Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar

Herr talman! Vi ska nu behandla trafikutskottets betänkande TU3 Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar.

Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 1.

Det är mycket glädjande att regeringen har fått upp ögonen för sjöfarten och möjligheten för fartygen att frakta gods inom Sverige. Begreppet inre vattenvägar är relativt nytt, och alla delar är inte på plats för att få igång den trafik som vi alla önskar. Att få igång trafiken på våra inre vattenvägar möjliggör att våra vägar och järnvägar avlastas.

Regeringen har lagt fram en proposition genom EU:s direktiv om arbetstidens förläggning, och det finns egentligen inte mycket att säga om denna. Det som vi har att anmärka på är i sak detsamma som Seko har anmärkt på. Det handlar kort och gott om att sjömännen ska tvingas att spara sina papper, inklusive lönebesked, i minst ett år. Vi anser att det inte bör vara en skyldighet och vill att man ska stryka just den delen i § 13 i propositionen.

I övrigt tycker vi att propositionen ser bra ut, så jag tänker inte orda så mycket mer om den.

I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).

Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar

Herr talman! Det är bra att en arbetstidsreglering nu införs i den inre sjöfarten. Frågan har inte tidigare varit reglerad på vare sig EU-nivå eller nationell svensk nivå. Men det är ett problem att personer som arbetar ombord på en farkost som ingår i ett företag, enskild firma, och har F-skattsedel inte ska inbegripas i det här regelverket.

Det hänvisas i betänkandet till att frågan om arbetstagarförhållanden ska avgöras genom en helhetsbedömning där omständigheten ska ses utifrån ett helhetsperspektiv. Man pratar runt omkring detta, men man beskriver inte konkret varför man inte vill reglera arbetstiden även för personer med F-skattsedel.

För att orka göra ett bra jobb behöver vi vila och ha rimliga arbetstider. Det är en illusion som har uppkommit hos arbetsgivarna de senaste åren att det går att pressa arbetstagarna ytterligare och få mer utfört. Det är dags att flytta fram marginalerna igen. De har blivit för små för att vi ska kunna ha ett samhälle med kvalitativa samhällstjänster.

Det samhälle vi byggde upp med stark arbetsrätt och mer rimliga marginaler på arbetsuppgifterna gav kvalitativa funktioner och en större trygghet och livskvalitet för arbetstagaren. Detta har urholkats, och kvaliteten på en rad områden har drastiskt förändrats sedan vi gick med i EU.

Ett stort problem inom många områden är att man använder F-skattsedel som anställningsform, inte för att ha ett eget företag. Vi ser detta inom åkerinäringen, och Seko visar att samma problem finns just inom detta område. Man har i sitt remissvar påpekat att även enskilda firmor därför borde ingå i detta regelverk.

Vänsterpartiet delar Sekos uppfattning och har därför lämnat en reservation. Jag yrkar bifall till denna reservation, nr 2.

Herr talman! Vi behandlar nu trafikutskottets betänkande 2016/17:TU3 som grundar sig på regeringens proposition Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och regeringens proposition 2015/16:189 samt avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Bakgrunden till förslaget är att det 2012 ingicks ett avtal mellan parterna på europeisk nivå inom sektorn för transporter på inre vattenvägar angående arbetstidens förläggning. Man ansåg att de särskilda arbets- och levnadsförhållanden som rådde vid transporter på inre vattenvägar inte fanns med i tillräcklig utsträckning i de bestämmelser som gällde enligt arbetstidsdirektivet. Samtidigt ville man också skapa lika ramvillkor på arbetsmarknaden för sektorn och förhindra illojal konkurrens som berodde på skillnader i lagstiftningen i fråga om arbetstidens förläggning.

Genomförandet sker huvudsakligen genom en ny lag, lag om arbetstid vid inlandssjöfart, och genom ändringar i fartygssäkerhetslagen, arbetsmiljölagen och lagen om vilotid för sjömän. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 december 2016.

Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förlägg-ning vid transporter på inre vattenvägar

Anledningen till att man inför en ny lagstiftning och inte bara en förändring i arbetsmiljölagen är att vilotidslagen huvudsakligen gäller endast ombord på svenska fartyg, medan direktivet om arbetstid för inlandssjöfart gäller inom medlemsstatens territorium oavsett i vilken stat fartyget är registrerat.

Herr talman! Jag konstaterar att det finns ett intresse för att bedriva inlandssjöfart i både Mälaren och Vänern och att det är bra att regelverket kommer på plats. I förlängningen kan det innebära att mer godstransporter kan flyttas över till sjöfart. Trafikverket visar här ett bra omdöme när man klargör att man inte vill ha stenmassorna från Förbifart Stockholm på väg, utan de ska fraktas bort sjövägen.

Herr talman! Stockholms universitet utreder på regeringens uppdrag regler för cabotage för inlandssjöfarten, och uppdraget ska redovisas den 15 december 2016.

Regeringen har dessutom gett Sjöfartsverket, i nära samarbete med Trafikverket, i uppdrag att analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kustsjöfarten i Sverige. Man ska identifiera eventuella hinder för en utveckling och, om det behövs, föreslå åtgärder för att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter. Utredningen ska vara klar den 31 december 2016.

I och med att lagstiftningen för inlandssjöfarten kommer på plats och att regeringen har initierat dessa utredningar stärker vi svensk sjöfart ytterligare.

(Applåder)

Herr talman! Betänkandet handlar om reglering av arbetstiderna inom sektorn för transporter på inre vattenvägar, men det ger också ett ypperligt tillfälle att tala om inlandssjöfart. Vi kan nämligen aldrig tala för mycket om sjöfart.

Sett ur energisynpunkt erbjuder sjöfarten det bästa sättet att transportera stora godsvolymer. Sjöfarten i allmänhet, och inlandssjöfarten i synnerhet, har stor utvecklingspotential i ett land som Sverige med så mycket kust och många vattendrag. Överföring av godstransporter till vattenvägar skulle kunna avlasta våra redan hårt belastade vägar och järnvägar samt bidra till minskning av skadliga utsläpp.

Efter flera års arbete av alliansregeringen kom de första grundläggande reglerna för inlandssjöfart på plats i december 2014. I ett första steg blev inlandssjöfart tillåten på Vänern via Göta älv ned till Göteborg och på Mälaren ut till Stockholm respektive Södertälje kanal.

Vi i Alliansen har hela tiden drivit frågan om att inlandssjöfarten inte ska belastas med en mängd särregler utan ska göras till ett konkurrenskraftigt trafikslag. Dessvärre har inlandssjöfarten fortfarande inte vuxit i den omfattning som alla hade hoppats. Därför har Sjöfartsverket fått i uppdrag att i samarbete med Trafikverket analysera hindren för utveckling och föreslå åtgärder för främjande av inlandssjöfart. Som redan nämnts ska uppdraget redovisas senast i december 2016. Vi väntar med spänning på resultatet.

Dagens debatt är inte lika spännande. Den handlar om genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar. För att genomföra detta direktiv har det krävts en ny lag, lag om arbetstid vid inlandssjöfart, och förändringar i lagen om vilotid för sjömän, arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen.

Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar

Vi tycker att det är positivt att lagstiftningen harmoniseras inom EU eftersom det säkerställer likvärdiga konkurrensförhållanden. Vidare anser vi att det är positivt att egenföretagare undantas från reglerna. Onödig byråkrati har aldrig främjat utvecklingen av en bransch.

Nu när vi har fått lagarna om arbetstiden för inlandssjöfarten på plats är det dags att få även inlandssjöfarten på plats, på riktigt.

Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Jessica Rosencrantz (båda M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)