En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Debatt om förslag 1 mars 2017
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 25

Anf. 46 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! I dag står utbildningsutskottet här för att diskutera och debattera den proposition som avser försöksverksamhet med betyg i årskurs 4 och 5. Det handlar om en betygsöverenskommelse som har slutits mellan regeringspartierna och allianspartierna och som vi i dag ska debattera. Det finns en reservation från allianspartierna utifrån att vi tyvärr ser att regeringen har gjort sitt allra bästa för att sabotera förutsättningarna för överenskommelsen och därmed resultatet.

En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Nåväl, under hösten och vintern har vi haft en rad olika positiva saker uppe i den svenska utbildningsdebatten. Vi fick bland annat resultaten från Timss och PISA som visar att något slags trendbrott har skett i svensk skola. De svenska resultaten går uppåt.

Vi fick också, glädjande nog, en utvärdering av betygen i årskurs 6, som alliansregeringen införde. Den visade bland annat att 80 procent av eleverna uppgav att de kände ökad motivation. Hälften av lärarna uppgav att betygen gjorde det lättare att förstå och att visa elevernas kunskapsutveckling och att peka på elever i behov av särskilt stöd och med särskilda behov.

För alliansregeringen har fokus hela tiden varit på kunskapen. Vårt fokus är på att kunna rikta åtgärder som ger eleverna stöd och som ger bra förutsättningar för att fortsätta att förbättra elevernas kunskapsresultat. Där vill vi moderater alltid bidra, och vi är beredda att ta ett stort ansvar.

Betygsöverenskommelsen är ett sådant exempel. Den slöts för snart två år sedan mellan regeringspartierna och Alliansen. Den innehöll flera delar, varav den kanske allra viktigaste var bedömningsstödet i svenska och matematik för årskurs 1. Det kommer att ha stor betydelse för att inga barn ska ramla mellan stolarna efter att ha gått ut ettan när det gäller att lära sig att läsa, skriva och räkna.

Herr talman! När vi moderater ingår överenskommelser kan man lita på att vi gör vårt yttersta för att leva upp till det vi har lovat. I en överenskommelse tar och ger man. Man får till och med ibland slakta en och annan helig ko. Men när man sätter ned foten i en överenskommelse och har skakat hand är man överens, och då står man för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Det här gäller tyvärr inte regeringen. Den regering som kallat sig för samverkansregering har visat att den är svår att lita på när det gäller överenskommelser. Det gäller friskoleöverenskommelsen, och det gäller tyvärr också denna överenskommelse. Redan från dag ett, då överenskommelsen presenterades, har regeringen förhalat och försvårat genomförandet av denna del av överenskommelsen.

Redan när presskonferensen kablades ut gick ledande företrädare för framför allt Socialdemokraterna i de stora och starka socialdemokratiska kommunerna ut och talade om att det under inga som helst omständigheter skulle genomföras någon försöksverksamhet i deras kommuner - trots att det tydligt står i överenskommelsen att detta skulle vara skolornas beslut.

Det enda rimliga politiska beslutet är att det ska vara skolornas beslut. Jag hoppas nu att det finns ett antal modiga skolor som vill trotsa de politiker som i praktiken har stoppat deras möjligheter att vara med i försöket. Därigenom har man försvårat hela försöksverksamheten, vilket naturligtvis har varit meningen.

Jag vill också lyfta fram en annan del i överenskommelsen som pekar på hur man har levt upp till detta. Det gäller de nationella proven i SO och NO i årskurs 6, som enligt överenskommelsen skulle vara frivilliga. I socialdemokratiska kongresshandlingar kan vi nu läsa att den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat att avskaffa de nationella proven i SO och NO i årskurs 6. Det, mina vänner, är någonting helt annat än att göra proven frivilliga och att ge en möjlighet att delta i dem frivilligt. Men det är åtminstone klarspråk.

Det har också varit en situation där en av utbildningsministerns närmaste medarbetare skrev på Twitter: "Ni vill jaga eleverna med betyg." Jag tycker att det är ganska allvarligt att ledande företrädare som har varit med och slutit denna överenskommelse så tydligt visar sin syn på och sin brist på respekt för sina politiska motståndare och för politiskt ingångna överenskommelser. Delar inte socialdemokrater och miljöpartister uppfattningen att om man vill få till nya överenskommelser är det något slags minimum att man lever upp till de överenskommelser man redan har slutit?

Jag vill här och nu tydligt deklarera att vi moderater alltid har elevernas bästa för ögonen när vi lägger förslag. Vårt fokus är att alla elever, oavsett bakgrund, plånbok, geografisk placering, kön eller någon annan individuell förutsättning ska lyckas i svensk skola, och vi vill ta vårt ansvar i att bidra till att ge bättre förutsättningar för det.

När propositionen nu väl kom var den inte riktigt vad vi hade kommit överens om. Estetiska lärprocesser var aldrig del av någon överenskommelse sluten med allianspartierna. När man tittar på regeringens tidigare sätt att hantera överenskommelser ligger det nära till hands att tänka att detta handlar om att försvåra möjligheten att dra några slutsatser av detta och till och med att faktiskt skjuta hela försöket i sank.

Glädjande nog har ett antal remissinstanser ifrågasatt detta med att jämföra äpplen och päron. Bland de remissinstanserna finns såväl Skolverket som de båda lärarfacken.

Herr talman! Min förhoppning är att det sent omsider ska visa sig att det går att lita på socialdemokrater när man sluter överenskommelser. Vi har just nu en positiv stund i svensk utbildning. Timss, PISA och utvärderingen av betyg i årskurs 6 visar inte minst detta. Nu är det viktigt att vi tar vara på alla de delarna. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen och fortsätta fokusera på kunskap och en bra skola för våra elever och lärare. Det kräver fokus, det kräver idéer, det kräver engagemang och det kräver faktiskt också politisk hederlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

(Applåder)


Anf. 47 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 i ämnet.

Jag har jobbat många år i skolan och sett hur muntliga omdömen fungerar. De fungerar erbarmligt dåligt. Föräldrar hör vad de vill höra. Alla lärare vågar inte säga obehagliga saker om elever med speciella problem eller om elever som kanske rent av jobbar för lite. Det innebär att föräldrar och elever inte får den information de ska ha. Det är inte så det ska gå till.

Vi måste ha någon form av bedömning som ger korrekt information till både föräldrar och elever. Skriftliga omdömen är naturligtvis bra mycket bättre, speciellt om det sker utifrån en mall på något sätt. Då är vi å andra sidan väldigt nära betyg i alla fall. Om vi inför betyg från årskurs 4 är vår tanke och vår bestämda tro att vi ökar möjligheterna att sätta in stödinsatser för elever med speciella behov.

I de allra flesta fall jobbar eleven kanske för lite och läser kanske för lite. Det har inte kommit upp så mycket i debatten, men jag skulle tro att det är den vanligaste orsaken. Här har vi tendensen att pojkars betyg sjunker över hela utbildningssystemet jämfört med flickors. Det kan vara så att pojkar faktiskt behöver tydligare signaler än flickor för att skärpa till sig och läsa eller arbeta mer. Finns det någon form av problem ska speciella stödinsatser naturligtvis sättas in. Det är självklart.

När jag gick i skolan hade vi betyg från årskurs 1, och jag tror att många här i kammaren också hade det. Jag hade inte bästa betyg i alla ämnen. Jag kom hem till mamma och pappa. Pappa sa väl inte mycket. Mamma muttrade och blev lite sur, och jag skärpte till mig, läste lite mer och höjde betygen. Det är väl så betyg ska fungera i de allra flesta fall. De flesta barn som har för dåliga betyg - och det gäller speciellt pojkar - arbetar och läser på för lite. De måste få en tydlig signal, helt enkelt.

