Punktskatter

Fru talman! Skattereglerna ska utgöra effektiva ekonomiska styrmedel men också främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Vi behöver lägga större vikt vid skatter som korrigerar problem och inte snedvrider ekonomin.

Genom att sänka skatten på det som vi vill ha mer av och höja skatten på det som vi vill ha mindre av når vi dubbla vinster. Denna enkla princip följde vi i Alliansen under våra åtta år vid makten. Vi sänkte inkomstskatter och företagsskatter samtidigt som vi höjde koldioxidskatten och premierade miljöbilar genom bonusar, för att ta några exempel.

Ett annat exempel på åtgärder som centerpartistiska ministrar har varit med och tagit fram var höjningen av kärnavfallsavgiften, i enlighet med riksdagsbeslut. Kärnkraftsindustrin får själv ta kostnaden för verksamheten.

En av de satsningar som Centerpartiet har presenterat för kommande budget är införandet av en grön bilbonus. Förslaget innebär att de som köper bilar som smutsar ned mer får betala lite mer. Samtidigt ger vi en stor bonus till dem som väljer att köpa en klimatsmart bil. På så sätt når vi målen om ett fossilfritt Sverige utan att äventyra villkoren för dem som behöver ha en bil. Det är en enkel, effektiv och bra miljöpolitik. Noterbart är att regeringen på sistone har aviserat ett bonus-malus-förslag för bilar som har lägre ambitionsnivå och ger mindre klimatnytta.

Regeringen har svängt när det gäller skatten på egenproducerad förnybar el. Det är bra att skatten sänks, men den behöver tas bort helt, vilket också Centerpartiet nyligen har fört fram i en motion. Regeringen visar bristande ambitioner i omställningen till fossilfri energiproduktion. Om vi ska nå målet om ett fossilfritt Sverige måste det finnas starkare incitament även för de större producenterna, såsom företag, kommuner och landsting, att installera solceller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Jag ser med stor oro på att regeringen aviserar allt fler skatter som leder till färre jobb samtidigt som den regionala klyvningen ökar. Regeringen fortsätter tyvärr att argumentera för och förbereda ett införande av vad man kallar vägslitageavgift. Det är inget annat än en skatt på avstånd.

En avståndsbaserad kilometerskatt kommer att särskilt drabba företag och människor som bor och verkar på landsbygden. Styrmedel som har ensidigt fokus på avstånd snarare än på bränsle och utsläpp bör av uppenbara skäl undvikas. Miljöeffekten av sådana styrmedel blir mycket liten, eftersom alternativ transportinfrastruktur saknas på många platser i landet.

Vidare står det klart att regeringen avser att införa en skatt på flygtrafik. Det är en skatt som enligt regeringens egen utredning inte kommer att leda till att minska utsläppen, bland annat på grund av att alternativ till flyg vid längre resor ofta saknas. I orter som Visby och Östersund är flyget fortfarande nödvändigt. Vårt land är avlångt, och det saknas möjlighet att nyttja järnvägen i stora delar av landet.

Flygskatten är en skatt som drabbar landsbygden. Den kan leda till att den internationella trafiken förläggs till våra grannländer. Det är en skatt som bidrar till klyvning av landet, och det drabbar konkurrenskraften och därmed jobben.

Fru talman! Det ska vara möjligt för Sverige att driva på i omställningen till det förnybara genom att sänka skatten på biobränslen och därmed stimulera nästa generations fordonsbränslen. Regeringen måste påverka EU angående en förändring av energiskattedirektivet som möjliggör för Sverige och andra EU-länder att skattemässigt stimulera klimatsmarta alternativ.

Låt mig även lyfta fram den alliansgemensamma motionen som finns i betänkandet och som behandlar vissa statsstödskrav på bränsleområdet. Vi konstaterar med oro att företagare vittnar om att den administrativa bördan för företag fortsätter att öka. Regeringen behöver noggrant redovisa de effekter de förändrade lagarna förväntas ha för svenska företagare.

Fru talman! Centerpartiet vill förändra skattesystemet. Vi vill införa regionala skattebaser och vill börja med fastighetsskatten på elproducerande fastigheter. Vi vill decentralisera och flytta makt, befogenheter och beslut närmare människor. Vi vill att kommuner får möjlighet att besluta om trängselavgifter och att intäkterna kommer kommunen till del. Förutsättningarna för att möjliggöra beslut på kommunal nivå om trängselavgifter där användningen av intäkterna beslutas lokalt bör därför utredas.

Fru talman! Slutligen vill jag lyfta fram den centermotion som handlar om att utreda möjligheten att sänka alkoholskatten för små lokala bryggerier. Sveriges förhållandevis höga skatter på alkohol och tobak har fått oönskade effekter. Enligt den utvärdering som skatteutskottet gjorde under fjolåret och presenterade i juni 2016 bidrar höga skattesatser till ökad införsel från andra länder, och genom detta minskar statsintäkterna. Målet med alkoholskatten måste vara att stävja missbruk.

Min bild är att landets mikrobryggerier fokuserar på att producera kvalitetsöl i begränsad volym. Det vore önskvärt om vi kunde ställa om rådande konsumtionsmönster - med en konsumtion som i allt större utsträckning består av insmugglad alkohol - till att främja en mer sund alkoholkultur. Ett sätt vore att likt många andra EU-länder sänka skattenivån på öl som tillverkas av bryggerier med liten tillverkningsvolym.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Jag vill till slut backa upp Alliansens och Centerns alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Centerns reservation 2 och Alliansens reservation 3.

(Applåder)

(forts. § 14)

Punktskatter

Herr talman! Punktskatter används överlag för att styra konsumtionen i en önskvärd riktning, exempelvis genom att minska konsumtionen eller förbrukningen av vissa varor. Vi har skatterna på alkohol, energi och tobak som tydliga exempel på det. Dessa tre skatter är även våra äldsta punktskatter.

Punktskatterna ger staten en intäkt på ca 126 miljarder kronor. I ett land som Sverige med ett högt skattetryck på 43,9 procent står punktskatterna för 3,3 procent av det totala skattetrycket. Det finns med andra ord inte så stort utrymme att höja skatterna ytterligare i detta land. I genomsnitt ligger skattetrycket för OECD-länderna på 34,3 procent. Det är alltså stor skillnad mellan Sverige och genomsnittet, och den får inte öka.

Partierna på vänsterkanten ser på skatt som att det är statens pengar. Ja, det är en intäkt till staten som är beslutad via lagstiftning, men det är alltid någon som ska betala. De som betalar är alla som har en inkomst och alla som konsumerar en tjänst eller en vara. Det är du och jag; det är medborgarna i Sverige.

Det är företagen som skapar jobb, och det är företagen som genererar intäkter till staten. Att försämra klimatet för företagen, som regeringen gör, är inte en bra strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Givetvis går en del av dessa skatter till att finansiera den gemensamma välfärden, men det finns en tendens att öppna skattekranen när pengarna inte räcker till i stället för att se över hur den statliga verksamheten kan bli mer effektiv. Gör man rätt saker för pengarna som medborgarna bidrar med? Det är en fråga som man ska ställa sig varje dag.

Herr talman! En förslösad skattekrona är en stöld från folket. Därför är det viktigt att myndigheter är kostnadseffektiva och att staten ser till att fusk och bedrägeri förhindras. Det är en del av samhällskontraktet mellan folket och staten. Uppfyller inte staten det förtroendet riskerar det att urholka skattemoralen, och då är vi riktigt farligt ute.

På samma sätt är vi riktigt farligt ute när vi överbeskattar en vara. Då kommer intäkterna till staten att sjunka, inte för att konsumtionen nödvändigtvis minskar utan för att privatimporten ökar. Vi har kända exempel på det när det gäller punktskatterna på alkohol och tobak.

Givetvis är det svårt att hitta den exakta, optimala balansen, men jag förmodar att vi befinner oss i riskzonen där de förväntade intäktsökningarna inte kommer att infrias framöver.

