Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Herr talman! I detta betänkande föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, dels antar regeringens förslag till ändringar i bokföringslagen, revisionslagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Det är, liksom när det gäller det betänkande vi debatterade nyss, ett enigt KU som står bakom detta betänkande, och regeringens lagförslag har inte mött invändningar i någon motion. Jag ska försöka fatta mig kort, men jag finner det ändå vara värt att nämna något om det här betänkandet.

Bakgrunden till betänkandet är: Under hösten 2014 antogs EU:s förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, även kallad EUPP-förordningen. Fortsättningsvis kommer jag att kalla den för förordningen. Genom förordningen införs två nya europeiska associationsformer: politiska partier och politiska stiftelser. Det förutsätts att en organisation har ställning som ett europeiskt politiskt parti eller en stiftelse för att kunna få finansiering från EU:s allmänna budget. Syftet med förordningen är att ge partier och stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på europeisk nivå. Regelverket påverkar enligt betänkandet inte nationella partier eller stiftelser.

Herr talman! Förordningen är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat, och den ska inte inkorporeras eller transformeras till nationell rätt. Däremot behöver svensk rätt anpassas till förordningen i vissa delar. Regeringen föreslår därför att de nationella bestämmelser som föranleds av EUPP-förordningen så långt som möjligt inordnas i det befintliga regelverket och att de bestämmelser som inte kan föras in i befintliga lagar förs in i en ny lag som kompletterar förordningen.

I betänkandet dras vissa paralleller till svenska ideella föreningar. I svensk rätt anser man att politiska partier rent associationsrättsligt är att betrakta som ideella föreningar. De krav som ställs på en sammanslutning för att den ska kunna registreras som ett europeiskt politiskt parti i fråga om stadgar och förvaltning gör att den enligt ett svenskt synsätt är att bedöma som en ideell förening. Vidare konstaterar regeringen att europeiska politiska stiftelser har ett uttalat ideellt syfte och att de även i övrigt har stora likheter med ideella föreningar.

Av dessa anledningar, herr talman, föreslås det att ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse i svensk rätt ska jämställas med en ideell förening. Men de ska till skillnad från ideella föreningar i allmänhet alltid vara bokföringsskyldiga och avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare ska endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kunna vara revisor i ett europeiskt politiskt parti eller i en europeisk politisk stiftelse. Enligt betänkandet bör skyldigheten att upprätta en årsredovisning regleras i bokföringslagen eftersom närliggande lagar, såsom årsredovisningslagen och revisionslagen, på så vis blir automatiskt tillämpliga på europeiska politiska partier och stiftelser.

Slutligen, herr talman, ska jag bara nämna att europeiska politiska partier och stiftelser i betänkandet föreslås att behandlas som egna skattesubjekt, då dessa föreslås ha juridiskt erkännande och rättskapacitet i alla medlemsstater. Ändringar föreslås därför ske i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen för att skapa en skatterättslig anpassning till dessa två nya associationsformer.

De lagändringar som nämns i betänkandet föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som förordningen ska börja tillämpas.

Mot bakgrund av detta korta anförande, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)