EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

EU:s agenda för rättsliga frågor fram till 2020 (JuU41)

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

  • EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
  • existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
  • problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
  • det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
  • principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.