Jag har läst en del artiklar i ämnet. De flesta av dem är negativa till betyg i låga åldrar. Men de flesta av de här artiklarna - de flesta av dem som kommer upp tidigt när man googlar på ämnet - utgår från en enda källa, och det är en intervju med Christian Lundahl, professor i pedagogik. Han tycker att vi här i riksdagen ska fatta beslut på vetenskapliga, evidensbaserade, grunder. Men intervjun med honom var inte evidensbaserad alls. Går man närmare in i texten ser man att han säger vad han tycker i frågan i mångt och mycket. Jag har kollat upp källorna, och det är ytterst bristfälliga källor som det handlar om.

Det vi kan konstatera är att de länder som ligger högt i internationella undersökningar, PISA-undersökningar med mera, har betyg från tidigare år. Det måste betyda någonting, även om det inte finns ett direkt samband, vilket ofta påpekas.

Vi har gjort någonting fel under de sista 20 åren eftersom vi har rasat i de här internationella undersökningarna. Ja, i de sista undersökningarna har kurvan svängt uppåt. Det är jättebra och jätteglädjande, men under 20 års tid har vi ju halkat ned. Och under de här 20 åren har vi kanske tagit evidensbaserade beslut här i riksdagen, som professor Lundahl efterfrågade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Betyg kommer inte på egen hand att lösa problemen i svensk skola. Ingen har påstått det, ingen kommer att påstå det och vi påstår det inte heller, utan betyg ska ses som en bit i ett större pussel.

Herr talman! Till sist vill jag säga några ord om försöksverksamheten som majoriteten kommer att driva igenom. Jag har ingenting emot försöksverksamhet, och vi kanske ska ha det oftare än vad vi har i dag. Men den här försöksverksamheten är inte bra eftersom den bygger på frivillighet. Skolor ska delta frivilligt i försöksverksamheten, vilket gör att det blir en kraftig selektering och resultatet av försöksverksamheten kan ifrågasättas mycket starkt.

Ska man ha en sådan här försöksverksamhet ska regeringen eller annan instans naturligtvis välja ut ett tvärsnitt av skolor som deltar. Då får man ett mycket mer realistiskt resultat. Det är till och med möjligt att min ståndpunkt gynnas av den här typen av försöksverksamhet, ska jag säga. Rätt ska vara rätt.


Anf. 48 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Ingen kommer att säga emot mig när jag säger att skolan är viktig. Ingen säger heller emot att det är superviktigt att elever når bra resultat. Vad är det då som leder till bra resultat? Det finns givetvis många olika orsaker till och aspekter på det. Men vi vet att tidiga uppföljningar, höga förväntningar och att man får det stöd som man behöver är oerhört centralt.

Det förslag som vi diskuterar i dag om försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 bygger som tidigare talare Camilla Waltersson Grönvall sagt på en uppgörelse mellan de fyra allianspartierna och de två regeringspartierna. Förslaget handlar om att det ska vara möjligt för de skolor som vill att se om man kan förbättra resultaten alltmer med till exempel tidigare betyg.

Skolan har genomgått många reformer som har varit viktiga och som man delvis kan säga har legat till grund för de förbättringar som vi ser i både PISA och Timss. För Centerpartiets del är det inte viktigast precis i vilken årskurs man börjar ge betyg utan att man arbetar på ett sådant sätt att man når så långt som möjligt.

Jag hoppas och tror att de skolor som vill vara med i det här försöket - det finns ju en begränsning på 100 skolor i underlaget - tror att det här är ett bra sätt att kunna ge en tidig uppföljning till de elever man har för att också kunna ge ett tidigare stöd till de elever som behöver det.

Camilla Waltersson Grönvall nämnde den utvärdering av betyg i årskurs 6 där man kan se att många lärare upplever att de har fått större tydlighet och att de tidigare upptäcker elever som har behov av olika former av särskilt stöd. Tyvärr kunde man i utvärderingen också se att elever inte alltid fick det stöd som de ansågs behöva för att nå längre.

Eftersom varje år är lika viktigt under hela skoltiden är min förhoppning att man ska göra tidiga uppföljningar. Bedömningsstöd redan från årskurs 1 har nämnts. Men man ska också ha möjlighet att använda betyg från årskurs 4 för tydligare uppföljning mot de kunskapsmål som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Jag tror att vi ska akta oss för att jämföra alltför mycket med den betygssättning som många av oss varit utsatta för, med betygsskalan 1-5 som ansågs vara relativ och så vidare. I dag finns det tydliga kunskapsmål som är kopplade till varje betygssteg.

Jag minns en pojke i Uganda som jag träffade för ett antal år sedan. Han hade precis slutat årskurs 4 och visade stolt upp sitt betyg för mig. Det såg inte alls ut som våra betyg, där det står en bokstav. Hans betyg liknade just det som vi har i annan text, nämligen de mål man har uppnått för till exempel betygssteg C.

Det finns möjlighet för oss att utveckla betygen på olika sätt så att de kan ge den återkoppling som eleven både önskar och behöver.

När den svenska skolan hade betyg från årskurs 8 upplevde alltför många elever att det var först efter höstterminen i årskurs 8 som de fick ett tydligt besked om att den ansträngning de gjort och de resultat de hade uppnått inte alls räckte till ett betyg som stämde med den bild de fått utifrån tidigare uppmuntrande utvecklingssamtal och så vidare.

Jag vill ifrågasätta det som har nämnts i propositionen om jämförelser med skolor som använder sig av mer fysisk aktivitet eller estetiska lärprocesser. Det ska inte vara det ena eller det andra. Det är när skolan ger en mix av god fysisk aktivitet, många olika arbetssätt och tidig uppföljning som man kan nå det allra bästa resultatet. Det ska inte vara ett antingen eller i den svenska skolan. Man ska göra de saker som är viktiga. Jag hoppas att Skolverket, i sin klokhet, inte börjar trixa alltför mycket med detta. Skolverket har själv anfört att det inte går att jämföra på det sättet.

Det här är, som jag ser det, inget experiment. Det är försöksverksamhet där man på olika sätt ska se till att följa upp ett förbättringsarbete och ett utvecklingsarbete som den svenska skolan har behov av.

Herr talman! Det finns få frågor i skolan som det är lätt att vara antingen för eller emot. Jag tycker inte att betygsfrågan gagnas av ett "antingen eller" eller "för eller emot" eller av att man ska slå varandra i huvudet med olika former av mer eller mindre välgrundade artiklar eller tyckande. Ge den svenska skolan möjlighet att ha detta som ett steg när det gäller att förbättra resultaten! Stå upp för de skolor som vill vara med i försöksverksamheten och som på ett seriöst sätt vill förbättra resultaten!

Centerpartiet och allianspartierna tycker att det är viktigt att vi lyfter upp lärares kompetens på området. Det är lärare och rektorer, inte olika former av politiska ideologiska ställningstaganden, som får möjlighet att genomföra detta.

Man måste kunna jämföra med sig själv. En skola har en ganska lång leveranstid, för de flesta elever åtminstone nio år i grundskolan. Det är klart att kontinuerlig uppföljning är oerhört viktig. Men vi kan också se att en skola som arbetar med ett aktivt utvecklingsarbete jämför sig med sig själv och kan se att man är på rätt väg och utvecklar det här.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)


Anf. 49 Daniel Riazat (V)

Herr talman, riksdagskollegor och åhörare! År 2015 presenterade Vetenskapsrådet en forskningsrapport där idén med tidiga betyg sågades. Christian Lundahl har nämnts tidigare här i talarstolen. Han är professor i pedagogik, till skillnad från den som nämnde honom. Lundahl ledde arbetet med rapporten och kom tillsammans med sina kollegor fram till att tidiga betyg har negativ inverkan på många elever, framför allt på de elever som har det svårast i skolan. Eleverna presterar däremot bättre om de får kontinuerlig återkoppling med positiv information om hur de kan förbättra sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Även lärare och skolledare har uttryckt sin oro och menar att fokus bör ligga på åtgärder som stärker elevers kunskaper i stället för på att skapa betygshets. Trots det har såväl de borgerliga partierna som regeringspartierna valt att fortsätta med betygsexperimentet och blundar dessutom för betygsinflationen utan att ha något som helst stöd i forskningen.

