Allmänna motioner om mervärdesskatt

Fru talman! Vi har inga reservationer i betänkandet och vi är överens när det gäller motionerna. Vi kände dock att vi måste skriva ett särskilt yttrande när vi läste motiveringarna och skrivningarna från den borgerliga gruppen. Vi skiljer oss nämligen ganska kraftigt åt i synen på mervärdesskatten. Från Socialdemokraterna vill vi peka på att skatten är en viktig del av finansieringen av den offentliga sektorn. Vi ser också momsen som en konsumtionsskatt. Det främsta kravet när vi skapade det här skattesystemet 1991 var att det skulle vara en skatteintäkt för vår gemensamma välfärd. Fru talman! Den borgerliga majoriteten ser på detta på ett helt annat sätt. Man skriver att den svenska ståndpunkten är att mervärdesskatten indirekt utgör en skatt på arbete. I vår syn är det en väsentlig skillnad om det är en konsumtionsskatt eller en indirekt skatt på arbete. Ser man det som en indirekt skatt på arbete bävar vi lite grann. Då kan samma resonemang som för jobbskatteavdraget komma, nämligen att man sänker skatten för att få fler i arbete. Om det fungerar eller inte kan vi diskutera, men så kan man resonera. Tänker man så från borgerligt håll skulle man kunna sänka mervärdesskatten från 25 procent till 15 procent. Det gör att vi känner en viss oro. En annan stor skillnad mellan oss är att majoriteten vill införa det så kallade lågmomsförsöket. Man ska kunna ha lägre moms på vissa enklare arbeten för att skapa fler arbetstillfällen. Det tror vi inte på. Genom detta synsätt kommer krånglet att öka ännu mer. Lägger man ihop krånglet som har uppstått de senaste två åren har vi nu fem kolumner i skattetabellerna, tre fyra olika nivåer på arbetsgivaravgiften beroende på vilken ålder man har och hushållsnära tjänster med väldiga gränsdragningsproblem. Nu ska vi dessutom få förslag på nedsättning av momsen på vissa områden. Det kommer att skapa ytterligare gränsdragningsproblem. En annan sak som jag är bekymrad över är skatteintäkterna, alltså intäkterna till vår offentliga välfärd. Vi ser ett underskott framför oss. Det finns inget som heter gratis. Tar vi inte in skatteintäkter i den mån som behövs måste sakerna betalas på ett annat sätt. Därför ser vi med stor oro på att den borgerliga majoriteten kommer att fatta beslut om att införa ett så kallat lågmomsförsök som per automatik kommer att innebära att det blir mindre intäkter till vår gemensamma välfärd. Fru talman! Detta var några av våra synpunkter och farhågor. Vi har ingen reservation men ett särskilt yttrande. Det är synd att man inte kan yrka bifall till ett särskilt yttrande, för det är ett himla bra särskilt yttrande.

Fru talman! I princip är alla varor och tjänster momspliktiga sedan skattereformen 1990-1991. Det finns några undantag, nämligen sjukvård, tandvård, utbildning i offentlig regi - dock inte friskolor som är momspliktiga - bank-, finans- och försäkringstjänster. Som Hans Olsson sade är det stora intäkter från detta. År 2006 var intäkterna från moms 266 miljarder. Då motsvarade det 9 procent av bnp. Det är ungefär lika mycket som går till sjukvård. Prognosen för 2009 är att drygt 20 procent av skatteintäkterna kommer från moms. Därför är det givetvis oerhört viktigt hur man hanterar momsfrågorna. Vi har även EU:s mervärdesskattedirektiv att ta hänsyn till. Där regleras hur vi får hantera våra olika momssatser. Fru talman! Till det här motionsbetänkandet gällande mervärdesskatt finns inga reservationer från oppositionen, som föregående talar sade, däremot ett särskilt yttrande. Jag ställer mig lite frågande till Socialdemokraternas ståndpunkt när det gäller momsen i det särskilda yttrandet. Frågan är om ni vill ha en enhetlig mervärdesskattenivå eller inte. I yttrandet anförs att en mervärdesskatt