Rättelse av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet m.m.

Herr talman! Vi välkomnar det förslag som finns i betänkandet Rättelse av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet m.m. Det är bra att både privatpersoner och juridiska personer som har hamnat i Kronofogdemyndighetens register ges möjlighet till rättelse av felaktiga uppgifter genom den så kallade blockering som ni härmed inför. Det finns många exempel där enskilda eller företag har blivit registrerade på helt felaktiga grunder men inte haft möjlighet att få en rättelse i efterhand. Det har lett till många problem. I en reservation tar jag upp frågan om att detta handlar bara om Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning. Därmed finns det inte något skydd när det gäller frågor om betalningsföreläggande. Vi tycker att det kan bidra till problem. Det är många remissinstanser som har påtalat detta. Därför behöver man se över möjligheten att införa ett sekretesskydd även i de fall det gäller missvisande uppgifter om betalningsförelägganden. I utskottets ställningstagande skriver utskottsmajoriteten precis som regeringen skriver i sin proposition, nämligen att det här kräver ingående överväganden. Jag förstår det. Reservationen innehåller heller inget skarpt förslag, utan den handlar om att gå vidare och titta på frågan. Jag måste få läsa upp ett stycke längre ned i majoritetstexten. Jag förstår inte riktigt vad som står där. Det var nog därför jag reserverade mig i utskottet. Jag sade att jag var osäker på vad majoriteten menar. Det kanske kommande talare kan reda ut för mig. Det står i betänkandet: "Utskottet kan konstatera att frågan om sekretess för blockerade uppgifter i andra delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet har uppmärksammats i ärendet och att regeringen gör bedömningen att det kan finnas skäl som talar för att ett sådant sekretesskydd bör införas, men att detta är något som kräver ingående överväganden eftersom det idag inte finns några sekretessregler som rör verksamheten med betalningsföreläggande och handräckning. Eftersom frågan om sekretess för blockerade uppgifter i andra delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet nu övervägs av regeringen finns det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår." Jag förstår inte riktigt det stycket. I flera avseenden hänvisar majoriteten till "i andra delar". Vad är det som är "i andra delar"? Herr talman! Jag har en reservation. För tids vinnande tänker jag inte yrka bifall till den. Jag har anmält mig till talarlistan just därför att jag vill påtala att det finns en otydlighet i betänkandet och att Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att regeringen jobbar vidare i frågan.

Herr talman! Det är en bra dag i dag. Man får vara uppe i talarstolen två gånger och förbättra statistiken. Om man säger något vettigt verkar inte medierna vara så intresserade av, men det är glädjande att Gunnar Andrén finns i skatteutskottet. Han ligger främst, och han kan konsten att ha innehåll i sina debattinlägg. Herr talman! Det här ärendet är lite svårt, även om Marie Engström försöker spetsa till det. Jag kommer förmodligen att bli svaret skyldig. Låt oss konstatera att redan för fyra år sedan påtalade Skatteverket att det behövs en förändrad lagtext på området. Det kanske också ska förklaras att på den tiden levde kronofogden och Skatteverket i ett lyckligt äktenskap, som vi har delat på. Numera är kronofogden en egen myndighet. Det är naturligtvis otroligt olyckligt för de fysiska och juridiska personer som får problem med till exempel kreditgivning om det finns missgivande uppgifter hos en statlig myndighet. Nu ska man få möjlighet att rätta, blockera eller utplåna uppgifter som är missvisande för den registrerade. Det gäller också sekretesslagen, så att blockerade uppgifter inte behöver lämnas ut. Även kreditupplysningsföretagen åläggs att genomföra gallringar av uppgifter. Det är glädjande att människor som har hamnat i klammeri på grund av olyckliga bestämmelser kan få rättelse. Vi kan tänka på alla i detta avlånga land som har ansett sig oskyldigt hamna i ett läge där det har varit svårt att få krediter även om de har kunnat klara dem samtidigt som grannen med liknande ekonomi inte har haft de bekymren. Jag hoppas att alla som har blivit oskyldigt drabbade känner att de får en form av upprättelse. I betänkandet gör man bedömningen att många inledningsvis kommer att kräva denna rättelse. Det kommer säkert att bli en viss arbetsbelastning i början, men sedan ska det rätta till sig. Det framgår också i propositionen att regeringen behöver göra en mer djupgående analys av sekretesslagen och återkomma till riksdagen med förslag. Det är förmodligen inom det området som Marie Engström ställer frågor. Det finns vissa frågor som är av lite mer komplicerad natur. Eftersom regeringen jobbar med frågorna finns det ingen anledning att bifalla Marie Engströms motion. Vi får ändå konstatera att det är en hyggligt bred politisk enighet om detta förslag. Ytterligare en förändring som kommer att kunna genomföras tack vare betänkandet är att kronofogden kan jämka mindre summor genom att jämka förrättningskostnaderna. Det rör sig om summor om 100 kronor eller lägre. Det är faktiskt 5 400 gäldenärer som har en skuld som understiger 100 kronor. Förmodligen blir det betydligt kostsammare för alla parter att fortsätta att försöka driva in dem. Jag yrkar bifall till förslaget i SkU30 och därmed avslag på motionen.