När det gäller Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6 är det intressant att Moderaterna ser på det på ett sätt medan forskarna och Vänsterpartiet ser på det på ett annat sätt.

Såväl lärare som elever och vårdnadshavare upplever att olika grupper av elever påverkas av betyg på olika sätt. Högpresterande elever motiveras i högre grad än lågpresterande elever. Flera lärare beskriver i öppna kommentarer att de elever som har svårt att nå målen riskerar att tappa motivationen eller helt ge upp.

Hela 77 procent av lärarna uppger att eleverna är mer stressade nu än innan betyg infördes i årskurs 6. Denna bild bekräftas av eleverna i årskurs 6. De uppger i högre utsträckning att de är mer stressade nu.

Det finns ingenting som tyder på att betygsstressen i de högre årskurserna dämpas genom att eleverna vänjs vid betyg vid en tidigare ålder. Det är inte mina ord. Det är taget ur dokumentet där betyg i årskurs 6 utvärderas.

Vänsterpartiet har gång på gång föreslagit olika åtgärder för att skapa en likvärdig skola med fokus på kunskap. Men svensk skola bör inte genomgå slarviga hafsverk, trots att uppenbara problem måste åtgärdas. Vi anser till exempel att det måste tas hänsyn till Skolverkets, Vetenskapsrådets och professionens varningar för tidiga betyg. Betyg från årskurs 6 bör avvecklas inom ett par år, och det planerade experimentet bör skrotas. I stället bör lärare ges större utrymme att besluta över olika stödinsatser som ska sättas in för barn som inte klarar de uppsatta kunskapsmålen.

Ett argument som har använts, främst av de borgerliga partierna, är att betyg i lägre åldrar skulle kunna vara ett enklare sätt för lärarna och skolan att sätta in stödinsatser. På vilket sätt menar Alliansen att de har tilltro till och förtroende för vår lärarkår i dag? Menar de att vår lärarkår i dag inte vet vilka insatser som bör sättas in eller inte?

Jag tror i alla fall inte att lärarna och forskarna håller med Alliansen i den frågan. Problemet i dag är inte att lärarna inte vet vilka stödinsatser som behöver sättas in. Problemet är att det under många år har varit stora nedskärningar och att skolan inte heller har makt att vidta de åtgärder som behövs. Lärarna behöver alltså större inflytande och mer makt.

Betygsinflationen är ett resultat av vinstintresset och betygshetsen och bör stoppas snarast. Elevernas kunskaper ska inte avgöras av vilka föräldrar de har, vilket bostadsområde de bor i eller konkurrensen mellan skolor. Det är en konkurrens som har uppstått på grund av marknadsexperimentet. Vinstintresset måste därför bort från den svenska skolan, och det fria skolvalet måste förändras från grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Jag vill hänvisa till en artikel om betyg i årskurs 6 i Lärarnas tidning. Vi har en ledamot i utskottet, och även andra ledamöter, som ifrågasätter en av Sveriges absolut främsta skolforskare, Christian Lundahl. Men också Alli Klapp har skrivit en avhandling om detta. Hon visar tydligt på den negativa påverkan betyg har i lägre åldrar. Då är frågan: Är det en forskare som Sverigedemokraterna och allianspartierna är emot, eller är det flera?

Till sist vill jag yrka bifall till reservation 2. Barnens framtid avgörs inte bara i framtiden. Vi kan inte bara vänta på resultat utifrån experiment. Det avgörs i dag och utifrån de beslut vi fattar.


Anf. 50 Christer Nylander (L)

Herr talman! Det var synd att Daniel Riazat inte använde lite mer tid, för vi var nog rätt många som funderade på vilka forskningsreferenser det egentligen var som han hade i sitt anförande.

Vilka forskningsreferenser är det som säger att avskaffande av betyg i årskurs 6 skulle innebära att fler elever får mer stöd tidigt? Vilka forskningsreferenser är det som säger att avskaffande av betyg i årskurs 6 skulle innebära att kunskapsfokus blir tydligare eller att motivationen blir större tidigt i skolan?

Vi är nog också många som skulle vilja höra Daniel Riazat fundera ytterligare på om det finns någon form av samband mellan frånvaron av betyg, utvärdering och kunskapsfokus i svensk skola under decennier och de sjunkande kunskapsresultat som vi har sett.

Det kan vara en slump. Det kan vara en fullständig slump att vi under en tid när man successivt har avskaffat betygen i grundskolan och tagit bort kunskapsfokus samtidigt har fått fallande kunskapsresultat i internationella jämförelser. Men det är inte säkert att det är en slump. Det kan finnas ett samband mellan betyg och kunskapsfokus och stöd tidigt.

Herr talman! Jag begär inte att betyg plötsligt ska bli fokus och centrum och till glädje för de rödgröna. Jag begär inte heller att de rödgröna helt plötsligt ska älska betyg eller kunskapsfokus i skolan.

Men jag begär två saker: dels att man håller de överenskommelser man gör med Alliansen, dels att man åtminstone är nyfiken på vad det är som kan göra att man lyfter kunskapsfokus och kunskapsresultat. Vi behöver nämligen fortsatta reformer i Sverige för att lyfta resultaten.

Under det senaste året har vi sett tydliga tecken på att någonting har hänt. Vi faller åtminstone inte, och en del tyder på att vi har börjat lyfta lite i internationella undersökningar. Både Timss och PISA pekar på detta.

Det finns naturligtvis inte några självklara samband mellan detta och de reformer som Alliansen genomförde, men man kan inte utesluta att de reformer som Alliansen genomförde hade effekter på de elever som sedan i årskurs 8 gjorde PISA-proven och visade att resultaten faktiskt lyfter.

Var lite nyfikna! Sverige behöver en politik som stabiliserar det som har hänt men också fortsätter lyfta resultaten och ser till att fler omfattas av detta lyft.

Vi har tidigare hört att betyg i årskurs 6 har gett en del effekter, i alla fall i de skattningar som nu görs och de enkätundersökningar som har genomförts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Det har lett till tydligare fokus på kunskap. Jag tycker att det är bra. Jag vill ha mer sådant.

Det har gett att man tidigare upptäcker barn som behöver särskilt stöd. Jag tycker att det är bra. Jag tycker att vi ska fortsätta med det, men jag tycker att vi också ska se till att huvudmännen ger det stöd som verkligen behövs så att fler kan lyckas i skolan.

Det har gett ökad motivation bland eleverna. 80 procent av eleverna säger att de är mer motiverade i skolan i dag, när de får betyg i årskurs 6. En majoritet av lärarna säger att de märker att eleverna är mer motiverade. Även föräldrarna märker att eleverna är mer motiverade.

Jag vill ha mer av detta. Jag vill inte ha mindre av det utan mer av det. Jag förstår inte hur man kan komma till slutsatsen att man ska avskaffa betyg i årskurs 6 när man ser att det ökar motivationen, ökar kunskapsfokus och ökar chanserna att upptäcka elever som behöver mer stöd. Hur kan man komma till slutsatsen att man inte behöver mer av detta och i stället föreslå mindre?