bör träffa all konsumtion av varor och tjänster likvärdigt och att det bör vara en restriktivitet med reducerade skattenivåer. I samma yrkande framhåller man även att det bör kunna införas reducerade skattesatser när det gäller miljöaspekter. Den förra regeringen med finansminister Pär Nuder i spetsen intog en väldigt restriktiv inställning, och man ville begränsa utvidgningen av området för lågmoms så mycket som möjligt. Det gjorde att Sverige inte anslöt sig till lågmomsförsöket. Det var väldigt synd. Om vi hade gjort det hade vi haft ett mycket bättre läge häromåret när vi ville försöka sänka inom vissa tjänster. Den nuvarande regeringen, med finansminister Anders Borg, har däremot varit en av de drivande för att reducerade mervärdesskatter ska kunna tillämpas inom vissa sektorer. EU har nu antagit detta och gett möjlighet att sänka momsnivåerna i en rad sektorer, bland annat restaurangtjänster. Det är något som det förra socialdemokratiska finansborgarrådet i Stockholm, Mats Hulth, kämpat hårt för. Jag tror inte att Socialdemokraterna går riktigt på rät linje med varandra. Jag undrar om Hans Olsson tycker som Mats Hulth, att det är okej med restaurangbranschen men inte med andra. Regeringen har fastställt tre principer som ska vara vägledande för vilka varor och tjänster som i framtiden ska kunna omfattas av reducerad moms. En är ökad produktivitet, alltså att motverka svartarbete. Det är vi ju alla överens om är viktigt. En annan är att få en högre strukturell sysselsättning. Det är ju också väldigt viktigt i dagsläget. Den tredje är att det är en inkomstfördelning. Jag har lite svårt att förstå Hans Olssons resonemang när han säger att vi krånglar till det om vi går in i lågmomsförsöket. Det finns faktiskt väldigt strikta regler från EU om hur vi får ha vår moms. Man säger att det ska vara en fast momsnivå, som måste vara lägst 15 procent, och man får ha två lågmomsnivåer. Det är exakt så vi har det i Sverige: 25, 12 och 6. Jag kan inte förstå att det skulle krångla till det om vi skulle få in några andra tjänster. Vi får ju inte några nya momsnivåer. Fru talman! Arbetarrörelsens tankekedja har kommit med en rapport om framtidens skatter. Där förespråkar man en enhetlig mervärdesskattenivå. Med anledning av det vill jag fråga Hans Olsson om han tycker att det är fördelningspolitiskt rätt att det ska vara billigare att köpa kapitalvaror, som bil, platt-tv eller kameror, till priset av högre matpriser. Det skulle jag vilja veta. Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till förslagen i skatteutskottets betänkande SkU 24, Allmänna motioner om mervärdesskatt.

Fru talman! När det gäller vår syn på betänkandet är vi ju inte ensamma om att tycka så som jag redovisade. Jag har här den senaste rapporten från Ekofinrådet. Den har du nog också fått, Lena Asplund. Där kom man överens om möjligheten till lågmomsförsök. Det var åtta olika länder som gjorde ett speciellt uttalande till protokollet. Jag vet inte om det är särskilt vanligt. Det här var ju en förhandlingsuppgörelse. Två av de länderna är Tyskland och Danmark, alltså borgerligt styrda länder. De kommer inte att utnyttja det reducerade momsförsöket och uppmanar till att inte göra det. De skriver att de är oroliga för smittoeffekter eftersom det kommer att begränsa skatteunderlaget och belasta de offentliga utgifterna. Det var precis det jag sade från talarstolen. Vidare skriver man att det endast kan främja inkomster och eventuellt sysselsättning i de sektorer som kan komma i fråga för reducerade mervärdesskattesatser på bekostnad av andra sektorer, och att det kommer att öka den administrativa bördan för näringslivet. Min fråga är: Har dina borgerliga kolleger i Tyskland och Danmark fel eller har de blivit socialdemokrater?

