Kollektivtrafik

Debatt om förslag 16 maj 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 103 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Vi ska nu debattera ett motionsbetänkande om kollektivtrafik, som är en viktig fråga för många av oss runt om i landet.

Låt mig dock inledningsvis poängtera att i detta betänkande behandlas inte alla tågförbindelser, cykel med mera - en resa från dörr till dörr kan ju innehålla många olika transportslag. I riksdagen blir det dock lite stuprör ibland, och den som lyssnar på debatten kan därför uppfatta det som att vi inte ser helheten. Men det gör vi, och vi kommer att återkomma till andra områden.

Mobilitet handlar om så mycket, och som många av oss har lyft fram ett flertal gånger i kammaren behövs alla trafikslag för att hela landet, livet och dagen ska fungera. Men det är inte bara själva resandet som ska fungera. Det handlar också om att se fler politikområden för att kollektivtrafiken ska fungera. Jag tänker framför allt på samhällsplaneringen. Det är dock inte i första hand riksdagen utan regionerna som beslutar om kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Många av oss är dagligen beroende av kollektivtrafiken. Politiken har satt höga mål för att öka användandet, vilket märks för oss resenärer när vi trängs på bussar och tåg och för oss politiker genom ökade kostnader. Det är bra att användandet ökar men inte helt problemfritt.

Teknikutvecklingen på transportområdet går i en rasande fart, och vi kommer säkert att förflytta oss på andra sätt i en inte alltför avlägsen framtid. Då gäller det att politiken hänger med. När det gäller att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för hela landets medborgare tror jag och Moderaterna bland annat på att bejaka delningsekonomi.

Delningsekonomi och digitalisering ger oss nya möjligheter att tala om transportpolitiken och om mobility as a service, mobilitet som tjänst. Jag är väl medveten om att alla inte bor i en storstad, men vi kan ändå enas om att många människor bor i storstäder. Här kan detta göra skillnad, men då måste vi möjliggöra delningsfördelarna.

Många människor och familjer skulle kunna klara sig utan bil om de kunde nyttja delningsekonomin på ett bättre sätt. Moderaterna har länge lyft upp denna fråga, och jag vill i dag berömma regeringen för att man faktiskt har gett Trafikverket i uppdrag att satsa på detta - lite sent men ändå. Jag tror att vi har mycket att vinna på det.

På ett annat område står det lite still. Det finns något som heter reserobot. Det känner alla i trafikutskottet till men tyvärr inte alla andra i landet. Tekniken finns för ett gemensamt biljett- och betalsystem, men trots att vi har talat om det länge fungerar det inte än. Gemene man frågar hur svårt det kan vara och om det inte bara går att lösa, men vi som jobbar med detta vet att det inte är riktigt så enkelt.

Ett gemensamt system behövs dock. Det är inte bara nödvändigt för alla dem som pendlar dagligen utan också för turister och för dem som inte arbetspendlar och vill åka kollektivt men väljer att ta bilen eftersom biljettsystemet är för krångligt.

Så här kan det inte fortsätta. Det är helt enkelt dags för ett konkurrensneutralt digitalt biljett- och betalsystem. Jag har såklart noterat att det finns upptaget i 73-punktsprogrammet, men jag noterar också att inget av de partier som har skrivit på avtalet hittills har specificerat vad man menar med det och vad det kommer att innebära. Men resenärerna vill inte vänta längre, så jag ser fram emot att höra vad som kommer fram här i dag.

Herr talman! Låt mig säga något kort om tjuvåkning, så kallad plankning. Det är förstås förbjudet. Problemet är dock stort, och alltför många människor tycker uppenbarligen att det är okej att resa kollektivt utan att betala. Det är det självklart inte. Det handlar om människor som ställer sig utanför det gemensamma system som vi har beslutat om.

Så här kan det inte heller fortsätta, och därför tycker vi moderater att man bland annat måste se över böterna för plankning. Det behöver också vidtas andra åtgärder för att motverka detta fusk.

Sammanfattningsvis, herr talman, vill jag med motionsbetänkandet lyfta upp ökat kollektivtrafikåkande, men jag har försökt poängtera att det handlar om mycket mer än det som tas upp i betänkandet för att få detta att fungera. Det handlar mycket om punktlighet och tillförlitlighet. Vi kommer som sagt att återkomma i kammaren till att diskutera järnväg, som är en stor del i att få detta att fungera. Jag är övertygad om att om vi bejakar ny teknik och nya sätt att resa kommer vi att se ännu större framgångar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Avslutningsvis står vi i Moderaterna bakom alla våra motioner, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

(Applåder)


Anf. 104 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman! Jag tänkte börja med att meddela att vi står bakom samtliga våra reservationer samt den gemensamma reservationen 13 med Kristdemokraterna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 rörande att ålägga SJ att öppna upp sitt bokningssystem för andra aktörer.

Även om Sverige är ett glesbefolkat land och många är beroende av bilen i sin vardag kan vi konstatera att det finns ett lika stort behov av en fungerande kollektivtrafik. Allt fler arbetsplatser förläggs till större städer, och om alla hade valt att köra bil till arbete och studieplatser skulle vägarna ha korkat igen totalt.

Visst hade det varit bra om behovet av pendling minskade. En stor del av befolkningen lägger en mycket stor del av sin dag på att sitta på ett tåg eller i en buss eller bil. Jag har själv lagt tre timmar om dagen på att åka tåg från Hässleholm på den tiden jag jobbade i Malmö. Men verkligheten är som den är, och företag själva väljer var de vill etablera sig. Då måste vi skapa goda möjligheter för folk att resa, oavsett om detta sker med bil, cykel, tåg eller buss.