Herr talman! Skatteutskottet behandlar både stora och mindre stora frågor. Det här är en av de mindre frågorna, men den är ändock viktig. Tidigare talare har redogjort för förslaget i betänkandet, liksom den reservation som jag faktiskt har förståelse för med tanke på de skrivningar som finns om en bestämmelse om rättelse i kronofogdens verksamhet. Herr talman! För tids vinnande kommer jag att yrka bifall endast till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Herr talman! Jag tänkte tala om två saker. Jag vill bland annat försöka svara på Marie Engströms fråga, som jag ändå tycker att det finns ett svar på i utskottets ställningstagande. Det är en berättigad fråga, nämligen varför detta ska omfatta "bara Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning". Utskottet har sagt: "Mot bakgrund av att det i dag inte finns några sekretessregler alls som rör verksamheten med betalningsföreläggande och handräckning är emellertid detta något som enligt regeringens bedömning kräver ingående överväganden." Det här är svaret på att det kan behövas ytterligare överväganden, att man inte är färdig på området. Vi får hoppas att man återkommer. Det är det svar som kan ges på Marie Engströms berättigade frågor om varför det finns bara denna inskränkning. Herr talman! Jag skulle vilja ta upp en annan fråga som jag lyfte upp i skatteutskottet. Den har att göra med tillkomsten av förslaget från regeringen om rättelse av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med mera. De flesta vet ju vad Hamiltons blandning är. Detta är inte alls Hamiltons blandning, utan möjligen skulle man kalla det Hamiltons första lag. Det var så att denna fråga väcktes inte av regeringen utan av en enskild riksdagsledamot. Jag känner att det för oss riksdagsledamöter ibland är angeläget att det noteras att frågor som sedan regleras i lagstiftning också refereras i propositioner och utskottsbetänkanden. Det har inte skett i det här fallet. Som svar på en interpellation, 2006/07:533, Konsekvenser av felaktigheter i kronofogdemyndighetens register , sade finansminister Anders Borg den 29 maj 2007 att han avsåg att lägga fram ett förslag i den riktning som interpellanten önskade. Det är det som vi ser här nu. Tyvärr framgår inte detta för den som bara läser utskottsbetänkandet. Jag förutser att vi kommer att få en del andra sådana här fall, i den bemärkelsen att vi så småningom kommer att få ett förslag om tonnageskatt. Där finns en exakt parallell till detta. Claes-Göran Brandin, socialdemokrat från Göteborg, har nämligen väckt denna fråga i riksdagen på ett sådant sätt att det när den lagstiftningen kommer, förhoppningsvis under denna mandatperiod, kommer att vara befogat att se till att det kommer in. Därmed blir det lätt för historieskrivningen att se vem som har gjort detta. Herr talman! Detta är det enda jag vill säga i den här frågan.

Herr talman! Det kanske är dumt att förlänga debatten, men jag konstaterar att en talare säger som svar på min fråga att han blir mig svaret skyldig och att en annan talare säger att han håller med om det som står i min reservation. Jag tycker att det är bra att Centerpartiet håller med om det. Jag var tvungen att läsa upp det som står i betänkandet från talarstolen, för det var väldigt svårt att tyda. Gunnar Andrén gjorde ändå ett försök att reda ut detta. Man pratar om "andra delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet" - andra delar än vadå? Jag vill bara höra om man med "andra delar" menar frågor som rör betalningsföreläggande. Är det så jag ska tolka Gunnar Andréns inlägg? Det är inte lätt att läsa den här texten och förstå vad man egentligen menar. Jag tog upp det redan på utskottets sammanträde. Det var bara den enkla frågan.

Herr talman! Nej, det är inte alls på det sätt som Marie Engström säger. Den ena delen var rätt, nämligen att det gäller betalningsföreläggande. Men det skulle också vara handräckning. I övrigt var det rätt.

Herr talman! Tack för svaret!