Public service-frågor

Debatt om förslag 11 april 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 151 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Vi har i dag att debattera kulturutskottets motionsbetänkande rörande public service-frågor. Det är frågor som engagerar många, såväl ledamöter som väljare.

Fru talman! Public service ska vara en demokratisk nyttighet för alla som bor i det här landet, även för dem som inte alltid direkt använder tjänsterna. För att göra en slarvig liknelse kan man säga att de allra flesta vill att brandkåren kommer när det behövs, även om man själv inte nyttjar räddningstjänsten särskilt ofta eller ens alls.

Så ska det också vara gällande public service. Folket ska vilja ha public service även utöver tider när det, så att säga, brinner i knutarna. Detta handlar i grund och botten om legitimitet, något som i dag inte alla känner att public service har. Detta måste tas på allvar.

Public service-frågor

Fru talman! I höstas beslutade riksdagen om en ny finansieringsmodell, där tv-avgiften ersattes med en public service-skatt. Även om vi moderater i grunden är positiva till den nya modellen finns det i dag mycket att säga om den process som föranledde riksdagens beslut.

Det kan ifrågasättas varför beslut om finansieringsmodell inte föregicks av diskussion och beslut om public service-uppdraget och innehållet. Det borde åtminstone ha ingått i en samlad process, där såväl finansiering som reglering av public service behandlades i ett helhetsperspektiv. Detta ska i stället ske nu, framåt sommaren, när S-MP-regeringen avser att lägga en proposition på riksdagens bord om just detta. Det är dock helt bakvänt; beslutsordningen skulle ha varit en annan.

Fru talman! Den förändrade finansieringsmodellen för public service måste upplevas ha hög legitimitet hos befolkningen för att vara långsiktigt hållbar. Nuvarande finansieringsmodell innebär att det finns en risk att det byggs upp ett överskott på public service-kontot om intäkterna av skatten överstiger den medelstilldelning som anges i sändningstillståndet, vilket inte är en särskilt klok ordning.

En grundläggande princip måste alltid vara att beskatta folket så lite som möjligt. Överbeskattning är alltid fel, särskilt i ett land som Sverige, som redan tyngs av ett av världens högsta skattetryck.

För att komma till rätta med risken för att stora överskott byggs upp vill vi moderater att tillgångarna på public service-kontot balanseras årligen och att en automatisk justering av public service-skatten införs så att skattebetalarna inte tvingas betala mer än vad som tilldelas public service-bolagen.

Fru talman! Det finns också en annan del som bör lyftas i fråga om legitimitetsaspekten vad gäller den nya public service-skatten. I det tidigare finansieringssystemet avsattes en del av den dåvarande radio- och tv-avgiften för bolaget Radiotjänsts kostnader, dels för att administrera avgiften, dels för att Radiotjänst skulle utföra den beryktade avgiftskontrollen. För att säkra en långsiktigt hållbar finansieringsmodell med hög legitimitet hos befolkningen vill vi att de medel som frigörs när Radiotjänst nu läggs ned i stället används för att sänka public service-skatten. Så undviker vi överbeskattning också i denna del.

Fru talman! En annan, helt avgörande aspekt vad gäller legitimiteten hos folket för public service handlar om opartiskheten och sakligheten i det som publiceras.

Granskningsnämnden för radio och tv finns för att pröva om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Enligt sändningstillståndet ska sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i radio och tv.

Fru talman! Utan att värdera enskilda ärenden som behandlats konstaterar vi moderater, som sagt, att kravet på opartiskhet och saklighet har väckt stor debatt - en debatt som förtjänar att tas på allvar.

Granskningsnämndens verksamhet måste alltid präglas av offentlighet och tydlighet. Det innebär bland annat att högre krav bör ställas på att de beslut som granskningsnämnden fattar alltid ska vara motiverade.

Vi moderater menar att det inte sällan brister i dag vad gäller avslagsbesluten. Det finns starka skäl för att granskningsnämnden får ett tydligare utredningsansvar än den har i dag. Det skulle skapa bättre förutsättningar för beslut som vilar på korrekta fakta och relevanta omständigheter, jämfört med ett system som bygger på att den anmälande partens uppgifter sätter ramen för granskningsnämndens prövning. Kravet på att ett fällande beslut ska offentliggöras bör förtydligas så att offentliggörandet alltid blir lika tydligt som den klandrande rapporteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Vi lär få anledning att återkomma till också denna del under sommaren och hösten när nästa public service-proposition läggs på riksdagens bord.

