Sök

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för hur verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under andra halvåret 2013 och under hela 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling i en redogörelse redovisat för församlingens arbete under 2014.

Riksdagen har gått igenom redovisningarna och ser positivt på OSSE:s arbete i Ukraina under perioden. Organisationen har arbetat för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten i landet, genomfört övervakningar av presidentvalet och parlamentsvalet 2014, granskat läget för mänskliga rättigheter och genomfört militära inspektioner. Riksdagen välkomnar Sveriges deltagande i arbetet. Sverige har bidragit med finansiellt stöd till flera insatser, skickat valövervakare samt personal till OSSE:s observatörsuppdrag och deltagit i de militära inspektionerna.

Sverige har också drivit på för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete och riksdagen tycker att det är viktigt att Sverige fortsätter arbeta för ökad jämställdhet inom OSSE.

Riksdagen föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

31

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

69, 195 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att

• se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
• se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Riksdagen sa ja till skatteutskottets förslag om lag om ändring i lagen om skiljemannakonventionen. Konventionen, som undertecknats av EU-länder, innehåller regler för hur tvister om beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras. Lagändringen innebär att konventionen ska gälla som lag i Sverige.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Reglerna som gäller svensk katastrofmedicin utomlands ändras. Bland annat ska reglerna för vilka personer som kan få katastrofmedicinska insatser ändras, från personer som bor i Sverige till personer som har anknytning till Sverige. Även personer som inte har anknytning till Sverige ska kunna få svensk katastrofmedicinsk hjälp utomlands.

Landstingen får möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddning i havsområden som ligger utanför Sveriges gränser, men där svenska myndigheter har ansvar för räddningstjänsten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 37 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 75 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter och FN:s säkerhetsråds ansvar för internationell fred och säkerhet. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Utskottet stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Utrikesutskottet anser vidare bland annat att de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen ska vara en central och integrerad del av Sveriges utrikespolitik.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 103 minuter

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

90, 281 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

• att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
• försök med samdistribution av dagstidningar och post
• att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
• att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
• att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
• En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
• Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
• Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
• De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Det kommer nya bestämmelser som gäller så kallade lokala aktionsgrupper. Sverige kommer under 2014-2020 att ge stöd till lokal utveckling på landsbygden inom ramen för de europiska struktur- och investeringsfonderna. De lokala aktionsgrupperna är grupper som bland annat tar emot och bedömer ansökningar om stöd, väljer ut insatser och bestämmer stödbelopp. I grupperna finns personer från den offentliga, privata och ideella sektorn.

De nya bestämmelserna innebär bland annat att regeringen ska få ta fram föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden. Till viss del utför gruppen myndighetsutövning och därför är det viktigt att den följer regler, till exempel bestämmelser om jäv. Bestämmelserna gäller även de lokala aktionsgruppernas uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. Ändringarna syftar bland annat till att underlätta elnätbolagens årliga redovisning av sin elnätsverksamhet.

Det krävs tillstånd, koncession, för att ett elnätbolag ska få bedriva elnätverksamhet, det vill säga elöverföring. Sådan koncession kan gälla för ett geografiskt område eller för en linje. Har bolaget koncession för ett område äger och ansvarar det för elledningarna som förser bostäder, företag och andra elkunder i området med el. Om bolaget har koncession för en linje bedriver det sin nätverksamhet utefter en bestämd sträckning.

Riksdagens beslut innebär bland annat att en ny bestämmelse införs i ellagen om samlad redovisning av koncession för område tillsammans med koncession för linje. Genom lagändringen blir elledningens funktion snarare än koncessionsformen avgörande vid redovisningen.

Det införs också en ändring i lagen som ska göra det tydligare vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatssystemet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2015.

Riksdagen beslutade dessutom att vissa av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2015.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 111 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen har behandlat en rapport från EU:s ministerråd till Europaparlamentet och EU-medlemsländernas nationella parlament om arbetet i den ständiga kommittén för inre säkerhet.

Justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positiva till kommitténs funktion att samordna medlemsstaternas, EU-kommissionens och EU-byråernas samarbete i frågor som rör EU:s inre säkerhet. Enligt rapporten kommer uppföljningen av gemensamma insatser för att bekämpa terrorism att vara en av kommitténs viktigaste uppgifter under 2015. Utskottet välkomnade arbetet på EU-nivå med att förebygga och motverka terrorism, samtidigt som det öppna samhället måste försvaras. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Det blir allt vanligare med vattenskotrar, som kan orsaka olika typer av problem. Vattenskotrar har starka motorer och kan köras i höga hastigheter på grunt vatten. De ger upphov till störningar och buller som bland annat kan påverka fågellivet i känsliga områden. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett så kallat tillkännagivande att arbeta för att införa åldersgräns och förarbevis för att köra vattenskoter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om sjöfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 110 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06