Ramverket för finanspolitiken

Fru talman! Det finanspolitiska ramverket omfattar ett antal mål och principer som framför allt syftar till att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Det syftar även till att tydliggöra hur Sverige uppfyller kraven i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt och i budgetramsdirektivet.

Jag ska inte här gå igenom hela den skrivelse som vi nu debatterar utan vill börja med att konstatera att vi är i stort sett eniga om det finanspolitiska ramverket. Ramverket har tillkommit i bred samstämmighet om finanspolitikens centrala roll för hållbara offentliga finanser, finansiell stabilitet och långsiktiga tillväxtförutsättningar för Sverige.

Vi i Alliansen har dock lämnat ett gemensamt särskilt yttrande där vi vill understryka vikten av att skrivelsens innehåll efterlevs. Vi pekar också i yttrandet på kritiken mot regeringen och de frågetecken som finns kring hur de principer som slås fast i ramverksskrivelsen tillämpas av regeringen i dess beslut och prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ramverket för finanspolitiken

I början av denna mandatperiod togs initiativ till att uppdatera ramverket och dess olika delar, där resultatet blev en blocköverskridande överenskommelse som beskrivs i denna skrivelse. Vi står, som sagt, bakom överenskommelsen och har inget att erinra när det gäller skrivelsen. Men det finns frågetecken.

Kritiken mot regeringens sätt att hantera finanspolitiken under den gångna mandatperioden har stundtals varit hård. I Riksrevisionens rapport Tillämpning av det finanspolitiska ramverket anförs bland annat att regeringen inte motiverar hur storleken på den aktiva finanspolitiken och finanspolitikens inriktning avvägts i förhållande till konjunkturläget.

Detta är också den punkt där Finanspolitiska rådet riktar skarp kritik mot regeringen. Rådet menar i sin rapport för 2018 att finanspolitiken inte är väl avvägd mot konjunkturen och att regeringen har lagt för liten vikt vid överskottsmålet när det gäller att anpassa finanspolitiken till det rådande ekonomiska läget.

Regeringen har motiverat sin expansiva finanspolitik med att det finns skäl att understödja penningpolitiken. Men det finns ingenting i ramverket som anger att ett sådant skäl skulle motivera ett avsteg från principen att föra en kontracyklisk finanspolitik.

Finanspolitiska rådet anser att regeringens prognoser för de kommande åren är alltför optimistiska. Det saknas transparens kring vilka antaganden som regeringen gör och hur de påverkar regeringens beräkningar. Det gäller särskilt hur antaganden om jämviktsarbetslösheten påverkar bedömningen av potentiell bnp. Även Riksrevisionen instämmer i kritiken mot den bristande transparensen.

Fru talman! Ramverket har som sagt reviderats. De två viktigaste förändringarna är att överskottsmålet sänks till en tredjedels procent av bnp i genomsnitt över en konjunkturcykel i stället för 1 procent samt att ett skuldankare införs.

Den överenskomna strukturen är sådan att överskottsmålet ska ses över var åttonde år, och i den institutionaliserade översynen ska bland annat statsskuldens nivå i förhållande till skuldankaret övervägas. Vi är positiva till att dessa ändringar har gjorts och vill, samtidigt som vi nu befäster ramverkets position som styråran för den ekonomiska politiken, påtala vikten av att alla partier står bakom ramverket och också bidrar till att upprätthålla trovärdigheten i detsamma.

Med det sagt anser vi inte att det lämpar sig att diskutera hur överskottsmålet ytterligare kan behöva sänkas i framtiden redan innan det nya och lägre överskottsmålet har börjat gälla.

Fru talman! Jag står inte här för att skapa debatt om ramverkets innehåll. Det är vi nämligen eniga om. Jag vill ta tillfället i akt att uppmärksamma riksdagen på ramverkets betydelse för vårt lands välgång och på det faktum att ramverket också förpliktar i praktiskt handlande och i politiska prioriteringar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)