Dagligen kan man höra om alla nya skatter som regeringen vill införa. Jag ser det som min plikt som moderat att förhindra att skadliga skatter införs.

Därför säger Moderaterna nej till en lastbilsskatt, även kallad vägslitageavgift. Den drabbar företag på landsbygden. Svensk industri behöver inte fler straffskatter utan bättre villkor för att bli än mer konkurrenskraftig. Vi anser därför att en sådan skatt inte ska införas. Vi säger nej till skadliga skattehöjningar på transporter.

Moderaterna gör en satsning med nedsatt skatt på diesel för jordbruket i syfte att minska kostnader och stärka konkurrenskraften. Vi ökar nedsättningen med 50 öre per liter jämfört med regeringens förslag. Denna satsning är större än regeringens sammanlagda kompensation till jordbruk och skogsbruk.

Vi säger nej till införandet av en nationell flygskatt. Företag och människor ska kunna verka i hela Sverige. Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg.

Flygskatt gör det endast dyrare att flyga och ger nästan inga effekter på miljön. Vill man göra något åt miljön är det globala lösningar och internationellt samarbete som krävs i första hand. Vi säger givetvis ja till att bevara Bromma flygplats och andra viktiga flygplatser runt om i landet.

Herr talman! Vi säger vidare nej till bensinskatt genom att avstå från den överindexering som regeringen infört. Den kommer att drabba alla som är beroende av bilen. Regeringens bensinskatter slår extra hårt mot dem som inte har bra kollektivtrafik i närheten och alltså inte har några alternativ, det vill säga alla utanför storstäderna.

Det är i grunden bra att gynna köp av miljövänliga fordon, men vi har givetvis kritik mot regeringens förslag. Regeringen är mer intresserad av att utforma ett system för att få in skattepengar än att utforma ett system som påskyndar omställningen av fordonsflottan. Regeringen är med andra ord fixerad vid att öka beskattningen av allt och alla.

Solkraft och vindkraft för eget bruk var skattebefriat under Alliansens tid. Regeringen införde en skatt på solel för eget bruk. Man menade sedan att det var EU:s fel att skatten höjdes. Nu rättar man till olyckan och sänker en skatt som tidigare inte fanns, sedan EU-kommissionens representant i Sverige sagt att det inte alls var EU som tvingade regeringen att införa skatten på solel. Detta är väldigt märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Moderaterna vill även se över deponiskatten för att uppmuntra utvinning av material från gamla deponier. Tyvärr är dagens system utformat på ett sätt som försvårar återvinning av viktiga resurser ur avfallsflödena. Systemet är uppbyggt på så sätt att det blir billigare att utvinna nya råvaror från naturen än att återvinna från samhällets stora avfallsflöden - ett feltänk även här, herr talman.

Vi säger nej till fortsatt skatt på handelsgödsel. Regeringen drog tillbaka den då man befarade att skatten riskerade ett bakslag i riksdagen. Den skulle slå hårt mot Sveriges lantbrukare. Vi säger ja till att regeringen fortsätter att dra tillbaka skadliga skatter så att Sverige kan utvecklas i stället för att inveckla allt för alla.

Jag har en fundering, herr talman. Man får en känsla av att statsministerns första ord när han vaknar på morgonen inte är "god morgon, det är dags att fler går till jobbet", utan "god morgon, vilken skatt ska vi höja i dag?".

Herr talman! Vi har världens högsta skattetryck. Under dessa förutsättningar ska man studera nya skattehöjningar väldigt noga. I slutändan är det alltid konsumenterna - du och jag, herr talman - och andra medborgare som får betala en höjd skatt, direkt eller indirekt.

Alliansen anser att det överlag saknas konsekvensbeskrivningar av hur nya skatter och regler drabbar företagen. Vi vill givetvis ändra på det och ser fram emot bättre konsekvensanalyser av hur nya skatter drabbar företagen i Sverige.

Med andra ord, herr talman, efterlyser Moderaterna mer frihet och mindre skattebyråkrati, helt enkelt. Med detta sagt yrkar vi bifall till Alliansens reservation nr 3 och Moderaternas reservation nr 17.

(Applåder)

Herr talman! I betänkande 24 Punktskatter har Sverigedemokraterna sex reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 12.

Punktskatter, skatter på specifika varor och tjänster, fungerar som ett styrmedel i syfte att påverka produktion och konsumtion i önskvärd riktning. Sverigedemokraterna har inga invändningar mot att punktskatter används för att motverka användningen av produkter som är skadliga för folkhälsan och miljön. Men detta styrmedel måste också användas med viss eftertanke.

Vi konstaterar att punktskatterna ger ett välkommet tillskott till statskassan. Enligt Skatteverkets statistiska årsbok från 2015 har punktskatterna under en lång följd av år inbringat skatteintäkter på runt 100 miljarder kronor varje år.

Ibland tycks det dock finnas en övertro på detta styrmedel. Att punktbeskatta bort användandet av ämnen som bedöms vara miljöskadliga kan, om det görs på fel sätt eller i för stor omfattning, leda till att företag och arbeten flyttas från Sverige utomlands, samtidigt som den faktiska miljönyttan blir försumbar eller ingen alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Något som vi återkommande har invänt mot är hur vissa punktskatter påverkar den svenska landsbygden. En väldigt stor del av Sveriges yta utgörs av landsbygd. Att dessa delar fortsätter att leva står och faller med dem som bor och verkar där. Vi vill balansera det vi uppfattar som en storstadsfixering genom att i någon mån vrida fokus mot den del av Sverige som ligger utanför storstäderna. Vi menar att Sverige utgör en helhet och att det som är bra för landsbygden är bra för hela Sverige.

Ibland kan man tycka att regeringen verkar blind för landsbygdens förutsättningar och utmaningar och för konsekvenserna av sin politik. Satsningar på kollektivtrafik är bra, och i storstäderna har många möjlighet att välja kollektiva färdmedel i stället för bilen. På landsbygden är detta inte alltid fallet och kommer troligen inte heller att bli det under överskådlig framtid.

Om vi fortsatt vill ha en levande landsbygd måste styrmedel och satsningar göras med en helhetssyn, där både stad och land tillåts leva. Regeringens styrmedel är huvudsakligen byggda kring stadens förutsättningar - till exempel höjd bränsleskatt, flygskatt och den tidigare föreslagna kilometerskatten - och riskerar i stället att bli nådastöten för en stor del av Sveriges landsbygd. Regeringen bör allvarligt överväga att se över indexeringen av bränsleskatterna.

Många har konstaterat att flygskatt på nationell nivå kan vara skadligt för näringslivet och i praktiken inte leder till någon förbättrad miljö eller till minskade utsläpp. Men jag tycker mig ana att det på vissa håll finns en övertro på att införa flygskatt på EU-nivå, eller europeisk nivå. Jag har konstaterat att Liberalerna har en sådan reservation i betänkandet, och den liberala företrädaren får jättegärna komma upp och lugna kammarens ledamöter med att det inte är en EU-skatt man är ute efter.

Vi har tidigare inom Sverigedemokraterna tagit ställning mot förslaget till vägslitageskatt, och det är glädjande att det förslag som tidigare övervägdes nu inte ser ut att förverkligas, i alla fall inte i brådrasket. Vi har i detta fall gjort vårt ställningstagande med hänsyn till landsbygdens möjlighet till fortlevnad och näringslivets konkurrenskraft.

Herr talman! Införandet av kemikalieskatten är mycket illa genomtänkt. Sverige är ett alldeles för litet land för att på egen hand påverka de globala elektronikjättarnas användning av olika kemikalier för till exempel brandsäkerhet. Förslaget ger inte heller incitament att använda bättre alternativ. Den faktiska målbilden, att minska exponeringen mot vissa kemikalier, blir i bästa fall marginell.

