Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

Fru talman! Inledningsvis vill jag vara tydlig: Moderaterna vill ha en sund och sjyst byggbransch. Det är vi alla här inne överens om, precis som vi vet att det finns problem inom byggbranschen. Detta förslag riskerar dock att försvåra för småföretag och små specialföretag, och det riskerar att gynna oseriösa aktörer.

Jag ska i mitt anförande lyfta fram några saker jag tycker är extra allvarliga, men i övrigt hänvisar jag till allianspartiernas motion.

Detta handlar dels om att Sverige ska implementera ett direktiv, dels om att branschen har problem med oseriösa aktörer. Då är det framför allt branschen som har att komma till rätta med den osunda konkurrensen, och politiken har att hitta lösningar på de problem som politiken faktiskt kan styra över. Förslaget vi i dag diskuterar handlar om obetalda lönefordringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Jag har pratat med många företag och organisationer angående det förslag vi har framför oss i dag. Jag har läst flera utredningar som har gjorts, och jag har tagit del av en hel del av remissinstansernas yttranden. Det första man slås av är att den osunda konkurrensen i branschen inte handlar om obetalda lönefordringar. Det står till och med i regeringens egen proposition att den verkliga omfattningen av problemet är okänd. Det står också: "Det kan dock antas att det förekommer att arbetstagare som utför arbete i en entreprenadkedja i vissa fall inte får ut den lön som de har rätt till." Vi får inga siffror utan bara antaganden.

I några av kollektivavtalen, till exempel byggavtalet, finns det sedan några år tillbaka redan en fondlösning. I Sveriges Byggindustriers remissvar kan vi se att inte ett enda ärende har tagits upp där, trots att detta nu har funnits ett tag. Det torde enligt min uppfattning påvisa att det här inte är branschens stora problem. Jag anser även rent principiellt att det bör krävas lite mer än ett antagande innan man föreslår en helt ny lag. Det finns dessutom i dag skydd i svensk lagstiftning. Vi har till exempel särskild förmånsrätt vid konkurs och lönegarantilagen, som ger alla löntagare skydd vid den händelse att man inte får ut sin lön. Det finns också regler i de svenska kollektivavtalen.

Det är den första invändningen vi har och som gör att vi anser det vara omotiverat att införa en så långtgående åtgärd utan att man har identifierat ett reellt problem.

För det andra riskerar de nya reglerna att få allvarliga konsekvenser för seriösa företag i branschen. Jag har träffat många mindre företag, som ibland kallas specialföretag eller nischade företag; det kan vara installatörer, elektriker, golvläggare och så vidare. De riskerar att inte få uppdrag, för vem vågar nu lita på en underentreprenör i och med risken det innebär att man ska betala inte bara sina egna anställdas lön utan även andras? Från branschen sägs det att kunder troligen kommer att anlita redan kända företag som finns på marknaden och som redan i dag har upparbetat en god relation med de stora spelarna. Hur ska nya företag komma in? Vem kommer att våga anlita ett sådant företag? Man kan dock starta en bemanningsfirma, för sådana omfattas inte av lagen. Som sagt: Det är tråkigt att seriösa företag ska drabbas.

För det tredje riskerar detta att leda till ännu längre betaltider. Redan i dag hamnar underentreprenörer i kläm när huvudentreprenören håller inne pengar under långa tider. Med detta förslag är risken överhängande att huvudentreprenören eller uppdragsgivaren kommer att hålla inne betalningen under ännu längre tid, till dess att man kan garantera att lönerna har betalats ut. Jag har stått i den här kammaren flera gånger och debatterat långa betaltider, och då har socialdemokrater argumenterat mot att små företag ska agera bank gentemot stora företag. Jag håller helt med om det - det är ett stort problem - men det argumentet gäller tydligen inte i fråga om den här lagstiftningen.

För det fjärde: Värna den svenska modellen! Jag kan inte avhålla mig från att dra en parallell till en viss pågående diskussion i EU angående rättvisa arbetsvillkor. Där har regeringen, allianspartierna och parterna varit rörande överens om att kollektivavtalens autonomi ska bevakas. Den diskussionen tycker jag har varit helt frånvarande under beredningen av det här ärendet. Som jag sa inledningsvis har vissa i branschen en lösning i sina kollektivavtal, men det är långt ifrån alla. Det finns en oro även vad gäller till exempel byggavtalet, där det finns en fondlösning, och vad som kommer att hända och gälla när det omförhandlas. Jag antar dessutom att de som inte har en sådan lösning i dag är oroliga för vad som händer när vi har gått in och lagstiftat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

I det andra ärendet jag hänvisade till har vi argumenterat för hur viktigt det är att parterna har flexibiliteten att kunna förhandla fritt. Jag tycker att det ger dubbla signaler att vi i det ena fallet värnar den flexibiliteten men i det andra fallet hänvisar till lag. Vad är det som ska gå först - är det avtal eller lag? Och vad betyder det som står i lagtexten om likvärdiga villkor?

För det femte är ett exempel på att den här lagen riskerar att gynna oseriösa företag det som står i lagtexten om faktiska löner - inte minimilöner, som direktivet säger - som ska utbetalas. Här finns det enligt flera som jag har pratat med en öppning för falska löneintyg och ruffel-och-båg-företag att utnyttja en situation. En uppdragsgivare eller en huvudentreprenör kommer att riskera att betala en lön som är högre än den man betalar sina egna anställda. Det kan väl ändå inte ha varit syftet?

Det sista jag tänkte ta upp är gold-plating. Det är en fråga vi då och då diskuterar i kammaren, och här har vi återigen ett förslag som går mycket längre än vad direktivet säger. Bland annat ska ansvaret falla strikt, det vill säga att det inte spelar någon roll vilka kontrollåtgärder entreprenören har vidtagit för att alltjämt kunna vara ansvarig. Jag tycker självklart att det är rimligt att man ska kontrollera sina underentreprenörer, men det förutsätter jag att seriösa aktörer gör. Det gäller inte heller bara obetalda löner utan även många andra delar av uppdraget. Men hur långt ska kontrollen räcka? Vad kostar det i tid och pengar med löpande kontroller? Hur mycket administration krävs? Att stora företag klarar detta tror jag är ganska säkert - men mindre företag?

Vidare har regeringens förslag gått längre än direktivet genom att ansvaret gäller i flera led. Det rimliga skulle ha varit att stanna vid förslaget från den första utredningen, nämligen ansvar i ett led. Det har allianspartierna också som ett av sina yrkanden.

Sammanfattningsvis, fru talman, är detta lagförslag ett missriktat försök att komma till rätta med det som egentligen är problemet. Självklart ska den anställde få betalt och få sin lön i rätt tid, men som jag och många med mig har pekat på är det här inte det stora problemet i branschen i dag. Det finns mycket att förbättra. Många av våra myndigheter behöver öka sina kontroller. Det gäller bland annat Skatteverket men även många andra myndigheter. Personalliggare har vi infört, liksom omvänd moms. Branschen själv har förbättrat ID06, och så vidare.

Jag är dock övertygad om att detta förslag inte leder till en sjystare eller sundare byggbransch, fru talman. I stället riskerar det att slå ut små nischade företag medan de stora företagen klarar sig. Min fråga till regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommer att bli: Är det de stora företagen ni skyddar?