Det gäller också, herr talman, att hålla de överenskommelser som görs. Annars blir det svårare för oss att fundera på ytterligare överenskommelser. Ibland behöver vi överenskommelser över blockgränserna. Men när regeringen på det här sättet ganska tydligt motarbetar den överenskommelse vi gjorde om betyg i årskurs 4, i alla fall som försöksverksamhet, blir det svårt att utvärdera den.

Det var rätt tydligt att man motarbetade överenskommelsen från ministernivå till kommunpolitikernivå och sa: Vi vill inte genomföra detta. Vi tänker inte genomföra det, och vi tycker att det är dumt om skolor i vår kommun gör det. Det minskar såklart intresset. Det minskar förutsättningarna att utvärdera ordentligt, och det minskar chansen att se de positiva effekterna i skolor som inför betyg tidigare.

Inte bara i den allmänna debatten, herr talman, utan också i propositionen frångår man överenskommelsen. Det är upprörande. Man tar in saker som är helt irrelevanta. Utvärderingarna som skulle ge oss ge oss det forskningsstöd vi behöver och besked om vi ska ha tidiga betyg eller inte förfuskas när regeringen lägger in helt andra kriterier och helt annat jämförelsematerial än den skulle i det som ska utvärderas, det vill säga om betyg tidigare kommer att innebära att fler får stöd tidigare, att fler får bättre kunskapsresultat och att fler blir motiverade. Möjligheten att utvärdera detta förfelas ju när regeringen helt plötsligt lägger in andra kriterier för hur man ska utvärdera. Det är väldigt konstigt, det är väldigt trist och det är faktiskt ganska upprörande.

Herr talman! Att vi nu trots allt får ett försök med betyg i årskurs 4 tror jag kan skapa möjligheter. Framför allt hoppas jag att vi får se några skolor som trots att de motarbetas av rödgröna kommunpolitiker och rikspolitiker genomför det här försöket. Då skulle vi kunna se om det är så att tidigare betyg, till exempel i årskurs 4, ger ytterligare motivation, ytterligare sätt att upptäcka de elever som behöver mer stöd och ytterligare fokus på kunskap. Får vi det beskedet vet vi hur vi ska göra för att se till att svenska elevers kunskapsresultat fortsätter lyfta i internationella undersökningar.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

(Applåder)


Anf. 51 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Frågan som jag tänker ställa till Christer Nylander rör prioriteringen av den här frågan. Christer säger att det här inte är en prioriterad fråga, att det inte är det som kommer att lösa allting. Då är det märkligt att ni driver igenom den. Hur mycket ni än framställer det som att ni inte är överens i den här frågan genomförs ju det här experimentet på grund av överenskommelsen ni gjorde med regeringen.

Forskare säger att elever som har det tufft i skolan kommer att få det ännu tuffare. Det är som sagt inte en eller två forskare utan i princip alla forskare som har uttalat sig i frågan. Lärarna säger samma sak och ger samma bild. Samtidigt vet vi att elevers resultat beror väldigt mycket på vilken socioekonomisk klass de tillhör och deras föräldrars utbildningsbakgrund. På vilket sätt kan det här över huvud taget ses som en åtgärd för att förändra den situationen? Svagpresterande elever, elever som kommer från hemförhållanden som helt enkelt inte bidrar till elevernas kunskapstillväxt - på vilket sätt kommer den här betygshetsen att leda till någonting annorlunda för dem?

En annan fråga som jag har är vilka forskare som Christer Nylander, Liberalerna, har pratat med. Den forskning som Jan Björklund hänvisade till senast - det var förra året - var från 1935 om jag inte har helt fel. Min fråga är: Har ni hittat någon forskning som åtminstone är från slutet av 90talet eller 80-talet, alltså lite närmare i tiden?


Anf. 52 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag kan börja med att hänvisa till modern hjärnforskning. Jag tycker att Daniel Riazat ska läsa också den och inte bara pedagogisk forskning. Det finns modern hjärnforskning som visar på behovet av struktur och ordning och reda i skolan.

Jag tycker också att Daniel Riazat inte bara ska titta på forskning från 30-talet utan också på beprövad verksamhet. Vad är det i internationellt beprövad verksamhet som tyder på att man ska avskaffa betyg och få högre kunskapsresultat av det? Det är min fråga till honom.

Herr talman! Säg att det är så att betyg i årskurs 6 ökar motivationen. 80 procent av eleverna tyckte att de blev mer motiverade. Föräldrarna och lärarna höll med om att fler blev motiverade. Är då slutsatsen att man ska se till så att ingen blir motiverad genom att ta bort betygen i årskurs 6? Är det bättre? Eller ska man använda sin kraft till att ge extra stöd till dem som inte känner sig motiverade och fundera på hur de ska bli motiverade?

Säg att det är så att man med det här tidigt upptäcker elever som behöver extra stöd, att betyg i årskurs 6 innebär att man tidigare upptäcker elever som behöver särskilt stöd. Är då slutsatsen att man ska ta bort betygen i årskurs 6 för att inte upptäcka dem, eller är slutsatsen att man ska lägga kraft på att ge stöd till dem som verkligen behöver det?


Anf. 53 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Tack, Christer Nylander, även om du valde att prata om någonting helt annat!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Modern forskning och inte enbart pedagogisk forskning - absolut, men här har forskningen en samlad bild som handlar om elevers mående i skolan på grund av betygshets och betygshetsens effekt på resultaten i skolan. Där är den samlade forskningen och professionen helt överens om att betyg i årskurs 4 inte kommer att bidra till kunskapsutveckling, utom för de elever som redan i dag har det väldigt lätt för sig i skolan. De får det inte mycket bättre, men de får det något bättre.

När det gäller särskilt stöd blir det märkligt att stå här och tala om att lärarna måste ha betyg för att veta vilka behov eleverna har. Så ser det inte riktigt ut i dag. Jag tror att Christer, precis som jag, har träffat lärare som vittnar om den situation som har uppstått, bland annat på grund av den konkurrens som uppstår mellan skolorna och på grund av betygshetsen, men också för att lärarna känner att de inte har tillräckligt med utrymme, makt och resurser för att kunna sätta in de insatser som behövs.

Lärarna har i dag inte problem med att utvärdera vilka satsningar som behövs för olika elever, utan det handlar om att ge dem verktygen. Betygen kommer inte över huvud taget att påverka om en lärare blir bättre i sin profession eller inte. I stället kommer detta att skapa mer administration, mer stress för eleverna - vilket rapporten från Skolverket säger - och ännu större skillnader bland Sveriges elever.

Detta rör endast 100 skolor, men jag menar att det är 100 skolor för mycket. Vi kommer att göra allt vi kan för att sätta stopp för det.


Anf. 54 Christer Nylander (L)

Herr talman! Det är synd att Daniel Riazat inte har fler repliker. Man blir lite fundersam: Har han några alternativa fakta som visar att Skolverket har fel när de säger att betyg i årskurs 6 faktiskt har gjort att de elever som behöver särskilt stöd upptäcks tidigare? Min slutsats av det är inte att betygen i årskurs 6 ska tas bort så att dessa elever inte upptäcks, utan mitt besked är att vi ska sätta in resurser så att det finns extra stöd till dem som behöver det och fler lyckas i svensk skola.

Jag tycker att man ska vara nyfiken på och följa forskning. I den rapport som Daniel Riazat refererar till - jag tror att det är på s. 124, men jag minns inte, för det var två år sedan jag läste den - står också tydligt att det finns stora problem med den pedagogiska forskningen; man vet inte exakt. De undersökningar som ligger till grund för slutsatsen har, enligt de forskare som sammanställt detta, brister, vilket gör att det är svårt att dra klara slutsatser.