Fru talman! Ett förslag som berör public services opartiskhet och oberoende som vi moderater dock vill lyfta redan nu är det om sponsring i public service.

Public service ska stå oberoende från såväl politisk som kommersiell påverkan. En grundprincip i sändningstillstånden är därför att programföretagen inte får sända reklam och sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit programföretagen direkt.

Trots detta finns ett undantag för SVT att sponsring får förekomma vid högst 20 evenemang per år, detta för att SVT ska kunna sända attraktiva sportevenemang som förutsätter sponsring. Att SVT får sända 20 sponsrade evenemang per år kan tyckas rimligt, men i realiteten innebär det betydligt mer. Varje evenemang kan innehålla ett större antal enskilda sändningar. Detta är i grunden ett problem. Att man i den ena sändningen täcker över varumärken på kläder och skyltar för att i den andra mata ut direkta sponsringsinslag riskerar att skada bolagets trovärdighet och rimmar illa med kravet om kommersiellt oberoende.

För att stärka förtroendet för public services oberoende föreslår vi moderater, tillsammans med våra vänner i Kristdemokraterna, att regeringen ser över möjligheterna att i kommande sändningstillstånd begränsa möjligheterna till sponsring för SVT så att sponsring endast sker i undantagsfall.

Fru talman! Självklart står vi moderater bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 om sänkt public service-skatt till följd av nedläggningen av Radiotjänst i Kiruna.


Anf. 152 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Sedan fyra månader tillbaka betalar alla vi som har en förvärvsinkomst en public service-skatt. Den har vi diskuterat länge, inte minst förra året.

I det här betänkandet har vi totalt fyra reservationer och ett särskilt yttrande. Jag står bakom alla men yrkar i dag bifall endast till reservation 5.

Diskussionen om sponsring har framför allt varit en fråga som Moderaterna och Kristdemokraterna har drivit. Vi har länge inom vår partigrupp också sneglat på argumenten men inte landat i samma slutsats som M och KD. Jag vill däremot föra fram vår glädje över att man i slutet av beredningen inför den här debatten valde att stryka ordet "kraftigt". Det var inte tillräckligt för oss för att denna gång stödja reservationen, men vi kommer att fortsätta med att arbeta fram den bästa formuleringen. Vi valde som sagt aktivt att inte ställa oss bakom reservationen eftersom vi i dag har en annan syn på sponsring.

SVT har ett undantag på 20 evenemang där man får ha sponsring. Sverigedemokraterna driver dessutom frågan om införandet av en evenemangslista, där argumentationen "kraftigt begränsa möjligheterna till sponsring" inte riktigt hänger ihop. Public service-bolagen ska givetvis, och alltid, använda sina numera skattefinansierade medel med varsamhet. Där har vi inte ändrat åsikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Fru talman! En nyhet från vår sida i årets public service-motion är att vi föreslår en utredning med utgångspunkt i att utreda möjligheten att slå samman bolagen till ett public service-bolag.

Det är unikt att ha tre public service-bolag. Runt om i vår omvärld har man ett bolag, inte minst i våra grannländer. Ge mig ett exempel på varför tre bolag skulle göra ett bättre arbete än ett bolag! Är tre bolag en garant för att saklighet upprätthålls och för ett högkvalitativt innehåll?

I den medievärld vi i dag lever i, med snabb teknikutveckling, nya enheter och nya medievanor, är det inte mer än rimligt att utreda en möjlig sammanslagning. För helt ärligt: SVT gör inte bara rörlig bild i dag. Sveriges Radio gör inte bara ljud i dag. Vad som är tv och vad som är radio går i dag knappt att urskilja.

Jag vet att bolagen redan har gjort en del sammanslagningar internt, exempelvis genom vissa gemensamma administrationsavdelningar. Men vi tror att ett gemensamt public service-bolag skulle slippa dubbelrapportering samt få en större effektivisering och enklare urskiljning. Det är det vi vill att den här utredningen ska titta på.