Med det yrkar jag avslag på förslaget i betänkandet, fru talman, och för tids vinnande yrkar jag bifall endast till yrkande 1 och 2.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Fru talman! Jag vill inledningsvis hålla med om det Jessika Roswall från Moderaterna tog upp. Vi debatterar i dag entreprenörsansvar gällande lönefordringar inom bygg- och anläggningsbranschen, och förslaget som debatteras är ett typexempel på en överimplementering av ett EU-direktiv - men också på regeringens symbolpolitik, som oftast riskerar att drabba de små företagen och den svenska modellen.

Från Centerpartiets sida delar vi uppfattningen att det finns ett problem med osund konkurrens inom byggsektorn, och för Centerpartiet är det självklart att seriösa företag inte ska kunna konkurreras ut av företag som bryter mot lagar och regler.

Vi behöver ordning och reda, och vi vill ha ordning och reda inom byggsektorn. Av den anledningen införde Alliansen bland annat ett ROT-avdrag och omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt liksom nya regler om personalliggare. Det som den rödgröna regeringen har gjort på området är att försämra ROT-avdraget, och man har precis nyligen infört förändringar när det gäller personalliggare, som framför allt drabbar små, familjeägda företag.

Förslaget som vi diskuterar i dag angående lönefordringar inom bygg- och anläggningsbranschen kommer att föra med sig flera negativa och kännbara konsekvenser. Det kommer särskilt att bli kännbart för de mindre företagen och för de nya företagen eftersom uppdragsgivare kommer att välja bort företag som de inte känner till för att undvika risker. Även specialiserade företag kommer att få det svårare. Regeringens förslag innebär också att betalningar till underentreprenörer fördröjs och riskerar att skapa likviditetsproblem så att de små företagen får agera bank i entreprenörsleden.

Fru talman! När nya åtgärder vidtas är det viktigt att dessa svarar mot ett verkligt behov, i synnerhet om åtgärderna också riskerar att medföra konsekvenser för företagen och delar av arbetsmarknaden. Som skäl för att införa det långtgående entreprenörsansvar som regeringen har föreslagit framhåller man att det behöver skapas bättre möjligheter för den enskilda arbetstagaren att kunna få ut sin lön. Men precis som Jessika Roswall lyfte fram i sitt anförande kan regeringen bara göra det antagandet i propositionen och inte peka på några faktiska exempel. Även flera remissinstanser lyfter fram att frågan är om det här förslaget möter ett verkligt problem eller om det bara är en symbolisk handling.

Det finns redan i dag flera verktyg i verktygslådan för den som är anställd och som inte får ut sin lön. Det finns möjlighet till indrivning och att få en dom för betalningsskyldighet. En arbetstagare har också möjlighet att ansöka om att arbetsgivaren ska försättas i konkurs så att oseriösa företag som inte kan betala ut lön till sina anställda försvinner från arbetsmarknaden. Då träder också den statliga lönegarantin in så att den anställde får lön. Parterna har också ett gemensamt system, som hittills inte har behövt användas, när det gäller personer som inte får ut sin lön. Det finns alltså flera verktyg i verktygslådan för sådana här fall.

Något som vi också kan ifrågasätta i detta fall är överimplementering av lagstiftningen. Regeringen går vidare med ett förslag om entreprenörsansvar i flera led, trots att tillämpningsdirektivet som ligger till grund för det här endast pekar på att det behöver vara i ett led för utstationerade arbetstagares minimilön. Regeringen går alltså vidare och menar att det ska omfatta flera led, samtliga arbetstagare i byggsektorn och hela lönefordran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Även i flera andra delar går förslaget oproportionerligt långt. Man får som företagare inte möjlighet att vidta rimliga kontrollåtgärder, för det spelar ingen roll, utan man kan ändå vidta de här åtgärderna som regeringens proposition lyfter fram. Det blir en kraftig överimplementering av direktivet.

Fru talman! Ytterligare en problematisk aspekt med förslaget är att det riskerar att skapa problem med de befintliga kollektivavtalen. Som vi hörde tidigare i Jessika Roswalls inlägg skapas problem, och i det här utskottet diskuterar vi ofta och värnar den svenska modellen och möjligheten för parterna att komma överens. Den här lagen riskerar att göra vissa befintliga kollektivavtal eller standardavtal ogiltiga samtidigt som regeringen vill ha en extremt kort införandetid för det här lagförslaget, vilket gör att parterna inte får någon reell chans att faktiskt kunna förhandla och komma överens om hur de vill lösa frågorna och implementera de delar som finns i lagstiftningen. Det skapar onödig problematik, och det skapar framför allt ifrågasättande av om regeringen på allvar vill att parterna ska vara bidragande och drivande i den här processen för att få en sundare byggbransch.

Fru talman! När riksdagen inför lagar och regler måste vi alltid ställa oss frågan om lagstiftningen som vi tar beslut om löser ett problem, skapar nya problem eller är verkningslös. Tyvärr är det stor risk, som jag ser det, att det här förslaget från regeringen innebär något av de senare alternativen. Det riskerar att skapa problem för de små företagen, det inskränker parternas autonomi och det löser inte det faktiska problemet med den osunda konkurrensen inom byggsektorn. I stället drabbar det de små företagen. Med anledning av det vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att vi givetvis står bakom samtliga av Liberalernas och Alliansens reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 2.

Fru talman! Liberalerna är Sveriges socialliberala parti. Vårt parti vilar på en idé om att hålla två tankar i huvudet samtidigt - dels ett socialt perspektiv för att värna de svagaste i samhället, dels ett liberalt perspektiv för att vi älskar att se självständiga individer växa, utvecklas och starta företag. Kombinationen av dessa två perspektiv som bildar en välbalanserad helhet är grunden till socialliberalismen.

I balansen mellan det sociala och det liberala har vi en osviklig optimism och tilltro till människan och samhället som vi tillsammans har skapat för att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter. Vi tror på människan, och vi tror att marknadsekonomi är en av de främsta formerna för individens självförverkligande. Vi tror på en marknadsekonomi som stärks av vissa kontrollmedel och ramar från det offentliga om förtroendet mellan individ och marknad skulle svikta.

Fru talman! Själva ärendet för dagen handlar om ett utökat huvudansvar vid anlitande av underleverantörer för hur underleverantörerna driver sin verksamhet och sitt företagande, även kallat entreprenörsansvar. Vi är eniga i utskottet och i samhället i stort, tror jag, om att det finns särskilda problem med byggsektorn och osund konkurrens där företag inte efterlever de lagar och regler som vi har beslutat om i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Frågan är dock om regeringens förslag om att överimplementera EU-direktivet som ligger till grund för förslaget är befogat. Vi i Liberalerna och Alliansen anser att de negativa konsekvenserna är för stora och att regeringens symbolpolitik är missriktad, dels för att det redan finns existerande verktyg för indrivning av fordringar och anmälan om att sätta näringsidkare i konkurs med mera, dels för att vi delar remissinstansernas analys om att förslaget skulle innebära enorma svårigheter för små och medelstora företag att få uppdrag. Det har även mina kollegor redogjort för här tidigare, så jag tänkte att jag stannar där i den argumentationen.

Jag skulle avslutningsvis, fru talman, eftersom detta är mitt sista anförande i riksdagens talarstol denna mandatperiod vilja ta tillfället i akt och rikta ett varmt tack till kollegorna i riksdagen. Men kanske främst vill jag rikta ett varmt tack till väljarna hemma i Norra Älvsborg och Västra Götalands norra valkrets för att de gav mig förtroendet att företräda dem här i Sveriges riksdag. Som personkryssad riksdagsledamot från en icke valbar plats vill jag givetvis rikta tacket såväl till de interna partisympatisörerna som till dem utanför den organiserade liberala rörelsen.

