Förfaranderegler för alternativa drivmedel

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU17 Förfaranderegler för alternativa drivmedel . Detta betänkande handlar bland annat om EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv som senast den 1 januari 2011 ska genomföras i svensk rätt. Det är om detta jag ska tala. Direktivet innebär en ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt att blanda in upp till 10 procent etanol i bensin och 7 procent FAME, som står för fatty acid methyl ester, i diesel. Det är alltså metylestersyra, fettsyror. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 ambitionen att genom dispensbeslut medge en ökad låginblandning för biodrivmedel i bensin och diesel från den 1 januari 2011. Skattebefrielse kommer att medges för 6,5 procent etanol i bensin och 7 procent FAME i diesel. Att blanda in biodrivmedel i vanligt, fossilt bränsle är ett effektivt och bra sätt att minska utsläppen av växthusgaser. För att detta ska kunna ske på ett för konsumenten ekonomiskt acceptabelt villkor, det vill säga att bensin och diesel inte blir för dyrt, måste de biobränslen som blandas in i de fossila drivmedlen skattebefrias. I dag är inblandningen av etanol 5 procent och av FAME drygt 4 procent. När det gäller inblandning av FAME i diesel regleras inte detta i det nuvarande direktivet, så det är välkommet att det sker en förändring där. Sverige har ett mål att nå minst 10 procent förnybart drivmedel räknat på energibasis till 2020, i enlighet med EU:s direktiv. Sverige har mycket ambitiösa miljömål även i en internationell jämförelse. Detta ska uppnås 2020, och en successiv uppföljning av miljömålen kommer att ske. År 2015 är en kontrollstation för det. För redan beslutade åtgärder kommer målen i stort sett att nås, och med en inblandning av 6,5 procent etanol och 5 procent FAME i bensin respektive diesel nås 10-procentsmålet med råge. Andelen förnybar energi kommer då att uppgå till hela 12,1 procent. Det är en självklar utgångspunkt att man ska använda de åtgärder som har lägst kostnad, och detta är en bra åtgärd. Låginblandningen medför minskade skatteintäkter med ca 400 miljoner kronor från 2011. Det blir ett totalt skattebortfall på ungefär 1,6 miljarder kronor mot 2 miljarder kronor. I det särskilda yttrandet från Vänstern skriver man: "Regeringen borde därför återkomma med förslag som stimulerar till högre andel låginblandning, analysera behovet av att öka skattebefrielsen för låginblandat bränsle upp till de nivåer som EU tillåter och presentera hur detta påverkar statsbudgeten." Att det påverkar statsbudgeten vet vi. Det redogjorde jag lite för innan, och det vet givetvis Vänstern också. Vi har berättat vad den föreslagna kostnaden är. Det finns även en annan aspekt på detta, och det är att en högre inblandning av FAME i diesel gör att priset för konsumenten blir dyrare då FAME är dyrare än diesel. Därför verkar regeringens förslag med 6,5 procent respektive 5 procent i budgetpropositionen som ett väl avvägt alternativ som gör att vi når EU:s mål för andel förnybart drivmedel med råge.

Herr talman! Användningen av fossila bränslen måste som vi vet av klimatskäl fasas ut inom några årtionden och ersättas av alternativa bränslen, till exempel etanol och biodiesel. Ett sätt att öka användningen av dessa förnybara bränslen är att öka inblandningen av etanol och biodiesel i bensin och vanlig diesel. För att främja detta gäller för närvarande skattebefrielse vid låginblandning av etanol och biodiesel. I det betänkande som nu ligger på riksdagens bord tar vi endast ställning till regeringens proposition om hur beslut om att befria bränsle som framställs av biomassa från energi- och koldioxidskatt ska ske. Lagförslaget berör således inte vilka nivåer av skattebefrielse som ska gälla låginblandning utan bara hur själva dispensförfarandet ska utformas. Regeringen har dock tidigare, i budgetpropositionen, meddelat att skattebefrielse bara ska få ske upp till 6,5 procent för etanol och bensin och upp till 5 för FAME i dieselolja, trots att EU-reglerna från den 1 januari 2011 medger en låginblandning på upp till 10 procent för etanol i bensin och 7 procent för FAME i dieselolja. Regeringen frångår alltså den tidigare principen om skattebefrielse inom det regelverk EU har för inblandning. Regeringen har inte närmare motiverat detta i budgetpropositionen, trots det principiellt ändrade ställningstagandet. Det här tycker jag är olyckligt med tanke på att vi behöver använda alla verktyg vi kan för att minska miljö- och klimatpåverkan och eftersom det finns ett stort behov av att öka användningen av miljövänligare bränslen. Regeringen bör därför återkomma med förslag som stimulerar till högre andel låginblandning, analysera behovet av att öka skattebefrielsen till de nivåer som EU tillåter och presentera hur detta påverkar statsbudgeten. Det är inte gjort i propositionen. Vi har fått höra en del argument från Lena Asplund, men jag skulle vilja ha det här mer utförligt redovisat. Det är ett ganska viktigt ställningstagande som regeringen gör när man sätter en övre gräns för skattebefrielse vid låginblandning av etanol och biodiesel. Det är nära till hands att det har gjorts på grund av snäv budget. Jag tycker att man måste kunna förvänta sig att regeringen utvecklar sitt ställningstagande. Varför ska gränserna gå vid just 7 respektive 5 procents inblandning? Finns det utöver behovet av skatteintäkter andra skäl? Bör etanol och biodiesel beskattas av miljöskäl, på grund av produktionsmetoderna etcetera? Fru talman! I mitt särskilda yttrande lyfter jag fram dessa frågeställningar. Något förslag till beslut har jag inte men anser att frågeställningen är av så stor vikt att den kräver ett mer utvecklat resonemang från regeringens sida.