Utskottets ställningstagande under punkten Ägarförhållanden håller vi med andra ord inte med om. Vi har även en reservation på området, reservation 5, som jag har yrkat bifall till.

Utskottet menar att "nuvarande ägarfunktion tillsammans med kommande förändringar i styrelserepresentationen skapar förutsättningar för att säkerställa public service med hög integritet". Vidare menar man att "programverksamheten gynnas av att det finns tre programföretag i Sverige".

Jag vill hävda att den tiden är förbi. När vår mediekonsumtion förändrats radikalt och helt suddat bort gränsdragningen mellan tv, radio, dator, mobiltelefon, pekplatta, till och med klocka och så vidare är det förlegat att fortfarande tänka att man har tv för bild, radio för ljud och dagstidningar för text.

Alla pratar om ett förändrat medielandskap. Är det då inte dags att även utskottet gör detsamma och hänger med i utvecklingen?

Fru talman! På senare år har vi kunnat se att tilliten till public service sjunker, även om den fortfarande är väldigt hög jämfört med många andra mediebolag. Det har jag nämnt flera gånger. Jag har också belägg för det, även om många ifrågasätter siffrorna.

Debatten om public service går fortfarande varm utanför dessa väggar. Det kan anses anmärkningsvärt att då inte alla partier, återigen, är representerade i dagens debatt.

Många borgliga debattörer kritiserar public services vänstervridning. De borgliga partiernas förslag på åtgärder lyser med sin frånvaro. Det är väl där problemet ligger: Det finns inga förslag för att bemöta dessa problem. Har man konkreta förslag på ett oberoende public service, eller är man för orolig för att våga ta debatten?

Debatten om huruvida public service är opartisk eller saklig har pågått och lär pågå en lång tid framöver.

Fru talman! För oss är det viktigt att värna saklighet och opartiskhet. Det har jag också nämnt i tidigare public service-debatter i denna kammare. Detta uppnås bäst genom transparens och genomsyn av verksamheten. Ett självreglerande system är det vi i slutändan vill uppnå med våra förslag - ett system som självt reglerar sina problem, självt märker sina brister och självt arbetar förebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Avslutningsvis vill jag bara kort nämna något om "räkna webben". Jag är glad att det äntligen är under process att åtgärda den här frågan. Jag hoppas att det blir ett tillräckligt bra resultat som även gör bolagen nöjda. För som sagt: Det ter sig märkligt att man endast kan anmäla innehåll via en kanal - apropå nya medievanor!


Anf. 153 Per Lodenius (C)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nr 6.

Fru talman! Enligt sändningstillstånden för bolagen inom public service ska programföretagen präglas av folkbildningsambitioner. Genom att begränsa användandet av det producerade materialet till egna kanaler begränsas just dessa ambitioner och möjligheter. För att öka allmänhetens och andra mediers utnyttjande av det public service-material som Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion producerar behövs en förändring av deras öppenhet och tillgänglighet. Därför bör regeringen, som jag yrkar på i min reservation, se över förutsättningarna för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion att, så långt som det är möjligt, tillgängliggöra sitt journalistiska public service-material för fri användning.

Detta är inte minst viktigt då vi sedan årsskiftet har ersatt den tidigare tv-apparatsavgiften med en public service-avgift. Det är ett viktigt och riktigt beslut. Men det är också ett beslut som ställer krav på public service-bolagen, och kanske ännu mer på oss politiker, att fortsätta vara tydliga med vikten av public service-bolagens oberoende.

Fru talman! Jag vill med mitt anförande visa på varför oberoende public service är viktigt för vårt lands demokrati. Även om du inte aktivt tar del av public services innehåll fyller public service en funktion för dig, för det samhälle du lever i och för din möjlighet och rätt att leva i en demokrati där yttrandefriheten värnas.

Fru talman! För att vi ska ha en fungerande demokrati behöver vi som bor i landet vara engagerade och deltagande. Det behövs inte minst för att alla medborgare ska kunna bevaka och följa med i vad beslutsfattare på olika positioner beslutar och också kunna vara med och påverka besluten. Men för att man ska kunna vara engagerad måste man också vara informerad. Då behöver vi både public service och kommersiella medier, sida vid sida. En förutsättning för att vi ska ha en levande demokrati är att det finns tillgång till oberoende medier med resurser, möjligheter och kompetens för att kunna producera och visa granskande journalistik.

