Interparlamentariska unionen (IPU)

Herr talman! Inledningsvis kan jag säga att vi i IPU-delegationen väldigt starkt driver frågor om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Det är något som är väldigt grundläggande för att kunna motverka konflikter i världen. Många av de konflikter som finns i världen beror på motsättningar mellan olika grupper av människor. Inte sällan handlar det om religion. I Centralafrikanska republiken bygger den konflikt som finns, liksom de mycket allvarliga konsekvenser som har uppkommit, på motsättningar mellan kristna och muslimer. Det handlar alltså om att också i det internationella samarbetet på olika sätt medverka till att riva murar mellan människor, uppnå försoning och att få människor att komma överens. När man hör Julia Kronlid hör man inget av det som är Sverigedemokraternas vanliga retorik, utan det låter precis som om hon är i en helt annan värld än den kontext som Sverigedemokraterna normalt agerar i. Min fråga blir då: Hur är det med de frågor som i högsta grad är aktuella på den internationella arenan och där vi tycker att det är väldigt viktigt att människor försöker försonas med varandra och att det inte ska förekomma konflikter? Det är ju inte den politik som vi ser nationellt från Sverigedemokraterna. Hur är det egentligen?

Herr talman! Jag skulle nog gärna vilja ha ett förtydligande av frågan. Jag ser faktiskt inte vad det skulle kunna vara av det jag har sagt i dag som skulle skilja sig från vår politik i övrigt. Jag brukar ofta i utrikesutskottets debatter försvara mänskliga rättigheter och försoning mellan människor. Jag vet inte riktigt vad det är som frågan syftar på. Till exempel brukar jag ta upp hur kristna blir illa behandlade i många länder och vikten av försoning mellan muslimer och kristna. Det kan också finnas muslimska minoriteter som blir illa behandlade. Det är en sak att ha en sammanhållen kultur och värdegrund i ett land - det kan vi försvara, till exempel när det gäller Sverige. Det är inte detsamma som att man skulle vilja diskriminera någon grupp i samhället. Vi vill ha ett samhälle som är sammanhållande. Det vi kritiserar är segregation och motsättningar. Vi vill ha sammanhållning och just möten mellan människor både i Sverige och i andra länder. Vi har också talat till exempel om vikten av möten mellan israeler och palestinier. Jag träffade representanter för ett bra vattenprojekt när jag var på besök i Jordanien. I det projektet kan man faktiskt mötas i frågan om vatten. Det är något som jag verkligen uppmuntrar. Jag har också sett positiva exempel i Jordanien. Jag kritiserar inte att man där vill vara ett muslimskt land med muslimsk kultur, och det kritiserar inte heller den kristna person jag träffade där, men man kan samtidigt ha respekt för de kristna i Jordanien. Jag ser det som ett väldigt positivt exempel, faktiskt. Detta är något som jag uppmuntrar.

Herr talman! Det är uppenbart att Julia Kronlid inte förstår vad andra i hennes parti säger, men det märks ändå tydligt. I en debatt här i riksdagens kammare i förra eller förrförra veckan, då vi talade om hemliga tvångsmedel, talades det i reservationen från Sverigedemokraterna om "islamistiska nätverk eller andra terroristnätverk" - alltså en formulering som innebär att islamistiska nätverk är att jämställa med terrorister. Hur ser Julia Kronlid på det förhållandet att kränkningar inte är ensidiga, inte minst i internationella konflikter? Det handlar ju om att olika grupper av människor blir utsatta för olika saker från olika håll. Det verkar inte finnas på kartan när man hör Julia Kronlid här, men det är uppenbart att det finns väldigt starkt och tydligt på kartan för andra sverigedemokrater. Jag tycker att det låter lite problematiskt. Jag vet inte om det är Julia Kronlids personliga uppfattning som kommer till uttryck här eller om det är något annat som bara är medplockat för att det ska låta bra, men jag är högst tveksam till det som sägs, för det överensstämmer ju inte med den kontext som vi ser i andra sammanhang. Menar Julia Kronlid verkligen att man ska riva murar, vilket ju är utgångspunkten för i vart fall oss moderater? Det gäller även Sverige, för världen är mer och mer globaliserad. Om det är så, tycker jag att det är positivt, men jag betvivlar att det verkligen är detta som Sverigedemokraterna menar i ett bredare sammanhang.