Ett införande av den skatten kommer i stället att innebära en ökad administrativ börda för såväl myndigheter som näringsliv och försämrad konkurrenskraft för svenska industriföretag samt skapa starka incitament att lägga om bolagsstrukturer för att öka internethandeln i syfte att kringgå skatten. Detta innebär i sin tur att Sverige går miste om arbetstillfällen, arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt. Det kommer att göra Sverige fattigare.

En ytterligare frågeställning som borde vara helt central i sammanhanget är hur man får tillbaka de verksamheter som företag väljer att lokalisera i något av våra grannländer. En lång rad remissinstanser avstyrker förslaget och menar att det kommer att bli kostsamt och innebära en ökad administrativ börda för både företag och myndigheter. Förslaget innebär försämrade förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig industriell utveckling i Sverige. Kemikalieskatten bör inte införas, och regeringen bör snarast återkomma med en ny strategi för hur man ska arbeta mot potentiellt skadliga kemikalier - därav mitt reservationsyrkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Herr talman! Det är alltid spännande med dessa debatter, speciellt när deras ytterpoler visar sig. Jag inser att jag är en ytterpol i denna debatt. Jag är välfärdskramare, till skillnad från Erik, som är skattehatare och därmed välfärdshatare. Det är ju så enkelt att man behöver ta in skatter för att kunna finansiera välfärden. Svårare än så är det inte.

Det är inte så att jag älskar skatter. Jag tycker att vi kan ha många lägre skatter. Vi kan se till att utjämna den skatteklyfta som finns mellan pensionärer och dem som arbetar. Vi kan se till att ta bort den skatteklyfta som finns mellan sjuka och dem som arbetar. Det är sådant som vi nu gör tillsammans med regeringen. Visst finns det skatter som det är bra att sänka. Men det finns också väldigt många skatter som det är bra att ha för att finansiera välfärden, för att styra konsumtionen och för att förändra samhället.

Men om man är en marknadsfundamentalist, som jag tror att Erik från Täby är, vill man inte ha några skatter över huvud taget. Då kan vi ta bort varenda skatt. Lycka till med det, säger jag. Då tycker jag att man också måste svara på varifrån de pengarna ska tas.

Jag lyssnade på debatten förra veckan. Då refererades det bland annat till Sverigemötet - det är alltså Moderaternas stora Sverigemöte - där man pratade om att effektivisera bort 28 miljarder av välfärden. Låt oss dekodifiera det språket! Effektivisera bort betyder: ett mindre antal förskolepersonal och ett mindre antal personal i äldreomsorgen. Det betyder att man skär ned på välfärden. Det betyder att du som jobbar i välfärden kommer att få det tuffare. Du kommer att få färre arbetskamrater, inte fler arbetskamrater, som är det du behöver.

Därför ska man akta sig för skattehatare om man inte tillhör Moderaternas kärnväljare och bor i Täby, i Danderyd eller på Lidingö och tjänar på alla avdrag och skattesänkningar eller tillhör ägarna av storföretagen - det är dem vi pratar om.

Erik! Du och jag är varandras motpoler - det är jag väldigt glad för.

Herr talman! De punktskatter som vi ska tala om här används för att påverka människors och företags beteendemönster. Det har visat sig fungera. Vill vi av hälsoskäl minska rökningen och alkoholintaget arbetar vi bland annat med att höja priserna med skatteverktyget. Det gör vi för att detta är skadligt och förstör. På miljöområdet har vi flera punktskatter för att styra i en klimatsmartare och miljövänligare riktning. Punktskatterna underlättar för människor och företag att i vardagen välja de alternativ som är bra för samhället i dess helhet.

Självklart är också punktskatterna avgörande när det gäller att finansiera välfärden och statens kostnader för att vi bor i ett land med till exempel vägar, järnväg och många andra nyttigheter. 126 miljarder är ingen liten summa pengar. Jag tror att Malmö stads kommunbudget - Sveriges tredje största stad - är runt 22 miljarder. Vi pratar alltså om sex sju gånger Malmö stad, med 24 000-25 000 anställda. Det är ett mått på hur mycket pengar det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Vi vet att våra transportsystem både behöver ställas om och behöver genomgå en teknisk utveckling. Det hjälper inte med bara det ena. Det hjälper inte med bara en teknisk utveckling. På samma sätt hjälper det inte med att bara ställa om. Båda sakerna behövs. För att uppnå den tekniska utvecklingen behöver vi stimulera den. Men vi behöver också skattebelägga det som är dåligt för att exempelvis driva fram nya lösningar och mönster.

Vänsterpartiet har därför lyssnat på näringslivet, som länge kritiserat hur avgifter på trafikslag som järnväg och sjöfart i många fall missgynnar en effektiv användning av den kapacitet som finns och den överflyttning av godstransporter på väg till järnväg, sjöfart och inre vattenvägar som behövs. Vi vill därför se ökade investeringar på järnvägen och ökade satsningar på transportlösningar där godsenheter kan lastas om mellan olika transportslag i olika delar av transportens hela livskedja, i syfte att uppnå energieffektiva transporter med låga utsläpp av växthusgaser.

Avgifter och andra styrmedel måste förändras för att man ska kunna uppnå detta mål. Detta borde ligga i linje med en grön regerings ambitioner. Därför förvånar det mig att utskottet avvisar Vänsterpartiets förslag om att göra en översyn av avgifts- och skattestrukturen i syfte att uppnå energieffektiva transporter och en ökad andel miljövänliga transporter. Det borde vara ett yrkande och en motion som ni skulle kunna bifalla.

Självklart yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 8 och ger på detta sätt kloka miljöpartister och socialdemokrater i kammaren möjligheten att nästnästa onsdag stödja förslaget om en översyn.

Herr talman! En annan viktig del att få genomförd med ett skarpt förslag är en fungerande vägslitageskatt.

Den tunga trafiken, oavsett om det handlar om svenska eller utländska bilar, måste i högre grad bära sina kostnader för samhällsekonomin. Avgifterna, som i olika beräkningar har uppskattats till 4 miljarder, möjliggör dessutom nya investeringar i infrastrukturen. Det ökar möjligheten till styrning mot miljövänliga fordon. En vägslitageskatt är alltså en viktig pusselbit som bidrar till att långväga transporter kan flyttas över till både tåg och sjöfart. En vägslitageskatt ökar dessutom möjligheten till kontroll av tunga vägtransporter. På det sättet kan man komma åt den illegala trafiken, som är omfattande i Sverige.

Det är klart att det finns problem där inte järnväg eller sjöfart kan användas. Därför kan man absolut, som Vänsterpartiet gör, tänka sig en differentiering av vägslitageskatten. Då skulle vi kunna ta hänsyn till transporter där det inte finns några andra alternativ. Det borde vara en alldeles utmärkt lösning på de problem med vägslitageskatten som det har pekats på från borgerligt håll.

Herr talman! Moderaterna säger nej till alla klimatsmarta skatter. Vänsterpartiet säger ja till både vägslitageskatten och flygskatten. Jag tror att vi alla känner igen huvudskakningarna när vi kollar på priser för resor från Göteborg till Stockholm och från Malmö till Stockholm och inser att flyget är mycket billigare. Det handlar inte om några tior. Det handlar om hundringar. Det är mycket billigare att åka flyg.

Flyget ökar hela tiden. I dag är flyget en miljöbov som inte står för sin klimatpåverkan eller sina samhällskostnader. Vi vet alla att flyget måste minska, och tågtrafiken måste öka. Ska detta göras möjligt måste konkurrenskraften hos de hållbara transportslagen stärkas. Konkurrenskraft är ett ord som framför allt moderater gillar. Jag gillar det också. Men vi måste se till att konkurrenskraften ökar för de hållbara transportslagen och därmed minskar för flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

En möjlighet som Vänsterpartiet har pekat på och presenterat är att man ska ta de 1,8 miljarder som en flygskatt skulle kunna ge och satsa dem på tågen. Med de resurserna kan vi se till att nattågen rustas upp och inte läggs ned, som nu. Med de resurserna kan vi se till att öka komforten och servicen på tåget. Med de resurserna kan vi se till att sänka biljettpriserna.