Att komma som flykting och få göra klassresan via akademi och företagsamhet och fram till att tjänstgöra i Sveriges högsta beslutande organ är någonting som jag är väldigt tacksam för. Att vara förtroendevald ledamot av Sveriges riksdag kommer alltid att vara det finaste uppdrag jag haft i mitt liv.

Jag vill på förhand önska alla glad sommar och en glad valrörelse!

(Applåder)

Fru talman! Alliansregeringen gjorde under sin tid ett hästjobb för att göra regelbördan lättare för landets företagare. Det var inget enkelt arbete, men ett seriöst arbete lades verkligen ned. När lagförslag om nya regler lades fram var principen "en regel in, en regel ut". Och varje proposition skulle granskas ur ett regelperspektiv - allt för att göra det lättare att starta och driva företag i Sverige.

Nu föreslår de rödgröna tillsammans med Sverigedemokraterna ytterligare ett lagförslag som kommer att öka regelbördan och göra det svårare för små och ännu inte etablerade företag i vårt land.

Ett entreprenörsansvar kan som så många andra förslag låta bra vid en första anblick. Men ganska snart inser man att det är ett dåligt förslag.

För det första kan man rent principiellt ifrågasätta att ett företag ska vara ansvarigt för ett annat företags löneutbetalningar. Om ett företag av någon anledning inte betalar ut löner till sina anställda måste det regleras på ett annat sätt än att andra företag ska bli betalningsskyldiga. Några principer rörande äganderätten måste ändå finnas, även hos de rödgröna och de nationalistiska partierna i detta parlament.

För det andra kommer förslaget att leda till större osäkerhet och ett ökat risktagande. Det kommer att leda till större risker med att anlita företag som underentreprenörer. Och det kommer naturligtvis att drabba mindre och ännu inte etablerade företag. Det i sig försämrar företagsklimatet och konkurrensen i en bransch som redan i dag har problem med prisutvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

För det tredje kommer bemanningsbranschen att gynnas, i och med att den undantas från lagen. Jag har inget emot bemanningsföretag, men den rödgröna sidan talar gärna om problemen med den växande bemanningssektorn och den otrygghet som det påstås skapa. Och nu inför man en pålaga på företag, men man undantar bemanningsföretagen helt. Logiken i detta agerande kan verkligen ifrågasättas.

För det fjärde slår man in öppna dörrar. Vi vet inte ens om problemet med icke utbetalda löner existerar i någon vidare omfattning. Vi ska självklart ha seriösa aktörer inom byggsektorn. Alliansregeringen vidtog också flera åtgärder för att öka seriositeten. Bland annat infördes ROT-avdrag och personalliggare inom byggsektorn. Men detta förslag kommer inte att leda till ökad seriositet. Däremot riskerar det att stöta bort nyetablerade och mindre företag från byggsektorn. Det vore en väldigt olycklig utveckling.

För det femte kan detta regleras redan i dag, genom kollektivavtalen. Problemet är att lagen går mycket längre än det som regleras i många av de i dag existerande kollektivavtalen. Och eftersom lagen endast är semidispositiv riskerar befintliga avtal på arbetsmarknaden att ogiltigförklaras. Den svenska modellen, som regeringen vanligtvis gör till sitt paradnummer i valrörelsen, tycks inte vara något att värna i detta avseende.

Alliansen har ett bättre förslag. Vi tycker att det är bättre att parterna får reglera detta på egen hand. Vi vill därför avslå propositionen i dess helhet. Om det yrkandet faller, vilket det finns risk för, har vi en rad följdyrkanden som jag hoppas att riksdagen kan rösta igenom i syfte att minska skadeverkningarna så mycket som möjligt.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservationerna 1 och 2.

Fru talman! Företagen är en viktig del i vårt samhällsbygge. Utan företagen skulle Sverige vara fattigt och armt. Då kan vi inte rösta igenom förslag som försämrar och försvårar för företagen. Vi bör tvärtom koncentrera oss på åtgärder som gör det enklare att driva företag och som minskar regelbördan. Reglerna ska inte bli fler. Tyvärr går detta ärende ut på det helt motsatta, och det beklagar jag.

(Applåder)

Fru talman! I dag är det äntligen dags för debatt och beslut om regeringens proposition Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Den svenska bygg- och anläggningsbranschen består inte av en stor bunt kriminella företagare som bara använder sig av mer eller mindre kriminella metoder, som åsidosätter arbetsmiljöansvar och som utnyttjar personal. Ibland kan man luras att tro det när man lyssnar på debatten om byggbranschen.

Det är faktiskt tvärtom. Den absoluta majoriteten av branschen består av seriösa företagare med ambitiös personal som gör allt de kan för att följa lagar och regler på svensk arbetsmarknad. Det är inte minst för de företagen som den här propositionen läggs fram på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Fru talman! Det finns dock problem inom branschen, vilket vi redan har hört. Om detta är vi överens. Det finns problem med oseriösa företag och osund konkurrens, vilket försvårar för de seriösa företagen att få det att gå runt. Det finns oseriösa företagare som skamlöst utnyttjar personal och bedriver underbudskonkurrens på alla plan. De följer inte regler om anställningsvillkor eller regler om säkerhet och arbetsmiljö. Vi har alla hört om dem och läst vidriga reportage i medierna. Flera av oss har också träffat löntagare som har drabbats, suttit öga mot öga med dem och lyssnat på deras berättelser.

Så sent som i förrgår läste jag i en debattartikel från Sveriges Byggindustrier om en undersökning som Skatteverket nyligen har gjort. Enligt den instämmer 53 procent av byggföretagen i påståendet "svarta löner förekommer i vår bransch". Motsvarande siffra var för fem år sedan 26 procent. Det är alltså en minst sagt alarmerande ökning.

I samma artikel kan man läsa att antalet anmälningar om oegentligheter har ökat med en fjärdedel, och då pratar vi om ganska grova former av kriminalitet - skattebrott, penningtvätt och brott mot utlänningslagen.

Sveriges Byggindustrier vill ha nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Likaså vill fackförbundet Byggnads självklart att fusket och utnyttjandet av personal ska försvinna helt från branschen. Jag är den första att ställa mig bakom de självklara inställningarna.

Branschens parter har gjort många bra insatser för att förstärka den sunda konkurrensen. Men fortfarande far alltför många människor illa i branschen, och konkurrensen är som sagt snedvriden.

Fru talman! Det kan vi naturligtvis inte acceptera. Därför lägger regeringen nu fram propositionen om ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Syftet med lagen är att arbetstagare som är anställda av underentreprenörer i branschen ska få skydd för sin lön, men också att motverka den osunda konkurrens som jag redan har talat om.

Lagförslaget innebär konkret att en arbetstagare som inte får lön från sin arbetsgivare ska kunna få sin fordran betald från en annan entreprenör i kedjan. I första hand ska arbetstagaren gå till den entreprenör som har anlitat hans eller hennes arbetsgivare och i andra hand till huvudentreprenören. Grundperspektivet i lagstiftningen är att den enskilde löntagaren ska gå skadeslös. Den entreprenör som har betalat ut lönen får sedan gå vidare och kräva ersättning från den arbetsgivare som är skyldig.

Det här entreprenörsansvaret gäller både svenska och utländska företag och omfattar alla anställda i en bygg- och anställningsentreprenad i Sverige, även utstationerad arbetskraft från andra EU-länder.