Jag tycker att man ska vara lite nyfiken på den historiska forskningen. Jag tror att man inom pedagogiken fortfarande läser 1600-talsfilosofer som John Locke och säkert också modern psykologiforskning från 1900-talet och en del hjärnforskning från 2000-talet. Det finns många olika forskningsrapporter som visar på lite olika saker.

Låt oss ta in allt i detta, men låt oss inte blunda för den empiri som faktiskt finns. Skolverket har gjort en undersökning av effekterna av betyg i årskurs 6. Den visade att 80 procent av eleverna kände sig mer motiverade. Lärarna och föräldrarna höll med. Man upptäckte tidigare dem som behövde extra stöd. Tyvärr sattes det inte in; det tycker jag ska göras. Man ser också att det fanns ett tydligare kunskapsfokus. Min slutsats, herr talman, är: Låt oss ha mer av detta, inte mindre!


Anf. 55 Annika Eclund (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Herr talman! Låt oss förflytta oss tio år tillbaka i tiden. Det är mitt i terminen på en skola i Sverige, kanske i Skövde. Det är dags för utvecklingssamtal i årskurs 7. Föräldrarna är nyfikna och angelägna om att få veta hur det går för deras telning i skolan. Klassläraren har fått lite underlag från de olika undervisande lärarna för att kunna ge en bild av elevens/barnets kunskapsutveckling.

Man får i bästa fall veta hur väl målen uppfylls och vad som krävs för att eleven ska utvecklas ytterligare. Men det skulle också kunna var så att budskapet under samtalet är: "Du är en trevlig pojke. Du kanske har lite svårt med matten, men det ordnar sig nog om du anstränger dig lite mer nästa termin."

Låt oss nu flytta oss ett år fram i tiden, till höstterminen i årskurs 8. Plötsligt får både eleven och vårdnadshavaren för första gången svart på vitt att målen för godkänt, som det hette då, inte uppnåtts. Plötsligt väcks något hos eleven: Jag kanske inte kommer in på det där åtråvärda gymnasieprogrammet. Inte sällan ökar då motivationen markant för att ägna sig mer åt skolarbetet. Det jag beskriver är inte alternativa fakta utan en sann, självupplevd verklighet.

Herr talman! Mot denna bakgrund är det mycket bra att vi läsåret 2012/13 införde betyg i årskurs 6. Betyg är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven förhåller sig till skolans kunskapsmål. Betygen ska vara tydliga och bidra till att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, att resultaten kommuniceras med hemmen och att stöd sätts in tidigt.

Det är ju det främsta skälet för att ge betyg tidigare: att kunna sätta in stöd tidigare under skolgången för dem som inte klarar vissa moment. Återigen kan vi titta på Finland, som är ett bra exempel. Där är det inte stigmatiserande att behöva hjälp av en speciallärare då och då, och det sätts in under kortare eller längre perioder då behov uppträder.

Herr talman! I dag ska vi besluta om en försöksverksamhet med betyg i årskurs 4. Syftet är att få ett bättre kunskapsunderlag om vilka effekter betyg får för elevernas lärande och kunskapsresultat. Försöksverksamheten ska bygga på frivillighet.

Skolpolitiken ska ju bygga på vetenskaplig grund, och Kristdemokraternas linje har hela tiden varit att nogsamt utvärdera betygen i årskurs 6 för att se om de har effekt på kunskapsresultaten. Jag ser inga problem med att de skolor som så önskar får ingå i en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. Detta får ske om det finns intresse hos rektor och lärare på den aktuella skolan, och i samråd med föräldrarna. Resultatet kommer att studeras, och vi får därmed dubbla utvärderingar.

Men jag vill gärna från Kristdemokraternas håll i detta sammanhang framhålla att det finns många ännu viktigare frågor att ta tag i för att höja resultaten i svensk skola, såsom reglering av timplanen så att eleverna garanteras den undervisningstid de har rätt till, uppvärdering av läraryrket och rekrytering av rätt personer till lärarutbildningen.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)


Anf. 56 Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UbU10 om en begränsad försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 och avslag på samtliga reservationer.

Upp till 100 skolor kan komma att medverka i den föreslagna försöksverksamheten. I propositionen kan man läsa att en huvudman bara bör få delta om det finns ett intresse av detta hos berörd skolenhets rektor och lärare. Huvudmannen bör ha samrått med föräldrar genom att de har fått möjlighet att yttra sig, och även eleverna bör ha fått möjlighet att yttra sig. Ingen huvudman kan delta med mer än 25 procent av sina skolor.

Den som deltar i försöksverksamheten omfattas inte av kravet på att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner. Men det är självklart möjligt att upprätta planer om skolans rektor bedömer att eleverna har behov av detta.

Herr talman! Flera partier har nu stått före mig i talarstolen. Två av dem tycker inte om överenskommelsen mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna, av diametralt olika skäl. Fyra borgerliga företrädare hade kanske velat lite annorlunda, men av olika skäl har de ändå valt att göra en bred överenskommelse med regeringen i stället för att ändra i betygssystemet med den lilla marginal som majoritet med SD skulle innebära.

Jag hoppas att de ingick överenskommelsen av samma skäl som regeringen: att skolan behöver långsiktiga spelregler och fokus på reformer och förändringar som på riktigt ger elever bättre förutsättningar att förbättra sina resultat och höja kunskapsnivån.

Herr talman! Även om jag och Socialdemokraterna står bakom överenskommelsen, oavsett vad en del sagt här i talarstolen, känns det viktigt att i talarstolen få säga att vår inställning till tidiga betyg i grundskolan i grunden inte har förändrats. Bevekelsegrunderna är flera för att vi intar en restriktiv hållning och egentligen tycker att betyg i årskurs 6 är tillräckligt - en uppfattning som för övrigt delades av både Centerpartiet och Kristdemokraterna så sent som strax före årsskiftet 2013/14, mindre än ett år före valet.

Först och främst finns det ingen forskning som visar tidiga betygs positiva inverkan på annat sätt än att det möjligen gynnar redan starka elever och missgynnar de svaga på ett sätt där vinsten inte är större än förlusten. En annan avigsida är att betyg fostrar eleverna till att drivas av yttre belöningar och en yttre motivation snarare än att utveckla deras egna drivkrafter, som är nog så viktiga i ett framtida arbetsliv och samhällsengagemang.

Betygsforskaren Alli Klapp på Göteborgs universitet undersökte i sin avhandling effekterna av betyg i årskurs 6. Hon fann bland annat att lågpresterande elever som fick betyg i årskurs 6 fick sämre betyg i sjuan än lågpresterande elever som inte fick betyg i årskurs 6.

Klapp menar också i en intervju i Lärarnas tidning att små barn har svårt att skilja på person och prestation. Risken är att de upplever det som dubbel bestraffning, och när betyget visar misslyckandet svart på vitt riskerar det att påverka självbilden och lärandet. Här tycker jag att Ulrika Carlssons i Centerpartiet kloka reflektioner om att betyg kan se väldigt olika ut kommer väl till pass. Vi har en väldigt rigid syn på att betyg är en bokstav eller en siffra. Nu har vi bokstäver, men tidigare hade vi siffror.

I många av de länder som har tidiga betyg, framför allt i årskurs 1-3, ser betygen mer ut som svenska skriftliga omdömen. Detta är ett perspektiv att ha med sig när vi diskuterar betyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Självklart ska vi ha kunskapsuppföljning, och självklart ska den ske med regelbundenhet. Men diskussionen om hur detta bäst sker måste fortsätta, inte minst i dialog med professionen. Nu har vi i utskottet, och förhoppningsvis så småningom också i kammaren, enats om en läsa-skriva-räkna-garanti och också om individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal, som beskrivs på lite olika sätt här i talarstolen men i grund och botten handlar om att ge elever och föräldrar en större förståelse för hur nära man har kommit de kunskapsmål man förväntas nå.