Herr talman! Sverigedemokraternas ambition är att stärka möjligheterna att resa med kollektiva färdmedel. Om vi tittar på resandeutvecklingen i Region Skåne ser vi att det är den region i Sverige där kollektivtrafikresandet har ökat mest de senaste tio tjugo åren. Kollektivtrafikresandet har ökat även på andra ställen, men inte i samma omfattning som i Skåne, där det har mer än fördubblats sedan millennieskiftet. Även marknadsandelen har fördubblats, från ca 10 procent av de motoriserade resorna år 2000 till drygt 20 procent i dag.

För att stärka resandet med kollektiva färdmedel och öka resandeandelen är det viktigt att det går hela och rena tåg och bussar och att det är tätt mellan avgångarna. En sittplats ska vara regel och inte undantag, priset ska vara rimligt och sist men inte minst ska det gå att lita på att man kommer fram och i tid. I synnerhet här brister framför allt regionaltågen. Pendeltåg, tåg som har kortare resor och tunnelbanan har inte denna känslighet, men de regionala tågen och för den delen långfärdstågen har sämre rättidighet. Ju längre tåget går, desto känsligare blir det.

Jag tror att riksdagens samtliga partier delar min uppfattning att rättidigheten och störningarna i järnvägsnätet är ett stort problem och minskar folks vilja att välja tåget som färdmedel. Bussar har ofta bättre punktlighet, men kanske inte i Stockholm, fast där går de så pass ofta att det inte är lika viktigt. Om detta inte funkar och tågen inte kommer är det viktigt att ha information som man kan lita på, men det är mycket klagomål på att också detta fungerar bristfälligt.

För att locka fler som kör långt med sin bil till jobbet att ta tåg eller buss är det viktigt att erbjuda pendelparkeringar inom gångavstånd till stationerna. Miljön runt omkring ska kännas trygg, och det ska vara bra belysning och kameraövervakning som skapar en extra trygghet. Det gäller inte bara den egna säkerheten utan även tryggheten att ens bil inte ska vandaliseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

En resurs som sannolikt skulle kunna nyttjas mer är kollektiva resor på vatten. Här står vi bakom Kristdemokraternas reservation 13, och vi instämmer i tanken att bättre utnyttja vattenvägen för kollektivtrafik och att detta beaktas där det skulle kunna vara aktuellt vid framtida infrastrukturplanering.

Herr talman! Det ska vara lätt att resa kollektivt och med detta också lätt att köpa sin biljett. För att underlätta biljettköp borde de olika länstrafikbolagen gemensamt utveckla ett biljettsystem som är rikstäckande, alltså ett gemensamt biljettsystem för hela Sverige. Med detta sagt menar jag inte att priser och zonsystem behöver vara desamma. Hur tekniken för detta ser ut i framtiden är svårt att sia om, men nu borde det ha funnits en app som gäller i hela landet.

Flera av oss var på ett föredrag i Stockholm häromdagen, där man visade hur man jobbar med att chipp i Visakort eller Mastercard ska kunna användas för köp. Detta kan vara något för hela landet. Vad som kommer längre fram återstår att se, men i dagsläget borde det redan ha funnits en gemensam app för hela landet. Det hade varit mycket enklare att resa om man kunde köpa biljett i samma system i Skåne som i Stockholm eller Göteborg. SKL har haft alla möjligheter som organisation att vara med och trycka på, men inte heller här har man lyckats ta fram något gemensamt, vilket är lite synd.

För den som reser kollektivt med tåg längre sträckor är det ofta lätt att köpa biljett. Om det är med ett tåg som ingår i SJ:s bokningssystem är det smidigt att ta fram sin telefon och bara knappa in vart man vill åka. Men för de bolag som inte ingår i detta är det inte så roligt, för de får se sin vinst ätas upp av marknadsföring för att sälja biljetter. Det är inte för att sälja resan utan för att sälja biljetten, så att de får säljkanalen. Så här kan vi inte ha det.

Vi kan välja två vägar här om vi vill se en rättvis konkurrens för de bolag som bedriver persontrafik. Nummer 1 är att vi ålägger SJ att öppna upp sitt bokningssystem för alla tågbolag som vill köpa tjänsten, mot att SJ får en skälig ersättning för drift och utveckling av systemet. Nummer 2 är att vi gör som i Norge, som med sitt Entur har bildat ett fristående statligt bolag där alla aktörer får vara med i bokningssystemet. Det förstnämnda får anses vara det mest pragmatiska, då vi redan har en inarbetad tjänst och vi genom direktiv kan ålägga SJ att öppna upp sitt system och låta de kunder som är vana att köpa sin resa genom SJ vara kvar.

Även färdtjänsten är en del av den kollektiva trafiken, en väldigt viktig del. För en stor del av vår befolkning, i synnerhet äldre, är färdtjänsten en service som gör livet drägligt och bättre. Ibland är det en service som i praktiken är livsavgörande. Vi ser ofta i pressen hur färdtjänstresenärer råkar illa ut. Det är olyckor då personal saknar utbildning, bilar som inte kommer, bilar som släpper av dementa fel, bolag som går i konkurs på grund av dumpade priser i upphandlingar och chaufförer eller resebokare som inte behärskar språket så att körningen går till fel adress. Listan kan göras längre. Sverigedemokraterna välkomnar en översyn av färdtjänstbranschen i syfte att göra resorna tryggare för brukarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Slutligen, herr talman, när jag ändå är inne på området trygghet, vill jag slå ett slag för tryggheten för våra tågvärdar, biljettkontrollanter och andra som har direkt kundkontakt inom kollektivtrafiken. Vi ser ett växande problem i att denna grupp blir alltmer exponerad för våld från personer, ofta så kallade ungdomsgäng, som vägrar betala biljett eller är allmänt stökiga. Dessa gäng sprider även otrygghet bland resenärer, och trakasserier och våld är ett växande problem som vi måste ta krafttag mot.

