Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Fru talman! Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelserna är knutna till riksdagsskrivelserna där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. En redogörelse upptar samtliga riksdagsskrivelser som har ställts till regeringen det senaste kalenderåret och därtill samtliga äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade. Regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser har förbättrats avsevärt med åren. Under den första perioden var redovisningarna i allmänhet mycket knapphändiga. Successivt och i takt med att riksdagens utskott tagit upp behovet av förbättringar i skilda avseenden har redovisningarna blivit mer lättillgängliga och även utförligare. Den nu aktuella skrivelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under perioden den 1 januari-31 december 2010. Redogörelsen omfattar också vissa senare regeringsbeslut om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade. I skrivelsen redovisas också information om regelbeståndet samt arbetet med regelförenkling, språkvård och det offentliga rättsinformationssystemet. Hur ser då årets granskning ut? Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har under flera år fortsatt att förbättrats och ger en, med enstaka undantag, fullständig och korrekt bild av riksdagens skrivelser och tillkännagivanden. Utskottet välkomnar detta. Det finns dock alltjämt utrymme för ytterligare förbättringar. Konstitutionsutskottet ser positivt på att tre av de fyra kvarvarande näst äldsta riksdagsskrivelserna från riksmötet 1997/98 nu redovisas som slutbehandlade. Utskottet noterar dock samtidigt att ett tillkännagivande från riksmötet 1994/95 som gäller frågan om ett statligt fritidsbåtsregister alltjämt inte är slutbehandlad. Riksdagens möjligheter att göra tillkännagivanden till regeringen är inte grundlagsreglerad utan bygger på konstitutionell praxis. Konstitutionell praxis som har vuxit fram innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Men om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet strävar efter att förstärka granskningen av regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser. Utskottet kan bland annat konstatera dels att andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtagligt, dels att andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena ökat väsentligt, vilket är bra. Andra iakttagelser som utskottet gjort de senaste åtta åren är att andelen tillkännagivanden som slutbehandlats genom propositioner ökar och att äldre tillkännagivanden har slutbehandlats.