Public service har en särskild roll i detta medielandskap. Det är en roll som bland annat handlar om att vara en oberoende aktör med stor integritet. Det handlar om att vara oberoende av politisk styrning och kommersiella intressen. Det är självklart en balansgång och ett uppdrag som hela tiden prövas och utvärderas. Man måste också vara tillgänglig för dem som ska ta del av innehållet, oberoende av vilka funktionsförutsättningar tittare eller lyssnare har.

Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Public service behövs, återigen, sida vid sida med de privata aktörerna för att ge en mångfald av perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Samtidigt är ett fortsatt brett uppdrag för public service centralt för att utbudet ska vara relevant för många i Sverige. Den kultur och underhållning som public service-bolagen producerar och förmedlar - det gäller också idrottshändelser - ger också en bild av vårt samhälle och en möjlighet att stärka vårt samhälle. Den ger även möjlighet för olika grupper i vårt samhälle att ta del av och förmedla sin egen historia och kultur. Det är alltså både en möjlighet att skapa kunskap om och förståelse för sin egen historia och situation och en möjlighet att öka kunskapen och förståelsen hos andra i vårt samhälle.

När man tar del av public service-bolagens program på deras egna plattformar blir man påmind om vad mer man kan ta del av när det gäller utbudet från public service. Det kan handla om ett samhällsprogram som man annars hade missat eller om en nyhetssändning eller ett nytt kulturellt uttryck som man annars inte hade kommit i kontakt med. Att public service har ett brett uppdrag är därför en förutsättning för att public service också fortsättningsvis ska vara relevant i vårt samhälle och i det snabbrörliga medielandskapet. Här vill jag passa på att särskilt lyfta fram Utbildningsradion, UR, som med sitt unika uppdrag att utbilda och bilda utgör en viktig del av public service.

Fru talman! Demokratin värnas genom de oberoende public service-bolagens granskningar av makten och samhället, till nytta för oss alla som bor här.

En parlamentarisk kommitté har utrett kommande tillståndsperiod för public service-företagen. En utredning lämnades till regeringen vid midsommar förra året. Vad jag förstår jobbar nu regeringen med att ta fram en proposition på området. Jag förväntar mig, och har också förstått, att det är ett arbete som kommer att ske i nära samarbete med oss övriga partier i riksdagen. Som jag ser det är det viktigt att, så långt det är möjligt, ha en samsyn kring public service. I utredningen var vi inte helt överens i alla delar, men utredningen är en bra och tydlig grund att stå på. Det hoppas jag att regeringen tar fasta på i det fortsatta arbetet med den viktiga frågan om public service.


Anf. 154 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag ställer mig bakom Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 4.

Jag kan inte låta bli att se tillbaka på public services historia - särskilt tv-historien i Sverige. Första visningen av television för allmänheten ägde rum i december 1930 på SF:s biograf Röda Kvarn här i Stockholm.

I december 1935 visade Stockholms-Tidningens kontor vid Slussen i Stockholm och Dagens Nyheters kontor vid Sankt Eriksplan synradion.

I november 1938 visade Stockholms-Tidningen i samarbete med svenska Philips levande fjärrbild med ljud på Kungsgatan i Stockholm.

År 1946 reste två assistenter vid Kungliga Tekniska högskolan till USA för att studera televisionens framtidsmöjligheter. När de kom hem konstaterade de i en reserapport att "tiden nu får anses mogen att även i Sverige börja bearbeta olika sidor av televisionstekniken".

År 1951, detta nådens år, tillsatte regeringen en statlig utredning som fick öknamnet Televisionsfördröjningskommittén. Varför detta märkliga namn? Motståndet mot tv var hårt. Filmbolagen, som också ägde biograferna, protesterade mot att folk skulle kunna se film hemma. Hur skulle det gå för alla biografer? Tidningsutgivarna var rädda för att förlora reklamintäkter om tv:n skulle släppas fri. Föreningsfolket klagade också: Tv:n skulle försoffa svenskarna och få alla att sitta hemma, äta småkakor och titta på naturprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Lösningen blev att man inte skulle sända så mycket tv och att onsdagar skulle vara fria från sändningar. Just onsdag var den populäraste föreningsdagen. Därför skulle just den dagen hållas tv-fri.