Fler tåg måste kameraövervakas. Ordningsvakter på tåg kvälls- och nattetid är nu vanligt förekommande och kostar länstrafikbolag och Jernhusen med flera stora summor varje år. Krafttag mot buset behövs liksom strängare straff för dem som trakasserar och brukar våld. I kollektivtrafiken ska man känna sig trygg oavsett tiden på dygnet. Våldsverkare ska inte åka tåg eller buss, utan de ska åka polisbil till fängelset.

(Applåder)


Anf. 105 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Jag vill inledningsvis meddela att Centerpartiet självklart står bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till reservation 2.

Herr talman! Vi ska i dag debattera de motioner som behandlas i betänkandet Kollektivtrafik, och där tänkte jag och Centerpartiet göra nedslag inom några områden.

Vi är många som dagligen får tankar om och synpunkter på kollektivtrafiken. Det är många som vill åka kollektivt men som tyvärr inte har möjlighet till detta av olika anledningar. Centerpartiet anser därför att det är angeläget att förbättra och utveckla kollektivtrafiken i hela landet. Ökad kollektivtrafik bidrar till att minska utsläppen men även till att minska trängseln på vägarna.

Under alliansregeringens tid infördes en så kallad kömiljard inom vården som var till för de landsting och regioner som kunde korta köerna inom vården. Ett liknande system vill Centerpartiet se inom kollektivtrafiken med en så kallad kollektivtrafikbonus. Detta skulle vara ett första steg för regionerna att kunna ta del av för att utveckla och skapa förutsättningar för kollektivtrafik i hela landet, inte minst på landsbygden.

Statistiken visar att kollektivtrafik nyttjas främst av kvinnor, medan män i större utsträckning väljer bilen. Jag vill i detta sammanhang påminna om att pålitlig, trygg och attraktiv kollektivtrafik således inte bara är en trafikfråga utan även en jämställdhetsfråga.

Centerpartiet anser att vårt transportsystem ska svara likvärdigt mot kvinnors respektive mäns olika behov och förutsättningar. Transporter och kommunikationer är grundläggande för vår vardag, och Centerpartiet menar därför att jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar när det gäller exempelvis att ta sig till arbetet, åka kollektivt till sin utbildning och att få ihop sitt livspussel med hämtning och lämning av barn på exempelvis förskolan.

För att få ett ökat resande för alla behöver hela resan vägas in. Därför behöver vi tänka på hela resan, från att vi startar hemma - när vi låser dörren - tills vi avslutar resan vid målet. Däremellan kanske man behöver åka bil eller cykla till en järnväg eller busstation för att sedan resa vidare med tåg eller buss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

För att utforma ett mer jämställt och därmed mer hållbart transportsystem krävs det också att både kvinnor och män deltar i samtal och beslut som rör transportsystemet.

Herr talman! All kollektivtrafik i hela Sverige är viktig. Men jag skulle vilja gå in lite djupare på trafiken till och från Gotland där just kommunikationerna är livsavgörande för öns utveckling. Färjetrafiken behöver därför vara snabb och tillförlitlig men också miljövänlig, och prissättningen måste vara rimlig för bofasta och besökare men självklart också för godstransporter.

Riksdagen har beslutat att transportsektorn ska minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent till 2030. Centerpartiets uppfattning är att det därför är nödvändigt att påbörja omställningen till förnybara bränslen i Gotlandstrafiken redan under pågående trafikperiod.

Centerpartiet vill också påminna om att regeringen har utsett Gotland till att vara pilotlän i omställningen till ett hundra procent förnybart samhälle, och särskilda medel har tillförts Energimyndigheten för detta uppdrag. Utifrån detta anser Centerpartiet att det bör kunna inrymmas inom uppdraget.

Centerpartiet är också medvetet om att den nu upphandlade trafiken för perioden 2017-2027 gör att villkoren i huvudsak är fastställda för en tid framöver. Men Centerpartiet anser att omställningen till mer miljövänliga bränslen måste påskyndas under trafikperioden.

År 2027 startar en ny trafikperiod, och inför den ska nya direktiv och upphandlingar ske. Om Gotlandstrafiken ska kunna ställas om till en mer miljövänlig flotta kan det vara aktuellt att staten går in till viss del och finansierar detta. Om och hur staten ska göra detta bör snarast utredas.

Det ska vara lätt att resa kollektivt, och länsgränser ska inte sätta stopp för detta. På många håll i landet, bland annat i min hemvalkrets Sjuhärad som gränsar till bland andra Hallands och Jönköpings län, kan det ibland vara ett hinder att resa kollektivt därför att bussen stannar vid länsgränsen.

Min egen erfarenhet från när jag hade fritidskort är att när jag skulle åka tåget mellan Borås och Varberg gällde fritidskortet bara till Västra Götalands länsgräns. Sedan fick jag betala för resan i Hallands län. Jag vet inte om man kan kalla detta för att det är lätt att resa kollektivt. Utifrån att det ska vara lätt att resa ska man också på ett enkelt sätt veta hur man reser och hur man betalar. Man ska alltså inte behöva välja bort kollektivtrafiken för att man inte vet hur man använder den eller hur man betalar.

Herr talman! I januariavtalet som Centerpartiet har slutit med Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet anges att ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige ska införas. Detta är något som Centerpartiet drev i valet 2018, och vi kommer att vara drivande för att detta genomförs med högt tempo.