Herr talman! Det som jag uttrycker här i dag och det jag står för är vad partiet står för. Det kanske inte överensstämmer med Anti Avsans fördomar. Så tror jag att det ligger till. Det kan finnas en stor missuppfattning om vad vår politik som helhet står för. Jag vet inte om jag uppfattade det rätt. Kränkningar är någonting som inte finns på kartan för mig. Det tackar jag för. Det finns inte heller på kartan för partiet. Jag har lite svårt för att stå här och försvara vad någon annan har sagt i en debatt som jag själv inte var med i. Om vi kan tala i största allmänhet hur det är i Sverige måste vi kunna kritisera extrema yttringar inom islam och till exempel terroristverksamhet utan att det i så fall ska vara en kränkning. Det kan vara viktigt att vara tydlig med att man inte drar alla över en kam. Det kanske kan finnas enskilda företrädare som kan misslyckas i den tydligheten. Det är i så fall beklagligt. Vi som parti och jag tycker att det är väldigt viktigt att man kan kritisera extrema yttringar utan att dra alla över en kam. Det måste man kunna få göra. Vi kan se vad det kan ställa till med för människor. Det handlar inte bara om sådant som sker mot kristna. Det kan också vara moderata muslimer i länder som far väldigt illa. I till exempel Nigeria har vi ett terroristnätverk som agerar. Det har dödats både muslimer och kristna till följd av ett sådant terrornätverk. Nu talar jag mer i största allmänhet här. Vi måste kunna kritisera extrema yttringar inom en religion utan att för att för den skull dra alla över en kam och utan att det för den skull ska upplevas som kränkande.