Vänsterpartiets förslag ger tydliga signaler om att det som belastar miljön och klimatet, det vill säga flyget, ska stå för sina kostnader. Samtidigt gör vi det billigare att resa hållbart. Det är till och med näst intill en marknadslösning. Det borde ni moderater gilla.

Låt mig avsluta med att säga några ord om parkeringsskatten, som Karin Svensson Smith förtjänstfullt har motionerat om. Det finns fakta i den motionen som för mig var överraskande och som är väl värda att fundera över, speciellt om vi vill ställa om våra städer till hållbara städer med minskad bilism. Vi vet att ni vill det. Det behöver vi göra om vi ska uppfylla de åtaganden som vi har enligt Parisdeklarationen, som vi alla har hyllat.

Det är tre faktum som jag tycker talar för det som Karin Svensson Smith argumenterar för att vi ska göra - hon argumenterar för att vi ska göra en översyn och en utredning.

Det första är: Utsläppen från vägtrafiken ökar igen, efter att ha minskat under åtta år. Efter att utsläppen från vägtrafiken har minskat under åtta år, tack vare teknikutvecklingen, ökar de nu igen. Det betyder att den tekniska utvecklingen inte längre hinner kompensera för den stora ökning av vägtrafiken som sker.

Det andra är: Enligt en utredning skulle 110 000 personer i Stockholms län kunna byta dagens bilpendling mot cykelpendling, och de skulle ändå inte få en längre restid än max 30 minuter. Det är revolutionerande. Med rätt incitament men också genom att försvåra möjligheterna att använda bilen skulle man alltså kunna få 110 000 stockholmare att cykla i stället, och de skulle inte få en förlängd restid. De skulle kunna ta sig till jobbet på max 30 minuter. Det är inte många stockholmare som klarar det, trots allt.

Det tredje är: En genomsnittlig bil står parkerad - hör och häpna - 23 av dygnets 24 timmar. Varenda parkeringsplats är 25-30 kvadratmeter. Jag flyttade till Lund och bodde på studentnation under ett halvår. Då bodde jag i ett studentrum som var 15-20 kvadratmeter. Men vi tar i här; vi säger att det är 25-30 kvadratmeter. Det är alltså jäkligt många studentrum som tas upp av onödiga parkeringsplatser.

Vi skulle kunna använda en skatt för att styra åt rätt håll. Det har visat sig fungera på väldigt många platser. Det borde utredas i Sverige.

Herr talman! Jag begärde replik mest för att du, Daniel Sestrajcic, är en sådan engagerad människa. Det gillar jag, och det är detta som är skillnaden mellan dig och mig.

När jag är engagerad säger du att jag är din motpol, vilket jag på många sätt och vis också är. Men som liberalkonservativ är jag faktiskt beredd att dö för att du ska kunna få framföra dina åsikter. Det är inte säkert att du skulle göra detsamma för mig, med tanke på Vänsterpartiets historia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Det förvånar mig, Daniel Sestrajcic, att du visar sådant förakt och agg mot kommuner som Täby, Danderyd och Lidingö, som du nämnde i ditt anförande. Det är ju just dessa kommuner som är mest solidariska med Malmö när man tänker på skatteutjämningssystemet. De skickar 4-5 miljarder kronor till Malmö årligen. Du visar agg mot de mest solidariska invånarna, och det tycker jag är botten.

Skatter måste vi ha. Vi ska ha en gemensam välfärd, för i mitt Sverige ska alla kunna bli precis vad de vill. Då krävs skatter för att utjämna vissa skillnader, till exempel vad gäller möjligheterna att utbilda sig. Det är inte säkert att de smartaste barnen finns i de mest välbärgade familjerna. Det är klart att vi måste använda våra gemensamma medel så att alla kan bli vad de vill - detta är väldigt viktigt.

Under alliansåren ökade skatteintäkterna med 26 procent, trots att skatterna sänktes. Denna korrelation är väldigt intressant. Daniel Sestrajcic kanske minns Lafferkurvan, som handlar om hur skatteintäkter ökar och minskar, från studietiden i Lund. Om man tar 0 procent i skatt får inte staten in någonting, och om man tar 100 procent i skatt får man inte heller in någonting. Det gäller alltså att hitta en bra balans.

Herr talman! Tack för ditt inlägg, Erik! Tack för att du respekterar mig! Jag respekterar också dig, och som socialist är jag beredd att dö för din rätt att få tycka precis vad du vill. Exakt vad du vill kan du få tycka, och jag kommer att försvara den rätten så länge jag lever.

Men sedan är det så, Erik, att vi skiljer oss väldigt mycket åt. Du pratar om att du vill ha ett generellt välfärdssamhälle, men din politik visar inte att du vill ha ett generellt välfärdssamhälle. Den politik som fördes under de borgerliga regeringsåren har gjort att vi har fått ökade klyftor och ökad ojämlikhet och att människor har fått mindre chanser i stället för större.

Du tror att jag föraktar människor i Danderyd och Täby. Det gör jag absolut inte - det bor många jättefina, fantastiska, underbara människor i både Täby och Lidingö. Men jag föraktar den politik som förs, som gör att de är de stora vinnarna i det här samhället och de stora vinnarna på den här skattepolitiken.

Det är dessa människor som drar vinstlotten. Det är de som använder sig av ränteavdragen. Det är de som använder sig av RUT-avdragen. Det är de som skördar frukterna, samtidigt som vi har ett Sverige som faktiskt inte alls fungerar för alla och som inte alls ger alla människor de rättigheter som de borde ha till bostad, till arbete, till en bra utbildning eller till arbetskamrater.

Det är till detta vi behöver de här pengarna. Vi behöver pengarna för att finansiera den generella välfärden, som du säger dig tycka om. Samtidigt tillhör du ett parti som ständigt - ständigt - skär ned på den.

Jag vill fråga dig: Hur låg tycker du att skatten kan bli? Var går din smärtgräns? Hur mycket ska du skära bort från välfärdssamhället?

Herr talman! Den fråga man alltid ska ställa sig är: Vem är det som betalar alla dessa skatter? Det är ju inte som en skänk från ovan. Det är inte så att när staten höjer skatterna kommer pengarna in - det funkar inte så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

En skatt ska vara på en rimlig nivå, så att det lönar sig att jobba och så att man ser att antalet arbetade timmar ökar. Det ska också löna sig med utbildning.

Vi är överens om att alla i Sverige ska ha samma chans från början, och då måste det löna sig att vilja någonting i det här landet. Om man överbeskattar människor jobbar de mindre, och då kommer det in mindre intäkter till staten. Vad gäller de höga marginalskatterna kan vi se att folk väljer att göra något annat.

När det nu krävs många människor i vården, exempelvis, tänker man se till att under denna regeringstid gå från 1 miljon till 1 ½ miljon löntagare som betalar statlig skatt. Tror Daniel Sestrajcic att dessa människor kommer att jobba fler timmar om mer än hälften av det de tjänar går till staten?

Det är inte moraliskt rätt, Daniel. Det är helt fel. Vi kan inte ha ett skattesystem som ser till att det inte lönar sig att gå och arbeta - då har vi hamnat helt fel.

Det här landet är byggt på jobb. Det är byggt på jobb, jobb, jobb och inget annat, och så ska vi fortsätta - annars är vi riktigt farligt ute.

Det är i och för sig inte så konstigt att jag står här och säger detta, och det är inte så konstigt att du står där och säger det som du säger, men jag kan garantera dig att motsatsen visades under Alliansens tid. Man sänkte skatterna på jobb, och man fick in mer pengar till statskassan. Det är detta - resultatet - som räknas, inte plakatpolitik eller tom retorik.

(Applåder)

Herr talman! Det du tycker är stöld tycker jag handlar om att omfördela resurser och skapa ett civilisatoriskt samhälle. Det du tycker är stöld går till att skapa en gemenskap och ett samhälle som fungerar för alla.