I denna fråga är det också viktigt att inte enbart titta på om det ska vara ett kort, en app eller ett chipp utan också titta på människors behov för att göra det lättare i deras vardag. Det är också viktigt att väga in branschens perspektiv - de som kör kollektivtrafiken och andra aktörer - i denna utredning. I just denna del i betänkandet om kollektivtrafiken som rör ett nationellt biljettsystem väljer vi i Centerpartiet att lägga fram våra åsikter i ett särskilt yttrande i stället för i reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

(Applåder)

(forts. § 14)


Anf. 106 Jessica Thunander (V)

Fru talman! Jag vill för Vänsterpartiets räkning börja med att yrka bifall till reservation 7.

Klimatet befinner sig i ett nödläge. Vi vet att klimatförändringarna är stora och allvarliga och att vi har mycket kort tid på oss att ändra kurs om vi vill att mänskligheten alls ska överleva. Det betyder att vi måste förändra vårt beteende i stort och smått på många sätt, till exempel behöver vi åka mer kollektivt där det är möjligt.

För att människor ska använda kollektivtrafiken behöver den vara så enkel, billig och effektiv som möjligt, och det får inte finnas saker som försvårar det kollektiva resandet. Det måste vara enkelt att få information om utbud och lätt att boka biljett. Då skapar vi förutsättningar för fler att välja tåg eller buss i stället för bil.

Att det finns en mängd olika operatörer på lokal, regional och nationell nivå får inte förhindra att det finns en nationellt samordnad och lättillgänglig betalning för biljetter och årskort för såväl tåg och bussar som övrig kollektivtrafik.

Därför anser Vänsterpartiet att det ska finnas ett nationellt, enhetligt biljettsystem som kan användas oavsett var i landet resenären vill resa med kollektivtrafiken och oavsett vilken typ av kollektivtrafik man använder sig av.

Vi anser inte att detta biljettsystem bör tillhandahållas av någon enskild av tågoperatörerna. Om operatörer inom kollektivtrafiken inte genom egna initiativ tillhandahåller sådan biljettförsäljning och information bör regeringen vidta åtgärder så att ett sådant krav blir möjligt att införa. Vänsterpartiet anser att arbetet med det här måste sättas igång nu. Klimatmålen borde väl ändå gå före nedmonteringen av arbetsrätten.

Fru talman! En annan viktig faktor för att människor ska välja kollektivtrafik i stället för bil är priset. Resenärer i kollektivtrafiken har i regel lägre inkomster än bilägare. De har fått se sina transportkostnader öka mycket snabbare än bilisternas. Det har relativt sett blivit billigare att ta bilen några extra mil än att ta bussen. Bilen har alltså stärkt sin konkurrenskraft gentemot kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Priset för att resa kollektivt har sedan 1995 ökat nästan fyra gånger så mycket som den allmänna prisökningen. Är det rimligt? Underlättar det för fler att resa kollektivt? Nej, knappast. Vi måste snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Därför måste många fler resa kollektivt, där det är möjligt. Vi vet att det är svårt i vissa delar av landet.

Färre resor ska göras med bil. Det är i detta perspektiv helt orimligt att det har blivit så dyrt att resa kollektivt. Vänsterpartiets vision är gratis kollektivtrafik, men fram till dess att det kan genomföras måste kollektivtrafiken åtminstone bli billigare. Staten har tydligen tillräckligt med pengar för att ta bort värnskatt och ge bidrag till människor som vill möblera om hemma eller ha någon som går några varv runt huset varje timme, men vi har inte pengar till att vidta åtgärder för att minska klimatutsläppen.

Det handlar också om jämlikhet. Att förflytta sig på något sätt alls börjar bli ett privilegium för dem som har en god ekonomi. Man håller nere löner och ersättningar för dem som redan har minst samtidigt som allt annat blir dyrare. Priserna för kollektivtrafiken har som sagt höjts fyra gånger så mycket som dem för andra varor och tjänster.

Så kan vi naturligtvis inte ha det. Det är inte så konstigt att allt fler plankar, till exempel i Stockholm. Det betyder inte att människor är bovar som ska låsas in i redan överfulla fängelser; det betyder att priset har nått smärtgränsen. Även människor med låga inkomster som inte har råd att äga en bil behöver kunna förflytta sig. Att göra kollektivtrafiken orimligt dyr är ett sätt att låsa in dem som inte har råd att ha bil och begränsa deras rörelsefrihet.

Fru talman! Det är inte alltid man kommer precis hela vägen från dörr till dörr med kollektivtrafik. Det innebär att flera olika trafikslag kan behöva användas under resan.

Vänsterpartiet anser bland annat att kollektivtrafiken bör möjliggöra kombinationsresor med cykel och på så sätt göra det möjligt för människor att cykla delar av resan. Det behöver finnas möjlighet att ta med cykeln på tåget, bussen och tunnelbanan. Det måste i betydligt större utsträckning än i dag reserveras platser för cyklar på tåg och bussar. Vänsterpartiet menar att möjligheten att ta med cykel på tåg och buss ska vara ett krav vid upphandling av trafik och fordon, både i de nationella och i de lokala kollektivtrafiknäten.

Fru talman! Genom upphandling av kollektivtrafik har arbetstagarna inom kollektivtrafiken fått en mer otrygg vardag. De kan inte bara bli tvingade att söka om sina jobb; varje ny upphandling kan dessutom innebära att arbetsgivare ges tillfälle att ta sig ur tidigare överenskommelser.

Vi anser att en viktig åtgärd är att ställa krav på verksamhetsövergång. Det innebär att personalen ska få följa med sina jobb till den nya arbetsgivaren utan att få sämre arbetsvillkor. Vi anser även att det är viktigt att myndigheterna ställer krav på att företagen ska erbjuda villkor enligt gällande kollektivavtal.