Men sedan hände det. Det var fotbolls-VM på hemmaplan 1958 som fick folk att använda sina sparpengar för att köpa en tv-apparat. Själv gick jag in till grannen.

Det fanns ett motstånd mot televisionen bland de svenska politikerna också, särskilt i det regeringsbildande socialdemokratiska partiet, allt enligt historiebeskrivningen. Men motståndet minskade med tiden.

Under slutet av 1960-talet diskuterades frågan om en andra tv-kanal flitigt. Näringslivet och de borgerliga ville att den nya kanalen skulle finansieras med reklam för att garantera konkurrensen. Socialdemokraterna ville att även den andra tv-kanalen skulle vara reklamfri och drivas av Sveriges Radio, främst med tanke på dagstidningarnas annonsförsäljning. Och så blev det.

Den 5 december 1969 startade TV2. Den första tv-kanalen fick namnet TV1. Dessa två kanaler skulle konkurrera, även om de tillhörde samma företag. TV2 fick omgående stämpeln "vänstervriden", vilket inte heller dementerades.

Fru talman! Public service har höga förtroendesiffror bland befolkningen. Objektiviteten och oberoendet är A och O för att dessa ska bibehållas. Public service ska stå oberoende från såväl politisk som kommersiell påverkan. Det är viktigt.

Frågan om public services oberoende kommer att behandlas i den utredning som bland annat analyserar om programföretagens oberoende är tillräckligt eller om det bör stärkas i grundlagen. Det är ett viktigt arbete.

Fru talman! Vi kristdemokrater har tillsammans med Moderaterna en reservation på området sponsring. Tv får genom den nya avgift som tas upp via skattsedeln runt 8,4 miljarder per år, alltså ungefär samma summa som under det gamla faktureringssystemet. Är det då nödvändigt med sponsring?

Låt mig säga så här: Vi kristdemokrater vill att regeringen ser över möjligheterna för SVT när det gäller sponsring i det kommande sändningstillståndet för 2020-2025. Vi vill att sponsringen sker i undantagsfall.

Vi vill dock inte ta bort möjligheten till sponsring. Varför? Många av oss minns när den kommersiella kanalen TV3 tog över hockey-VM och många som inte hade den kanalen missade ishockeyn. Värre var de effekter som detta fick på ungdomars intresse att spela ishockey. Intresset sjönk i och med att så många missade sändningarna.

Jag kan därför förstå att SVT ur ett folkligt perspektiv behöver sponsormedel för att betala enormt dyra evenemang, och jag vill att OS och liknande stora evenemang sänds på Sveriges Television.

Fru talman! Oberoendet, objektiviteten, finansieringen och att politiken ska hålla sig på ett lämpligt och rimligt avstånd är viktiga frågor för människors förtroende för public service. I kommande proposition om public service kommer frågan om SVT:s vidgade uppdrag om förhandsprövningar och nya tjänster. En sak är säker: Public service har ett viktigt uppdrag som vi kristdemokrater i Sveriges riksdag ställer oss helt bakom.


Anf. 155 Lawen Redar (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Fru talman! Den 20 december 2016 fattade den dåvarande regeringen beslut om att tillsätta en parlamentarisk kommitté. Den hade i uppgift att föreslå nödvändiga förändringar för att public service-bolagen även i det nya, globala medielandskapet ska ha goda förutsättningar för sin verksamhet.

Kommittén skulle inledningsvis föreslå ett nytt finansieringssystem, för att senare i ett tilläggsdirektiv ta ställning till hur public service-bolagens uppdrag ska utformas på kort och lång sikt.

Uppdraget om finansieringssystemet och stärkt oberoende redovisades den 16 oktober 2017. Slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar överlämnades till dåvarande statsråd den 19 juni 2018.

Fru talman! Att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning brukar beskrivas som en metod för att nå bred uppslutning i sakfrågor. Egentligen handlar det dock om att hantera ett flerpartisystem, där den inneboende insikten är att vi har målkonflikter och intressemotsättningar.