Fru talman! Om de har fel eller inte kan ju inte jag säga. Det var åtta länder. Det är nästan tjugo som tycker annorlunda. Då kan man ju fundera på om de tjugo har fel och de åtta rätt. Tyskland har ju över huvud taget en helt annan syn på moms än vi. De vill ju ha omvänd skattskyldighet när det gäller all moms. Jag vet inte mycket mer om vad Tyskland vill. Jag kan inte förstå hur Tyskland resonerar när man säger att det ska slå ut andra sektorer. Om vi tar exemplet att vi inför lågmoms på restauranger för att det ska bli billigare och folk ska gå mer på restaurang - man ska äta mer luncher och middagar - för att öka arbetsutbudet. Hur ska det kunna slå ut en annan sektor? Kan det slå ut byggbranschen till exempel? Det är för mig obegripligt. Det skulle egentligen göra det enklare för restaurangbranschen om man bara hade en momssats. I dag har restaurangbranschen för det mesta två momssatser, både 25 och 12 procent. Om man har en cateringverksamhet till exempel använder man 12 procent. Det är ju redovisningsmässigt och administrativt mycket mer komplicerat än om man bara har en momssats. Jag kan inte riktigt förstå detta. Jag tror att det skulle vara bra. Det som regeringen i stället gjorde var att sänka arbetsgivaravgifter för ungdomar. Ungdomar är ju starkt representerade inom restaurangnäringen. Det hade varit lättare om vi hade kunnat ha lågmomsförsöket i stället och kunnat koncentrera det till restaurangnäringen och kanske vissa andra näringar.

Fru talman! Restaurangnäringen säger ju inte att det ska bli billigare mat och på så sätt skapa sysselsättning. Restaurangnäringen säger: Vad bra! Då får vi pengar över och kan anställa folk. Det blir alltså inte billigare mat, inte enligt restaurangnäringen. Vi kan hålla oss kvar vid jobben en stund. Vi har ett problem i Sverige. Jobben försvinner i rasande fart. Vi har en jobbkris och en jobbsituation som är ganska besvärlig. Om ni pekar på att det här sättet att resonera är ett sätt att skapa mer sysselsättning. Om det någon gång är läge att göra en sådan här trollkonst för att öka sysselsättningen är det nu, i den situation som Sverige befinner sig i. Då är frågan: Kommer ni snarast - redan i morgon eller i går - att använda det här trollspöet och sänka momsen rejält, antingen till 6 eller 12 procent, för att få den enorma sysselsättningsökning som ni förväntar er? Det är ju nu det måste ske. Det är nu vi behöver jobben. Hur mycket kommer ni att sänka momsen med? När ska ni göra det och hur mycket kommer det att kosta?

Fru talman! Världen är inte svart eller vit, som du vill få den att framstå, Hans Olsson. Det är inte så enkelt. Vi har en stor finansiell kris över hela världen med en arbetslöshet som ökar. Den ökar väldigt stort inom industrin. Det hjälper inte industrisektorn om vi sänker restaurangmomsen. Nu har vi redan sänkt arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Jag tror inte att det kommer att bli någon sänkning av momsen just nu i restaurangnäringen eftersom jag inte tror att statsfinanserna tillåter det. Men däremot när statsfinanserna tillåter det är det ett bra sätt att stimulera verksamhet. Men i dagsläget finns det kanske mycket bättre sätt att stimulera verksamhet än att sänka restaurangmomsen i och med att det gäller att ha råd med det. Men annars ser jag bara positivt på det hela. Det kanske finns andra näringar också som skulle må bra av en sänkning av momsen, speciellt restaurangnäringen och turismen. Inom vissa delar av turistnäringen har man lägre moms. Förutom det skulle det kanske vara en bra stimulans med en sänkning av momsen. Vi måste hitta fler näringar som ger fler arbeten i Sverige. Vi kan inte bara tro att vi med en stor industri ska försörja hela Sverige, utan vi måste ha en större tjänstesektor som man har i många andra länder. Då kan ett sätt att komma till rätta med det vara att sänka momsen i dessa sektorer. När statsfinanserna tillåter tror jag att vi kommer att göra detta, och det tror jag kommer att bli väldigt bra.