Vi kan i sammanhanget också konstatera att krav på meddelarskydd aldrig ställs av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i dag. Detta leder enligt vår mening till försämrad kollektivtrafik med större risk för olyckor eftersom personalen får svårt att anmäla brister. Vi vill framhålla att genom krav på meddelarskydd skapas en kultur där anställda vågar berätta om missförhållanden, såsom säkerhetsbrister inom kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Avslutningsvis: Kollektivtrafiken är en del av den klimatomställning vi måste göra, och vi måste se till att det är bekvämt, tryggt, pålitligt och billigt att resa kollektivt. Det är dags för politisk handling.

(Applåder)


Anf. 107 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis framhålla att en väl fungerande och tillgänglig kollektivtrafik är av stor vikt för att minska transportsektorns miljöpåverkan och för att öka tillgängligheten till arbetspendling. Det ska vara enkelt och smidigt att kunna ta sig till jobbet eller skolan.

Jag vill även framhålla att goda kommunikationer är en förutsättning för att vårt avlånga land ska ha en tillväxt som utvecklar välstånd och sysselsättning. Samtidigt som det i vår tid ställs ökade krav på rörlighet mellan stad och landsbygd är effektiva kommunikationer och transporter viktiga för att företag ska kunna etablera sig på mindre orter runt om i landet. Jag vill därför understryka vikten av att främja kollektivtrafik och närtrafik på landsbygden.

Jag anser att kollektivtrafiken i första hand är kommunernas och regionernas ansvar men att staten också bör bidra till att öka förutsättningarna att åka kollektivt, såväl i städer som på landsbygd. Jag anser även att man bör prioritera och ställa krav på miljövänligare transporter inom skattefinansierad kollektivtrafik och upphandlad trafik.

Fru talman! Vi kan konstatera att kollektivtrafiken på vatten ofta kan avlasta kommunernas och regionernas trafikleder. Sjötrafik orsakar dessutom mindre koldioxidutsläpp och är ett miljövänligt och effektivt transportsätt som kan transportera många resenärer i stora städer. Vi är medvetna om att vattenvägarna i dag är underutnyttjade. Vi anser dock att de har potential att möjliggöra för framtida bostads- och arbetsmarknadsområden.

Vi anser därför att det är viktigt att ha med båtpendling i planeringen av den framtida infrastrukturen, att tillgängliggöra kajer samt att ha ett biljettsystem som inkluderar både upphandlad och enskilda aktörers persontrafik på vatten. Vi anser därför att Trafikverket ska få i uppdrag att samverka med kommuner och regioner för att stödja utbyggnaden av kollektivtrafik på vatten.

Fru talman! Vi kan konstatera att så kallad plankning är ett stort problem i en del av våra större städer. Vi har tagit del av att enbart i Stockholm innebar plankningen enligt SL ett intäktsbortfall på över 300 miljoner kronor för 2015. Det är pengar som i stället kunde ha använts till att bygga ut kollektivtrafiken.

Det grundläggande problemet med att människor plankar är att de ställer sig utanför den gemensamma finansieringen av kollektivtrafiksystemet men samtidigt begär tillgång till det. Den som plankar låter på så sätt andra ta kostnaden för sina resor och försämrar förutsättningarna för att bussar ska kunna komma i tid och vara rena och trygga att åka med.

Vi vill framhålla att biljettkontrollanterna spelar en viktig roll och att resenärer bör vara skyldiga att visa upp färdbevis vid biljettkontroll, vilket de inte är i dag. På sikt bör även ett system övervägas där notoriska tjuvåkare exempelvis kan stängas av från kollektivtrafiken under en begränsad tid. Vidare vill vi peka på att dagens utformning av den så kallade tilläggsavgiften inte fungerar tillräckligt avskräckande, och den är dessutom beroende av hur många kontroller som utförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Det är därför tydligt, menar vi, att det krävs krafttag mot plankning. Vi anser därför att det bör göras en översyn av bötesbeloppen och andra typer av preventiva åtgärder mot plankning.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 3.


Anf. 108 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas reservation nr 4.

Dessutom vill jag så här inledningsvis, fru talman, säga att jag har funderat över frågan när bilen kommer att räknas in i kollektivtrafiksystemet. Jag återkommer till det.

En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att hela transportsystemet i Sverige ska fungera. Det är en viktig pusselbit som samverkar över trafikslagen järnväg, väg, sjöfart och flyg. Kollektivtrafiken är en förutsättning för minskad trängsel på vårt vägnät. Under 2017 uppgick kollektivtrafikresandet till 1,6 miljarder påstigningar, en imponerande siffra som visar att vi svenskar är ett resande folk.

Kollektivtrafiken är i dagsläget den viktigaste komponenten i att vi i dag har så låga utsläpp som vi ändå har i vårt avlånga land. Ska vi nå klimatmålet 2030 kommer kollektivtrafiken också i fortsättningen att spela en viktig roll.

För att öka mängden kollektivtrafikresor är det viktigt att se över hur vi kan underlätta och effektivisera för människor att transportera sig från dörr till dörr. Här behöver vi ha ett starkare fokus på alla situationer där man går från trafikslag till trafikslag. Det kan gälla pendelparkering, bättre utrustade hållplatser, effektivare transporter och övergångar till våra hamnar och flygplatser. Inte minst behöver upplevelsen och trafiksäkerheten för barn, äldre och funktionsnedsatta förbättras.

När det gäller tillgången till flygplatser är det glädjande att det snart blir tågförbindelse till Landvetter flygplats i samband med järnvägsbyggnationen mellan Göteborg och Borås.

Utöver att tänka igenom och förbättra den fysiska upplevelsen när man reser kollektivt behöver vi i Sverige också göra det lättare att boka och betala biljetter för längre sträckor, över länsgränserna. Därför behöver det införas en nationell, konkurrensneutral plattform som gör det möjligt att boka och betala sin biljett hela vägen från dörr till dörr, oavsett trafikslag och oavsett om man åker över länsgränser. Plattformen ska vara teknikneutral och även underlätta betalning över hela Sverige med ett och samma kort.