Herr talman! Sedan många år har IPU verkat för global fred och mellanfolkligt samarbete, detta framför allt genom att stärka samarbetet mellan världens parlamentariska församlingar. Till dess uppgifter hör att främja parlamentsledamöternas personliga kontaktnät samt bistå i uppbyggandet av demokratiska funktioner och fungerande parlament, inte minst hos de medlemmar som saknar demokratiskt tillsatta parlament. Organisationen har 163 nationella parlament som medlemmar. Det är glädjande att så många länder är medlemmar i IPU, som dessutom har observatörsstatus i FN:s generalförsamling. Interparlamentariska unionen är ett värdefullt forum för att påverka internationella processer. Genom sin biståndsverksamhet främjar IPU demokratisk utveckling, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet världen över. Främjandet av demokrati och de mänskliga fri- och rättigheterna samt fattigdomsbekämpningen är för oss kristdemokrater prioriterade frågor. Där människor tillåts att rösta och kandidera i fria och öppna val, där yttrandefrihet och åsiktsfrihet respekteras, där människor inte diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet eller religionstillhörighet med mera blir samhället mer framgångsrikt, och möjligheterna till en effektiv fattigdomsbekämpning och en globalt hållbar utveckling ökar. Herr talman! Att hjälpa till med att bygga upp fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet. På vissa håll är den demokratiska utvecklingen inte självklar, men det är endast genom kontakter och samarbete vi kan uppnå en förbättring vad gäller rättsstatsprincipen. Under det gångna året har arbetet i IPU präglats av fokus på frågor inom hållbar utveckling och därmed framtagandet av FN:s nya millenniemål, frågor om sociala medier, rättvis handel och innovativa finansmekanismer. Vid höstsamlingens möte i Genève togs den humanitära situationen i Syrien upp och de konsekvenser konflikten har för hela närområdet. Detta är en fråga som jag personligen försökt uppmärksamma i olika sammanhang, bland annat vid ett möte i riksdagen med den libanesiske ambassadören och senast i förrgår i andrakammarsalen då utrikesutskottet hade offentlig utfrågning om den humanitära situationen i Syrien med vice generalsekreteraren för FN via länk från New York och generalsekreteraren för Internationella rödakorskommittén. Libanon och Jordanien är länder som tagit emot ca 1 miljon flyktingar var. Stödet till dessa länder och andra grannländer i regionen som tar emot flyktingar bör ökas så att de kan hjälpa behövande flyktingar med att ge dem skolgång, sjukvård, hälsovård med mera. Herr talman! Den svenska IPU-delegationen bör fortsätta att arbeta med sina kärnvärden och även främja frågor som rör arbetet för globala miljö- och klimatfrågor samt främja kvinnors rättigheter och deltagande. Aven om IPU inte har mandat att fatta några för de 163 medlemsländerna bindande beslut är IPU:s observatörsstatus i FN:s generalförsamling sedan år 2002 ett tydligt tecken på unionens viktiga roll i arbetet för global fred och säkerhet. Vi kristdemokrater delar utrikesutskottets uppfattning om det mervärde som den svenska delegationen skapar genom sitt aktiva engagemang i Interparlamentariska unionen. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Interparlamentariska unionen, IPU, kan visserligen inte fatta några beslut som är bindande för medlemsländerna, som vi har hört, och inte eller bindande för parlamenten. I stället verkar IPU genom att lägga fram konkreta förslag och anta resolutioner i olika ämnen som debatteras vid varje församling. Ledamöterna åtar sig att åka hem till sina parlament och arbeta för de resolutioner de har godkänt. IPU arbetar också mycket med olika former av bistånd. Arbetet omfattar frågor som att utveckla representativ demokrati, mänskliga rättigheter och inte minst jämställdhet och kvinnors deltagande i politiken. Man värnar också mänskliga rättigheter och främjar internationell säkerhet och hållbar utveckling. Herr talman! Jag tänkte särskilt nämna IPU-kommittén för parlamentarikers mänskliga rättigheter, där jag själv är ledamot sedan 2012, som ett exempel på konkret arbete. Kommittén gör sammanställning av övergrepp mot folkvalda. Det är en skrämmande läsning och säger en del om bristande demokrati på olika håll. I verkligheten är det naturligtvis så att om inte de folkvalda får arbeta fritt politiskt, då har inte heller folket några rättigheter och friheter. Kommitténs arbete består av att gå igenom enskilda fall av övergrepp och samla rapporter och fakta till grund för beslut. Sedan antas resolutionen av IPU:s styrande råd. För vart och ett av fallen som nämns kan man läsa om vad som hänt - försvinnande, fängslande, olagligt hinder mot att delta i parlaments arbete, mord, övergrepp mot anhöriga, och så vidare. I resolutionen redovisas också för var och en vilka frågor som ställts till ansvariga samt vilka svar och eventuella åtgärder som genomförts eller inte genomförts. Jag är övertygad om att det här arbetet har stor en betydelse för mänskliga rättigheter i stort och att det är viktigt för demokratin. Det har också betydelse när parlamentariker från olika länder enas om beslut för att stärka mänskliga rättigheter och demokrati. Kommittén för parlamentarikers rättigheter sammanträdde under året i Genève två gånger och sedan vid de två stora församlingarna, det vill säga fyra möten under året. Under vårförsamlingen mötte kommittén elva officiella delegationer och undersökte 147 olika fall rörande nuvarande eller tidigare parlamentariker som har drabbats. Under höstmötet 2013 granskades fall med sammanlagt 148 parlamentsledamöter från 17 länder. Under fyra dagar höll kommittén utfrågningar med delegationer från Maldiverna, Turkiet, Tchad, Demokratiska republiken Kongo, Filippinerna, Malaysia och Indonesien. Som ni hör blir det en bred skala av länder med olika typer av statsskick, men de har det gemensamt att de förhindrar folkvalda i deras arbete. En del glädjande fall finns också. Efter det att resolutionen har blivit offentlig har vi fått en rapport om att fängslade parlamentariker har friats och återfått sina mandat som folkvalda. Det känns verkligen som frukten av ett viktigt arbete. Herr talman! Visserligen finns många länder som inte är demokratier i IPU, precis som det finns i FN, men jag är övertygad om att de samtal som förs i den här församlingen om demokrati, om mänskliga rättigheter och om parlamentens roll betyder mycket för en demokratisk utveckling på sikt. Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att uppdatera riksdagens ledamöter i det arbete som utförs inom IPU, där vi alla genom riksdagen är medlemmar. Herr talman! Interparlamentariska unionen, förkortat IPU, firar i år 125 år, vilket gör den till världens äldsta multilaterala organisation. I organisationen finns i dag 164 länder som medlemmar. Den 16-17 mars höll IPU sin årliga vårförsamling i Genève, i Schweiz, där den svenska delegationen var närvarande under ledning av andre vice talmannen Ulf Holm. Över 715 parlamentariker från 141 länder samlades för att diskutera globala frågor. Huvudtemat för mötet var följande: Förnyelse av våra åtaganden för värnandet av fred och demokrati. Jag vill då passa på att i detta sammanhang nämna att den svenska delegationen fick igenom samtliga sina förslag till ändringar i en resolutionstext om värnandet av barn, särskilt ensamkommande flyktingbarn, under krig och konflikter. Det gällde bland annat att parlamenten och regeringarna ska inkludera barns och ungas perspektiv i politiken. Övriga frågor i fokus var parlamentens roll i arbetet för en kärnvapenfri värld och en värld motståndskraftig mot risker, med utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och miljöpåverkan. IPU gjorde ett uttalande om situationen i Syrien, Centralafrikanska republiken och Ukraina. Vi fördömde våldet och uppmanade det internationella samfundet att även i fortsättningen ge stöd i form av hjälp till alla de miljoner drabbade människorna. Herr talman! Att vara med i en organisation som IPU ger många möjligheter att som parlamentariker både vara med och påverka och att skaffa sig information i frågor som berör enstaka länder och relationer mellan länder. Det kan ske i de samtal som förs i de officiella debatterna och även i de möten som arrangeras mellan olika länders delegationer. Andre vice talmannen Ulf Holm nämnde i generaldebatten värdet av parlamentarisk demokrati och adresserade även krisen på Krimhalvön och Rysslands agerande. Vidare hade vi möten med delegationer från Bahrain, Bangladesh och Rumänien. Talmannen har bjudit in Bangladeshs talman till IPCI-konferensen i Stockholm den 23-25 april. Vi talade med den bangladeshiska delegationen om situationen för textilarbetarna i Bangladesh. Vi talade med delegationen från Bahrain med utgångspunkt i att de vill etablera starkare relationer med de nordiska länderna. Slutligen diskuterade vi med delegationen från Rumänien romernas situation i Sverige, Rumänien och Europa. Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka den svenska organisationen Sida för det stöd man bidrar med både direkt och indirekt till IPU. Ute i den internationella verksamheten betraktas och möts Sverige och Sida med mycket stor respekt. Herr talman! För 125 år sedan startades IPU för att bygga upp demokratier. Det är ett jobb som aldrig tar slut. Sverige har haft, och kommer att ha, en stor roll att fylla. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.