Jag tycker att det som är moraliskt felaktigt är att låta de sjuka, de arbetslösa och pensionärerna betala mer i skatt. Det var detta som er politik ledde till. Ni ökade en skatteklyfta mellan å ena sidan sjuka, arbetslösa och pensionärer och å andra sidan människor som hade ett arbete.

Kan du, Erik Andersson, tala om för mig varför man ska sparka på de sjuka och låta dem betala mer i skatt för att du ska kunna genomföra skattesänkningar för dem som redan har det gott ställt? Detta är det omoraliska.

Skatter ska ligga på en rimlig nivå; det är helt klart. I dag ligger de för många inte på en rimlig nivå. De justeringar som vi gör är ytterst marginella och kommer inte att leda till att någon slutar att arbeta eller till att någon inte utbildar sig till sjuksköterska.

Jag känner faktiskt väldigt många sjuksköterskor. De klagar aldrig på att deras skatt eventuellt skulle höjas med några tior, och det handlar om ett ytterst litet antal sjuksköterskor som får den högre skatten. Däremot säger de att det är för stressigt, att de har för få arbetskamrater och det är för mycket att göra. Det är detta som är problemet.

I Skåne, som har en av de absolut lägsta regionskatterna, är det kris i sjukvården. Det beror på skattesänkningarna; det beror på för lite resurser.

Antalet arbetade timmar måste öka, ja, men frågan är hur. Det går att öka antalet arbetade timmar på många sätt. Människor som inte har ett arbete kan komma i arbete med de skattepengar vi får in, som gör att man kan anställa fler i den offentliga sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Underbeskattning leder till färre anställda i välfärden. Det måste vi rätta till.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 11 om trängselskatt.

Trängselskatt finns ju i Stockholm och Göteborg. Syftet är - vilket även Vänsterpartiet har uppfattat - att man ska trängas mindre. Om vi höjer skatten på trängsel får vi mindre trängsel - det är teorin, och så blir det också i praktiken.

Det är just så vi formar vårt skattesystem på flera områden när det gäller saker som vi gärna vill se mer eller mindre av. Vi har hög skatt på alkohol för att man ska dricka mindre. Vi har hög skatt på olika former av utsläpp - till exempel koldioxidutsläpp - för att vi ska få mindre av detta.

Vänsterpartiet har missat något i detta. De har hajat att man kan få bort vissa skadliga effekter genom att ha höga skatter på saker och ting. Men vad tror Vänsterpartiet händer om man höjer skatten på arbete, om man gör det dyrare och har högre skatt på att jobba? Jobbar vi mer eller mindre då? Har det ingen påverkan alls?

Har det som har påverkan på trängsel, miljö och alkohol ingen påverkan på jobb? Jo, självklart. Det är därför vi gärna vill hålla nere dessa skatter så att människor ska kunna jobba, så att vi har ett samhälle där det lönar sig väldigt bra att anstränga sig, att jobba hårt.

Jag är ledsen, Daniel Sestrajcic, men det är inte Erik Andersson och Moderaterna som är motpolen just vad gäller skatter. Om du tittar på budgetarna ser du de största skattesänkningarna i Liberalernas budget, en position som jag gärna intar.

Nåväl, åter till denna trängselskatt. Det handlar inte så mycket om trängselskatten i sig utan om vad man får använda pengarna till som kommer in där. Den infördes ju här i Stockholm, och pengarna har använts till infrastruktur, bilvägar. Eftersom det är bilarnas trängsel som man vill ha bort använder man pengarna till att förbättra infrastrukturen, så att man även på det sättet ska minska trängseln och göra det lättare att använda bilen - något som vi i Liberalerna naturligtvis ställer upp på.

Det finns också andra sätt att ta sig fram i samhället, inte minst via cykel. Det är långt ifrån alla som kan göra det, men en del kan i alla fall cykla till jobbet och hem igen vissa dagar i veckan. Det är naturligtvis miljövänligt och klimatsmart. Det leder också till minskad trängsel plus positiva hälsoeffekter, som jag har hört talas om att man kan få om man rör på sig. Det är ingenting som jag har testat själv, men i teorin ska det tydligen vara så.

Trängselpengarna får användas till att bygga bilvägar - helt okej och bra naturligtvis - men vi vill med vårt förslag att man ska kunna använda pengar från trängselskatt till att också investera i cykelinfrastruktur, alltså cykelvägar.

Herr talman! Låg mig också svara Sverigedemokraterna på detta med flygskatt. Det finns ett yrkande vad gäller flygskatt på global eller europeisk nivå. Det ska inte vara någon form av EU-skatt. Vi vill inte att EU ska ha någon beskattningsrätt. Det får i så fall vara en internationell överenskommelse, helst global. Här finns också den avgörande punkten att det inte är flygplan, lastbilar eller bilar som ska beskattas, för det är inte de som är problemet utan vad de släpper ut. Det är ju utsläppen från flygbränslet som är problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

I grunden är det bra att vi reser mycket. Förslaget till flygskatt här i Sverige har mycket små miljömässiga effekter, så vad är poängen med att ens införa en sådan? Ska man ha någon form av flygskatt ska den vara på global nivå, då riktad just mot bränslet. Det pumpas just nu in ganska mycket pengar och forskas om elplan. Varför ska dessa beskattas? Det finns ingen logik alls i det.

(Applåder)

Herr talman! Erik låter hälsa att han är ännu bättre på att sänka skatter än du, Mathias Sundin, men det kanske ni kan ta upp med varandra.

Jag skulle vilja prata om två saker.

Det är klart att skatt på arbete påverkar. Men det behövs en balans, för om vi tar bort all skatt på arbete kommer det inte att vara ett samhälle som fungerar, och det kommer inte heller att skapa så många nya jobb som du skulle vilja att det gjorde. Den balansen har vi inte nått. Det är en mytologi just nu om att förändringen i skiktgränsen skulle påverka människor i den riktningen att de inte skulle vilja jobba. Det är en mytologi som ni försöker etablera som en verklighet men som inte stämmer överens med verkligheten.

Jag vill också prata om flygskatten. Vi är ju överens om att vi behöver beskatta det som skadar och förstör. Jag tycker mig ha sett en förändring i Liberalernas skattepolitik i riktning mot mer gröna skatter, vilket är positivt.

Ni säger att vi i stället ska ha en global flygskatt, men den är ju än så länge en dröm som är väldigt långt borta. Då menar jag att vi måste hitta sätt att låta flyget bära sina kostnader, och det är inte att vänta på en global skatt. När bränslet inte går att beskatta och vi inte kan ha en global skatt är det här vägen framåt. Om man dessutom tar Vänsterpartiets förslag och de 1,8 miljarderna för att göra det billigare och bättre att åka på järnvägen, då uppnår man en dubbel effekt. Varför tycker du att det är fel?

Herr talman! Vi är överens om att det behövs en balans. Frågan är var den balansen ligger när det gäller beskattning på arbete. Vi har i dag världens högsta skatter på arbete! Och du säger att balansen inte är uppnådd. När uppnås denna balans? Den svenska skatten kan inte bli mer än högst. Hur mycket högst ska den vara? Går gränsen vid 100 procent eller 105 procent? När uppnår vi denna balans?

Jag tycker att det finns, som Erik Andersson nämnde här tidigare, en djup omoral när staten tar över 50 procent av ens inkomst. Den bör ligga lägre än så. Men där går min övre gräns, för då jobbar man helt plötsligt framför allt åt staten och mindre åt sig själv. Det ska inte vara så. Även om balansen ligger strax därunder bör den i alla fall vara sådan att du jobbar mest åt dig själv.

Du vill ge barnmorskorna höjd skatt. Ska de ägna helgerna och kvällarna åt att gå en vidareutbildning och sedan inte få behålla ens hälften av den löneförhöjning som det kan leda till? Det tycker jag är helt fel. Och det här är ingen mytologi. Det som ligger bakom detta kallas vetenskap och forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Vi liberaler är väldigt positiva till grön skatteväxling. Det är den sista delen som är avgörande för oss, att man höjer skatter på det som man vill ha bort och sänker skatter på det som man vill ha kvar, till exempel arbeten.