Detta system kan också vara en del i det som kallas mobility as a service, vilket innebär att man lätt och utan problem ska kunna ta sig från dörr till dörr.

Avslutningsvis, fru talman, behöver vi börja fundera över om också eldrivna, uppkopplade och självkörande bilar i framtiden kommer att tillhöra kollektivtrafiken. Här kommer vår definition av kollektivtrafik att bli utmanad. Definitionen säger att det är persontransporter av allmänt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering. Beställningstrafik ingår inte. Om vi har många självkörande, lediga, billiga bilar tillgängliga, är detta då ett trafikslag som är av allmänt intresse och som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Att kollektivtrafiken även övertar den så kallade last mile och hämtar dig vid dörren måste ändå ses som ett plusvärde, särskilt för äldre och funktionsnedsatta och speciellt vintertid så att man inte är ute och halkar på trottoarerna.

Därför ställer jag åter frågan: När kommer bilen att räknas in i kollektivtrafiken?

(Applåder)


Anf. 109 Johan Büser (S)

Fru talman! Kollektivtrafik med dess starka fokus på mobilitet och ökad klimatnytta handlar i grunden om samhällsbyggnad. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha sett till dagens behov, men också om vilket samhälle som vi lämnar över till kommande generationer.

Vi är många som reser. De flesta kommer ofta i kontakt med olika former av transportslag och olika former av kollektivtrafik i sina dagliga liv. Som göteborgare i Sveriges riksdag reser jag varje vecka med både spårvagn och tunnelbana. Jag tågpendlar mellan Stockholm och Göteborg långa sträckor varje vecka. Flyger gör jag, men relativt sällan. Bil åker jag förstås, men jag äger ingen egen för tillfället. Ombord på båtar kommer jag förstås också då och då. Men mina främsta färdmedel på veckobasis är buss, spårvagn och tunnelbana samt tåg.

Och jag är naturligtvis inte unik i det avseendet. Under 2017 uppgick kollektivtrafikresandet med buss, tåg, spårväg, tunnelbana och fartyg till 1,6 miljarder påstigningar. Under 2017 gjordes 812 miljoner påstigningar på buss i Sverige, vilket motsvarar 53 procent av det totala antalet påstigningar i kollektivtrafiken. 23 procent av påstigningarna var på tunnelbana, 13 procent på tåg, 11 procent på spårväg och 1 procent på fartyg.

Kollektivtrafiken är alltså viktig för många av oss - och med rätta ställer både medborgare, samhällsplanerare och klimatet krav på oss beslutsfattare att vi fattar framtidsinriktade beslut, prioriterar klokt och fördelar resurser på ett rättvist sätt.

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel på ett enkelt sätt ska förbättras och transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Den måste självklart vara anpassad efter de förutsättningar som råder i landets alla olika delar. En väl anpassad kollektivtrafik ger människor en geografisk tillgänglighet på ett energieffektivt och långsiktigt hållbart sätt.

Fru talman! För oss socialdemokrater är en väl fungerande kollektivtrafik med hög kapacitet avgörande för samhällsutvecklingen och för att människors vardag ska kunna gå ihop. Ett ökat kollektivtrafikresande behövs dessutom för att hantera en av våra stora utmaningar där vi har satt tydliga mål, nämligen att minska transportsektorns klimatpåverkan. Vår tydliga ambition är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

I regeringens skrivelse En klimatstrategi för Sverige framgår att andelen transporter med låga utsläpp av växthusgaser behöver öka för att vi ska klara det högt ställda klimatmålet för transportsektorn till 2030.

Med en bättre kollektivtrafik stärks och förstoras också utbildnings- och arbetsmarknadsregionerna i Sverige. Det blir enklare att söka ett nytt jobb eller gå en utbildning i grannlänet. Med en utbyggd kollektivtrafik blir det också mer attraktivt för människor att bo kvar eller varför inte bosätta sig på nya ställen.

Dessutom är ökade resurser till järnvägsunderhållet, medfinansiering av nyinvesteringar i kollektivtrafik genom stadsmiljöavtal och införande av en elbusspremie några ytterligare av de kollektivtrafiksatsningar som den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort sedan den tillträdde.

Och, fru talman, det är faktiskt nu det händer! Efter åratal av eftersatt underhåll genomförs nu den största infrastruktursatsningen i modern tid. Vi ser hur omställningen pågår för fullt runt om i landets kommuner och län. Det erbjuder på sikt människor fler möjligheter, det ökar klimatnyttan och det ger också fler jobb. Det är helt enkelt väldigt bra för Sverige.

Kollektivtrafiken är också ett område som är särskilt intressant för innovationsupphandling. Eldrivna bussar är ett exempel där kommuner, kollektivtrafikmyndigheter och fordonstillverkare kan samverka för att driva utvecklingen framåt. Innovativa produkter och tjänster kopplade till kollektivtrafik kan dessutom innebära ökade exportmöjligheter.

I det sammanhanget är jag som socialdemokrat från Göteborg väldigt glad över att min stad har gått före såväl i klimatarbete som i att just ha denna goda samverkan med mellan fordonstillverkare, kommun, kollektivtrafikmyndigheter och universitet. Electricity är ett av de initiativ som rullar nu i stan, och det är mycket roligt att se när man är i Göteborg.

