Migration och integration

Allmänpolitisk debatt 17 oktober 2018
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  3. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  5. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  6. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  7. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  8. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  9. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  10. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  11. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  12. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  13. Hoppa till i videospelarenRikard Larsson (S)
  14. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  15. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  16. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  17. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  18. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  19. Hoppa till i videospelarenRichard Jomshof (SD)
  20. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  21. Hoppa till i videospelarenRichard Jomshof (SD)
  22. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  23. Hoppa till i videospelarenRichard Jomshof (SD)
  24. Hoppa till i videospelarenAlireza Akhondi (C)
  25. Hoppa till i videospelarenSofia Damm (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  27. Hoppa till i videospelarenMikael Eskilandersson (SD)
  28. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  29. Hoppa till i videospelarenMikael Eskilandersson (SD)
  30. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  31. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenMikael Eskilandersson (SD)
  33. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  34. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  35. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  36. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  37. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  38. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  39. Hoppa till i videospelarenAngelica Lundberg (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenSara Seppälä (SD)
  41. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  42. Hoppa till i videospelarenMagnus Jacobsson (KD)
  43. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  44. Hoppa till i videospelarenMagnus Jacobsson (KD)
  45. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 45

Anf. 301 Rikard Larsson (S)

Migration och integration

Fru talman! Många beskrivningar har gjorts av det som hände 2015 då över 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Det är de högsta siffrorna någonsin, och det innebar väldigt stora påfrestningar på vårt samhälle.

Vi såg också den styrka som finns i vårt civilsamhälle, med alla frivilliga som hjälpte till och ställde upp dygnet runt för att kunna hantera det akuta mottagandet. För mig som socialdemokrat och riksdagspolitiker var detta ett styrkebevis från vårt välfärdssamhälle. Kommuner, myndigheter, frivilligorganisationer, enskilda medborgare och pensionerade lärare ställde upp.

Det var samtidigt tydligt att ansvaret för flyktingsituationen inom EU inte kunde bäras av bara ett par enskilda länder. Det var grunden till att vi sökte breda överenskommelser och fick vidta ett antal akuta åtgärder. Det var svårt, men det var nödvändigt för att hantera en akut situation och för att tydligare få upp frågan om gemensamt ansvarstagande på den europeiska dagordningen.

Anledningen till att det var svårt är nog lätt att begripa för de flesta. Det är politiska beslut som rör enskilda människor, dessutom många människor i en mycket svår och utsatt position. Men alternativet, att inte agera, skulle också få konsekvenser, både i Sverige och för hur vi skulle kunna driva på internationellt för ett gemensamt ansvarstagande.

Trots en bred överenskommelse finns det fortfarande mycket skilda åsikter här i kammaren om migrationspolitiken. Det kan vara naturligt. Men det som oroar mig mer är den skillnad som finns när det gäller integrationspolitiken och de signaler som vissa politiska företrädare väljer att skicka ut.

Allmänpolitisk debattMigration och integration

En del i överenskommelsen, och som var nödvändig för att komma till rätta med situationen, berodde på att ett antal kommuner i vårt land ställde sig vid sidan av. De ställde inte upp på att vara en del av det gemensamma svenska flyktingmottagandet. Därför var beslut om fördelning av ansvaret till alla kommuner en viktig del för att förbättra mottagandet och integrationen.

Mot den bakgrunden vill jag skicka en uppmaning till företrädarna för Moderaterna i den här kammaren. Uppmaningen kan kanske låta lite märklig med tanke på min dialekt. Men den lyder: Lyssna inte på era skånska partikamrater! Det vi ser i Skåne nu, att man på vissa håll försöker tävla med Sverigedemokraterna i främlingsfientlighet, kommer nämligen inte att underlätta för integrationspolitiken i Sverige.

Det är oroväckande när enskilda kommuner, som inte har varit en del av mottagandet och den solidariska fördelningen tidigare, är de första att stå i led och ropa på flyktingstopp. Det är beklämmande att se att min hemkommun, moderatledda Staffanstorp, placerar flyktingar i husvagnar en bit utanför samhället och trycker upp affischer där man framställer sig som det sista motståndet i en kamp mot flyktingmottagande och att man vägrar ge upp.

Det vi behöver nu är att fortsätta arbeta med att förbättra integrationen. Vi ser hur tiden det tar för flyktingar att komma i arbete förkortas väsentligt. Vi behöver bygga fler bostäder runt om i vårt land för att kunna förbättra mottagandet. Det gör vi bäst när alla aktörer arbetar tillsammans. Det gör vi inte genom att, som moderata kommunföreträdare i Skåne nu vill göra, mäla sig ur och säga: Vi ska inte ta något ansvar för flyktingmottagandet.

(Applåder)


Anf. 302 Johan Forssell (M)

Fru talman! Tack, Rikard Larsson!

Jag har lite synpunkter på den historiebeskrivning som gavs här. Jag tror att alla här i kammaren känner till att Socialdemokraterna under hela förra mandatperioden kritiserade Moderaterna för vår politik inom migrationen. Men sedan har man på något mirakulöst sätt ändå varit beredd att anamma den och till och med lägga fram den på riksdagens bord. Det är bra att Socialdemokraterna har kommit till den insikten, men det kanske också förpliktar lite när det gäller retoriken. Jag tror att Rikard Larsson skulle tjäna på att ta ned den lite i den här frågan och föra en mer saklig diskussion.

Överenskommelsen vi gjorde var viktig. Men jag konstaterar att när vi träffas här i dag, tre år senare, är allt fortfarande inte genomfört. Som av en händelse är det de saker som vi förde fram från borgerligt håll som inte har genomförts. Jag hoppas att vurmandet för överenskommelsen innebär att de sakerna kommer att genomföras nu, till exempel den obligatoriska samhällsorienteringen för asylsökande som vi fortfarande väntar på. När kommer den på plats, Rikard Larsson?


Anf. 303 Rikard Larsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Fru talman! Jag tror att det var viktigt att vi gjorde en bred överenskommelse. Och jag är tacksam för att Moderaterna var med på den.

Vi kan såklart ha lite olika historiebeskrivningar. Men jag tror att beskrivningarna av det som hände 2015 är ganska samstämmiga. Vi kan nog också vara överens om att åtgärderna behövdes.

Nu måste vi i stället lägga väldigt mycket krut på integrationsarbetet. Och då är det precis som Johan Forssell säger. Där ingår en hel del frågor, till exempel vilket bemötande, vilken utbildning och vilken information de nyanlända får.

Det finns områden som vi ständigt behöver förbättra.


Anf. 304 Johan Forssell (M)

Fru talman! Det sista kan jag hålla med om. Det finns mycket med integrationen som vi behöver förbättra i dag, inte minst när det gäller etableringen på arbetsmarknaden. Det går alldeles för långsamt, trots att vi befinner oss på toppen av en internationellt och historiskt stark högkonjunktur. Jag är oroad över att den här regeringen har försuttit möjligheterna, till exempel när det gäller att ställa högre krav i försörjningsstödet på aktivitet men även när det gäller just värderingar.

Det hade som sagt varit en fördel för Sverige om sakerna som vi tog i hand på 2015 hade kommit på plats. Jag beklagar att så fortfarande inte är fallet.


Anf. 305 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Vi är naturligtvis inte nöjda med situationen på arbetsmarknaden. Men även Johan Forssell borde ju glädja sig över att vi nu förkortar den tid som det tar för nyanlända från att inte ha ett jobb till att komma i sysselsättning. Den tiden kortas ju. Arbetslösheten sjunker. Det måste ju glädja även Johan Forssell. Det gäller också dem som kommer hit som flykting. Arbetslösheten sjunker även i den gruppen.


Anf. 306 Arin Karapet (M)

Fru talman! Tack, Rikard, för ditt anförande!

Jag har lite invändningar mot beskrivningen av hur hösten 2015 såg ut. Vi såg en socialdemokrati som helt handlingsförlamad stod mellan att ta ansvar för Sverige och Sveriges gränser eller att behålla makten efter påtryckningar från Miljöpartiet.

Det gick så pass långt att det per vecka var 10 000 asylsökande som korsade gränsen. I dag är det ungefär 400 per vecka som söker sig till Sverige.

Till slut kom ni till skott när Alliansens fyra partiledare kom och knackade på dörren och sa: Nu räcker det. Nu måste Socialdemokraterna ta ansvar för Sverige.