(Applåder)

Herr talman! Det är någon form av borgerlig voodooseans här när man pratar om att det skulle vara omoraliskt på något sätt att ta ut skatt. Jag rekommenderar läsning av Richard Murphy, The Joy of Tax. Det är en riktigt bra forskare som pratar om hur skatter skulle kunna vara utformade och vad de kan leda till. Och han pratar mycket om vikten av att ta ut skatt för att kunna skapa jämlika samhällen.

Det omoraliska är att vi lever i ett samhälle med ökade inkomstskillnader, ökad ojämlikhet och försämrad välfärd. Det är det som drabbar barnmorskorna. Mathias Sundins partikamrater i Skåne har ju under många år satt käppar i hjulen för löneförhöjning för barnmorskor och haft som mål den lägsta skatten i Sverige och regionen.

Jag träffar faktiskt inga barnmorskor som tycker att det är skatten som är det problematiska, utan det problematiska är att de har för få arbetskamrater, för stressig arbetssituation och att skatten är för låg. De skulle vilja att man tog in mer skatt så att fler barnmorskor kunde anställas. Det hänger ju ihop.

Ni pratar väldigt ofta om den fantastiskt höga skatten som vi har i Sverige. Jag rekommenderar då en annan litteratur, Jakten på den försvunna skatten av Erik Sandberg, som klart och tydligt belägger att det faktiskt inte är så att vi har så fruktansvärt höga skatter i Sverige jämfört med omvärlden. Till exempel har vi ingen förmögenhetsskatt, ingen arvs- och gåvoskatt och ingen fastighetsskatt, som finns i de flesta andra länder.

Om ni tycker att det är så fruktansvärt med alla de höga skatterna vill jag säga att ni hade åtta år på er. Ni förstörde väldigt mycket, men jag förstår inte varför ni inte gick hela vägen. Eller jag tror att jag förstår det, för det skulle betyda ett så fruktansvärt samhälle att leva i att inte ens ni skulle stå ut i det.

Herr talman! Vad hände i det fruktansvärda samhälle som vi, enligt Vänsterpartiet, nästan nådde fram till? Jo, 300 000 människor fick jobb, vi fick högre skatteintäkter och vi lade mer pengar på välfärden. Det var synd att vi inte nådde ända fram. Vi hade gärna haft fyra år till på oss att uppnå detta fruktansvärda samhälle, men vi gör snart ett nytt försök.

Vänsterpartiet talar mycket om klyftor i samhället. Det är en del av er grundideologi.

Det finns många seriösa punkter som ska tas på allvar vad gäller klyftor i samhället. Det jag tror är den allvarligaste klyftan är om det redan från födseln finns stora skillnader och man inte kan ta sig ur den situation man är i, alltså att det inte finns någon möjlighet att uppnå något annat för att man är fast där man är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Som liberal tror jag att det är farligt om staten tar in de mesta pengarna och bestämmer hur människor ska leva sitt liv. Då ser de inte möjligheten att röra sig.

Vad gäller de ekonomiska inkomstklyftorna i Sverige fick alla grupper det bättre under alliansåren. Några grupper fick det ännu bättre än andra, men alla grupper fick det bättre.

Detta stör Vänsterpartiet så enormt mycket. Ni klarar inte av det. Ni säger att klyftorna ökar, men alla har fått det bättre. Du hade varit nöjd, Daniel Sestrajcic, om klyftorna hade minskat och alla hade fått det sämre.

Detta är skillnaden mellan liberalism och socialism.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Alliansens reservation, nr 3, och Kristdemokraterna reservation, nr 9.

Kan punktskatter vara något bra för samhället, eller är alla skatter av ondo? Givetvis är en del punktskatter av godo om de är styrande från sådant vi inte vill ha i samhället och i samma mängd minskar skatt på det vi önskar i samhället.

Kristdemokraterna har drivit frågan om att införa ett så kallat bonus-malus-system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt.

Det är ett sätt att använda skatterna som styrande medel där den enskilde medborgaren kan göra ett aktivt val mellan något som är bra och något som är dåligt. Antingen väljer man det skattemässigt billiga alternativet, som i detta fall är bra för miljön, eller det skattemässigt dyra alternativet. Det är medborgaren som ska göra detta val, och med punktskatter kan man vara lite styrande.

Systemet bör utformas så att nettoeffekten för staten är positiv, som i 2030-sekretariatets förslag. Här beräknas nettovinsten till omkring 700 miljoner per år. För dessa pengar kan man givetvis vidta andra miljöåtgärder. Då används de pengar man får in genom detta system på bästa sätt för miljön.

I likhet med 2030-sekretariatet föreslår vi att bonus betalas ut direkt vid köpet medan malus fördelas på fyra år. I samband med att bonus-malus-systemet införs bör supermiljöbilspremien avskaffas.

Finns det förslag som inte är så bra? Ja, vägslitageavgiften är inte bra. Det finns ju inget alternativ. Bor man i glesbygd kan man inte välja något annat färdmedel, och då blir det en extra skatt. Ett annat förslag som varit uppe här är flygskatten. Den är inte heller bra när det inte finns några alternativ. Kan man bara välja mellan flyget och flyget får man betala den skatt som regeringen anser att man ska betala.

Punktskatter är bra i de fall där man som medborgare kan välja.

Att Sverige behöver bli bättre på att uppmuntra och underlätta entreprenörskap har jag varit inne på förut i dag. Företagare möter ofta onödiga hinder och höga administrativa kostnader för att driva sin verksamhet framåt.

Vi i alliansen har i talarstolen många gånger talat om att vi vill förbättra förutsättningarna för företagen även när det gäller administrativa avgifter.

Vi tycker att man vid ändring av reglerna ska analysera konsekvenserna för företag. Det är något vi i Sveriges riksdag är ganska dåliga på. Energiskatteförslagen innefattar ingen genomgripande konsekvensbeskrivning av hur skatterna slår i ett företagsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Konsekvensbeskrivningarna ska visa både negativa och positiva effekter. Ett förslag kan givetvis vara positivt för företagen, och då ska vi vara tydliga med att tala om det. Konsekvensbeskrivningar har ett egenvärde eftersom vi då vet vad vi fattar för beslut. Därför måste vi bli bättre på att göra sådana.

Herr talman! I lördags fyllde min son sju år. Jag tänker att den här debatten egentligen handlar om honom och hans generation och därpå följande generationer.

Men låt oss börja med hans gammelmormor, min mormor. Hon växte upp i ett arbetarhem i ett Sverige som var på väg att bryta med fattigdomen. I Hyllie utanför Malmö var båda hennes föräldrar tvungna att arbeta full tid, den ena på cementfabriken, den andra med städ och tvätt åt de fina fruarna, som min mormor brukar säga. Samtidigt drev de ett litet jordbruk för självhushållning så att de kunde mätta sina nio barn.

De kämpade hårt för att nästa generation arbetarungar skulle få det bättre än vad de hade haft det, och det fick de. Mormor arbetade i en möbelfabrik och knäckte extra med att städa trappuppgångar, och morfar drev eget som smed. De slet också hårt för att bygga ett samhälle åt oss och ett bättre liv åt sina barn, och så blev det.

Mamma blev först i släkten att ta sig igenom en akademisk utbildning. Hon och pappa byggde vidare. De slet och trodde att vi skulle få det bättre än vad de hade haft det.

Nu har vi nått en brytpunkt, en punkt där min generation, de som i dag blir föräldrar, inte längre tror att deras barn kommer att få det bättre än vad de har haft det.

Men jag är övertygad om att de tror fel. Jag tror att världen kan och ska bli bättre. Men då måste vi ha ett samhälle som håller ihop. Vi måste bygga vidare på det som de föregående generationerna har skapat åt oss, och vi måste se till så att alla, inte bara några, kan leva ett bättre liv. Det är här skattepolitiken kommer in.