Men för att få politiken att handla om sakfrågor och mindre om själva regeringsmakten behöver frågor grundligt analyseras och målkonflikterna mötas. Parlamentariskt sammansatta utredningar med företrädare för samtliga partier har enligt statsvetenskapliga studier visat sig bidra till att höja den allmänna debatten och sätta ramar för det politikområde som ska utredas. Partier som inte sitter i regeringen får dessutom ett inflytande som svarar mot väljarstödet, och spänningen mellan proportionalism och parlamentarism kan på det sättet reduceras.

Detta kräver förstås att partierna bidrar med sitt seriösa engagemang, att det finns ett starkt mandat till företrädarna i kommittén eller utredningen och att de slutliga kompromisserna ligger fast åtminstone över viss tid.

Fru talman! Många hade säkert förvånats om vi socialdemokrater redogjort för den oerhörda process det innebar för oss att slutligen gå med på det solidariska finansieringssystem som sedan blev. Vi var starkt emot det här, vilket kommitténs ledamöter kan intyga. Men det är en av de kompromisser som mitt parti har fått bära och som vi försvarade när riksdagen i november fattade beslut om att införa det, och jag vet att även andra partier har behövt kompromissa och möta intressekonflikter.

I förlängningen blir ändå resultatet något som kan hålla över tid, som höjer den allmänna debatten och som lägger grunden för sakfrågan när vi debatterar public service.

För kulturpolitiken, som än i dag bygger på de strukturer som 1974 års parlamentariska utredning landade i, är det här med parlamentariska utredningar där alla partier ingår någonting nytt. Men när politiska partier tillåter att kortsiktigheten tar över begränsas faktiskt förutsättningarna att utreda ett politikområde och möjligheterna att få frågan och ramarna att hålla över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Sverigedemokraterna har deltagit i den här parlamentariska utredningen för public service. Där har de, liksom alla partier, kunnat reservera sig mot enskilda förslag och samtidigt kunnat använda sitt parlamentariska inflytande för att få igenom politik.

Trots att de har ingått i utredningen, lagt fram förslag och undertecknat slutbetänkandet föreslår de i dag, bara ett halvår senare, att det ska till en ny utredning. Dessutom vet de att det nuvarande sändningstillståndet för public service-bolagen utgår den 31 december 2019. När har man över huvud taget tänkt att en ny parlamentarisk utredning ska komma till stånd? Vilket uppdrag ska en sådan ha, och när ska det genomföras? Det är faktiskt ont om tid.

Fru talman! De nationella mediepolitiska målen anger att politiken på detta område ska stödja yttrandefriheten, värna mångfalden, säkra massmediernas oberoende och tillgänglighet samt motverka skadlig mediepåverkan. De nuvarande sändningstillstånden för SVT, SR och UR utgår från att verksamheterna ska präglas av oberoende och stark integritet och att de ska bedrivas självständigt i förhållande till staten liksom till olika politiska, ekonomiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Jag vill understryka att det finns en bred enighet i vårt utskott om public services centrala betydelse för vårt demokratiska samhälle. Verksamheten bedrivs med god kvalitet, har högt förtroende hos allmänheten och speglar förhållandena i hela landet. Verksamheterna bedriver omfattande barn-, folkbildnings-, minoritets- och kulturuppdrag som medverkar och bidrar till välinformerade, nyfikna och engagerade medborgare.

Ännu viktigare är det att stärka de svenska medieaktörernas roll i en tid när globala medieaktörers intresse också har riktats mot den svenska mediemarknaden och de svenska hushållen. Framväxten av desinformation har kommit till uttryck allt starkare, och behovet av tydlig informationsberedskap vid samhällskriser måste hanteras.

Vi socialdemokrater tycker att den parlamentariska utredningen har gjort ett gott arbete. Man har iakttagit alla de här utmaningarna särskilt.

Vår ambition i det fortsatta arbetet med den kommande propositionen, som redan nu bereds, är att kommitténs slutsatser så långt som möjligt ska efterlevas. Vi tycker att grunden för det som alla partier har varit med och bidragit till är bra.

Sverige kommer i och med detta att gå mot en annan utveckling än många av våra europeiska grannländer, som kraftigt har politiserat public service-debatten i negativ riktning och med kortsiktighet. Dessutom har man skurit ned mycket på dess långsiktiga finansiering.

Med detta sagt vill vi att de svenska mediebolagen i sin helhet ska stå starkt rustade trots en snabb utveckling av det globala medielandskapet och digitaliseringen.