Kommer Socialdemokraterna, om det blir en socialdemokratisk regering, fortfarande att vara för en stram flyktingpolitik? Kommer ni att gå från ord till handling när Moderaterna och Alliansen sträcker ut handen och säger "Låt oss komma överens över blocken så att vi får en långsiktig flyktingpolitik för Sverige"?


Anf. 307 Rikard Larsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Fru talman! Inte helt oväntat delar jag inte riktigt beskrivningen av handlingsförlamningen.

Jag tycker att man ska inse att detta är svåra frågor. De beslut som vi fattade under hösten och vintern 2015 var för min del - och nog för många andra i den här kammaren - de svåraste som man har varit med om att fatta.

Det handlade om att införa id-kontroller och gränskontroller. Det får naturligtvis stor påverkan på enskilda människors liv, både för dem som kommer som flyktingar och för gränsregionerna, till exempel Öresundsregionen som jag kommer från. Det var naturligtvis jättesvåra beslut som man inte fattar lättvindigt. Därför var det en styrka att vi kunde göra en överenskommelse om hela migrationspolitiken, om hur man skulle hantera den akuta situationen och om hur den skulle se ut genom den tillfälliga lagstiftningen.

Vår ambition är att fortsätta med breda överenskommelser i denna fråga med alla de anständiga partierna i Sveriges riksdag. Dit räknar jag dock inte Sverigedemokraterna.


Anf. 308 Arin Karapet (M)

Fru talman! Tack, Rikard, för ditt svar!

Återigen: Vi har sett två exempel på när Socialdemokraterna har valt makten före att ta ansvar för Sverige. Först var det hösten och vintern 2015. Det tog flera månader. Sedan gäller det den tillfälliga gymnasielagen, där man gör ett undantag för enskild grupp och inte generellt, det vill säga lagen ska inte vara lika för alla.

Ni har gång på gång visat att ni inte kan ta ansvar för svensk migrationspolitik.


Anf. 309 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag tycker att man ska studera siffrorna över hur flyktingmottagandet ser ut. Sedan kan du ställa dig frågan: Var detta en regering som klarade av att hantera situationen och ta Sverige ur den kris som vi faktiskt befann oss i 2015, när man inte ens fick lärare till skolorna för att ta hand om de nyanlända? Sedan kan du titta på statistiken och ställa dig frågan: Har vi hanterat den krisen, eller har vi inte gjort det?


Anf. 310 Johan Forssell (M)

Fru talman! Vi har precis lämnat en mandatperiod då migrationen till Sverige har stått mycket i fokus, inte bara i det svenska samhället och i samhällsdebatten utan även i många diskussioner i den här kammaren. Det är inte heller så konstigt mot bakgrund av det på många sätt exceptionella mottagandet som har stått i fokus i debatten.

Så sent som 2015 var det bara under ett år 163 000 som sökte asyl i det här landet. På fem år var mottagandet uppe i 300 000 människor - anhöriginvandring tillkommer. Jag tror inte heller att vi ännu fullt ut ser alla följder av flyktingkrisen. En hel del av de utmaningar som är förknippade med denna och även problem ligger framför oss, inte minst när det gäller den största frågan här och nu, nämligen integrationen. Vi måste se till att undvika att upprepa decennier av dålig integrationspolitik. Vi måste snabbt se till att människor blir en del av det svenska samhället och kommer in i arbete eller utbildning, får bostad etcetera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

De här debatterna brukar vara ganska förutsägbara. Det brukar gå till så att vi står här i talarstolen och kastar en massa ord fram och tillbaka om vem som gjort vad och när och vems fel det var. Det är kanske mindre intressant just nu. Jag vill hävda att den stora frågan snarast är vilka lärdomar vi drar av det som har varit, både det som vi gjorde bra och det som vi gjorde mindre bra.

För mig är den enskilt viktigaste lärdomen av flyktingkrisen att Sverige behöver en migrationspolitik som ligger i linje med vad som gäller i vår omvärld. Det var en tid då vi förde fram oss själva som exemplet på att vi på område efter område har helt avvikande regler, inte bara från våra nordiska grannländer utan från hela övriga EU. Det var en princip som ofta lät väldigt bra i högtidstal, men när den mötte verkligheten och dess utmaningar var det inte så mycket mer än bara en vacker princip. Den klarade inte av att hantera den verklighet som blev.

Vi från Moderaterna har sagt att man behöver hitta en form av långsiktighet i detta. Det behövs en långsiktighet i tid, men också en långsiktighet i den här kammaren. Människor som kommer till Sverige ska veta vilka lagar och regler som gäller i det här landet, även om vi byter regering eller om det kommer en proposition. Myndigheter, kommuner och staten ska veta hur planeringsförutsättningarna ser ut.

Det enskilt viktigaste problemet under förra mandatperioden, vid sidan av att reglerna avvek, var de tvära kasten från en extrem punkt till en annan punkt. Som alla känner till kunde tiden för de tvära kasten ibland vara väldigt kort.

Vår utgångspunkt är att den tillfälliga lagen behövs och behöver förlängas till dess att vi har hittat långsiktigheten. Då är det ytterligare några saker som behöver adderas. Sverige behöver till exempel ett skarpare försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det är fullt naturligt att människor som kommer till Sverige vill ta hit sin familj. Det är också lika fullt naturligt att det finns en försörjning, en bostad och att det finns en anknytning i det land som ska bli ens nya hemland.

Vi behöver också skärpa kraven för medborgarskap. I en internationell kontext är ju kraven i Sverige väldigt låga. Det är fullt rimligt att man inte bara har bott en längre tid i Sverige än vad som är fallet i dag. Det är också rimligt att man känner till lite om det som ska bli ens nya hemland. Man bör ha grundläggande kunskaper i svenska språket, och man bör känna till de lagar och värderingar som utgör normen för vårt samhälle. Det är inte för att jäklas med människor, utan det är i grund och botten för att hjälpa dem in i det svenska samhället.

Vi har lagt dessa förslag på riksdagens bord. Vi bjuder in partier att delta i diskussionerna. Jag hoppas att vi kan hitta en blocköverskridande överenskommelse om detta.

(Applåder)


Anf. 311 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Tvära kast är inte bra. Men jag tror att Johan Forssell tillhör ett parti som är vant vid tvära kast i denna fråga från att i valrörelsen ha pratat om att öppna sina hjärtan till en annan migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Jag ska inte bli mer konfrontativ, utan snarare ta upp det som Johan Forssell säger om de breda överenskommelserna. Jag tror att det är bra att hitta breda överenskommelser, och det är bra att inte höja tonläget i flyktingfrågan. Men jag måste ändå ställa den fråga som jag tog upp i mitt anförande och som Johan Forssell inte tog upp.

Är det med Sverigedemokraterna som ni vill gå fram enligt en skånsk modell och göra uppgörelser om hur integrationspolitiken ska se ut, eller är med dem som jag benämner de anständiga partierna i riksdagen?


Anf. 312 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag ska ge ett råd till Rikard Larsson, och det är upp till vederbörande att ta emot det eller inte. Det är lite fånigt att fortfarande tala om hösten 2014. Alla känner till att vi har haft en omfattande diskussion i Moderaterna om detta. Jag är den första att säga att jag inte tycker att de här frågorna sköttes särskilt bra tidigare. Men vi skiljer ju oss åt. Ni har inte haft den diskussionen i Socialdemokraterna. Jag har inte hört någon självrannsakan om att Europa inte ska bygga några murar. Så sent som för några månader sedan lade ni ju fram en produkt på riksdagens bord om att ge uppehållstillstånd för 9 000 vuxna, myndiga män som har fått nej på sin asylansökan. Ni får gärna ha den där retoriken, men jag tycker att ni först ska städa rent framför egen dörr - det blir lite konstigt.

Vi vill ha en blocköverskridande överenskommelse. Vi ser att vägen för att nå dit är att ha en parlamentarisk utredning, precis som vi hanterar många viktiga frågor här i kammaren. Vi har också sagt att det är naturligt att samtliga partier inbjuds att delta i den utredningen.


Anf. 313 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag påminner om detta mot bakgrunden att Johan Forssell är den som står här i kammaren och försöker framställa sig och sitt parti som de som står för stabilitet i denna fråga. Jag säger 2014 inte för att jag på något sätt vill strö salt i såren utan för att framhålla att detta är en svår fråga. Det är många partier som kan fundera över hur stabil man har varit i denna fråga. Johan Forssells parti är inget undantag.