Det jag försöker säga är att vi socialdemokrater i generationer har kämpat för att bygga ett samhälle som håller ihop och för att skapa en omfördelning av resurser som kan ge samma möjligheter för alla. Det handlar om ett generellt välfärdssystem och ett samhällssystem med en svensk modell. Det har varit mycket framgångsrikt och tagit Sverige från extrem fattigdom till hyggligt välstånd på bara några få generationer. Detta samhällsbygge med jämlikhet och gemenskap kämpar vi fortfarande för. Det är därför vi utvecklar den svenska modellen.

Herr talman! Det offentligas intäkter måste kopplas ihop med det offentligas utgifter, och jag har sett vad vår politik kan skapa. Som jag sa fyllde min son sju i helgen. Han går såklart i skola hemma i Älvsbyn. De skolsatsningar som vi har gjort i regeringsställning gör verkligen skillnad för vilka möjligheter barn får i skolan.

Jag arbetar själv som rektor när jag inte är riksdagsledamot. Därför kan jag vittna om hur det slår igenom i förbättrade förutsättningar när vi får mer personal på lågstadiet och fritidshemmet, när vi kan ordna kvalitativ fortbildning för personalen och när vi kan ge ett ordentligt tillskott till undervisningen av nyanlända barn, för att ta några exempel. Dessa satsningar är inte möjliga utan intäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Min son fyllde som sagt sju i helgen. Han är kvalsterallergiker, och med det kommer en del astmatiska besvär som han måste medicinera mot regelbundet. Medicinen hämtar vi utan att det är förknippat med någon kostnad. Jag tänker redan i förväg reservera mig mot invändningarna om att jag med mitt fläskiga arvode borde ha råd att hämta ut och betala för medicinen. Det är nämligen så att i den svenska modellen är välfärden generell, och då måste alla omfattas. Det är ju detta som skapar gemenskapen och sammanhållningen; den är inte möjlig utan intäkter.

Min son fyllde sju i helgen, och jag är övertygad om att vi är på väg att bygga ett bättre liv åt honom och hans generation. Men då krävs en politik som jämnar ut klyftor mellan samhällsklasser men också mellan generationer. Då krävs en politik som håller ihop landet och ger människor samma frihet och trygghet oavsett var de är, var de kommer ifrån eller vilka de är.

Herr talman! Det är när vi ska bygga ett bättre liv för vår generation men också de uppväxande och kommande generationerna som punktskatter kommer in. Punktskatter finns till för att stödja människor - konsumenter och producenter - i att göra klimatsmarta och hälsosamma val. Det handlar om alltifrån att välja transportsätt till att välja bort skadliga prylar som alkohol och tobak.

Om vi ska sluta de påverkbara hälsoklyftorna, som vi har tagit oss an, inom en generation krävs att vi använder många olika verktyg, till exempel resursstyrning, regleringar och informationsinsatser men också punktskatter.

Vi har satt upp målet om noll nettoutsläpp till 2045. Om vi verkligen vill nå det målet måste vi nu, i dag, göra aktiva val och bedriva en aktiv politik för att utvecklingen ska gå åt det hållet. Det handlar om att stödja omställningen på utgiftssidan genom till exempel Klimatklivet och solelssubventioner, men det handlar också om klimatstyrande punktskatter. Därför förbereder regeringen nu flera klimatstyrande skatter.

Ett exempel är bonus-malus-systemet, som är tänkt att stödja konsumenterna i att fatta klimatsmarta beslut vid nybilsköp. Den som väljer en klimatsmart nybil får en väl tilltagen bonus medan den som väljer en klimatosmart nybil får betala extra skatt, malus. Detta kommer att öka incitamenten för den enskilde bilköparen att välja klimatsmarta bilar men också driva på innovationen för mer energieffektiva och klimatvänliga bilar.

Samtidigt bereds ett förslag om att stärka den koldioxidbaserade delen av fordonsskatten och alltså mer generellt öka fordonsskattens klimatstyrande del.

För att ge ytterligare några exempel arbetar regeringen också med att säkra de styrande effekterna för skatterna på bland annat naturgrus, avfall och kemikalier. Dessutom vill vi att kraft- och fjärrvärmeanläggningar som drivs med fossila drivmedel ska betala mer i koldioxidskatt, och vi tycker att flyget bättre ska bära sin klimatpåverkan.

Herr talman! Från högerbänken hojtas det om skadliga skatteförslag samtidigt som förslagen om att hejda regeringens klimatambitioner duggar tätt, helt utan att högern, för den delen, presenterar några egna ambitioner på området. I stället tävlar de om vem som kan sänka skatten mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Att fortsätta att driva på för omställning till fossilfrihet är helt nödvändigt om min son och hans framtida barn och barnbarn ska växa upp i en värld som har polarisarna kvar.

Jag tänker fortsätta att tro att nästa generation kan få det bättre, men då krävs att vi utvecklar den svenska modellen. En politik med visioner om ett samhälle som håller ihop och är hållbart kräver en modig skattepolitik.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har som bekant ett av de högsta skattetrycken i världen - högst skatt på arbete. Vi har extremt höga marginalskatter, och det gör att ungefär 40 procent av alla poliser, barnmorskor och vissa specialutbildade sjuksköterskor får betala statlig skatt. Det är inte rimligt, anser vi.

När det handlar om debatten om punktskatterna är ju Sverige inte Nordkorea, utan vi är ett land som har grannar och är beroende av omvärlden. Det är klart att man måste se vilken optimal nivå skatterna måste ligga på. Annars blir det som vi har sett att det blev med alkohol och tobak, att staten räknar in höjda intäkter fast man inte får dem eftersom importen ökar, exempelvis. Det är ett bekymmer som man måste titta på, anser jag.

Bonus-malus-systemet är vi i och för sig för, eftersom det är klart att man ska göra en omställning. Det är ungefär som Alliansens miljöbilspremie, att den som köper en ny bil med låga utsläpp får en bonus - jättebra - medan den som har en bil med höga utsläpp får betala extra för det. Det är helt okej.

Problem med förslaget som det är utformat är att man har överbeskattat med ungefär en halv miljard eller 600 miljoner kronor. Man tar ut mer. Bonussystemet går inte jämnt ut, utan man väljer att överbeskatta svenska bilister.

Herr talman! Det finns ett par delar i detta. Jag uppfattade egentligen aldrig någon fråga, så jag tar mig friheten att prata lite om marginalskatten, som jag uppfattade. Den hör egentligen inte riktigt hit eftersom den inte är en punktskatt i sig. Men eftersom Erik Andersson lyfte upp den tycker jag att det är viktigt att poängtera att vi inte höjer någon marginalskatt, inte för någon. Den som har samma lön kommer att betala samma skatt - slut.

Egentligen var det kanske överbeskattning i bonus-malus-systemet som Erik Andersson ville ha svar om. Det är tämligen svårt att bedöma hur väl systemet kommer att slå igenom. Om det går bra och vi uppnår de styrande effekter som vi önskar kommer systemet inte att innebära någon överbeskattning alls.

Herr talman! Jag hörde ordet frihet. Det är bra; det står vi för.

Det jag menade med att Sverige är ett av världens mest högbeskattade länder är att man får titta på det totala skattetrycket. Då kommer även punktskatterna in, för de står ändå för 3,3 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Frågan gällde i och för sig bonus-malus-systemet. Man har valt att införa ett system som i grunden är bra - man gör en omställning av den svenska fordonsflottan. Men samtidigt väljer Socialdemokraterna och regeringen att vrida extra hårt på skattekranen så att man tar ut mer pengar än vad man behöver göra i en skatteväxling. Man tar ut en halv miljard mer än man är tvungen till. Det är detta jag menar: Ni överbeskattar i denna del, och det tycker inte vi är bra. Själva syftet med en skatteväxling är ju att det ska gå jämnt ut, inte att man ska överbeskatta bilisterna. Då blir det helt fel.

Herr talman! Det måste vara ett stort pedagogiskt problem för Erik Andersson att vi höjer skatten på vissa saker.