Jag menar att det inte finns någon anledning att föregå arbetet med den kommande propositionen, och därför yrkar jag i dag avslag på samtliga reservationer och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 156 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag kände mig nästan tvingad att begära replik på Lawen Redars anförande.

Det stämmer att vi föreslår en ny utredning. Det har att göra med att vi tyckte att det i den utredning som är färdig fattades frågor redan innan den påbörjades. Inte minst var det frågan om att se över granskningsfunktionen, hur man säkerställer ett sakligt public service och hur man säkerställer ett oberoende public service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Vi har ett annat synsätt på hur oberoende och saklighet säkerställs. Det kan man läsa i vår public service-motion, och jag redovisade en del i mitt anförande.

Det är just därför vi vill ha en ny utredning eftersom vi anser att flera saker fattades i den utredning som är klar. Just därför vill vi ha en ny utredning.

Varför ville inte Socialdemokraterna se helhetsbilden, se över helheten, när möjligheten fanns? Man valde ut vissa saker men glömde bort de mest väsentliga. Varför glömde man bort vissa delar?


Anf. 157 Lawen Redar (S)

Fru talman! Angelika Bengtsson har en mycket märklig inledning i replikskiftet med mig. Det första som utredningen utgår från är hushållens förändrade beteenden i det nya medielandskapet. Man köper inte tv-apparater. Det var så public service-bolagen finansierade sig själva. Vi ser en utveckling där köpen av tv-apparater kraftigt har minskat, och vi behöver säkerställa finansieringssystemet.

Men i takt med att detta blev det första initiativet insåg man att man också behövde ta sig an det som Angelika Bengtsson beskriver som en helhet. Därför finns nu en stor parlamentarisk utredning som har tittat närmare på oberoendet, finansieringssystemet, granskningsdelen och vad uppdraget ska vara.

Den 31 december 2019 ska det införas nya sändningstillstånd. Det finns inte tid att genomföra en ny parlamentarisk utredning där alla partier kommer med sina synpunkter. Är det här ett förslag som över huvud taget kan realiseras? Är det ett verkligt förslag?

Varför använde man inte sin delaktighet i den parlamentariska utredningen till att framföra de åsikterna och vara med och bidra med det man hade? Nu föreslår man något helt annat, vilket jag tycker är synd.


Anf. 158 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Den nya modellen finansieras via skattsedeln. Sverigedemokraterna var först med att föreslå den formen. Vi lade fram det förslaget under flera år i Sveriges riksdag. Det var inte vi som ändrade oss när det gäller finansieringsmodellen.

Vi hade önskat att man hade tittat på helheten innan man tittade bara på finansieringsmodellen. Vi har varit öppet kritiska till den saken. Man skulle ha börjat i andra änden.

Nu blir det att köpa grisen i säcken. Det finns en finansieringsmodell. Den säkerställs först. Därefter ska sakligheten och oberoendet säkerställs. Skulle man inte ha börjat i andra änden? Är det inte det vi borde ha tittat på från första början?

Varför vi har en reservation och vill ha en ny utredning är därför att vi anser man var för sent ute. Man kanske skulle ha börjat tidigare med utredningen. Den skedde verkligen i sista sekund. Det är vad vi ser nu.


Anf. 159 Lawen Redar (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Fru talman! Det här är inte ett seriöst inlägg. Vi har kort om tid. Det ska införas ett nytt sändningstillstånd för samtliga public service-företag den 31 december 2019. Där ska uppdraget framstå klart, och det ska grunda sig, enligt min mening, i den public service-utredning som Angelika Bengtsson själv deltog i. Sverigedemokraterna kunde ha tagit ansvar för vad de tycker, lagt fram förslag och kompromissat med samtliga partier om det de vill införa i takt med det nya sändningstillståndet och finansieringssystemet.

Vi har dragit vårt lass genom att vi har kompromissat. Vi har tittat på var vi kan mötas i de intressekonflikter som har uppstått. Nu är vår ambition att denna proposition vad gäller sändningstillståndet ska landa brett i samtliga partiers gemensamma engagemang.

Angelika Bengtssons parti brukar vara ett parti som hävdar att det inte har makt och inflytande. Partiet fick möjlighet att delta i den parlamentariska utredningen, och det visar återigen att man inte tar uppdraget på allvar.