Jag tror att det är viktigt att göra breda överenskommelser, men min fråga kvarstår: Hämtar ni inspiration från det som nu händer i Skåne?


Anf. 314 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag ska gärna upprepa mitt svar. Vi vill ha en parlamentarisk utredning. Vi vill att samtliga partier i denna kammare inbjuds att delta, precis som har skett under den senaste mandatperioden i andra frågor. Mig veterligen är det Rikard Larssons eget parti som har tagit initiativ till de utredningarna, med alla partier. Det är inte konstigare än så.

Jag gläds åt intresset från Socialdemokraterna. Så sent som i Almedalen frågade jag Rikard Larssons företrädare om Socialdemokraterna var beredda att diskutera just denna blocköverskridande fråga med Moderaterna. Då blev svaret nej. Jag hoppas att det rinner nytt vatten under broarna nu.


Anf. 315 Maria Ferm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Fru talman! Tack, Johan Forssell, för anförandet! Jag skulle vilja ställa en fråga med anledning av det. I sitt anförande menade Johan Forssell att Sverige inte kan ha en migrationspolitik som avviker från övriga EU-länders. Därför skulle jag vilja fråga på vilket sätt den migrationspolitik som Sverige har haft historiskt gällande familjeåterförening och uppehållstillstånd av humanitära skäl, det vill säga möjligheten att stanna för svårt utsatta människor i behov av det, skiljer sig från andra EU-länders.


Anf. 316 Johan Forssell (M)

Fru talman! Det är helheten i den svenska migrationspolitiken som har skilt ut sig. Detta är en faktor som bidrog till att vi fick ett så högt migrationstryck. Det är kanske inte den enda faktorn - det finns också andra förklaringsfaktorer, upptrampade stigar etcetera. Men när man lägger den svenska politiken bredvid den som förs av egentligen alla andra länder i Europa är det uppenbart att den skilde ut sig. Konsekvenserna är vi medvetna om. Även Maria Ferm är mycket medveten om dem.

När det gäller just familjeåterförening kan vi se att den svenska politiken har skilt ut sig till exempel genom att vi inte har haft skarpa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Vi har haft ett krav, men vi har samtidigt haft en lång rad undantag som helt har underminerat det kravet.

När det gäller uppehållstillstånd av humanitära skäl var det en väldigt liten skyddsgrund. Det var ju den rödgröna regeringen som valde att avskaffa den. Jag tror kanske inte att det var det som gjorde hela skillnaden, men jag tycker att det inom ramen för en helhet ändå var naturligt. Därför röstade vi ja till det förslaget när det kom.


Anf. 317 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Miljöpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst ta reda på hur det ser ut i andra EU-länder. I nuläget ger 20 av EU:s medlemsstater full rätt till familjeåterförening, och 11 av dem ger uppehållstillstånd av humanitära skäl. Med tanke på detta och på Johan Forssells svar om att det kanske inte heller var det som påverkade situationen 2015 hoppas jag att det finns en öppning hos Moderaterna för att låta familjer återförenas och låta människor som är i behov av att få stanna göra det.


Anf. 318 Johan Forssell (M)

Fru talman! Det var alltså Maria Ferms egen regering som lade fram dessa förslag. Maria Ferm upprepar också en missuppfattning: att familjeåterförening inte skulle vara tillåtet. Detta stämmer inte; det är faktiskt helt fel. Familjeåterförening går alldeles utmärkt, men det förutsätter ett permanent uppehållstillstånd. Det är det som är saken.

Man kan fundera på hur rimligt det är att en person som kanske ska lämna Sverige om tre fyra månader ska ha rätt att kunna ta hela sin familj till Sverige utan försörjningskrav. Jag tycker inte att det är rimligt.


Anf. 319 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! "Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

"Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är i dag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihets grund."

Det jag precis läste är mycket korta utdrag ur en längre text skriven av Vilhelm Moberg, kallad Svensk strävan. Den gavs ut av Försvarsstaben 1941, mitt under brinnande världskrig, inför hotet om en nazistisk ockupation.

Den är precis lika aktuell i dag som då, trots att det har gått 80 år sedan den skrevs. Dagens Sverige står i och för sig inte inför ett ockupationshot från främmande makt. Hotet i dag kommer i stället från flera olika håll: dels från ett överstatligt och alltmer antidemokratiskt EU som hotar vårt nationella självbestämmande, dels från den destruktiva politik som det socialliberala etablissemanget har fört i flera årtionden. I Svensk strävan talar Moberg nämligen om att faran mot vårt land inte alltid kommer utifrån utan att faran ibland finns inom landets gränser.

Fru talman! Resultatet av de senaste årtiondenas massinvandring och mångkulturalism är mycket tydligt. Sverige, som en gång var ett tryggt och homogent land, kännetecknas i dag alltmer av splittring, segregation, utanförskap och otrygghet. Den importerade kriminaliteten, med uppgörelser och skjutningar, stenkastning och bränder, sexuella övergrepp och gruppvåldtäkter, håller på att slita sönder Sverige.

Till detta kommer en svensk välfärd som är på väg att raseras i takt med den ökande invandringen. Vi kan bland annat se hur skolan, vården och äldreomsorgen inte längre räcker till. Vi kan se hur nyanlända ges förtur på arbetsmarknaden och i bostadsköer, samtidigt som illegala invandrare ges tillgång till en många gånger redan ansträngd välfärd. Sakta men säkert är svenskarna på väg att bli en minoritet i sitt eget land.

Vi kan också se hur de övriga partierna gjort det möjligt för den antidemokratiska, våldsbejakande och kvinnofientliga islamismen att växa sig stark även i vår del av världen. Misslyckandet är monumentalt.

Inte nog med detta, fru talman. Alltför många partier och stora delar av journalistkåren och kulturetablissemanget har dessutom mage att alltför ofta förminska och ibland också förneka och håna vårt arv, vår kultur och det som tidigare generationer har byggt upp. Det verkar dessutom saknas förståelse för att detta stabila, demokratiska och jämställda välfärdssamhälle är en produkt av att det har funnits en gemensam grund att stå på - kulturellt, moraliskt, språkligt och religiöst, men även etniskt. Detta är saker som har bundit oss samman.

Denna grund håller man nu på att rasera, sakta men säkert och bit för bit. Och lyckas man med detta försvinner själva grundförutsättningen för ett stabilt och sammanhållet Sverige.

Avslutningsvis, fru talman, ska vi komma ihåg att det endast finns en plats på jorden där svenskarna har rätt att styra över sig själva. Det finns bara en plats på jorden där svenskarna genom strävan har förvärvat sig rätten till ett land. Detta land är Sverige. Det är alltför värdefullt för att sättas i händerna på kulturmarxister och socialliberaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).


Anf. 320 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Ledamoten från Sverigedemokraterna talade om att håna de döda. Han talade om Vilhelm Moberg. Om Vilhelm Moberg hade hört vad ledamoten från Sverigedemokraterna sa skulle han ha roterat i sin grav, som det heter. Jag tycker att det är ett hån mot hans minne att tala på detta sätt om de generationer som har byggt upp detta land. För bland dem, Richard Jomshof, finns många människor som kommit från många länder - förfäder till folk som bor här i dag och som har skapat ett land och dess ekonomi.

Han skulle ha roterat i sin grav när du talar om att de värden som har byggt upp Sverige hotas av öppenhet. De värden som har byggt upp Sverige är öppenhet, humanism, omtanke, frihet och, ja, solidaritet.

(Applåder)


Anf. 321 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Vad Moberg skulle tycka är svårt att veta eftersom han tyvärr inte längre lever. För övrigt är han en av de absolut största svenska författare vi har haft i det här landet, kanske den främsta av dem alla. Han är en av mina favoriter i alla fall.

Vad som däremot är ett hån - och det är viktigt att påpeka - är den politik som Centerpartiet företräder, den splittringspolitik Centerpartiet företräder och den segregation Centerpartiet har varit med om att skapa. Den är ett hån, ett hån mot svenska folket och mot alla dem som har slitit och släpat för att skapa detta oerhört värdefulla, vackra land och samhälle. Det är ett hån att med Centerpartiets politik bryta ned allt detta. Får Centerpartiet fortsätta är jag tyvärr övertygad om att det Sverige vi i dag ser endast kommer att vara en parentes i svensk historia. Det är därför jag är här: för att säkerställa att detta inte sker och att er destruktiva politik inte får fortsätta så länge till.