Herr talman! Ofta beskrivs betyg som sättet att veta hur en elev ligger till och som vägen till att få extra stöd. Det är dock ganska lite som talar för att det stämmer. I Skolverkets utvärdering av införda betyg i årskurs 6 menade en majoritet att de redan före betygsättningen visste vilka brister och behov eleverna hade. Efteråt sa man att man visste ännu mer än man visste tidigare, men jag kan ändå känna: Om det redan är tydligt för en lärare, kan det bli ännu tydligare?

Det ska också sägas att nästan hälften sa att de med betyg visste mer, men trots det kan vi inte se att fler har fått tillgång till stöd. Det är en bild som stärks av att det i andra länder är ovanligt att betygen har till syfte att identifiera elever i behov av stöd. I stället förväntas läraren i sin undervisning upptäcka vilka behov eleverna har och vilka som behöver extra stöd.

Låt mig också ta tillfället i akt och säga att det ibland låter som om alla länder utom Sverige har tidiga betyg. Men i internationell jämförelse kan det vara värt att påminna om att både Finland och Estland, som ligger bland de tio i topp i PISA, har obligatoriska betyg först från årskurs 8.

Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att vi socialdemokrater tyckte att vi konstruktivt bjöd till när betyg infördes i årskurs 6 år 2012, i fast övertygelse om att betygsdebatten skulle tonas ned till förmån för andra incitament, verktyg, förslag och metoder. Jag känner mig i det avseendet lite lurad. Borgerligheten, nu ivrigt påhejad av Sverigedemokraterna, såg tydligen bara betyg från årskurs 6 som en delseger, utan någon vilja till vapenvila. Jag hoppas därför att denna överenskommelse och proposition kan ge skolan arbetsro i betygsfrågan, åtminstone en tid framöver. Framför allt måste vi se till att alla elever får det stöd de behöver för att nå ännu längre än de själva tror är möjligt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).


Anf. 57 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Till att börja med är jag osäker på om jag bara pratade om den reservation vi hade eller om jag också yrkade bifall till den. Jag gjorde inte det, nej. Då vill jag börja med att yrka bifall till reservation 3.

Tack, Lena Hallengren, för ditt tal om propositionen! Jag tror att vi är överens om ett antal saker. En sak är väldigt säker: Ska Sverige kunna fortsätta växa och konkurrera med kunskap måste våra elever lära sig mer i skolan. Därför behöver vi fler skickliga lärare som har mer tid med våra elever. Vi behöver mer undervisningstid i lågstadiet, och vi behöver mer matematik och idrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Samtidigt kan man inte blunda för betygens effekt på elevernas lärande. Det viktigaste vi kan se i utvärderingen av betyg i årskurs 6 är att 80 procent av eleverna uppger ökad motivation. Det innebär att den största delen av eleverna ser att det finns en effekt av ökad motivation i betyg.

Nu är både jag och Lena Hallengren utbildade lärare. Efter åtskilliga timmar i klassrummet kan jag säga att det finns en rad olika saker som vi behöver arbeta med. Det är inte så att betyg är i fokus eller ett mål i sig, som det beskrevs. Men vi behöver arbeta med väldigt många saker där betyg ska vara ett kunskapskvitto för våra elever. Därför vill jag fråga Lena Hallengren: Ser du att betyg är en del av detta, som ett kunskapskvitto och ett stöd för elevernas kunskapsutveckling över huvud taget?


Anf. 58 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag avstod från att nämna olika typer av insatser och reformer som regeringen har gjort för att försöka lyfta resultaten i skolan. Precis som Camilla Waltersson Grönvall säger är det helt nödvändigt att åstadkomma inte bara att eleverna når lite längre utan att alla elever når så långt som det bara är möjligt.

Jag hoppas att det i mitt anförande ändå gick fram att vi behöver ha kunskapsuppföljning på olika sätt. Jag tycker dock att vi låser oss lite väl mycket vid att det ska vara just betyg och att betyg i sin tur ska vara en siffra eller en bokstav. Jag tror att det vore klokt, när vi ändå har försöksverksamhet på plats och naturligtvis ska fortsätta med kunskapsuppföljningsdiskussioner rent politiskt och inom ramen för professionen, att vi funderar över hur vi ännu bättre följer upp kunskapen. Det ska ske inte bara på det nationella planet utifrån nationella prov, utan det handlar också om hur varje elev ska kunna förstå och ha ett sätt veta hur man ligger till och kan förbättra sina kunskapsmål. Men framför allt gav oss utvärderingen av betyg i sexan svart på vitt på att elever inte får det stöd de behöver. Om lärarna redan visste detta vet de nu ännu bättre att eleverna har behov. Ändå får eleverna inte det stöd de behöver. Vad beror detta på, och vad kan vi göra för att rätta till detta?

Jag tycker att vi skulle försöka bredda diskussionen till att handla om vad uppföljning är, vad betyg är och hur detta egentligen skulle kunna mötas. Det är viktigt att se att det ser olika ut på olika nivåer. Det är ingen socialdemokrat som har föreslagit att vi ska ta bort några betyg på vare sig gymnasiet eller högstadiet. Men när man kryper ned i åldrarna och barnen är mindre får man ett annat förhållningssätt till betyg och siffror och det resultat de visar.


Anf. 59 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag kan dela Lena Hallengrens oro över att vi tydligt kan se att eleverna inte får det stöd de behöver, men vi drar möjligen lite olika slutsatser. Jag konstaterar att det då blir ännu viktigare att betygen tydligt visar detta. Problemet är ju inte betygen utan att vi inte har tillräckliga stödfunktioner för att möta upp de elever som inte får det stöd de behöver, vilket i sig är allvarligt och åtminstone för tillfället ytterst regeringens ansvar.

Ni talar ofta varmt om breda överenskommelser och kallar er också för samarbetsregeringen. Vi i Moderaterna och Alliansen som sitter här har varit väldigt måna om att hitta lösningar på problem och utmaningar som vi står inför. Vi har också deltagit i samtal och överläggningar för att hitta breda överenskommelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Tyvärr måste jag konstatera att regeringen inte alltid har varit intresserad av att hålla sina löften och utfästelser. I min värld är det så här: Om man ska kunna hitta nya överenskommelser måste man kunna lita på att det finns en tillit och att man lever upp till de överenskommelser som redan finns. Det gäller oavsett om det handlar om kraven på friskolorna, att underlätta för nyanlända elever eller att bredda kunskapsunderlaget när det gäller till exempel tidigare betyg. Socialdemokraterna har faktiskt svikit de överenskommelser som vi har skakat hand på.

Därför är min slutliga fråga till Lena Hallengren - och jag skulle verkligen vilja vädja till dig att du tar den på allvar: Vad är en överenskommelse egentligen värd för Socialdemokraterna, och kan vi lita på att ni tänker leva upp till de överenskommelser som vi sluter om vi nu sätter oss vid förhandlingsbordet?


Anf. 60 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är bra om vi har en gemensam ambition att hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Det gläder säkert inte minst professionsförbunden.

När det gäller nyanländas möjligheter att få plats på friskolor och kommunala skolor måste jag säga att jag inte förstår vad Camilla Waltersson Grönvall pratar om - om det är någon som har svikit någon typ av överenskommelse. Det får vi prata vidare om utanför kammaren, eftersom Camilla inte har rätt till någon mer replik.