(Applåder)


Anf. 160 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! Berättelsen om Josefin Nilsson, sångerskan i Ainbusk, som nyligen visades i SVT, lämnar ingen som sett den oberörd. Det är en berättelse om en folkkär artist som misshandlades brutalt av sin pojkvän - en känd skådespelare. Hon gick bort alldeles för tidigt i sviterna efter misshandeln.

Reaktionerna på dokumentären har varit starka och debatten häftig. Ljusmanifestationer har hållits till hennes minne, och människor kräver upprättelse och förändring.

Dokumentären om Josefin Nilsson sätter fingret på ett stort och allvarligt samhällsproblem, nämligen att det finns tusentals kvinnor i Sverige i dag som lever med hennes erfarenheter av våld i nära relationer. Den visar också att SVT, liksom övriga public service-bolag, arbetar aktivt med frågor som verkligen engagerar människor och kan göra skillnad för det offentliga samtalet.

Med sitt breda uppdrag att granska makthavare, spegla förhållanden i hela landet och bedriva ett omfattande barn-, folkbildnings- och kulturuppdrag bidrar public service till att medborgare är välinformerade och kan fatta välgrundade beslut. Detta stärker vårt demokratiska samhälle.

Fru talman! För Miljöpartiet är den viktigaste utgångspunkten i politiken för tv och radio i allmänhetens tjänst att värna public service-bolagens oberoende. Public service måste stå bortom samhällets alla maktsfärer. Detta gäller särskilt den politiska sfären. Public service har ett oerhört betydelsefullt uppdrag att granska riksdag och regering. Det får aldrig råda några tvivel om att denna granskning står oberoende i förhållande till politiken. På så sätt får allmänheten insyn i maktutövningen, och det blir möjligt för allmänheten att utkräva ansvar.

Med glädje minns jag lappen som damp ned i min brevlåda i slutet av förra året då det historiska beslutet om public service-avgiften presenterades för hushållen. För jag är övertygad om att framöver kommer det nya finansieringssystemet att vara bra för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Det ger långsiktiga och stabila finansiella förutsättningar att utveckla en oberoende, granskande verksamhet. Det ska vara en verksamhet som kännetecknas av hög legitimitet, kvalitet och relevans i det moderna, snabbt föränderliga medielandskapet där kampen om människors uppmärksamhet har ökat och konkurrensen från globala medieaktörer likaså.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service-frågor

Den parlamentariska public service-kommitté som tillsattes 2016 fick ett år senare också uppdraget att föreslå hur en ändamålsreglering i ett nytt medielandskap kan utformas på kort och lång sikt. Med tanke på frågans betydelse för vår demokrati är det en styrka att alla partier har deltagit i den parlamentariska utredningen och kunnat hitta vägar framåt i de viktigaste frågorna - Sverigedemokraterna undantaget.

Slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla behandlas för närvarande i Regeringskansliet. Och jag ser fram emot propositionen som kommer i juni månad.

Fru talman! I motionsbetänkandet finns två motioner som handlar om sponsring av program. I dagsläget är sponsringen strikt reglerad. Grundprincipen som nämndes här tidigare är att SVT inte får sända sponsrade program där sponsorbidraget direkt tillfaller bolaget.

Även Parlamentariska public service-kommittén har konstaterat att sponsring utgör ett undantag från den i övrigt icke-kommersiella verksamheten, vilket i grunden innebär att bolagen bör vara restriktiva i användningen av sponsring.

Med tanke på det arbete som pågår inom Regeringskansliet med att utforma förslag om sändningstillstånd för programföretagen under perioden 2020-2025 avstyrker utskottet de motioner som handlar om detta.

Avslutningsvis vill jag betona att public service har en unik roll i medielandskapet och kommer att vara garanten för opartiskhet och saklighet. Till skillnad från kommersiella medier har public service ett krav på opartiskhet inskrivet i tillståndet. I en tid när samhällsklimatet riskerar att polariseras alltmer kan programbolagen vara den samlande kraften i Sverige. Dokumentären om Josefin Nilsson har visat att genom att sända engagerande program som inte väjer för obekväma ämnen kan public service locka stora tittarskaror och berika det offentliga samtalet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Beslut

Nej till motioner om public service-frågor (KrU14)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.

Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.