Anf. 322 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Det är därför jag är här: för att förhindra att denna typ av retorik får förstöra allt det som vi har byggt upp i generationer i detta land och som har gjort det rikt och framgångsrikt.

Jag vill gärna avsluta med att bemöta Richard Jomshofs påstående att svenskarna skulle bli minoritet i sitt eget land. Vad är det för trams, allvarligt talat? Hur ska ni på allvar kunna argumentera för sådant inför en bred allmänhet?


Anf. 323 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Det är inga som helst problem att argumentera för det, för det är fakta. Vi har under lång tid kunnat se skola efter skola där svenska barn är i minoritet. Det finns i dag flera skolor där det inte går ett enda barn med svensk bakgrund. Det är allmän statistik. Vi kan se i förort efter förort att svenskar flyttar bort och att det finns allt färre svenskar. Där är de inte bara i minoritet, utan de är på väg att försvinna helt. Det är också saker vi kan läsa om i tidningen. Det är också statistik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Vi kan se kommuner där svenskarna i dag är i minoritet. Det var inte särskilt många månader sedan vi fick ta del av uppgifter som pekar på att i de tre storstadsregionerna är just barn och ungdomar med svensk bakgrund snart i minoritet.


Anf. 324 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! I dag äntrar jag denna talarstol för första gången och vill då prata om något som jag på djupet älskar, nämligen vårt kära Sverige.

Jag är orolig på riktigt - orolig för vart vi är på väg och orolig över vilket samhälle vi lämnar efter oss till kommande generationer. Sverige är inte längre vad det har varit, på gott och på ont. Men allt var faktiskt inte bättre förr, oavsett vad en del vill få oss att tro.

Det har alltid funnits problem. Det var pensioner som inte räckte till. Det var missförhållanden i vården och omsorgen. Det var människor som blev utsatta för brott. Det var brist på resurser till dem behövde det som mest. Men det finns också sådant som förmodligen var bättre förr.

Jag tänker framför allt på tillit - tilliten till våra demokratiska strukturer, tilliten till politiker, tilliten till medierna, som är satta att granska oss, och framför allt tilliten till varandra. Någonting har förändrats i vårt samhälle. Trots en brinnande högkonjunktur och ett historiskt högt välstånd ser vi en tilltagande oro bland våra samhällsmedborgare över den utveckling som sker i vårt land och som på djupet riskerar att urholka tilliten till vår liberala demokrati. Det är en utveckling som oroar mig och som vi politiker måste identifiera orsaker till och lösningar på.

Sverige står fortsatt inför stora utmaningar de närmaste åren. Det handlar om välfärdens långsiktiga finansiering och om kompetensförsörjningsproblem i flera sektorer. Det är flera hundra tusen människor som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden, och därtill kommer de sociala problem som följer med detta utanförskap.

Nu är det dags för oss att kavla upp ärmarna och ta tag i de strukturproblem som göder urholkandet av den tillit som har byggt Sverige starkt under åren. Det är samma strukturproblem som göder främlingsfientligheten, populismen och nationalismen. För att lyckas med detta krävs mod, uthållighet och framför allt ledarskap.

Vår skyldighet gentemot dem som har valt oss är att lyssna, ta deras oro på allvar och komma med konkreta förslag till hur vi ska hålla ihop vårt land. Än är det nämligen inte för sent att vända utvecklingen och minska klyftorna mellan stad och land, mellan dem som arbetar och dem som står utanför, mellan dem som har en bostad och dem som desperat vill få ett tak över huvudet.

Vi är alla medvetna om att det finns stora brister i integrationspolitiken. Den är spretig, ställer inte tillräckligt höga krav och är numera en vattendelare som riskerar att permanenta känslan av "vi" och "de".

Jag brukar ofta säga att allt är möjligt så länge man är villig att göra det hårda arbete som krävs för att nå målet. Låt oss då vara handlingskraftiga och hitta breda överenskommelser om fyra konkreta områden som kan hjälpa oss att vända den negativa utvecklingen:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

arbetsmarknaden, med syfte att öka utbudet av enklare jobb med lägre trösklar

bostadsmarknaden, så att vi får en rörlighet och river de murar och stängsel som vi själva har lyckats bygga

skatterna, så att våra företag kan blomstra och generera de arbetstillfällen som behövs, liksom att det ska löna sig att gå från bidrag till ett första jobb med lite lägre lön

migrationspolitiken, så att vi får ett slut på de temporära lagar som splittrar vårt samhälle och som inte ger den transparens och långsiktighet som ett lands migrationspolitik måste grundas på.

Fru talman! Min talartid är slut för den här gången, men mitt engagemang för Sverige kommer att bestå.

(Applåder)


Anf. 325 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Trots en god konjunktur och en stor efterfrågan på arbetskraft har tudelningen på arbetsmarknaden ökat. Vi ser en hög arbetslöshet för utrikes födda, samtidigt som arbetsgivare får det allt svårare att hitta arbetskraft. Att Sverige lyckas med integrationspolitiken och får fler människor i arbete är helt avgörande om vi ska kunna pressa tillbaka utanförskapet. Det är helt avgörande för migrationspolitikens legitimitet.

En integrationspolitik som gör människor bidragsberoende i stället för att delta på arbetsmarknaden får djupt allvarliga konsekvenser för den enskilde och för samhället i stort. Vi måste ha en politik som möjliggör integration, med höga krav på egna ansträngningar. Det krävs ökade insatser för att fler människor som har kommit till Sverige så snabbt som möjligt ska lära sig det svenska språket och få ett jobb med en egen lön att leva på. Det krävs fler flexibla lösningar för att bättre matcha kompetens med lediga jobb.

Sverige har dåliga resultat att luta sig mot när det gäller att skapa förutsättningar för nyanlända att komma i arbete. Arbetsförmedlingen, som har den viktigaste statliga matchningsfunktionen, har inte lyckats med sitt uppdrag, och här krävs det ett nytänk och nya lösningar. Alliansen vill därför lägga ned Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och avveckla de program och åtgärder som inte leder till jobb. Vi vill införa en ny anställningsform, inträdesjobb, där nyanlända och unga utan gymnasieexamen lättare ska kunna få jobb genom en lägre ingångslön och slopade arbetsgivaravgifter. Vi vill också höja taket för RUT-avdraget och bredda avdraget till att inkludera fler tjänster.

Integration är mer än ett jobb. Detta är anledningen till att jag inte höll detta anförande under gårdagens arbetsmarknadspolitiska debatt. Men jag kan konstatera att utan jobb fungerar inte integrationen.

Kristdemokraternas utgångspunkt för integrationspolitiken är att ge människor förutsättningar att ta ansvar för sitt eget liv. Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar - inte ta död på den egna drivkraften genom lång väntan och passivitet. Vi vill införa integration från dag ett genom tillgång till och skärpta krav på deltagande i svenskundervisning, samhällsorientering och arbete för att få bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Vi vill förbättra svenskundervisningen genom en individuell prestationsplan, ökad nivåindelning och fler och bättre sfi-anordnare som ersätts efter resultat. Sfi:n måste mycket bättre anpassas till och kombineras med en relevant yrkesutbildning.

En välfungerande integration, fru talman, kräver vissa sociala och värderingsmässiga skyldigheter. De som flytt krig och förtryck och har kommit till vårt land ska känna sig välkomna att skapa sig ett gott liv i friheten här och bli en del av samhällsgemenskapen. Självfallet ska man inte lämna sitt arv bakom sig, men vi måste bli bättre på att markera vad som gäller här och vilka värderingar som inte är valbara. Detta har vi varit dåliga på. Vi har inte klarat balansgången mellan tolerans och tydlighet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta civilsamhällets betydelse. Det är nämligen i de frivilliga sammanslutningarna som de värderingar som behövs för ett fungerande samhälle förvärvas. Det är här som möten uppstår, kunskap överförs och det främmande blir bekant. Den rollen kan och ska inte staten ta över. Vi vill däremot se en politik som både värnar och uppmuntrar det civila samhället och där det offentliga med en noggrann uppföljning ska ge stöd till det arbete som sker utifrån människors lika värde och demokratiska principer.

I slutändan är det du och jag som avgör om integration ska ske på riktigt.

(Applåder)


Anf. 326 Juno Blom (L)

Fru talman! Rätten att få vara förälskad är en självklarhet för mig och, tror jag, majoriteten här inne. Men så uppstod mötena som fick mig att bli medveten om att jag har så mycket att sätta värde på och ta ansvar för. Jag har speglat mig i människor som bär på helt andra erfarenheter, vars liv är präglade av total ofrihet och där förälskelse och kärlek ses som det största hotet mot familjens heder.