Fru talman! Att ligga i framkant i de här frågorna är skarpt, det är klokt och det är modernt. Verklig samhällsbyggnad kräver ett uthålligt politiskt ledarskap oavsett om det sker på den lokala, regionala eller internationella nivån. Socialdemokraterna och regeringen tar såväl utmaningen om människors behov av att transportera sig och om att hela Sverige ska leva som klimatutmaningen på allvar. Jag är därför stolt över att tillhöra ett parti och dessutom företrädas av en regering som gör tydliga satsningar på dessa områden under kommande år.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande TU13 om kollektivtrafik i dess helhet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Elin Gustafsson, Teres Lindberg och Anna-Caren Sätherberg (alla S).


Anf. 110 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det är inte ofta som man får så mycket beröm, så jag tänkte att jag får passa på att gå upp hit till talarstolen och säga tack. Det är ju vår budget som ligger nu, och Göteborg styrs av Alliansen och i Västra Götaland styr Alliansen för andra perioden i rad. Ute i landstingen är det numera ett landsting som styrs av Socialdemokraterna. Jag är alltså väldigt tacksam för de fina orden om att det är nu det händer. Det är bra att vi också är så eniga i trafikutskottet om att kollektivtrafik är viktigt.

Jag blev nästan lite rörd när jag lyssnade på dig. Stort tack!


Anf. 111 Johan Büser (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Fru talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen har verkat i snart fem år. Det är möjligt att er budget som en parentes har gått igenom det här året. Det beklagar jag, därför att den utelämnade en hel del satsningar. Jag noterar att det är vår regering, den socialdemokratiskt ledda regeringen, som genomför den största infrastruktur- och järnvägssatsningen i modern tid. Det är under vår regering, efter decennier av utflaggning i den svenska sjöfarten, som vi nu ser hur inflaggningen ökar efter att regeringen fick ett tonnagebeskattningssystem till stånd.

För att nämna ett exempel, när du nu slår dig för bröstet vad gäller Västra Götalandsregionen, beklagar jag att Alliansen nedprioriterar kollektivtrafiken genom att chockhöja biljettpriserna med 135 kronor i månaden. Förklara för mig, Magnus Jacobsson, hur det gör det lättare för vanligt folk att välja kollektivtrafik!

(Applåder)


Anf. 112 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag återgår till det enkla faktum att ni hade tre budgetar och vi en under förra mandatperioden, vilket i sig är intressant. Den här mandatperioden kanske blir likartad. Den budget som just nu ligger är vår.

När det gäller Västra Götaland vet du lika väl som jag att där pågår stora satsningar, och det är klart att det kostar pengar att bygga ut kollektivtrafik. Det pågår satsningar i Göteborg och i hela vårt område, och tyvärr, det där är ett dilemma. Tittar vi exempelvis på Stockholm, där vi har en stor befolkning på förhållandevis liten yta, har man en bättre kollektivtrafik än vad vi har. Vi ser samma fenomen i Skåne - man har en bättre kollektivtrafik än vad vi har i Västra Götaland.

Det som är spännande är att den här starka enigheten om att satsa på kollektivtrafik ändå finns, så jag återgår faktiskt till att säga tack. Jag tyckte att det var ett väldigt fint anförande där du lyfte fram allt det positiva som sker.


Anf. 114 Johan Büser (S)

Fru talman! Jag tycker att det är jätteroligt att vi under förra mandatperioden till exempel fick till stånd de gemensamma klimatmålen. Det beslutet tog vi brett politiskt sett i den här kammaren. Det gläder jag mig åt. Vi har ett ambitiöst mål om att sänka transportsektorns utsläpp, och målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland är också någonting som jag hoppas att Kristdemokraterna rimligtvis står bakom.

Jag kan dock inte låta bli att beklaga att man ofta under borgerligt styre höjer biljettpriser för vanligt folk i kollektivtrafiken. Jag beklagar att man historiskt sett har genomfört skattesänkningar i stället och att underhållet varit eftersatt under många år - också under regeringen Reinfeldt.

Nu när vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid och ser hur den svenska inflaggningen återigen ökar i sjöfarten är det jätteroligt att Kristdemokraterna gläds åt det. Jag gläds också åt om vi kan kroka arm framöver och bygga ut kollektivtrafiken i Sverige. Jag tror att det behövs för att hela landet ska kunna leva och för att våra städer ska kunna utvecklas. Vi har en regering inte bara för motorvägar utan också för vanligt folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

(Applåder)


Anf. 115 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Kollektivtrafiken har en avgörande roll i omställningen till ett hållbart transportsystem, vilket är fullständigt nödvändigt om vi ska kunna nå våra klimatmål och hejda klimatförändringarna.

Att resa tillsammans innebär ett mer energi- och yteffektivt sätt att resa. Det är alltså både miljövänligt med kollektivtrafik och leder till minskad trängsel och mer attraktiva städer. Dessutom väljer en stor andel av Sveriges kommuner och regioner att köra kollektivtrafiken på hållbara bränslen som biogas eller el.

Regeringens mål i En klimatstrategi för Sverige är att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025 i riktning mot att på sikt fördubbla andelen gång, cykel och kollektivtrafikresenärer.

För att få fler att resa kollektivt behöver vi göra kollektivtrafiken både mer tillgänglig och mer attraktiv. Kollektivtrafiken behöver ha en ökad kapacitet, nå rätt målpunkter och erbjuda täta avgångar så att resenärerna har möjlighet att resa när de önskar. Dessutom är punktligheten avgörande för att tilliten till kollektivtrafiken ska öka.

Det behöver vara enkelt och attraktivt att välja kollektivtrafiken framför resor med mindre hållbara transportsätt som bil. För Miljöpartiet har det varit viktigt att vi i den nationella planen säkrar stadsmiljöavtalen som ger möjlighet till medfinansiering i kollektivtrafikåtgärder i kommunerna. 1 miljard per år under den kommande planperioden kommer att göra det möjligt att investera i såväl bussfiler som hela system för BRT, alltså bus rapid transit, och spårväg.