I lagförslaget finns också bestämmelser om rätt till insyn i entreprenadkedjorna. Det är ganska avgörande för att en sådan här lagstiftning ska fungera. Arbetstagaren eller den arbetstagarorganisation som man företräds av ska helt enkelt kunna ta reda på vilket företag som har entreprenörsansvaret.

Lagen förhindrar inte att kollektivavtal sluts om entreprenörsansvaret. Men det krävs att kollektivavtalet ger ett likvärdigt skydd, vilket kan anses rimligt i fråga om lönefordringar.

Fru talman! Det finns tre reservationer i betänkandet. Samtliga är från de borgerliga partierna. I en reservation yrkas det avslag på hela propositionen, och i en annan vill man ha en förenklad form av entreprenörsansvar. Vi har gjort bedömningen att den inte är tillräcklig för att man ska komma till rätta med de problem som finns i branschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Från talarstolen här har det sagts att detta är symbolpolitik och överimplementering. Det här är ingenting nytt som vi har kommit fram till nu. Detta är ett gammalt vallöfte från det socialdemokratiska arbetarpartiet. Dessa krav har funnits både från branschföreträdare och från löntagarföreträdare i branschen under lång tid. Detta är sann socialdemokratisk politik.

I en reservation föreslås att ikraftträdandet av den här lagen ska skjutas upp till den 1 januari 2019. Som jag precis sa kommer inte denna lagstiftning som en blixt från en klarblå himmel. Den har varit efterfrågad länge. Vi gick ut med den som ett vallöfte. Lagförslaget har behandlats på samma sätt som all lagstiftning. Det har förarbetats och varit ute på sedvanlig remissrunda och man har vetat om att den ska komma. Ingen av remissinstanserna har haft någon som helst kritik mot datumet för införande av denna lagstiftning. Därför anser vi att ett ikraftträdande den 1 augusti är helt rimligt.

Det behövs ordning och reda i byggbranschen, och vi har inte råd att vänta en dag till för mycket på det.

(Applåder)

Fru talman! Jag inleder med att vi är överens om att branschen i stort är seriös, men det finns oseriösa aktörer som ställer till problem. Vi kommer till helt olika slutsatser om vilka den här lagstiftningen drabbar. Jag anser att det drabbar de seriösa företagen.

I slutet av sitt anförande tog Helén Pettersson upp ikraftträdandet. I dag är det den 19 juni, och vi ska fatta beslut. Om två dagar är det midsommar, och sedan går många på semester. Om jag har räknat rätt är det 43 dagar till den här lagen ska börja gälla. Det är väldigt kort tid. Även om man inte ska skylla på semester är 43 dagar en väldigt kort tid för implementering.

Som Helén Pettersson säger har vi känt till det här lagförslaget väldigt länge. Det har varit flera utredningar med olika förslag, och i propositionen görs det ytterligare förändringar. Det har inte varit lätt, och det går inte att förbereda sig innan man vet vad som faktiskt ska gälla.

Jag är förvånad över att regeringen inte har tagit längre tid på sig för att införa detta, vilket hade varit rimligt. Då är min fråga till Helén Pettersson om hon anser att det här är en rimlig tid för att implementera en så omfattande lagstiftning.

Fru talman! Ja, vi anser att det är rimlig tid för ikraftträdandet. Det är inte alls ovanligt att vi under våren stiftar lagar i kammaren som träder i kraft redan den 1 juli. Det är inte alls ovanligt att man har kort tid för implementering av ny lagstiftning.

Många av de tidigare debattörerna i talarstolen har ju hänvisat till remissvaren till detta lagförslag. Det finns inte en enda remissinstans som har ifrågasatt ikraftträdandet av lagstiftningen. Därför blev jag förvånad över reservationen från de borgerliga partierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Jag kan också påminna om tidigare år när de borgerliga partierna har varit väldigt snabba att anta ny lagstiftning och nya regler, inte minst när det har gällt sänkning av a-kassan för enskilda personer. Det förslaget bereddes knappt över huvud taget. Den lagen trädde i kraft på en gång. Sedan har vi stupstocken i sjukförsäkringen. Det fanns ingen större tid för omställning för de enskilda individerna. I sådana fall är omställningen för enskilda individer betydligt större, mer omfattande och hårdare än vad det är att implementera en ny lagstiftning om huvudentreprenörsansvar i byggbranschen.

Nej, jag tycker fortfarande att det är helt rimligt att införa detta den 1 augusti.

Fru talman! Jag vill inte ställa grupper mot varandra på något vis. Dessutom är företagare också individer.

Det som vi i alla allianspartier har försökt att förklara är att det här riskerar att drabba småföretag. De kommer att få längre betaltider, och många avtal måste ses över. Det har man inte kunnat göra innan man vet vad som kommer att stå i lagtexten, och det har man inte vetat särskilt länge. Det går inte att komma undan det.

Jag ska inte försvara att remissinstanserna inte har detta med i sina remissvar. Det är ju en irrelevant fråga. Jag tycker att det är oansvarigt att inte ge hela branschen en längre omställningstid för detta.

Fru talman! I vissa remissvar är man angelägen att lyfta diskussionen, men det gäller inte samtliga. Det kan man också anse vara något förvånande.

Jag noterar att varenda gång som vi i kammaren vill förstärka arbetstagarnas, de enskilda löntagarnas, rätt vänds det från de borgerliga partierna som någonting som drabbar företag. Jag önskar att vi kunde se helheten. De som nu drabbas är enskilda individer. De som drabbas av den osunda konkurrensen i byggbranschen i dag är framför allt de små seriösa företagen.

Den här lagstiftningen är också preventiv och till för att också skydda de små seriösa företagen så att de har en chans att hävda sig på marknaden.

Nej, detta är inte något som vi gör för att vara taskiga mot småföretag, tvärtom. Det här gör vi för att skapa en sund bransch.

(Applåder)

Fru talman! I dag ska vi debattera ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. Med 25 års erfarenhet inom byggbranschen har jag personligen upplevt alla de problem som Sveriges medlemskap i EU öppnat upp för inom den svenska bygg- och

anläggningsbranschen. Det handlar om lönedumpning, avsaknad av arbetsmiljöarbete, svartarbete - ja, listan kan göras lång. När dessa egenskaper används som en konkurrensfaktor är de största förlorarna svenska löntagare och seriösa företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Vi får nu signaler om en början till en ny lågkonjunktur inom byggbranschen och att konkurrensen om jobben kommer öka. Vi inom Sverigedemokraterna ser förslaget som ett steg i rätt riktning för att skapa en sund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden där de största vinnarna är de seriösa företagen och deras anställda. Jag har träffat många större, mindre och medelstora företag som tycker att detta är ett bra förslag. Den negativa synen hos Alliansens företrädare, att företag tycker att detta är ett dåligt förslag, håller jag inte med om.

En liten parentes är att man kan tycka att det är märkligt att regeringen vill ta tag i problem som har skapats via EU-medlemskapet samtidigt som man driver frågan om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet, något som på sikt är en fara både för entreprenörsansvaret och för hela den svenska modellen. Det är något som man kan fundera på i framtiden, men det är en annan fråga.

I det stora hela tycker vi att förslaget är bra. Det kommer att leda till ökad ordning och reda i byggbranschen. Däremot har vi invändningar mot att lagen ska träda i kraft redan den 1 augusti. Vi måste ge företagen en ärlig chans att förbereda sig, sätta sig in i lagen samt utbilda och informera internt. Regeringen verkar helt ha missat hur det ska gå till. Byggsemestern faller in vecka 28 och varar i fyra veckor. De flesta byggföretagen stänger då ned. Sedan ska lagen träda i kraft direkt.