En flicka beskrev att familjen var portvakt till hennes sexualitet. Som 16-åring blev hon förälskad i en skolkamrat. Hennes kusin fick kännedom om det. Familjens lösning blev att gifta bort henne med en betydligt äldre man. Att vara förälskad ansågs skamligt och kunde skada familjens rykte och anseende.

Fru talman! Den flickan kommer aldrig att glömma våldtäkten, som bröllopsnatten resulterade i. Det var en våldtäkt som portvakterna i hennes familj både sanktionerat och öppnat dörren för.

Vi har ett gemensamt ansvar för att svara på de frågor som kommer från utsatta barn och unga. De växer upp i landet där rättigheterna finns, men dessa blir aldrig en del av deras liv. Då undrar jag: Vad säger vi till flickan som inte fick leka frisör på förskolan för att vårdnadshavarna uttalat ett tydligt krav att hon var tvungen att bära slöja oavsett vad hon uttryckte? Vad säger vi till flickan som ville lära sig simma tillsammans med sina kompisar - men vårdnadshavarna skrämdes av att deras åttaåriga dotter skulle simma tillsammans med pojkar? Hur påverkas hennes tillit när skolan böjer sig för familjens krav och anpassar undervisningen efter deras föreställning om vad en flicka får göra och vad en flicka framför allt inte får göra?

Vad svarar vi dem som vågade trotsa, som blev förälskade och som nu inte finns kvar hos oss utan är förda ut ur landet, trots att många signalerat rädsla för att det skulle hända?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Vad säger vi när en flicka som sökt vård för enorma smärtor i buken, som orsakats av könsstympning, blir uppmanad att gå hem och prata med vårdnadshavarna i stället för att få vård?

Varför har vi valt att låta barn betraktas, bedömas och behandlas utifrån olika måttstockar?

Politik är och ska vara ett forum där vi synliggör konfliktytor i viktiga samhällsfrågor. Men vissa politikområden kräver mer av oss. Detta är ett av dem. Här måste fokus ligga på den konflikt som uppstår när vårdnadshavare eller andra inom kollektivet bryter mot lagen eller fråntar barnet dess grundläggande rättigheter.

I dag måste barn bevisa oerhört mycket för att få det stöd och det skydd de har rätt till och behov av, medan vårdnadshavare har långt ifrån samma krav att motbevisa att det barnet sagt inte stämmer. Det krävs ett perspektivskifte. Vi måste få till ett tydligt fokus på barnrättsperspektivet.

De lagar och rättigheter som ska gälla alla i Sverige är beslutade i detta rum. Det är beslut som aldrig får reduceras till ett dokument som vi stoltserar med i den stora världen men som inte når det utsatta barnet.

För att visa att vi menar allvar behöver vi ta fram en nationell strategi mot våld mot barn. Den ska ta utgångspunkt i all den utsatthet som riktar sig mot barn, men strategin måste även fokusera på hur maktobalansen och intressemotsättningar inom en familj påverkar barnet och hur det ska hanteras av myndigheter.

Jag har träffat många barn och unga som inte har fått det stöd och det skydd de har rätt till. Som politiker kommer jag att göra allt som står i min makt för att barns rättigheter aldrig ska få bli tomma symboler.


Anf. 327 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag tyckte att det var ett intressant inlägg av Juno Blom. Jag reagerade framför allt på detta: Vad svarar vi? Ja, vad är det vi ska svara? Vad svarar Juno Blom alla dem som drabbats av att Alliansen valde att sitta på läktaren i fyra år? Jag försökte under hela förra mandatperioden att lyfta frågor just om barnäktenskap, tvångsäktenskap och så vidare. Men under hela den tiden valde Liberalerna i princip att sitta på läktaren och släppa fram de frågor som regeringen drev. Man tog inte själv ställning eller drev på för att faktiskt få till en lag mot barnäktenskap eller någon tydlig reglering.


Anf. 328 Juno Blom (L)

Fru talman! Mikael Eskilandersson! Jag har själv suttit i den utredning som fick i uppdrag av regeringen att se över den lagstiftningen. Jag satt med i den första utredningen när det gällde att ta fram den lagstiftning som jag redan då inte ansåg var heltäckande. Det fanns luckor i lagen. De barn som kom till Sverige och var i barnäktenskap träffades inte av den lagstiftningen.

Nu har det kommit ett delbetänkande och också ett lagförslag där man täpper till de luckor som finns i lagen. Den utredning som nu är fullständig har också som utgångspunkt att man, precis som vi från Liberalernas sida har drivit på, ska införa ett särskilt barnäktenskapsbrott.

Att denna utredning kom till handlar ändå om att det har funnits en politisk medvetenhet och ett krav på att detta skulle ske. För mig handlar det inte om att stå och skälla om vad den ena och den andra gjorde. Arbetet med hedersfrågan var det i allra högsta grad Nyamko Sabuni som satte på kartan.


Anf. 329 Mikael Eskilandersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Fru talman! Det lagförslag som ligger på bordet i dag kommer inte att leda till någonting i praktiken. Att man inte ska godkänna barnäktenskap från myndigheternas sida kommer egentligen inte att förhindra ett enda barnäktenskap. Barnäktenskap sker inte med myndigheternas goda vilja i dag.

Jag satt i samma utredningar, egentligen. De förslag som kommer därifrån är alldeles för dåliga.


Anf. 330 Juno Blom (L)

Fru talman! Jag tror att det är två olika saker vi talar om. När det gäller de barn som kommer hit och som är i barnäktenskap är det klart att svenska myndigheter inte kan förhindra det, men om vi ser till att inte erkänna dem när de kommer till Sverige kan det ändå påverka. Det handlar om möjligheten att påverka så att de inte tvingas gifta sig på flyktvägen.

När det gäller en särlagstiftning rörande barnäktenskapsbrott med mindre beviskrav tror jag absolut det. Sedan är det självklart så att alla de åtgärder som ska vidtas handlar om att förhindra att dessa äktenskap någonsin ska ske. Det är jag helt klar över.


Anf. 331 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Miljöpartiet jobbar hårt för flyktingars rättigheter både när vi håller emot andra partiers förslag om att till exempel avskaffa asylrätten och när vi kämpar för att ensamkommande som väntat orimligt länge på beslut ska få en ny chans att stanna i Sverige.

Vårt sätt att arbeta har ibland inneburit att vi skapat en mer medmänsklig migrationspolitik. Ibland har det handlat om att förhindra eller mildra en mer restriktiv utveckling.

De senaste åren har Sverige haft en tillfälligt striktare migrationslagstiftning. Den kom till i ett kritiskt läge och handlade för Miljöpartiets del om att förhindra att andra partier skulle göra upp om en ännu hårdare politik. En avgörande faktor i förhandlingarna var att lagen skulle vara just tillfällig. Därför upphör den automatiskt att gälla efter tre år, den 19 juli 2019. Flera partier har nu gått till val på att den ska bli permanent och till och med ännu hårdare.

I debatten förs ofta fram argument om att Sverige inte kan ha en lagstiftning som väsentligen skiljer sig från övriga länder i EU och att de tillfälliga restriktiva reglerna därför bör ligga kvar till dess att EU har enats om en gemensam migrationspolitik.

Detta resonemang bygger på helt felaktiga antaganden. Det finns inget i förslagen i EU som kommer att förhindra Sverige att återgå till att bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerligen och särskilt ömmande omständigheter eller ge uppehållstillstånd till övrigt skyddsbehövande. Det som däremot kan påverkas av EU-förhandlingarna är möjligheten att utfärda permanenta uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Familjeåterföreningsdirektivet är över huvud taget inte uppe till förhandling, och därmed är det fullt möjligt att återgå till de normala reglerna i svensk migrationslagstiftning, som ger alternativt skyddsbehövande rätt att återförenas med sina familjer.

Inte heller stämmer påståendet att Sveriges regelverk skulle avvika kraftigt från övriga EU-länders om vi avskaffade begränsningarna i rätten till familjeåterförening och de nationella grunderna för uppehållstillstånd - tvärtom.

En utredning som Miljöpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst göra visar att när det gäller regler för familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande är det Sverige som sticker ut genom att ha ett mer restriktivt regelverk än de flesta av EU:s medlemsländer. Det är 20 länder som ger även alternativt skyddsbehövande rätt att återförenas.