Fru talman! I detta betänkande behandlas motioner om mervärdesskatter. Oppositionen har ingen reservation i frågan men har markerat sin gemensamma inställning i ett särskilt yttrande. I detta yttrande framgår det att de tre oppositionspartierna anser att skattesatserna ska utformas så att finansieringen av den gemensamma välfärden prioriteras. De förespråkar en skatt som likformigt träffar all konsumtion av varor och tjänster och att det finns skäl att låta dessa principer vara vägledande även i dag. Fru talman! Huvudregeln i dag är att moms tas ut med 25 procent. Därutöver finns det två reducerade skattesatser - 12 procent och 6 procent. 12 procent moms gäller livsmedel, hotellrum, camping, konst och antikviteter med mera. 6 procent moms gäller exempelvis tidningar, böcker, konserter, bio, teater, opera, balett, djurparker, idrott, buss och taxi. Framtiden för dessa olika skattesatser är dock oviss eftersom det pågår en översyn inom EU, och detta ska behandlas vid Europeiska rådets möte nu. Regeringens utgångspunkter för utformningen av den framtida skattestrukturen, som skiljer sig från oppositionens, handlar om ökad produktivitet, högre sysselsättning och att använda momsen som ett redskap för att påverka samhällets inkomstfördelning. Fru talman! Jag vill gärna höra de tre oppositionspartiernas företrädare utveckla sina tankar och närmare precisera vilken momsskattenivå som de har för avsikt att förespråka då de talar om en likformig skattesats. Är det den högre nivån, runt 25 procent eller kanske 20 procent, som det handlar om för att få in så många skattekronor som möjligt till välfärden, så att ni kan följa er vägledande princip att få in skattekronorna? Jag misstänker att det måste hamna på en ganska hög nivå. Eller är det möjligen så att något parti i oppositionen är beredd att se till barnfamiljernas och pensionärernas behov av rimliga kostnader för sin mat? Jag själv skulle inte tveka att betala några ören extra för mjölken. Det gör jag redan i dag eftersom jag helst väljer ekologisk mjölk. Jag skulle faktiskt inte vara besvärad av att betala några ören extra utöver det för att gynna våra mjölkbönder, som är en utrotningshotad yrkesgrupp i dag, om jag visste att pengarna gick direkt till dem. Men jag tycker att det är fullt tillräckligt med 12 procent moms på mjölk och andra livsmedel. Den sänkta momsen på livsmedel är viktig för stora grupper med lägre inkomster och stor försörjningsbörda eftersom livsmedel är varor som man inte kan klara sig utan och alltså inte kan prioritera bort. Om man skulle hamna på den högre nivån upplever jag att oppositionens inställning är att man vill höja livsmedelspriserna med 10 procent. Hur skulle det påverka pensionärerna och barnfamiljerna? Så kan man förmodligen gå från intressegrupp till intressegrupp och konstatera att oppositionen tänker göra det dyrare för de flesta, eller kanske rent av för alla. Fru talman! Jag måste säga att det också var lite intressant att läsa DN i går om förslaget om godisskatt. Där skriver man att majoriteten av svenskarna vill subventionera nyttig mat och straffbeskatta godis och läsk. Men i samma artikel framgår det också att Miljöpartiet sedan tidigare kräver sänkt skatt på ekologiska varor. I dag finns det en lägre moms på 12 procent när det gäller livsmedel. Skulle det innebära att man vill sänka momsen på de ekologiska varorna till 6 procent, eller var hamnar man då? Det låter i alla fall inte som en enhetlig momsskattesats om man jämför med andra områden. Kan man betrakta kravet från Miljöpartiet i denna fråga som överspelat eftersom ni har skrivit det särskilda yttrandet om en gemensam skattesats tillsammans med de övriga oppositionspartierna? Fru talman! Är man överens inom de tre partierna om att höja momsen på kultur från 6 procent till 25 procent? Eller ska momsen på arbete och tjänster sänkas ned till kulturens nivå för att man ska nå en likformig skatt som träffar konsumtion av varor och tjänster utifrån de principer som man förespråkar enligt yttrandet? Det skulle i så fall kollidera med principen att man skulle hitta finansiering till den gemensamma välfärden. Står man då fast vid den principen tycker jag att den krockar med momsen på livsmedel. För visst är det så att hälsa och välfärd till väldigt stor del beror på kosten och kanske också på idrotten och kanske på kulturen? Fru talman! Jag hoppas att jag kan få lite svar när det gäller några av dessa oklarheterna, så att jag och alla övriga som lyssnar här i dag kan få en förklaring till vad effekten blir om ifall oppositionens särskilda yttrande skulle få en vägledande roll i det fortsatta arbetet med att utforma en framtida skattepolitik. Jag yrkar med dessa ord bifall till utskottets förslag. Precis som Hans Olsson hade jag, om det varit möjligt, yrkat avslag på det särskilda yttrandet. Men det var inte möjligt.