När jag har tagit kontakt med framför allt byggföretag har många för det mesta varit positiva till förslaget, men de har haft starka invändningar mot den korta beredningstiden för att sätta sig in i vad som ska gälla.

Fru talman! Sverigedemokraterna kommer på grund av dessa omständigheter att i voteringen rösta för att lagen införs, men att den ska träda i kraft den 1 januari 2019. Jag yrkar därmed bifall till Alliansens reservation 2.

Fru talman! Det var intressant att höra hur Magnus Persson började sitt anförande med att tala om det negativa med EU-lagstiftning som införs och drabbar Sverige och byggbranschen.

Sverigedemokraterna har skrivit en motion om huvudentreprenörsansvar för utstationerade. I vår förra debatt, som vi hade för någon månad sedan, hänvisade ni i Sverigedemokraterna till att det kommer en lagstiftning som ni tycker är bra.

Men det här lagförslaget går ju mycket längre än ert förslag. Det gäller inte bara utstationerade utan alla. Det gäller inte bara ett led utan flera led. Som flera av oss här har tagit upp är detta riktig gold-plating, någonting som Sverigedemokraterna normalt sett inte tycker är så väldigt bra, vilket också Magnus Persson inledde sitt anförande med att säga. Jag tycker att det är lite underligt. Som vi har försökt förklara kommer det här också att riskera att drabba små företag.

Ni säger i ert valmanifest att ni vill förbättra villkoren för små och medelstora företag. Vad säger ni till de små företagen nu när ni ökar regleringen och den administrativa bördan för dessa företag?

Fru talman! Min erfarenhet är att detta förslag har ganska bra stöd hos många seriösa småföretag. Jag har varit runt och träffat jättemånga företag inom byggbranschen. De tycker att det är ett bra förslag. Jag håller inte med er och instämmer inte i er tolkning av problemet, Jessika Roswall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Jag tycker att det är ett bra förslag, och många företag tycker detsamma. Jag vet inte vad jag ska säga i övrigt. Jag tror att detta kommer att gynna seriösa småföretag.

Mycket av dessa problem grundar sig på den utstationerade arbetskraften och den möjlighet att etablera sig i Sverige som EU öppnade för utländska företag. 90 procent av de här problemen gäller utländska företag, och det är ingen hemlighet. Så ser det ut.

Jag har jobbat i den här branschen i 25 år. Jag vet exakt vad det handlar om. Jag har träffat företagare. Jag har träffat fackföreningar. Jag har träffat jättemånga och diskuterat dessa problem, och de håller med. Jag köper inte Alliansens syn på problemet över huvud taget.

Fru talman! Men om det nu är så att 90 procent av problemen handlar om utländska företag, varför gällde då inte ert förslag bara utstationerade, Magnus Persson? Det fanns ju sådana utredningsförslag. Det här förslaget kommer att gälla alla.

Jag har också träffat väldigt många företag och har läst remissvaren från golvbranschen, byggindustrierna, installatörsföretagen med flera. De hävdar att det här kommer att drabba små seriösa företag, som inte kommer att få vara med i upphandlingar och som kommer att få ökade riskpåslag, längre betaltider och så vidare. Hur ska nystartade seriösa företag kunna ta sig in i den här branschen med ert förslag?

Fru talman! Jag har också träffat företrädare för de specialistbolag som du nämner i ditt anförande, Jessika Roswall. De ser såklart om sin lilla nisch, men jag ser till hela byggbranschen. Lägger man fram ett lagförslag kan man inte bara ta hänsyn till en viss nisch. Vi måste se till helheten.

Jag tycker att detta är ett jättebra förslag. Det är ett steg i rätt riktning för en sund konkurrens för samtliga företag. Jag instämmer över huvud taget inte i den problembeskrivning som Alliansen har, och det är grundat på min egen erfarenhet och på kontakter med både företag och företrädare för företag.

Fru talman! I dag är det en bra dag. Det är en bra dag för alla dem som i dag arbetar inom bygg- och anläggningssektorn eller i framtiden planerar att göra det, och det är en bra dag för alla andra som förstår värdet av en välfungerande arbetsmarknad med seriösa aktörer och med respekt för de arbetandes tid, kompetens och säkerhet.

Det betänkande som vi i dag debatterar handlar om införandet av ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. Det är ännu ett av de vid det här laget ganska många steg som har tagits under den här mandatperioden för att förbättra den svenska arbetsmarknaden. Genom att ta tag i konkreta problem som finns inom olika branscher och lägga till rätta för flexibla lösningar kan lagstiftaren, det vill säga vi här i riksdagen, understödja en utveckling av svensk ekonomi i positiv riktning. Vi vet nämligen att trygga arbetstagare och sunda konkurrensförhållanden driver fram en bättre produktivitetsutveckling och leder till att de kostnader och vinster som finns på samhällelig nivå blir rimligare fördelade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Fru talman! Den proposition som regeringen har lagt fram rör i och för sig ganska specifika förhållanden. Som vi hört tidigare här handlar det om att arbetstagare som har tjänat ihop sin lön men inte får ut den av en bygg eller anläggningsentreprenör ska kunna gå till arbetsgivaren och därefter till huvudentreprenören för bygget. Har man dragit sitt strå till stacken och byggt något eller gjort något åt en välsituerad huvudentreprenör ska inte det kunna dribblas bort genom oklara ansvarsförhållanden. Det här handlar i grunden om en kodifiering - vi gör lag av en självklarhet.

En sådan här reglering hjälper till att bekämpa förekomsten av skojare och mindre nogräknade aktörer som dras till stora byggprojekt. Men den blir också en ständig påminnelse till etablerade och välfungerande aktörer om att de inte kan krama ut sin vinst genom att till exempel skicka vidare uppdraget till underentreprenörer som uppenbart är alltför billiga. Man måste kolla upp det bättre.

Precis som regeringen vill jag understryka att det här både är en modell som stärker möjligheterna för enskilda arbetstagare att få ut sin rättmätiga lön i situationer där arbetsgivare i något led fallerar och - kanske ännu viktigare på sikt - kan fungera förebyggande och leda till en högre grad av självsanering inom branschen.

En viktig aspekt av propositionen är förstås att reglerna även gäller utstationeringssituationer, det vill säga situationer där företag med säte utanför Sverige använder sig av arbetare som vanligtvis inte arbetar i Sverige utan skickas hit för att arbeta mer eller mindre tillfälligt. En viktig sak där är att det i de situationerna ofta är extra svårt för personer som har utnyttjats och inte får ut sin lön att göra sin rätt gällande och använda sig av andra möjligheter som finns i Sverige att utverka den lön man har rätt till.

Fru talman! Det här är ett förslag till lagstiftning som genom sin konstruktion går väldigt väl in i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är ju i grunden en skyddslagstiftning. Den ska värna personer som är i ett utsatt läge i och med att de har utfört ett arbete men ändå inte får ut ersättning för det. Men lagstiftningen har också dispositiva element; organiserade parter på arbetsmarknaden kan inlemma den nya ordningen i sina kollektivavtal. Det blir då en ny grund för kollektivavtal, där man kan komma överens om andra regler som täcker motsvarande situationer och ger det skydd som arbetstagaren har rätt till. Därmed uppvärderas kollektivavtalens viktiga roll. Det här är något som vi har varit positiva till från Vänsterpartiets sida, samtidigt som vi har drivit på för behovet av en lagstiftning.