Utredningen visar också att många andra länder i EU har möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. I 11 av de 25 länder som omfattas av EU:s gemensamma migrationspolitik kan uppehållstillstånd ges utifrån humanitära grunder.

Exemplen på hur viktigt det är att Sverige får mer humana migrationsregler är många. Apatiska barn får inte uppehållstillstånd med dagens regler, och föräldrar i Sverige oroar sig dag och natt för sina barn som är kvar i flyktingläger och som de nu inte kan återförenas med. Nyligen blev en ung hjärtsjuk person nekad en hjärttransplantation trots att det behövdes för att han skulle överleva. För några dagar sedan dog han till följd av sin sjukdom, 29 år gammal.

De humanitära konsekvenserna av den tillfälliga lagen är mycket stora. Röda Korset har i en aktuell rapport visat på detta samtidigt som det är högst oklart om syftet med lagen över huvud taget har uppnåtts.

Miljöpartiet vill arbeta för humanism när den tillfälliga migrationslagstiftningen upphör. Vi vill ge familjer rätt och möjlighet att återförenas och säkra de grunder för uppehållstillstånd som gör det möjligt för den som är svårt sjuk eller särskilt utsatt att få stanna. Särskilt unga människor med stark anknytning till Sverige behöver få möjlighet att stanna i större utsträckning.

Vi ska inte sträva efter att vara medelmåttor när det gäller medmänsklighet. Vi ska inte låta Ungern sätta ribban för hur mycket vi klarar av. Inte minst i en kommande regering kommer dessa frågor att avgöras. Sverige kan inte göra allt, men det ska inte hindra oss från att göra vad vi kan.


Anf. 332 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Det är faktiskt några år sedan jag gick i grundskolan, även om det kanske inte ser ut så. Det var på det så kallade glada 80-talet. Då läste vi om barnäktenskap, som tydligen var vanliga i avlägsna kulturer någonstans på andra sidan jorden. Vi fick även läsa om könsstympning av flickebarn och om att kvinnor inte fick visa sitt hår för någon man.

Allt detta var något avlägset för oss, något som inte fanns här och knappast skulle beröra oss. Vi levde ju i ett öppet samhälle där jämställdheten var en självklar grund, även om lönerna för mansdominerade och kvinnodominerade jobb skilde sig åt.

Men sådana skillnader skulle vi rätta till. Vår generation skulle bygga vidare på arvet efter våra föräldrar, och vi skulle lämna vidare ett perfekt samhälle till våra barn. Vi var ju barnen i världens rikaste och mest jämställda land som gick i världens bästa skola. Vad kunde gå fel liksom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Fru talman! Det mesta kunde tydligen gå fel. Det samhälle jag har sett växa fram är i alla fall inte det samhälle jag vill lämna över till mina barn, och när jag valde att engagera mig politiskt i Sverigedemokraterna 2006 fanns, som jag såg det, inget alternativ.

Som nybliven trebarnspappa med tre döttrar känner jag stor oro för hur samhället har utvecklats, särskilt för kvinnor - och det oavsett om Sverige har haft en alliansregering eller en socialistisk regering. År 2014 kom jag själv in i riksdagen, och sedan dess har jag själv försökt driva på för en förändring.

Fru talman! Den så kallade feministiska regering som styrde var mer intresserad av maktspel än att förbättra för unga kvinnor. Det är också dess agerande, eller snarare brist på agerande, som lett fram till att vi nyligen kunde läsa att man tror att så många som 30 flickor från Göteborg kan ha gifts bort bara i sommar.

Den lagförändring gällande barnäktenskap som den tidigare regeringen till slut presenterade, efter att ha skjutit frågan framför sig hela mandatperioden, är inget annat än ett slag i luften. Retoriskt talar man om totalförbud mot barnäktenskap, men egentligen är det bara en begränsning i folkbokföringen så att barn inte registreras som gifta. Det finns inget straff för den som väljer att strunta i folkbokföringen och fortsätta vara gift med ett barn. Det finns inget straff alls för den som väljer att strunta i svenska regler mot barnäktenskap trots att vi i denna kammare har varit eniga om att vi inte tycker att barn ska vara gifta.

Helst skulle jag gå ännu längre och införa den 24-års regel som i Danmark varit mycket lyckosam för att förhindra att unga kvinnor tvingas till äktenskap. I Danmark har man sett hur unga flickor utbildar sig längre och skaffar sig bra arbeten i stället för att giftas bort till kusiner och vänner i föräldrarnas hemländer. Men när den nu avsatta regeringen skulle utreda hur kvinnor kunde undgå att giftas bort fick utredningen instruktioner om att titta på andra länder och inte på Danmark.

Fru talman! Jag hoppas att denna mandatperiod inte blir fyra förlorade år till utan att vi faktiskt kommer att göra något för unga kvinnors rättigheter, på riktigt.

(Applåder)


Anf. 333 Hans Eklind (KD)

Fru talman! När jag som motståndare till böneutrop debatterar detta möts jag tyvärr ofta av invändningen att vi har religionsfrihet i Sverige. Men religionsfrihet, att ensam eller tillsammans med andra få utöva sin religion, betyder inte att vi ska behöva lyssna till återkommande och institutionaliserade trosbekännelser som via högtalare ropas rakt in i våra hem.

Det jag har fastnat för under böneutropsdebatterna är dock att alla tycks vara överens om att religionsfrihet är något avgjort centralt och viktigt, och det är mycket glädjande.

Fru talman! Det är mot denna bakgrund jag vill lyfta frågan om kristna flyktingar och konvertiter. Jag menar att det är obehagligt tyst när vi om och om igen får höra att kristna flyktingar och konvertiter förföljs här i vårt eget land, här där religionsfriheten är så omhuldad av alla möjliga debattörer och politiska kulörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Om religionsfriheten är så viktig är det dags att låta tystnaden ersättas av ett tydligt engagemang för att förändra den verklighet som många kristna flyktingar och konvertiter tvingas leva i. De flydde hit till Sverige, och här tvingas de fortsätta att fly.

Vi ser en allvarlig utveckling i vårt samhälle. Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar i sin hatbrottsrapport att de kristofobiska hatbrotten ökar rejält i Sverige.

Förra året visade missionsorganisationen Open Doors i en rapport om religiöst motiverad förföljelse mot kristna flyktingar i Sverige att nästan hälften hade utsatts för dödshot, att förföljelsen var utbredd, att de flesta inte polisanmälde på grund av rädsla och att många av dem som förföljdes var just konvertiter. Rapporten visade också att förövarna oftast själva var migranter.

Detta är helt oacceptabelt. Det är ett misslyckande att personer som här i Sverige getts skydd mot krig och förföljelse tar sig friheten att utsätta andra människor för både brott och kränkningar av religionsfriheten. Dessa människor menar jag ska omedelbart förflyttas, och jag tycker att den här typen av hatbrott också ska medföra ett utvisningsbeslut.

Fru talman! Som kristdemokrat menar jag att det måste vara absolut klart att vi aldrig accepterar förföljelse här i Sverige, att vi mot detta har en nolltolerans som är att lita på. Det är svårt, tänker jag, att få fatt i ett mer konkret exempel där vår religionsfrihet de facto sätts på undantag än när det gäller just kristna flyktingar och konvertiter. Alla flyktingar, även de med en kristen tro, har rätt att känna sig trygga i Sverige. Låt oss aldrig se mellan fingrarna på hatet, och låt oss aldrig acceptera hatet som ett oundvikligt inslag i ditt och mitt, i vårt Sverige.

(Applåder)


Anf. 334 Arin Karapet (M)

Fru talman, ärade riksdagsledamöter och åhörare! Sverige har språkklyftor. Vi har en språksegregation och en kunskapssegregation.

I Sverige talar vi om det jämlika Sverige. Vi talar ofta om jämlika utfall, men vi talar aldrig om jämlika förutsättningar.

Fru talman! Vi skulle kunna dela den här kammaren i mitten. Den högra sidan skulle vara de som får gymnasiebehörighet medan den vänstra sidan inte skulle gå ut den svenska skolan med gymnasiebehörighet. Nu kanske ni undrar vad jag talar om. Jo, det är väldigt vanligt förekommande i våra utsatta utanförskapsområden, till exempel på Hjällboskolan i Göteborg, att år efter år går varannan elev går ut med ofullständiga betyg. Vi kan också ta exempel från förorter till Stockholm och Malmö. Men nu är det inte längre bara i storstäderna, utan det är även i de gamla bruksorterna. Och vad har de gemensamt? Jo, det är barn med utländska föräldrar. Jag själv, till exempel, har inte svenska som modersmål. Svenska var det åttonde språk som min mamma lärde sig. Hon är för den delen lingvist, men det var fortfarande det åttonde språk hon lärde sig.