Jag trodde däremot att frågan om estetiska lärprocesser skulle komma. Eftersom den inte gjorde det ska jag ta den. När det gäller utvärderingen av själva försöksverksamheten kom det väldigt mycket kritik i remissomgången. Om man har ett frivilligt försök är frågan: Hur ska man egentligen förstå de resultaten? Hur ser jämförelsegruppen ut? Ska det vara en grupp som man väljer utifrån att den har valt att arbeta med någonting annat eller med någon annan modell? Det står "till exempel" - det vill jag hemskt gärna understryka. Det känns viktigt att säga.

Jag vill också säga att uppdraget till Skolverket inte kommer att utformas på något sätt som omöjliggör en utvärdering, utan detta har varit ett sätt att försöka möta den remisskritik som säger att en frivillig försöksverksamhet inte ger rätt jämförelse.

Sedan handlar det om att lita på överenskommelser. Jag har svårt att se vilka andra överenskommelser som Camilla Waltersson Grönvall pratar om. Själv nämnde jag avslutningsvis i mitt anförande att vi gjorde en överenskommelse när det gällde betyg i årskurs 6. Vi tyckte att vi gick till mötes. Vi gick längre än vad vi hade tänkt oss. Men vi hade inte ens hunnit utvärdera betyg i sexan förrän vi skulle ha betyg i fyran. Det tycker jag att Camilla Waltersson Grönvall och övriga Alliansen kan ta med sig. Vad betyder det att vi faktiskt genomför förändringar och beslutar att utvärdera dem? Ska vi titta på de utvärderingarna innan vi tar nästa steg eller inte?


Anf. 61 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Herr talman! Vad är det som driver barn att söka kunskap? Min absoluta uppfattning är att det är deras nyfikenhet på omgivningen och deras vilja att förstå sakernas tillstånd. Barn vill veta, och de vill få en förklaring på hur tingen hör ihop.

För våra pedagoger är det en stor utmaning att ge de unga tillgång till gåtornas lösning. För våra barn kan prov, bedömningar och betyg vara det som förtar nyfikenheten, i synnerhet om de bekräftar att man inte förstått fullt ut. Att det kan behövas lite mer tid och andra metoder är sällan en tröst för den som alltid kommer sist. Det kan vara svårt att hitta motivationen att jobba vidare.

Jag menar inte att det inte ska finnas en kontinuerlig utvärdering av kunskap - långt därifrån. Jag anser dock att den ska meddelas på ett sådant sätt att den gynnar den unga elevens utveckling, stimulerar nyfikenheten och ger strategier för hur hen ska komma åt den åtråvärda kunskapen och ta sig vidare. I denna process måste såklart vårdnadshavaren vara involverad. Många gånger behöver pedagogerna även stötta de vuxna i elevens kunskapsresa. Ibland kan det vara så att det är deras gemensamma resa - vårdnadshavarens och elevens.

Min övertygelse är att elever som går i skolor där klasserna inte är för stora, där det är många vuxna med skiftande kompetens runt eleverna, där det är kompetenta lärare och där relevant stöd sätts in när behovet uppkommer känner sig trygga i sin kunskapsutveckling och har lust att lära. Skolan ska ju främja elevers utveckling och lärande och ge den livslånga lusten att fortsätta söka kunskap.

Jag tror inte att betyg är det som gynnar kunskapsutvecklingen, och jag är inte ensam. Det finns ingen som helst forskning som visar att tidigare betyg påverkar elevernas lärande positivt. Däremot finns det forskning som visar att lågpresterande och yngre elever kan få en negativ utveckling och prestera sämre. Så säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Lärarnas Riksförbund påpekar att det finns en stor skepsis bland lärarna till tidigare betyg.

Herr talman! En kompromiss gjordes mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och allianspartierna. Den i skollagen reglerade betygsåldern kvarstår som i dag, det vill säga att det är från och med årskurs 6. En försöksverksamhet genomförs där skolor ges möjlighet att ge betyg från årskurs 4. Hela det nya betygssystemet utvärderas och redovisas i en kontrollstation inför riksdagen 2020.

I de årskurser där betyg inte ges ska det i stället upprättas skriftliga individuella utvecklingsplaner. I en skriftlig individuell utvecklingsplan ska läraren dels ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, dels sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Skolverket samordnar försöket med betyg från årskurs 4, och ansökan om deltagande ställs av skolhuvudmannen till Skolverket. En förutsättning är att det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrarna. Grundprincipen är att de ansökningar som kommer in ska beviljas om de uppfyller kriterierna. Skolverket ska verka för att försöksverksamheten pågår i skolor med olika elevsammansättningar och att en lämplig geografisk spridning sker. Skolverket kan bevilja deltagande i försöksverksamheten för högst en fjärdedel av skolorna inom en ansökande skolhuvudman och för högst 100 deltagande skolor totalt i hela landet. I de årskurser där betyg ges upphävs skyldigheten att utfärda IUP - skriftliga omdömen. Försöket påbörjas senast under 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Försöksverksamheten följs och utvärderas löpande av Skolverket eller annan myndighet. Särskilda budgetmedel anslås för försöket.

Nu återstår att se hur försöksverksamheten utvecklar sig och vilka slutsatser man kan dra av den.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 62 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag begärde replik av ett enda skäl. Jag skulle gärna vilja höra företrädaren för utbildningsministerns parti i denna debatt engagerat och med ledarskap uppmana miljöpartisterna runt om i landet att se till att denna försöksverksamhet blir lyckad.

Herr talman! Jag undrar om vi får höra miljöpartisten i denna debatt säga uppmanande och uppmuntrande ord till de miljöpartister som finns runt om i landet: Delta i den här undersökningen! Delta i denna försöksverksamhet! Se till att det blir en försöksverksamhet som är lyckad och som vi därmed kan dra slutsatser av!


Anf. 63 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Tack, Christer Nylander, för frågan eller för uppmaningen! Det jag säger till alla som finns runt om i skolorna är: Om det finns lärare och föräldrar som vill och om det finns en grund för att man vill delta i försöksverksamheten är det möjligt. Den är ju frivillig. Alla har möjlighet att delta - om man vill.

Jag har ingen anledning som företrädare och som riksdagsledamot att uppmana någon att göra si eller så, utan min uppgift är att vara bra på att förklara vad det innebär. Sedan är det frivilligt. Var och en ute i skolorna får dra den slutsatsen.


Anf. 64 Christer Nylander (L)

Herr talman! Sjung ut, Elisabet Knutsson! Berätta! Säg till dina miljöpartistiska vänner runt om i landet: Jag vill att denna undersökning ska lyckas. Jag vill att försöksverksamheten ska lyckas, för jag vill kunna dra slutsatser av den. Därför är det viktigt att det finns 100 skolor fördelade på olika delar av landet och med olika utmaningar som deltar i detta.

Om du har gått in i en överenskommelse måste du väl vilja att den ska vara lyckad och kan genomföras så att man kan dra slutsatser av den utvärdering man sedan gör.

Sjung ut!


Anf. 65 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Det är ett problem, för jag tror inte att överenskommelsen är tonsatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

(CHRISTER NYLANDER (L): Då gör vi det tillsammans.)

Ja, men jag vet inte i vilken tonart den går.

Det jag tänker är att vi har gjort en överenskommelse, och den står vi för. Det som sedan är uppgiften ute i landet är att ta den till sig, och det gäller för er och oss att vi ska ge människor den friheten. Det är ju frivilligt, och det är i samtalen som förs i lärarrummet, i rektorskollegier och bland föräldrar som det beslutet ska fattas. Det är de som ska ha rättigheten att få göra det utifrån sina egna perspektiv.