Erik Andersson gapar om att skattekvoten är för hög samtidigt som vi ser hyggligt tydliga tecken på att den svenska ekonomin mår väl. Vi har hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och EU:s högsta sysselsättning. På vilket sätt är skattekvoten för hög? Jag är väl medveten om att frågan är retorisk.

Svaret om bonus-malus-systemet har jag redan levererat, det vill säga: Vi överbeskattar inte, utan vi tänker oss att systemet ska vara cirkulärt. Det är inte en fiskal skatt. Vi vill inte ha in skatteintäkter från det, utan vår tanke är att det ska gå jämnt ut, precis som Erik Andersson säger.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka dig, Linus Sköld, för ditt inlägg som var både mycket välformulerat och bra. I punktskattefrågan är Vänsterpartiet och regeringen på många sätt överens.

Det var också fint att få höra den historia som du bär med dig och som har gjort dig till socialdemokrat, misstänker jag. Du talade nämligen mycket om det. Jag känner igen mycket av det. Men det gjorde mig till vänsterpartist i stället.

Jag tycker att det finns många poänger i det du säger. Mitt problem när du beskriver det hela är att du precis som många radikala socialdemokrater stannar i historien. Det finns på något sätt inget projekt framåt i skattepolitiken för att återgå till en jämlik och omfördelande skattepolitik som tar bort den borgerliga skattepolitiken, som vi har fått leva med under så många år och som har ökat ojämlikheten och klyftorna. Du har hört mina inlägg här, så du vet ungefär vad jag tänker.

Jag tänker att era väljare i grund och botten inte vill ha sänkt bolagsskatt, ränteavdrag eller RUT-avdrag. Jag kollade upp detta. Älvsbyn ligger på plats 235 av alla kommuner när det gäller hur mycket man utnyttjar RUT-avdraget. RUT-avdraget per invånare är 120 kronor. Men i Danderyd är det 1 961 kronor, i Lidingö 1 285 kronor och i Lomma, kommunen bredvid Malmö, 1 147 kronor. Älvsbyn gillar inte RUT-avdrag, skulle jag vilja säga.

Men min fråga handlar om punktskatter. Varför är ni mot den översyn av avgifts- och skattestrukturen som Vänsterpartiet har föreslagit i syfte att driva på arbetet för att få en ökad andel miljöanpassade godstransporter och energieffektiviseringar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Herr talman! Jag tackar för berömmet. Det uppskattar jag. Jag kan samtidigt passa tillbaka den bollen och säga att du är en fenomenal talare, Daniel Sestrajcic.

Vi är inte ovilligt inställda till progressiva och fördelningspolitiskt riktiga förslag när det kommer till skattepolitik. Men när det handlar om människors plånböcker och människors privatekonomi måste vi vara försiktiga och ansvarsfulla. Vi kan inte bli idealister och dogmatiska. Det riskerar att stjälpa saker. Vi måste därför ta det försiktigt och gå varsamt fram. Det är mitt svar på den frågan.

Den andra frågan har jag dribblat bort.

Herr talman! Människors plånböcker mår faktiskt bra av att människor har högre löner och jobb i till exempel offentlig sektor. Pengar kommer att tas från detta för en sänkning av bolagsskatten.

När det gäller människors plånböcker handlar det om vilka människors plånböcker det är fråga om. Det är klart att om man bor i Danderyd, där man har 1 961 kronor i genomsnitt per invånare i RUT-avdrag, vill man ha kvar detta RUT-avdrag. Men min fråga är då varför föräldrarna till barnen i din skola ska behöva betala för deras RUT-avdrag eller för deras ränteavdrag. Poängen med skattesystemet är att det också ska vara omfördelande.

Min fråga om punktskatterna handlade om att Vänsterpartiet har ett mycket modest förslag om att vi ska göra en översyn av avgifts- och skattestrukturen i syfte att uppnå energieffektiva transporter och öka de miljöanpassade godstransporterna. Detta är ett krav som kommer från näringslivet. Hör och häpna! Det är ett krav som näringslivet driver att vi ska göra någonting åt detta. I dag missgynnar man godstransporter på järnväg och i sjöfart. Vi vill hitta en struktur som gör att dessa transporter gynnas och att man flyttar över transporter från väg till sjöfart och järnväg, vilket vi säkert är överens om är mycket klimatsmartare.

Skulle ni inte kunna sträcka er till att vi åtminstone gör en liten översyn, det vill säga att ni bifaller Vänsterpartiets reservation 8 som vi har yrkat bifall till?

Herr talman! Vi investerar Sverige starkt, och vi gör det tillsammans med Vänsterpartiet i ganska stor omfattning. Daniel Sestrajcic vet säkert mycket väl att vi till exempel ser till att det kan bli fler lärare, att det blir 10 extra miljarder till välfärden, att det kan bli fler undersköterskor och bättre bemanning i äldreomsorgen och att det kan bli fler poliser. Vi gör detta tillsammans. Därför kanske man kan låta bli dessa svingar från vänster.

När det gäller frågan om Vänsterpartiets reservation om en översyn av avgifts- och skattestrukturen för att uppnå klimatvänligare transporter kan jag säga att vi jobbar med klimatstyrande skatter. Vi tycker att det är viktigt med klimatsmarta transporter, och vi satsar rekordmycket pengar. Eftersom vi har gjort upp om budgeten vet Daniel Sestrajcic att vi satsar rekordmycket pengar på infrastruktur, inte minst på järnvägsunderhåll. Detta tillsammans med klimatstyrande skatter är klimatvänlig politik på riktigt. Vi ställer om till klimateffektiva transporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

(Applåder)

Herr talman! Gröna skatter, miljöskatter och grön skatteväxling kommer att vara oerhört viktiga verktyg för att vi ska kunna göra den miljö- och klimatomställning i Sverige som vi så väl behöver.

Den rödgröna regeringen har infört ett flertal skatter, till exempel en kemikalieskatt som den förra borgerliga regeringen tillsatte en utredning om och som Centerpartiet tyckte skulle vara ännu högre. Men vi har åtminstone gått fram med den i bred parlamentarisk enighet.

Vi har gjort en ny indexering av koldioxidskatten. Indexering är ett mycket bra sätt för att skapa framförhållning, så att människor och producenter av förnybara drivmedel vet vad som kommer att gälla framöver och får tid på sig för att göra en omställning och komma igång med produktion av förnybara bränslen.

Vi har infört skatt på naturgrus, och vi har sänkt skatten på solenergi på större anläggningar. Vi kommer nu också att gå fram med förslag om ett bonus-malus-system för att göra en ordentlig omställning inom bilparksflottan.

Vi har också gjort överenskommelser i andra frågor. I Miljömålsberedningen och i Landsbygdskommittén enades så gott som alla partier om att se över reseavdragen.

När Moderaternas Erik Andersson tidigare talade tror jag att han sa nej tio gånger. Han sa nej till skatt på skatt som behövs för att vi ska kunna göra denna omställning.

Glädjande nog har inte alla allianspartier varit lika negativa som Moderaterna, utan de har i sina budgetförslag tidigare under mandatperioden faktiskt haft egna idéer.

Herr talman! Miljöskatter brukar till en början ogillas av många, men efter hand brukar de accepteras och längre fram också många gånger gillas. Trängselskatten i Stockholm är kanske det bästa exempel som åtminstone jag har.

I valrörelsen 2006 var Jan Björklund, som ännu inte var dåvarande Folkpartiets ordförande, ute och jobbade allt vad han kunde mot att trängselskatten skulle införas. Nu, några år senare, tror jag inte att det är någon i Liberalerna som skulle göra det.

Dessvärre går inte dessa pengar till att bygga ut kollektivtrafiken på det sätt som skulle behövas. Det som Reinfeldtregeringen gjorde när man vann valet 2006 var att i stället fördela om pengarna till motorvägsbyggen. Det är bara att beklaga.

Punktskatter

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 april.)