Jag kan i dag tala fyra språk flytande och förstår ett femte. Jag slets mellan det svenska, det armeniska och det persiska, för vi armenier är från Iran. Det innebar att min mamma inte kunde rusta mig på samma sätt som mina svenska klasskamraters föräldrar kunde göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Sedan frågar man sig gång på gång hur det kommer sig att kriminalitet tar över i dessa områden. Om föräldrarna till de här barnen inte kommer in i det svenska samhället i form av arbete, utbildning eller språk kommer barnen att ärva sina föräldrars utanförskap, det vill säga att svensk skola producerar det utanförskap vi ser i dag. Då talar jag inte bara om dem som nyss kommit hit utan om barn som är svenskar men har en annan bakgrund. Om de möts av en skola som inte ställer krav, som hela tiden daltar och inte har förväntningar på dem, och om de inte är rustade på samma sätt som sina svenska klasskamrater, då behöver man inte vara ett geni för att räkna ut att deras chanser att lyckas i det svenska samhället är betydligt mindre.

Fru talman! Den här debatten kan man förlänga, och ni kommer återkommande de närmaste fyra åren få höra mig tala om jämlika förutsättningar, inte ett jämlikt utfall. Det handlar om att barn med utländska föräldrar ska vara lika duktiga som sina svenska klasskamrater när de sätter sig första dagen i skolklassen, det vill säga redan från förskolan. Därför är jag glad att vi från Alliansen vill ha en obligatorisk språkförskola för alla nyanländas barn från tre års ålder. Jag skulle vilja sträcka ut detta lite längre, men jag får se till att mitt parti kan driva på för en sådan politikutveckling.

Vi kan inte ha en svensk skola som lämnar efter förortens barn. De har inte valt att deras föräldrar ska komma från andra länder eller har ett annat språk än det språk som vi talar i Sverige. Svenska är det språk de ska utbilda sig i. Svenska är det språk som ska ta dem till sitt arbete. Det är genom det svenska språket som de kommer att komma i entreprenörskap.

Sverige behöver en ny regering, och en alliansregering är nog den regering som kommer att tolereras mest i den här kammaren.

(Applåder)


Anf. 335 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Tack för anförandet, Arin Karapet! Du tog upp otroligt viktiga frågor, som handlar om att vi lever i ett väldigt segregerat samhälle, att alla inte har samma förutsättningar och att vi behöver en mer jämlik skola.

Ett av de mest akuta problemen i skolan nu är att det ser väldigt olika ut, vilket gör att inte alla får samma förutsättningar för ett gott liv. Därför undrar jag varför Moderaterna vill skära i skolbudgeten och röstar nej till förslag för att bryta skolsegregationen, senast i våras.

Hur kommer det sig att ni säger att ni vill förbättra möjligheten för människor att bli behöriga till gymnasiet och förbättra möjligheterna för en mer jämlik skola samtidigt som ni vill minska resurserna till densamma?


Anf. 336 Arin Karapet (M)

Fru talman! Tack, Maria, för din replik! Det är inte så att svensk skola har brist på pengar. Er lösning är varenda gång mer pengar.

Vi har en skola där det är stök och oordning. Man har inte språket hemifrån. Det gäller att ställa tydliga krav.

I våra skolor i förorten möts man ofta av en kravlöshet. Man slits mellan två kulturer, det vill säga det nya Sverige och det som föräldrarna tog med sig. Där är inte lösningen mer pengar. Lösningen är tydliga förväntningar, tydliga krav, att man går en timme extra i skolan och att uppvärdera det svenska språket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Man kan ösa ut hur mycket pengar som helst, men om man inte ställer rätt krav och vidtar rätt åtgärder kommer man inte någonvart. Er lösning är alltid mer pengar. Om lösningen hade varit mer pengar hade ju Moderaterna också föreslagit det. Då hade vi inte haft den här debatten och de problem som vi ser i dag.


Anf. 337 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Jag förstår det som att Moderaternas förslag är nedskärningar i skolan men tydliga krav. Det kan jag hoppas hjälper, men jag tror att de förslag som vi har är mycket viktigare.

Skolkommissionen har arbetat fram vad som krävs för en mer jämlik skola. De satsningar som vi vill göra den här mandatperioden tillsammans med er är att ge elever tidigare stöd, så att de inte halkar efter, och att bryta skolsegregationen så att alla får rätt förutsättningar.


Anf. 338 Arin Karapet (M)

Fru talman! Maria Ferm kan kalla det vad hon vill och för nedskärningar. Men hur använder man pengarna mest effektivt?

I mitt anförande handlade det om att vi ska ha en obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända redan vid tre års ålder, så att de när de kommer till sexårs, glada med sina gröna eller rosa kepsar - vilken färg det nu är för den årskullen - ska vara lika duktiga i svenska som sina svenska klasskamrater. Det är så man också kan komma in i det svenska samhället och inte känna sig utanför, för då är det ens egna insatser som kommer att avgöra ens egen framtid.


Anf. 339 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! En helt vanlig söndagskväll i en stad i Sverige går en kvinna förbi gemensamhetslokalen i det hyreshus där hon bor. Hon hör konstiga ljud och skrik inifrån lokalen. Det som möter henne när hon öppnar dörren är en fruktansvärd syn. På golvet mitt i rummet ligger en liten flicka naken. Runt omkring henne står män och kvinnor. Några håller fast den lilla flickan och håller isär hennes ben.

Männen läser böner på ett främmande språk, och en äldre dam sitter gränsle över flickan. Kvinnan förstår att de är i färd med att könsstympa det försvarslösa lilla barnet. Hon ropar att de ska sluta och att hon ska ringa polisen. Hon blir då hotad av männen, som försöker ta hennes telefon. Kvinnan väljer att fly från platsen innan hon ringer 112. När polisen sedan kommer dit har den äldre damen och den lilla flickan försvunnit, och ingen av de vuxna på platsen vill kännas vid att något olagligt ska ha skett.

Minnet av denna fasansfulla händelse kommer att finnas kvar länge hos kvinnan, men för den lilla flickan är det något som hon tvingas bära med sig resten av sitt liv. Det svek som barn upplever när vuxna människor de litar på i stället förgriper sig på dem får livslånga konsekvenser. Den fysiska smärtan kommer att göra sig påmind regelbundet, men den psykiska smärtan kommer antagligen att vara ständigt närvarande.

Vad hände då med förövarna? Ingenting. Utredningen lades ned i brist på bevis.

Fru talman! När den nu avsatta regeringen tillträdde hösten 2014 lät man meddela att man var en feministisk regering, men trots att lagen mot könsstympning har funnits sedan 1982 har bara tre personer dömts för brottet. Det är helt uppenbart att lagen inte är effektiv och att de åtgärder som den så kallade feministiska regeringen och regeringarna före den har vidtagit inte har varit tillräckliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

År 2015 uppskattade Socialstyrelsen att det fanns uppemot 38 000 könsstympade flickor och kvinnor i Sverige, men Sverige har sedan dess haft en fortsatt hög invandring från områden där könsstympning av flickor är accepterat, vilket gör att antalet nu antagligen är mycket högre.

En SVT-artikel från juni 2017 gör gällande att siffrorna från Socialstyrelsen är grovt underskattade. Mörkertalet är såklart stort, och dessa flickor lider ofta i det tysta. Det finns bara en enda klinik i hela landet som specialiserat sig på vård till könsstympade kvinnor. Det är självklart inte acceptabelt med tanke på den stora mängd flickor som utsatts för detta brott och som fortsätter att utsättas. Sveket blir i någon mening dubbelt.

Min förväntan på den kommande regeringen är att den tar krafttag mot denna typ av barbariska stenåldersriter och ser till att vi vidtar de åtgärder som krävs för att vi ska kunna stoppa könsstympningen i Sverige på riktigt. Det är varje anständig regerings skyldighet att säkerställa att de barn som drabbats av könsstympning får den hjälp och det stöd de behöver och att de som begår dessa fruktansvärda övergrepp på barn sätts bakom lås och bom. Allt annat är ovärdigt ett land som Sverige.