Vi har tidigare motionerat om så kallat solidariskt ansvar av det slag som bland annat finns i Norge. Därför var vi väldigt positiva till att fackförbundet Byggnads kämpade in klausuler om solidariskt ansvar i avtalet med Sveriges Byggindustrier för några år sedan. Men vi har också påpekat att det här är principer som borde kunna hamna i lagstiftningen. Det är vanligt i Sverige att man går före med stora avtal. Lagstiftaren kan sedan konstatera att det här är någonting som bör gälla generellt. Vid utformningen av lagstiftningen kan lagstiftaren gärna - som i det här fallet - luta sig ganska mycket på den konkreta lösning och modell som har utvecklats i kollektivavtalen. Det är lätt att hålla med ordföranden för Byggnads, Johan Lindholm, som säger att Byggnads återigen har visat vägen genom att ta ansvar för utvecklingen i byggbranschen. Så fungerar den svenska partsmodellen när den är bra. Jag har konstaterat att den nya lagen får bli underlag i kommande kollektivavtal. Så går lag och avtal hand i hand på ett effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Fru talman! Det riktigt anmärkningsvärda i dagens ärende är att det finns fyra partier som motsätter sig den här förbättringen och i första hand föreslår att propositionen avslås i sin helhet. Det är de fyra tidigare regeringspartierna, som för övrigt i regeringsställning 2012 fick i uppdrag av riksdagen att ta fram någonting på det här området, vilket man dock inte gjorde.

I följdmotionen från de borgerliga partierna och i den argumentation som vi har hört här i dag finns det flera element som bildar ett mönster tillsammans med borgerlig argumentation i en del liknande frågor. Man påstår till exempel att man håller med om att det finns problem. Det är ju bra, när det är uppenbart sedan lång tid tillbaka för alla andra. Sedan säger man att det är viktigt att göra någonting åt det. Men man föreslår ingen lösning som svarar mot själva problemet. Så har det varit i andra situationer, till exempel när vi har diskuterat regler och villkor för utstationerad arbetskraft generellt, och så är det också i den här frågan.

Det är också lite lustigt att man säger att det här är ett problem som inte är så vanligt att det kräver lagstiftning. Men om lagstiftning införs skulle det ändå plötsligt bli jättejobbigt för jättemånga. Det är ett lite besvärande förhållningssätt till logik, känns det som.

Man lutar sig också från borgerligt håll mot EU för att försöka försvaga arbetstagarsidan. I det här ärendet talar de borgerliga partierna om överimplementering av EU-direktiv. Sverige måste inte ge arbetstagare ett bättre skydd mot uteblivna löner, och det blir trist om vi ändå gör det.

Det är samma synsätt som vi exempelvis kunde notera i debatten om den så kallade Lavallagen. Då passade man på efter en dom i EU-domstolen att begränsa konflikträtten vid utstationeringssituationer betydligt mer än vad domen föranledde. Där kan vi tala om överimplementering. Den lagstiftningen är som tur är äntligen förändrad.

Vidare kom man med ganska ogrundade påståenden om den svenska modellen och kollektivavtalens roll. Man påstår till exempel att parternas autonomi skulle hotas när det som jag påpekade tidigare i princip är tvärtom. Parterna får en så pass stark roll att de till och med kan avtala om avvikelser från en viktig lagstiftning om de uppfyller syftet med lagstiftningen i det kollektiva avtalet.

Dessutom är det ganska magstarkt för att komma från ett håll där man exempelvis säger nej till parters överenskommelser om etableringsjobben i en fråga som är helt central för den svenska modellen, nämligen lönesättning, och i stället vill gå fram med lagstadgad lönesänkning.

Fru talman! Sammantaget kan vi konstatera att vi i dag kan ta ett viktigt steg framåt på ett område där det finns ett behov av stark lagstiftning. Vi kan konstatera att de borgerliga partierna på ett kanske väntat men ändå anmärkningsvärt sätt avvisar förslagen.

De vänder lite ut och in på sig själva för att hindra att extremt utsatta arbetare får ett stärkt skydd. De gör det för att de någonstans känner att det kan finnas någon arbetsgivare som skulle behöva betala lön för arbetstagare som har gjort saker åt arbetsgivaren fast i ett andra eller tredje led.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Detta är någonting som är ganska talande för de prioriteringar som man har på den borgerliga sidan och den samhällssyn som man omfamnar. För Vänsterpartiets del välkomnar vi förslaget, som vi har efterlyst länge. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på yrkandena i följdmotionerna.

(Applåder)

Fru talman! En av fyra arbetsgivare inom byggbranschen anser att de inte kan överleva utan att fuska med regelverket, enligt Arbetsmiljöverket.

Byggbranschen är särskilt känslig för ekonomiska oegentligheter då branschstrukturen ofta innebär långa kedjor med underentreprenörer. Enligt myndigheten är det relativt enkelt att placera ett aktiebolag som brottsverktyg i sådana entreprenadkedjor. Gemensamt för huvudmännen är att de använder målvakter, bulvaner, fiktiva personer och alias för att distansera sig från brotten. Det är ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten.

En hög grad av långa entreprenadkedjor inom byggbranschen är en riskfaktor för bedrägerier liksom för andra typer av brott. Det sägs av Brottsförebyggande rådet.

Det är alldeles uppenbart att bygg- och anläggningsbranschen har stora problem. Det förekommer kriminalitet. Det förekommer utnyttjande av människor i olika grad. Det förekommer farliga och ibland livsfarliga arbetsvillkor. Det leder till en osund konkurrens som konkurrerar ut seriösa företag som vill göra rätt för sig.

Det är uppenbart för mig att detta kan man inte acceptera utan måste göra någonting åt. Fusk och rent kriminell verksamhet i bygg- och anläggningsbranschen måste stoppas. Det är också självklart att om det fanns en quick fix för att lösa detta hade det säkert redan varit gjort. Det krävs att man måste våga vara uthållig och ta steg för steg mot det som krävs för att vi ska få en sund konkurrens och trygga villkor och få bort kriminaliteten från hela bygg- och anläggningsbranschen.

Det är därför vi har lagt fram det här lagförslaget. Det är en pusselbit i att få ordning, reda och hederlighet i bygg- och anläggningsbranschen. Syftet är att vi ska få ordning i entreprenadkedjorna. Det är just de entreprenadkedjor i bygg- och anläggningsbranschen som så många myndigheter pekar ut som en särskild riskfaktor för kriminalitet och utnyttjande.

Det förslag som vi nu debatterar innebär att en arbetstagare i bygg- och anläggningsbranschen som inte får lön för sitt arbete i en entreprenad ska kunna få sin lön betald av en annan entreprenör i kedjan och ytterst huvudentreprenören. I första hand gäller det entreprenören som anlitat och i andra hand huvudentreprenören. Blir det så kan naturligtvis huvudentreprenören få tillbaka pengarna från underentreprenören senare, men individen skyddas.

En viktig del i detta är att lagförslaget innebär att arbetstagaren och hans eller hennes fackliga ombud ska ha rätt till information om aktörerna i entreprenadkedjan. Brott mot den informationsskyldigheten ska kunna leda till skadestånd.

Fru talman! Jag har lyssnat noga på debatten. Jag blir väl inte riktigt klok på de fyra borgerliga partiernas alternativ. Jag ser nämligen inte något alternativ. Å ena sidan säger man att det är symbolpolitik, å andra sidan säger man att det leder till enorma svårigheter för företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Jag kan påminna mig hur debatten gick i Norge när man införde motsvarande lagstiftning på den norska arbetsmarknaden. Då lät också de borgerliga partierna i Norge på det sättet. Det skulle bli oerhörda svårigheter för företagen. Men det blev det inte. Tvärtom säger de norska företagen att de tycker att det har fungerat väl i Norge. Jag tror att man ska ta det lite med en nypa salt.