Fru talman! Som kristdemokrat och företrädare för alliansen yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande. Fru talman! Jag vill fokusera mitt anförande på ett par saker som ligger oss kristdemokrater väldigt nära. Det första handlar om det civila samhället. Ett vitalt och levande civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati, för ett mänskligt samhälle och för att skapa social tillit och sammanhållning för det som vi kristdemokrater kallar samhällsgemenskap. Därför måste stat och kommun i första hand främja och stödja men definitivt inte ta över det engagemang som finns i olika medborgarsammanslutningar. Det civila samhället utgörs av naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, intresseföreningar såsom idrotts- och fackföreningsrörelsen, hjälporganisationer och trossamfund. För att stärka den ideella sektorn och främja människors ansvarstagande för varandra har vi kristdemokrater envist, påstridigt och uthålligt tillsammans med övriga i alliansen verkat för att vi i Sverige ska få behålla vår momsbefrielse på allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund. Vi uppskattar det stöd som vi också har fått från oppositionen i denna fråga. Det är viktigt med denna samsyn kring den ideella sektorn. Detta är en fråga som vi har diskuterat i flera år, och jag hoppas att vi snart kan lägga detta ärende till handlingarna och finna en långsiktig lösning. EU-kommissionen menar att det svenska undantaget för momsbefrielse för allmännyttiga och ideella föreningar och trossamfund inte överensstämmer med unionens och kommissionens regelverk. Detta är något som vi samtliga här i kammaren beklagar. Det känns onekligen lite underligt att EU-kommissionen ser Sverige som ett skatteparadis - ett skatteparadis för ideell verksamhet, ett Nordens och ett Europas Gibraltar för ideell verksamhet. Nåväl, nu när försäljning i föreningar och trossamfund till förmån för välgörenhet av EU-kommissionen anses vara särskilt skattefinansierad eller gynnad är det nödvändigt att vi agerar. Finansministern har tidigare med anledning av en skriftlig fråga markerat regeringens tydliga vilja att finna en lösning. En utredning är tillsatt för att säkerställa för ideella organisationer att dessa kan fortsätta sin viktiga verksamhet, då under samma skattemässiga och ekonomiska förutsättningar även om regelverket skulle ändras. Vi kristdemokrater och övriga här i kammaren är övertygade om och ser med stort intresse fram emot den statliga utredningens slutsatser om vad som måste göras med det svenska skattesystemets utformning för att klara det krångel - ursäkta att jag använder ett negativt ord om Europeiska unionen - som unionen nu har skapat och finna de eventuellt kompenserande åtgärder som måste krävas om skattesystemet därmed måste ändras. I orostider som dessa är det oerhört viktigt att det civila ideella samhället fungerar och stärks. Därför är det viktigt vad ett enigt skatteutskott i fjol sade, vilket upprepas på s. 10 i betänkandet. Jag tar mig friheten att citera det eftersom det är så välformulerat. Det står att "föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningar i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål, har en lång tradition i vårt land. Föreningarnas stora betydelse för det svenska samhället, och även internationellt, kan inte nog understrykas." Skatteutskottet kan formulera sig väl. Fru talman! Det svenska momssystemet har under de senaste åren genomgått en grundläggande kartläggning och analys. Slutsatsen om det önskvärda är ett system med så få undantag och så få områden med reducerad skattesats som möjligt. Samtidigt måste självklart önskemål om enklare regler hela tiden vägas mot andra satsningar och samhälleliga behov. Inom Europeiska unionen har momsreglerna i princip harmoniserats inom ramen för ett tak och ett golv, vilket innebär att alla länder i princip har en generell momsskattesats på 15-25 procent. I dag är den svenska normalskattesatsen för moms 25 procent. Tillsammans med Danmark ligger vi där högst inom Europeiska unionen. Det är knappast en merit för vårt land, och samtidigt innebär det naturligtvis en stor konkurrensnackdel gentemot vår omvärld. Prismedvetna kunder drivs att handla utomlands. En av de främsta invändningarna mot hög moms är att den slår orimligt hårt mot låginkomsttagare. Allmänt sett blir det en högre prisnivå i vårt land än det är hos våra europeiska grannar. En shoppingresa till ett land med en lägre momssats kan faktiskt tjäna in själva resebiljetten. Sverige bör därför långsiktigt arbeta i riktning mot en lägre och mer enhetlig momsnivå. Fru talman! Av lätt insedda skäl nu mitt i en global finanskris är detta långsiktiga mål inte särskilt realistiskt. Inte heller är det möjligt