I augusti 2019 beräknas spårvägen i Lund öppnas. För att vi under min tid som ansvarigt kommunalråd i Lund skulle kunna fatta beslutet om utbyggnad av spårvägen var stadsmiljöavtalen helt avgörande. Förutom oss rödgröna partier var det Liberalerna som var framsynta nog att förstå att det var värt att satsa på spårburen trafik.

Rätt kollektivtrafikslag på rätt plats är viktigt för att få till den kapacitet som kan ta emot både dagens och framtidens resenärer. Grunden i många städer är såklart stadsbussen, men i stråk där det behövs en högre kapacitet är spårvägen viktig. Framöver vill vi i Miljöpartiet se att fler städer nyttjar möjligheten att satsa på spårväg. Det kan handla om städer som Malmö och Helsingborg, som har varit en del i projektet Spårvagnar i Skåne och därmed har påbörjat en planering, såväl som städer som Uppsala som har gjort bedömningen att spårvägen inte bara löser ett transportproblem utan också är en viktig del i stadsutvecklingen.

I Lund märkte vi tydligt hur beslutet om spårvägen möjliggjorde en stadsförnyelse som ökade investeringsviljan i bostäder och verksamheter längs stråket samtidigt som vi fick en välbehövlig upprustning av stadsrummet. På detta sätt liknar investering i spårväg faktiskt investeringar i tunnelbana och hela järnvägssystem. Det drar till sig investeringar och skapar utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Tunnelbanor erbjuder såklart en än högre kapacitet än spårvägen och är en bra lösning för stora städer med många invånare.

Att bygga ut kollektivtrafiken räcker dock inte. För att locka nya resenärer till kollektivtrafiken är det viktigt att inte låta sådana saker som osäkerhet kring hur man löser biljett bli ett hinder. Vi som reser ofta med kollektivtrafiken kan tycka att det är lite märkligt att vi ska behöva ha ett antal olika appar och kort för att kunna ta oss fram genom Sverige. Därför behöver vi ett nationellt biljettsystem som underlättar resandet både för oss som reser ofta och för den som reser med kollektivtrafiken vid enstaka tillfällen. På så sätt kan vi få fler att inse att kollektivtrafiken är ett bekvämt, säkert och miljövänligt alternativ till bilen.

Frågan om ett nationellt biljettsystem finns med i januariavtalet och bereds just nu i Regeringskansliet. Ett första steg blir enligt ansvarig minister Tomas Eneroth att tillsätta en utredning för att mejsla fram formerna för ett nationellt biljettsystem. För Miljöpartiet är det viktigt att ett uttalat mål med ett nationellt biljettsystem är att öka kollektivtrafikresandet. Men det är också viktigt att man ska kunna koppla på exempelvis hyr- eller lånecykelsystem på biljettsystemet, för att det ska gå att lösa hela resan, från dörr till dörr.

Fru talman! Jämställdhet i transportsektorn är en viktig fråga. Det är fortfarande på det sättet att kvinnor reser mer med kollektivtrafik än män. Samtidigt är män överrepresenterade bland dem som planerar och beslutar om kollektivtrafik. Det ökar risken för att kvinnors behov inte tillgodoses i tillräcklig utsträckning. Utskottet understryker därför att transporter är grundläggande för vår vardag och att jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempelvis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning.

Fru talman! I betänkandet behandlas också frågan om färdtjänst, det vill säga kollektivtrafik för dem som på grund av någon funktionsnedsättning inte kan nyttja den reguljära kollektivtrafiken. Som tidigare ordförande i en teknisk nämnd som hade ansvar för kollektivtrafik- och färdtjänstfrågorna har jag på nära håll fått se utmaningarna med att få en fungerande färdtjänst när en upphandlad leverantör inte levde upp till avtalad kvalitet. Vi som offentliga upphandlare hade då ett begränsat handlingsutrymme då varken dialog eller viten hjälpte. Konkurrenssituationen var också så begränsad att det var svårt att hitta en annan utförare.

Jag är därför glad att regeringen i mars 2017 utsåg en särskild utredare för att analysera reglerna för särskilda persontransporter, exempelvis färdtjänst och sjukresor.

För vissa resenärer är vanan att köra bil så stark att de inte ens överväger att ta kollektivtrafiken, trots att möjlighet finns. Vi behöver därför locka fler bilresenärer att bryta invanda beteenden och pröva kollektivtrafiken. Beteendeförändring och mobility management är viktiga delar för att ställa om till mer hållbara transporter.

Andra resenärer har inte möjlighet att resa kollektivt, hur gärna de än skulle vilja. Att kollektivtrafiken främst finns i områden där det finns ett gott underlag av resenärer är naturligt. Men med utvecklingen av nya fordon och resande som tjänst finns potential för att utveckla kollektivtrafiken även på landsbygden. Det kommer utskottet att studera närmare i en forskningsöversikt av mobilitet på landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafik

Att bygga ett samhälle där den miljövänliga kollektivtrafiken är stommen och förstahandsvalet vid resor är kanske den viktigaste delen i att minska transportsektorns klimatutsläpp. Miljöpartiet kommer därför att på såväl nationell som lokal och regional nivå verka för ökad kollektivtrafik. Hög kapacitet, täta turer, attraktiva restider, punktlighet och komfort är alla viktiga delar i att skapa en attraktiv kollektivtrafik. För att skapa ett hållbart, attraktivt och modernt samhälle är kollektivtrafiken stommen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 maj.)

Beslut

Nej till motioner om kollektivtrafik (TU13)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kollektivtrafik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat utredningar och översyn som är påbörjade eller har genomförts. Motionerna handlar bland annat om biljett- och betalsystem, färdtjänst och ökad kollektivtrafik.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.