(Applåder)


Anf. 340 Sara Seppälä (SD)

Fru talman! I dagens Sverige lever en kvarts miljon i hedersförtryck, och då är mörkertalet enormt. Sverigedemokraterna är det parti som tar denna fråga på absolut största allvar. Vi har därför lagstiftat om att hedersförtrycksbrott som begås ska straffas hårdare.

Jag har själv kurdiskt ursprung och har växt upp i Stockholms förort. Jag har därför haft hederskulturen nära inpå under min barndom. Bland annat är kusinäktenskap, arrangerade äktenskap och omskärelse vanligt i min kurdiska släkt. När jag var liten blev jag tipsad om en kusin till mig som en framtida make. Men det som ofta glöms bort vad gäller hederskultur är kontrollen av dottern i familjen - allt från klädsel och umgänge till kroppsbehåring med mera. Allt detta är en form av förtryck - ett sätt att styra. Jag är emot allt som rör könsstympning, omskärelse, arrangerade äktenskap och äktenskap mellan kusiner och så vidare.

Det finns inget hedervärt i att skära bort friska kroppsdelar hos nyfödda barn. Det finns heller inget hedervärt i att tvinga sina döttrar att leva sina liv med någon de inte älskar. Det finns över huvud taget inget hedervärt i att tvingas gifta sig med sina släktingar. Tvärtom är det mer hedervärt att värna om sin familj och dem man bryr sig om samt låta dem leva det liv de själva vill leva.

I dag finns det tyvärr många som lever i hedersförtryck, och många unga uppger själva att de inte har möjlighet att fritt välja partner. Det är unga som känner att deras släkt och vänner förväntar sig att deras partner ska ha samma religion och ursprung som de själva. Pressen på dessa unga är enorm, från flera olika håll. Det handlar inte bara om den närmaste familjen utan om hela umgängeskretsen och alla som dessa ungdomar har en relation till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

Utan att gå in närmre på detaljer om min relation till personerna under min uppväxt var det vanligt att flickor blev utsatta för hedersrelaterat förtryck. Man kontrollerades till det yttersta. Ens egen kropp avgjorde inte när man blev en kvinna, utan det avgjorde föräldrarna. Detta såg jag förekomma då, och det förekommer fortfarande i Sverige.

Sverige behöver bli bättre på att informera och följa upp att de som kommer till vårt land följer svenska regler och lagar. Vi behöver högre krav för att bli svensk medborgare. Vi behöver också lagstifta om skärpta straff för hedersrelaterade brott på riktigt. I Sverige ska svenska regler och lagar gälla.

(Applåder)


Anf. 341 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Om det vill sig riktigt illa kan år 2018 gå till historien som året då Sverige påbörjade förvandlingen från en klassisk västerländsk demokrati till ett system som mer liknar det som i dag finns i traditionellt mångkulturella länder. Det som lite slarvigt brukar kallas klanröster har blivit väldigt uppmärksammat sedan valet, och det är därför viktigt att vi i Sveriges riksdag tar till oss den forskning som finns på området.

Paul Collier, professor i ekonomi på universitet i Oxford och direktör för Centre for the Study of African Economies, har i flera böcker, men framför allt en som heter Wars, Guns, and Votes, berört frågan hur demokrati och valrörelsen fungerar i traditionellt mångkulturella samhällen. Den övergripande slutsatsen är att mångkulturella länder tenderar att särskilt gynna etniskt i stället för ideologiskt baserade politiska partier, vilket sedan får ett antal konsekvenser.

Först och främst blir sakfrågor, så som vi förstår begreppet, meningslösa eftersom kampanjer endast syftar till att samla makt kring den egna gruppen. Eftersom en regerings chans till omval sedan blir helt frikopplad från förmågan att genomföra reformer förbättras inte kvaliteten på den offentliga förvaltningen. Tvärtom - eftersom regeringsmakten hänger på ett visst partis ställning som representant för en viss etnisk grupp kan partiet bara välja mellan att gynna den egna gruppen genom korruption eller att ersättas av ett annat parti som gör så.

Studier visar att andra, vitala aspekter som samhällstillit, offentlig service och begränsning och granskning av den offentliga makten markant försämras av etniskt baserade politiska partier.

Fru talman! I valet 2018 vann ett antal kandidater sina platser genom etniskt baserade personvalskampanjer, utan att - vad jag har kunnat se - driva några sakfrågor över huvud taget. En lokalpolitiker med muslimsk bakgrund ertappades med att försöka sälja hela församlingens röststock i utbyte mot bygglov för en moské. En imam uppmanade sin församling att rösta på Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, oklart i utbyte mot vad. Socialdemokraterna har dessutom drivit en etniskt baserad kampanj i det dolda, minst sedan 1999, när partiet slöt ett samarbetsavtal med företrädare för det så kallade muslimska civilsamhället, om röster i utbyte mot inflytande över statsförvaltningen.

Att vissa partier i den här församlingen tagit första steget i denna omvandling råder det med andra ord ingen tvekan om.

Fru talman! En totalt ansvarslös migrationspolitik och en blind tro på mångkulturalismen har länge orsakat social splittring och utanförskap, underblåst religiös fundamentalism och hjälpt till att bygga upp klanstrukturer, hedersförtryck och så kallade utsatta områden. Om vi i Sveriges riksdag inte börjar tänka om nu kan den här processen snart börja bryta ned hela det demokratiska systemet också. Låt oss hoppas att fler partier än vårt tar sitt förnuft till fånga innan så sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattMigration och integration

(Applåder)


Anf. 342 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag tycker att Ludvig Asplings anförande är intressant eftersom jag själv rent akademiskt är historiker. När jag studerar vår historia vet jag att vi har haft en fyrkammarriksdag. Det kan man framför allt se om man går till ett rum strax utanför kammaren där tavlor av talmän från fyrkammarriksdagen hänger. Hur man än vänder och vrider på den perioden hade man ett ganska typiskt röstande, inte i förhållande till idéer utan snarare i förhållande till klass.

Tittar vi på stora delar av 1900-talets politiska historia får vi nog betrakta den som klassorienterad. Arbetarrörelsen mobiliserade arbetarrörelsens väljare, och mitt parti, Kristdemokraterna, torde ha en viss överrepresentation bland kristna väljare både i dag och historiskt.

När man som Ludvig Aspling lyfter in etnicitetsbegreppet eller klanbegreppet undrar jag vad den stora skillnaden är mellan klass och klan. I båda fallen är det en grupp man möjligtvis vill värna.


Anf. 343 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Till skillnad från Magnus Jacobsson är jag inte historiker. Jag är inte alls lika inläst på den epok i svensk historia som han berättar om. Men vad jag menar när jag talar om etniskt baserade partier är partier som uppmanar till sympatiröstning baserad på etnisk tillhörighet i stället för ideologisk tillhörighet, det vill säga: Rösta på mig för att jag tillhör samma etniska minoritet eller samma folkgrupp som du, inte för att jag företräder idéer som du tror kommer att göra samhället bättre för alla. Det är den stora skillnaden.

Om det fungerade på samma sätt i det exempel som Magnus Jacobsson nämnde tidigare må det vara så. Annars får jag ta repliken som ett instämmande i vad jag ville säga med mitt anförande.


Anf. 344 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag är egentligen mest nyfiken på vad som är Ludvig Asplings normalläge, för jag skulle strikt historiskt och akademiskt nog vilja påstå att normalläget är att man röstar på någon som man uppfattar företräda det egna intresset. Det röstandet kan innebära att man har ett ekonomiskt intresse, ett religiöst intresse eller ett etniskt intresse. Svenskar i USA såg på 1800- och 1900-talen till gynna sig själva genom att försöka stödja varandra.

Jag förstår nog egentligen inte riktigt Ludvig Asplings frågeställning fullt ut. Eller är även Kristdemokraterna enligt hans uppfattning någon form av etnisk-religiöst klassat parti?

(Applåder)


Anf. 345 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag tänker inte göra mig till talesperson för Kristdemokraterna. Det överlåter jag med varm hand till Magnus Jacobsson.

Allmänpolitisk debattMigration och integration

Jag hoppas dock inte att ni kommer att trampa i detta träsk, för den etniskt baserade politiken är demokratins rännsten. Den hör inte hemma i Sverige. Som jag nämnde i mitt anförande kommer den att försvaga tilliten, samhällsservicen och hela det demokratiska systemet.

Migration och integration