att kunna ta steg i den riktningen. Jag uppskattar Hans Olsson som alltid för fram intressanta tankegångar i debatten om vilka tankar alliansen har om framtida momssatser. Från kristdemokratisk sida kan jag säga, Hans Olsson och ni socialdemokrater, att jag har svårt tänka mig att denna alliansregering under nu rådande ekonomiska omständigheter kommer att göra några justeringar nedåt på momssidan. Vi är inte i det statsfinansiella läget. Det vet Socialdemokraterna och också övriga i oppositionen. Fru talman! Det är viktigt att de svenska skatterna är enkla och inte innebär ett alltför stort regelkrångel för de svenska företagen. Alliansregeringen har därför lagt stor vikt vid att prioritera skapandet av ett bättre företagsklimat där det blir enklare, billigare och mer lönsamt att starta och driva företag. I dagar som dessa då krisen rasar runt omkring oss och då det, som i dag den 25 mars, är 16 grader minus i Hagshult nere i djupaste Småland är det viktigare än någonsin att arbetet med att minska regelkrånglet inte stannar av. Fler jobb skapas inte genom höjda skatter.

Fru talman! Det känns tryggt att veta att Lennart Sacrédeus kommer att ligga på sina allianskamrater i regeringen och se till att vi får en bra lösning på momsfrågan för den ideella sektorn. Jag tror att vi alla här är väldigt måna om att inte slå ut den viktiga ideella sektorn som vi har i Sverige. Jag blev lite mer fundersam när jag hörde Karin Nilssons anförande. Det särskilda yttrande som vi för fram handlar inte om att vi i morgon dag vill göra sänkningar uppåt eller nedåt av vare sig den ena eller den andra momssatsen. I stället handlar det mer om vilka principer vi tycker ska vara vägledande när man i framtiden eventuellt vill göra justeringar av momssatserna. Också ni har redovisat några principer. Men bland dem såg jag ingen punkt om likformighet och enkelhet. Vi tycker att det är ganska viktigt att ta upp att vi har hyfsat lätta regler som man kan förstå, som man inte lätt kan fuska med och som inte skapar konstiga snedvridningar så att en bransch lite godtyckligt blir billigare än en annan och man liksom håller på och skyfflar runt sysselsättning från den ena branschen till den andra. Jag kan bli lite orolig när jag hör er tala om att genom låg moms gynna vissa branscher framför andra. Ja, det kommer väl rimligtvis att skapa sysselsättning i just den bransch som skattegynnas. Å andra sidan får kanske den som fick en högre skattesats - jag antar att det ska gå jämnt ut - mindre sysselsättning. Jag tror att det väldigt mycket blir så att man skyfflar runt utan att egentligen skapa så många nya jobb, om det nu är det som är syftet. Där har vi mer inställningen att försöka ha jämna sjysta villkor så att det blir rättvisa mellan olika branscher och så att det är enkelt för företagen och vi har ett sjyst företagsklimat oavsett bransch. Det är lätt att stå här och säga sig vilja ha likformighet och enkelhet. Men när alla har sina små favoritprojekt blir det kanske så att man vill ha en liten momsjustering. Där är inte heller vi några änglar. Ekomomsen, momsen på ekologisk mat, är ett sådant exempel. Egentligen tycker vi att det om man av miljöskäl vill styra konsumtionen normalt är bättre att lägga en punktskatt på den vara som man vill ha bort. Det minskar snarare den snedvridning som kan uppstå vid ett marknadsmisslyckande - alltså att en vara inte betalar den fulla samhällskostnaden när det gäller miljöproblemen. Man måste också vara lite pragmatisk. Vi kan titta på just frågan om ekologisk mat. Om vi bara lägger punktskatter på användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel i Sverige går det kanske att få en omställning av den svenska produktionen, däremot inte konsumtionen, av livsmedel som kanske är det som man i första hand vill påverka i stället för att bara lägga pålagor på den svenska näringen så att säga. I stället vill man kanske ha någonting som styr själva konsumtionen. Det är klart att man skulle kunna ha en punktskatt på all mat som inte är ekologisk. Men vi har kommit fram till att det är smidigare att ha sänkt moms på just den ideologiska maten, vilket skulle kunna vara att man sänker momsen från 12 procent, som ju gäller för vanliga livsmedel, till 6 procent. Nu är det inte helt kompatibelt med EU-regler. Därför tycker vi att man i första hand bör försöka påverka EU om att man ska möjlighet att, om man så önskar, ha miljöskäl som grund för sänkta momssatser. Men i första hand tror vi att det, åtminstone i de allra flesta fall, är bättre att ha punktskatter direkt på det man vill ha bort än att justera momsen. Sammanfattningsvis är enkelhet och likformighet någonting att sträva efter men därmed inte sagt att man inte ska kunna göra några intelligenta undantag.