Anf. 66 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa någon ytterligare fråga till Elisabet Knutsson utifrån det här med möjligheten till tidiga uppföljningar. I överenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna handlar det nämligen både om bedömningsstöd i årskurs 1 när det gäller svenska och matte och möjligheten att ge tidigare betyg.

När det nu blir tydligare i årskurs 6 att det finns ett större behov av särskilt stöd och också en större möjlighet för föräldrar att använda den kunskapen om sitt barn till att önska att skolan skulle uppfylla detta behov av särskilt stöd, tror inte Elisabet Knutsson att det då är viktigt för både barn och föräldrar att det ännu tidigare ges möjlighet att faktiskt efterfråga det stöd som behövs? Vi ser ju i dag att många skolor i princip kräver en diagnos för att man ska få tillgång till särskilt stöd. Här skulle det bli möjligt också utifrån en kunskapsbas.

Elisabet Knutsson tog upp många frågor i början av sitt anförande, till exempel vad som driver barn till kunskap och att man ibland kan behöva lite mer tid. Man har dock inte riktigt tid att vänta ett antal år, utan det som behövs är kanske lite mer tid varje vecka, och därför skulle försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 faktiskt gynna tidiga uppföljningar med en större tydlighet gentemot barn och föräldrar om vilka behov som faktiskt finns så att föräldrar får större möjlighet gentemot skolan att i princip kräva ett ökat stöd för att ens barn ska uppnå till exempel betygssteget E.


Anf. 67 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Tack för frågan, Ulrika Carlsson! Jag är också lärare. Jag har också varit i skolvärlden och träffat elever som inte riktigt hängt med och föräldrar som har varit besvikna och pratar om extra stöd och så.

Jag tänker att det på något sätt är lite överskattat, för om det inte finns resurser att sätta in för särskilda behov så hjälper det ändå inte. Det finns ju skolor där man kräver diagnos, och så ställer man en diagnos, men sedan finns det ändå inte resurser att sätta in.

Jag tänker alltså att om man sätter betyg och det ändå inte finns tillräckligt med specialpedagoger eller människor runt omkring i verksamheten så har det inte så stor betydelse med betyg eller ej. Huruvida elever är i behov av mer stöd behöver vi inga betyg för att veta, för det har ju pedagoger vetat länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Jag tänker alltså att det inte handlar om betyg utan om resurser för att stötta eleverna.


Anf. 68 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för det svaret!

Det här ger ju både elever och föräldrar en möjlighet att väldigt tidigt få besked om på vilket sätt man behöver stötta sitt barn. Annika Eclund nämnde en verklig situation där man faktiskt inte i realiteten fått reda på vad man uppnått. I stället har man fått höra, så att säga med glada tillrop och en klapp på axeln, att det nog ska fixa sig, lille vän, bara du skärper dig lite.

Det är inte ett bemötande som hjälper våra barn att prestera bättre och förstå vad de behöver göra. I den bästa av världar kan vi säkert känna att barn drivs till kunskap och bara behöver få ytterligare uppmuntran och så vidare, men när man tittar på verkligheten, vilket även Elisabet Knutsson nämner, ser vi att det inte finns några resurser att sätta in för särskilt stöd. Men om det blir tydligare vilken typ av stöd som behöver sättas in för att hjälpa barnen att nå målen, blir det då inte också tydligare vilken omfördelning av resurser man kan göra? På så sätt skulle den här försöksverksamheten verkligen kunna bidra till att sätta fokus på att man också behöver omfördela resurser.

Vi vet att frågan inte bara handlar om barn som inte har så goda förmågor utan även om en del högpresterande barn vars möjligheter inte riktigt syns i skolan. Om betygsättning sker tidigare ger det också en annan möjlighet att följa upp det arbete som bedrivs i olika klassrum för att kunna sätta fokus på kvalitetsfrågorna så att man kan lägga upp verksamheten på ett sådant sätt att elever verkligen når så långt som möjligt.

På detta sätt skulle alltså betygen kunna vara en av pusselbitarna för att faktiskt stärka kvaliteten i den svenska skolan. Vad anser Elisabet Knutsson om det?


Anf. 69 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Jag tänker att betyget också kan vara en pusselbit i att stänga av vissa elever i tidig ålder, och då är det ju inte så bra.

När det gäller betyg tänker jag på att det också finns någonting som heter betygsinflation. Betyg är ingen exakt vetenskap.

Jag vill ändå påpeka att jag är stolt över att regeringen gör en rejäl satsning på fler vuxna i skolan liksom på mer specialpedagogik. Tillsammans med det här försöket får vi om några år utvärdera det och se var vi landar.


Anf. 70 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Flera i den här debatten har nämnt utvärderingen av betyg från årskurs 6 som Skolverket gjorde 2016. Det var 2 000 lärare som svarade på den enkäten, och ett viktigt resultat av den var att hälften av lärarna faktiskt sa att det är lättare att upptäcka elever som är i behov av stöd.

I min värld är det så att om så många lärare tycker att det blir lättare att identifiera elever i behov av särskilt stöd är det tillräckligt för att man åtminstone borde vara nyfiken på om inte betyg i årskurs 4 faktiskt kan leda till att vi upptäcker fler barn tidigare.

Drygt hälften av lärarna angav också att de kan se att högpresterande elever har fått en bättre kunskapsutveckling. Jag tycker att det är lite märkligt att till exempel Daniel Riazat avfärdar det som någonting negativt. I min värld har alla elever rätt till en bra kunskapsutveckling och utmaningar, och här ser vi att högpresterande elever, enligt lärarnas bedömning, faktiskt får en bättre kunskapsutveckling.

Båda dessa två resultat tycker jag väger väldigt tungt för att vi ska göra en seriös utvärdering av betyg från årskurs 4.

Vi har som sagt en samarbetsregering, som man själv kallar sig. Om man har ett samarbete och ingår överenskommelser ska man också hålla dem, vilket är något som många har lyft, och därför tycker jag att regeringens hantering av den här försöksverksamheten är oerhört märklig.

När överenskommelsen tillkännagavs började regeringsrepresentanter dels prata själva om att man stämplade barn och allt möjligt och man uttryckte sig inte positivt om betyg över huvud taget. Dels går lokala företrädare för regeringspartierna ut och mer eller mindre säger att de kommer att förbjuda rektorerna i sina kommuner att vara med i den här försöksverksamheten.

Jag har inte hört någon företrädare för regeringspartierna svara på om man anser att det är ett seriöst sätt att hantera ingångna överenskommelser att regeringspartiets representanter direkt när överenskommelsen är tecknad och tillkännagiven gå ut i så hårda ordalag. Det gäller både statsråd men framför allt lokala företrädare.

Jag tycker att det är oerhört märkligt. Det är väldigt tråkigt att man med tanke på utvärderingen av betyg i årskurs 6 inte vill göra en ordentlig, seriös försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. Tänk om vi kan hitta fler elever. Att eleverna inte får det stöd som de behöver är en helt annan fråga. Det är ett gemensamt problem vi har. Det handlar mer om kunskap än om resurser. Men det är klart att det också kan behövas mer resurser. Det handlar mycket om kunskap hos lärare och rektorer om hur man ger ett stöd på ett bra sätt. Men det är en helt annan fråga.

Det viktiga för att över huvud taget kunna sätta in stöd är att veta vilka elever som är i behov av det. När utvärderingen av betyg från årskurs 6 så tydligt visar att det är fler elever som blir identifierade hoppas jag att vi trots att regeringspartierna så aktivt har försökt motarbeta försöksverksamheten ändå kan få en seriös utvärdering av betyg från årskurs 4 på försök på de 100 skolor som nu är aktuella.

En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut

Betyg från årskurs fyra ska kunna införas på försök (UbU10)

Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.

En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.