarknaden. Det är en förutsättning för att konkurrenskraften och tillväxten ska öka i Europa. Strategins sysselsättningsmål borde uttryckligen gälla både kvinnor och män, anser utskottet I övrigt kan utskottet konstatera att Sverige ligger bra till när det gäller de uppsatta målen om sysselsättning, forskning, klimat och miljö, utbildning och minskning av fattigdom. Europeiska rådet träffas den 25-26 mars 2010 för att enas om strategins prioriteringar och för att fastställa överordnade mål. Riksdagen avslutade ärendet, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

50, 172 minuter

Beredning

2010-03-02

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om inkomstbeskattningen av fysiska personer. Skälet är i vissa fall att regeringen och utredningar arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Det gäller till exempel avdrag för gåvor till ideella organisationer, alkolås och värderingen av bilförmån och beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen. I andra fall är skälet jobbskatteavdraget och andra reformer på skatteområdet som redan har genomförts. Det gäller motioner om olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden.

Behandlade dokument

132

Förslagspunkter

16

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

44, 153 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-10

Beslut

2010-03-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 75 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2010. Under utgiftsområdet finns tre anslag varav det största är anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner respektive landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Punktskatterna inom koldioxid- och energibeskattningen samt fordonsbeskattningen ändras. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning uppnås. Ändringarna innebär bland annat följande: Återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja för jord- och skogsbruksmaskiner sänks. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom utsläppshandelssystemet slopas. Skatten på hushållsavfall som förbränns slopas. Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen ska baseras på bränslets energiinnehåll. Energiskatten på dieselolja höjs i två steg med totalt 40 öre till 2013. Uttaget av fordonsskatt förändras från 2011. Personbilar med bättre miljöegenskaper, så kallade miljöbilar, befrias från fordonsskatt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 och omfattar bilar som tas i bruk första gången från och med den 1 juli 2009. Tunga elhybridbussar får en lägre fordonsskatt. Ändringarna inom koldioxid- och energibeskattningen föreslås träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

39, 123 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Jobbskatteavdraget höjs den 1 januari 2010. Höjningen gäller för personer som inte fyllt 65 år och som tjänar över 38 600 kronor per år. Den motsvarar en skattesänkning med upp till 3 020 kronor per år för den som har genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. För den som tjänar 22 000 kronor i månaden och betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen 2 712 kronor per år. Avdraget ska göra det mer lönsamt att arbeta för den som i dag står utanför arbetsmarknaden. Genom sänkta marginalskatter ska det också motivera den som redan har ett arbete att jobba mer. Beslutet innebär att statens skatteinkomster minskar med 10 miljarder kronor.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket får cirka 9,7 miljarder kronor i budgetanslag för 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2009-11-10

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Sverige ska ingå informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey, enligt ett beslut i riksdagen. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Jersey. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2009-11-03

Debatt

2009-11-12

Beslut

2009-11-12

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

64, 239 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

40, 109 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Riksrevisionen har granskat hur effektivt statliga myndigheter har avvecklats och om syftet med respektive avveckling har uppnåtts. Granskningen gäller fem myndigheter som avvecklades under 2007: Arbetslivsinstitutet, Djurskyddsmyndigheten, Institutet för psykosocial medicin (IPM), Integrationsverket och Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Riksrevisionen har inte funnit några brister som i sig är allvarliga. Granskningen har dock visat på ett antal mindre felaktigheter och brister som hämmat effektiviteten i avvecklingarna. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om effektiv statsförvaltning och staten som arbetsgivare.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Beredning

2009-02-17

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för 2008 och fastställde bankens resultat- och balansräkning. Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter ledde till att omslutningen av Riksbankens balansräkning mer än tredubblades 2008. Vinsten uppgick till 11,2 miljarder kronor. Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till vinstfördelning, vilket innebär att Riksbanken levererar in 5,9 miljarder kronor till staten. Finansutskottet kommer i sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik senare i vår att mer ingående behandla finanskrisen och Riksbankens åtgärder för att bevara stabiliteten på den svenska finansmarknaden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 34 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mervärdesskatt. Flera motioner handlar om skattesatserna på mervärdesskatteområdet. Andra motioner handlar om reglerna för ideell verksamhet, särskilt second hand-försäljning, och vissa andra frågor inom området mervärdesskatt.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Det gäller till exempel skatteincitament för att stärka investeringar i företag, tonnageskatt, beskattning av allmännyttig verksamhet och beskattningen av arrendetomter och tomter med enkla bostadshus.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

20

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 78 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-26

Beslut

2009-04-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om energi- och alkoholskattefrågor samt införsel- och tullfrågor.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

20

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2009-02-19

Debatt

2009-03-18

Beslut

2009-03-19