Fru talman! Hur hög är momsen? Ja, år 2002 tillsatte regeringen en utredning som lät den dåvarande överdirektören i Skatteverket Lennart Hamberg utreda saken. Utredningen kom fram till att den effektiva skattesatsen där vi har moms inte är 25 procent utan 21,7 procent. Jag tackar Hans Olsson för att han tog upp den ideologiska debatten med anledning av detta. Men jag är inte lika oroad som Hans Olsson för en sänkt moms. Jag tror att vi skulle kunna leva med en sådan. Det har vi ju klarat i ett annat läge tidigare; det har sett lite annorlunda ut. Det är väldigt viktigt att få klart för sig att det är en väldig skillnad mellan det som hette oms, omsättningsskatt, och som alla - Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna - den gången motsatte sig enormt. När det väl kom till att man skulle göra om det till mervärdesskatt var det en helt annan ideologisk positionsförskjutning. Vad är det, Hans Olsson, när du säger att vi har en annan bakgrund än Socialdemokraterna? Det är inte på det sättet. Momsens själva finess är att den visserligen tas ut och betalas av konsumenten i slutledet men att den gynnar mycket produktion och just mervärdet, det arbete man har, eftersom man i tidigare led får lyfta av just momsen. Det är själva finessen. Man kan också använda momsen i det syftet. Det gjordes faktiskt år 1972 för att stimulera sysselsättningen då momsen en tillfällig period under den socialdemokratiska regeringen sänktes med 5 procent för att stimulera sysselsättningen. Det är viktigt att komma ihåg att momsen också är en skatt på arbete i den bemärkelsen att man kan använda den just nu. Precis som tidigare talare här sagt gör det statsfinansiella läget att det kanske inte är så aktuellt att sänka momsen, utan man måste använda mer sofistikerade åtgärder. Men man ska ha klart för sig att momsen kan ses som en produktionsfaktor som kan gynna just arbete. Sedan kommer man till frågan hur många undantag man ska ha från den gällande momsskattesatsen. Det är två saker som har diskuterats. Lena Asplund diskuterar här och refererar till alla de områden som redan är borttagna helt och hållet från moms. Sedan finns det de med nedsättningar. Helena Leander är inne på att man ska gynna just ekologisk mat eller någonting annat, och kultur gynnar vi just nu på det sättet. Fru talman! Här är det väl formulerat i förra årets betänkande som refereras här: Ordningen med reducerade skattesatser och undantag har genomgått en grundlig kartläggning och analys som visar att det finns goda skäl att sträva efter ett system med så få undantag och områden med reducerade skattesatser som möjligt. Samtidigt framgår det att "önskemålen om enklare och lättillämpade skatteregler inte kan ses isolerat utan hela tiden måste vägas mot andra samhälleliga behov". Det är just detta som motiverar, som jag ser det, att man kan ha sänkt skatt på till exempel mat. Det är inte bara ett samhälleligt behov utan också enskilt behov att man har det på det sättet.