Jag ska kommentera och svara på några av de frågor som har ställts. Först och främst vill jag säga att lagen har utformats i syfte att värna kollektivavtalen så att de kollektivavtal som är träffade eller kommer att träffas mellan aktörerna på arbetsmarknaden som redan har gått före med entreprenörsansvar ska kunna gälla.

Det vi gör med lagstiftningen är att vi skyddar kollektivavtalen genom att de som tecknar kollektivavtal inte ska ha sämre förutsättningar än dem som är utan kollektivavtal. Med den här lagstiftningen blir också företag utan kollektivavtal tvungna att följa ett entreprenörsansvar. Det ger en fördel för de företag som har tecknat avtal. Utformningen av lagen har varit just för att kunna värna kollektivavtalen.

Jag har hört här i debatten att bemanningsföretagen skulle vara undantagna. Det är de inte. Det sägs också uttryckligen i propositionen. Bemanningsföretag är inte undantagna från lagstiftningen.

Man har här oroat sig för små företag. Låt mig säga att många av dem som välkomnar lagstiftningen är just små företag. Större företag klarar ibland en del osund konkurrens och kan överleva ändå i kraft av sin storlek. Små företag kan det inte.

Små företag kan få se hela sin företagsgärning gå om intet av oseriösa aktörer som konkurrerar med osjysta villkor. De kan tvingas i konkurs av att andra kan sälja tjänsterna oerhört mycket billigare, inte för att det är tillåtet utan för att kontrollen inte finns.

Stockholms Byggmästareförening har tillsammans med Byggnads Stockholm-Gotland bildat ett eget arbete för att komma till rätta med detta. De har en egen organisation som parterna själva finansierar för att komma till rätta med oseriösa aktörer.

Under förra året var det bara här i Stockholm 141 anmälningar till Fair Play Bygg, som drivs av Stockholms Byggmästareförening och Byggnads Stockholm-Gotland. Av dem lämnades 55 vidare till ansvariga myndigheter, till exempel Skatteverket eller Arbetsmiljöverket. Parterna gör det som rimligen är samhällets ansvar: Att sätta dit fuskare och de kriminella. Det är samhällets ansvar att hålla den ordningen.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att vi här kan höra representanter för borgerliga partier en efter en komma upp och bedyra att de vill ha sunda villkor i bygg- och anläggningsbranschen. Moderaterna utger sig för att vara ett parti som satsar på området brott och straff och vill komma till rätta med kriminalitet. Ändå har ni inte några förslag om hur kriminaliteten och fusket i bygg- och anläggningsbranschen ska lösas. Ni säger nej till våra förslag på område efter område och har inga egna förslag.

När ni styrde Arbetsmarknadsdepartementet gjorde ni på punkt efter punkt det lättare för fuskande och rent kriminella företag att verka på vår arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Ni skar ned resurserna till arbetsmiljöpolitiken, och det blev färre möjligheter till inspektioner.

Ni införde långtgående begränsningar i att vidta stridsåtgärder. Ni införde lex Laval, som i praktiken gjorde det omöjligt för facket att kontrollera företag från andra länder som skickar sina arbetstagare till Sverige.

Ni införde ett system med etableringslotsar som öppnade för oseriös och brottslig verksamhet som bedrägerier, mutor, hot, utpressning och försäljning av folkbokföringsadresser.

Ni införde världens mest liberala arbetskraftsinvandringsregler, som har lett till grovt utnyttjande av arbetstagare med slaveriliknande förhållanden och omfattande kriminalitet och fusk i arbetskraftsinvandringens spår.

På tv i går kunde vi se asbestsanering som utförs av människor som tas hit som arbetskraftsinvandrare från andra länder enbart i syfte att kunna utföra arbetet utan att följa säkerhetsföreskrifterna. Det är livsfarligt för de anställda och farligt också för barnen på förskolan som reportaget handlade om.

Vi har nu städat upp efter er, steg för steg. Vi har rivit upp lex Laval. Vi har avskaffat systemet med etableringslotsar. Vi har ett nytt arbetssätt med Arbetsmiljöverket med nya resurser och samarbete med myndigheterna för att sätta dit skurkarna, och det funkar. Vi har varit drivande i förhandlingarna om ändrade EU-regler så att det ska vara möjligt att kräva lika lön för lika arbete. Det var ni emot. Ni har också sagt nej till nya upphandlingsregler som gör det möjligt att ställa krav på villkor i nivå med kollektivavtal och därmed gör det svårare för företag som vill dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad. Steg för steg gör vi det som krävs, och jag har ett löfte: Jag ska göra det som krävs, steg för steg, till dess att vi har ordning och reda, sunda villkor och goda arbetsvillkor på hela bygg och anläggningsmarknaden.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, arbetsmarknadsministern! Jag kan konstatera att det är valår, och då är det lätt att skylla på det som skedde för fyra år sedan och inte tala om vad man själv har lyckats åstadkomma.

Vad gäller anförandet håller jag med arbetsmarknadsministern om ungefär de två första minuterna - vi måste få ordning och reda i byggbranschen. Men det jag ägnade första delen av mitt anförande åt var att försöka förstå varför just obetalda löner är det som regeringen springer efter. Det finns ju inte ens i propositionen ett förslag eller ett klart antagande om att det är det som är problemet.

Nu hörde jag att även arbetsmarknadsministern tog upp Fair Play Bygg. Jag tror att vi alla fick deras broschyr i våra brevlådor för ett tag sedan. I den finns det ett antal förslag. Det är bland annat att man ska ha bättre kontroller - till exempel av dem som arbetar utan arbetstillstånd, vilket jag också tog upp i mitt anförande - och att kontrollerna måste utvecklas mellan myndigheter. Det är krav på minskad sekretess mellan myndigheter och att man etablerar samverkan mellan myndigheter. Flera av förslagen har vi genomfört tidigare, och flera har vi lyft fram här.

Min första fråga är alltså varför man inte vill lösa det egentliga, riktiga problemet. Sedan har jag en liten detaljfråga. För den som läser propositionerna verkar det ibland som om man inte har förstått hur branschen fungerar. Det kan vara en liten rörfirma eller annan installationsfirma som åker runt under dagen och gör sina jobb på olika projekt med olika uppdragsgivare och olika huvudentreprenörer. Var ska en anställd i en sådan firma begära sin obetalda lön ifrån?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Fru talman! Jag är stolt över vad vi har åstadkommit under den här mandatperioden när det gäller ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi har infört nya möjligheter till kontroller via både myndighetssamverkan och en ny lagstiftning som gör att polisen kan gå ut på arbetsplatser för att kontrollera till exempel om människor arbetar utan arbetstillstånd. Vi har gjort en lång rad förändringar. Men även med den lagstiftning vi har på bordet är jag inte säker på att det räcker. Mitt löfte är att jag tänker fortsätta göra det som krävs tills vi når ordning och reda.

När det gäller att få ordning i entreprenadkedjorna i bygg och anläggningssektorn pekar i princip alla aktörer som har kännedom och kunskap om kriminaliteten i den branschen på sårbarheten i långa entreprenadkedjor och dålig kontroll i entreprenadkedjorna.

Det är vår bedömning att via kravet på att vara ytterst skyldig att betala lönen tvingas huvudentreprenören ha en helt annan kontroll på sina underentreprenörer och lägga in det i sina entreprenadavtal, och det är självklart det som är syftet. Syftet är inte - och jag tror heller inte att det blir så - att människor ska be om lön hos någon annan än sin arbetsgivare. Syftet är att de oseriösa underentreprenörerna ska bort från marknaden.

Fru talman! Återigen tycker jag att vi talar om kriminalitet och ökade kontroller men inte om obetalda löner, som är den springande punkten.

Jag håller med om att vi behöver öka myndighetskontrollerna. Jag håller med om att entreprenörskedjan såklart bör ha kontroller. Men allt det som tas upp kommer med ökade risker, och det hör jag inte ett ord om från arbetsmarknadsministern.

Bland annat finns det risk för längre betaltider och ökade kostnader för byggbranschen. Det är inget som vi normalt sett vill ha.

Dessutom hör jag inget om den ökade risk som flera av remissinstanserna har pekat på: att detta öppnar för en ny oseriös marknad, där man kan utnyttja detta att någon annan ska betala de anställdas löner. Den frågan har jag inte hört någonting om.

Återigen tycker jag att det är en miss att man inte tittar på själva problemet utan försöker argumentera för att lösa ett problem som inte finns.

Fru talman! Det är intressant att lyssna på Jessika Roswall. Ja, säger hon, vi behöver myndighetskontroll. Absolut, jag håller med om det. Det kan vi besluta om, och det gör vi också. Det har vi gjort.

När det gäller entreprenörernas kontroll över sina underentreprenörer säger Jessika Roswall att de "bör" ha kontroll. Ja, det tycker vi nog alla. Problemet är att de inte har det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Det är därför vi också behöver lagstiftning som faktiskt tvingar huvudentreprenören att ha kontroll i sin entreprenörskedja. Jag tror inte att det finns någon svensk huvudentreprenör som vill att underentreprenörerna ska utnyttja sina anställda, betala dem dåliga löner eller inte betala dem alls eller ha dåliga arbetsvillkor. Jag tror inte att någon vill det. Men de har inte den kontrollen. Därför inför vi lagstiftning som tvingar dem till den kontrollen så att vi får ordning och reda i entreprenörskedjorna.

Några företag har redan varit ute och gått i bräschen för att vara huvudentreprenörer med kontroll på entreprenadkedjorna. Allt tyder på att det är just kontroll i entreprenadkedjan som är den springande punkten, för det är där mycket av kriminaliteten hittar sina kryphål för att ta sig fram.

Här i talarstolen har det målats upp många risker med den nya lagstiftningen och hur illa det ska gå för olika företag, både små och stora. Jag vill återigen peka på Norge. Norge har haft den här lagstiftningen i många år. Det fanns många farhågor där också. De har icke besannats. I stället anser man att det faktiskt fungerar rätt hyggligt med den nu gällande lagstiftningen. Jag ser framför mig att det kommer att fungera väl också i Sverige, men självklart ska vi följa genomförandet av lagstiftningen. Om det skulle vara nödvändigt får vi göra justeringar, men att inte agera är inget alternativ.

(Applåder)

Fru talman! Jag instämmer i det statsrådet tar upp om den osunda konkurrensen. Även vi i Centerpartiet är måna om att komma åt det reella problemet.

Det som jag oroas av i den här lagstiftningen är att den skjuter vid sidan om och inte möter det som är det faktiska problemet med den osunda konkurrensen, som flertalet av oss har fått ta del av i olika mediers rapportering. Med det sagt ska man lyfta fram att de flesta företag i branschen är seriösa och vill ha ordning och reda.

Det jag ser som ett stort problem med lagstiftningen och dess utformning är att man flyttar riskerna. De små företagen längre ned i entreprenörskedjan riskerar att få likviditetsproblem eftersom huvudentreprenören kommer att hålla inne sina betalningar under mycket längre tid. Även om man som företagare vidtar rimliga kontrollåtgärder har man inte det skydd som man kan förvänta sig. Det viktigaste är ju att man vidtar kontrollåtgärder och att det finns olika sätt att komma åt dem som är det reella problemet.

Jag vill egentligen bara höra om Ylva Johansson inte ser några som helst risker att de små företagen drabbas genom att det blir längre betalperioder för dem, vilket skulle skapa likviditetsproblem för dessa företag.

Fru talman! Långa betaltider är ett ofog som drabbar små företag. Detta är en väldigt viktig fråga och något som näringsministern har jobbat hårt med. Jag vet att också näringsutskottet i riksdagen tycker att det är en viktig fråga med en ny reglering för att säkerställa att underentreprenörer och småföretag kan få betalt i tid. Jag tror att vi är överens om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

Jag ser inte att vi får ett ökat problem med detta med den nya lagstiftningen. Jag ser i stället att man får bättre kontroll över vilka som anlitas av underentreprenörer, så att huvudentreprenören inte bara har koll på sin underentreprenör utan också kräver att ha insyn i vilken underleverantör den entreprenören anlitar och vilken underleverantör nästa entreprenör i sin tur anlitar. Då får vi kontroll.

Jag litar på att huvudentreprenörerna, de stora företagen, vill ha kontroll, och jag vet att de har kapacitet att ha det. Med den nya lagstiftningen får de också ett starkt incitament att verkligen utöva den kontroll som behövs för att vi ska få ordning i entreprenadkedjan och komma undan bulvaner, falska företag och rent kriminell verksamhet, som i dag frodas bland dessa underentreprenörer.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det är viktigt att komma åt den osunda konkurrensen. Det tål att påpekas återigen. Men jag uppfattar att statsrådet Ylva Johansson inte ser några risker med att det i och med det som införs blir en längre betalperiod, vilket går emot vad flera remissinstanser har påpekat som risken med den nya lagstiftningen.

Ett annat problem är att nya företag i branschen får allt svårare att etablera sig eftersom det blir tydligare att man kommer att behålla de underentreprenörer man känner, vilket skapar större insteg för små och nya företag i byggsektorn. Om man kommer som ny och företag genomför rimliga kontrollåtgärder är risken i slutändan ändå överhängande för större företag, vilket gör att de nya företagen får det allt svårare.

Ser inte Ylva Johansson några som helst utmaningar med att nya, seriösa och även ofta specialiserade företag får svårare att komma in i bygg- och anläggningsbranschen?

Fru talman! Jag tror inte att man ska överdriva de riskerna. Vi har ju redan erfarenhet. Vi har ett entreprenörsansvar på en väldigt stor del av den svenska byggarbetsmarknaden, via kollektivavtal. Det har vi haft i flera år.

I Norge har man ett lagstiftat entreprenörsansvar som man har haft i många år. Av detta kan vi dra vissa lärdomar. De farhågor som Fredrik Christensson lyfter upp har inte besannats.

Jag känner mig alltså inte orolig. Jag känner mig stolt över att vi nu går fram med ytterligare en pusselbit för att skapa ordning och reda i hela bygg- och anläggningsbranschen.

Fru talman! Jag vill i mitt sista anförande här denna mandatperiod passa på att tacka mina med- och motdebattörer i arbetsmarknadsutskottet för ett gott och konstruktivt samarbete i väldigt många frågor och för stimulerande debatter, här i kammaren och på andra ställen. Jag vill önska er alla en skön sommar med lite ledighet och hoppas att vi möts i valrörelsen. Trevlig sommar!

Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anlägg-ningsbranschen

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)