Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)
Debatt om förslag 13 november 2002
Protokoll från debatten
Anföranden: 3
Anf. 107 Per Unckel (M)
Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag är lite för
flitig i talarstolen i ärende efter ärende!
Jag har glädjen och äran att säga ett par ord om
någonting som inte har skilt denna kammare åt utan
enar partierna över gränserna.
Det beslut riksdagen förhoppningsvis kommer att
fatta senare i dag med anledning av konstitutionsut-
skottets förslag om en ny riksrevision är enligt min
mening både glädjande och inte så lite historiskt. Det
handlar om att under riksdagen upprätta en oberoende
riksrevisionsmyndighet som i sig sammanför de olika
delar som fram till nu har utförts av det statliga Riks-
revisionsverket och vår egen institution Riksdagens
revisorer.
Ur båda dessa dagens institutioner är tanken att
låta en ny myndighet uppstå, som blir den tredje de-
len av institutioner direkt knutna till Sveriges riksdag.
Sedan flera hundra år tillbaka har riksdagen under
sina vingars beskydd haft Justitieombudsmännen. De
har blivit en världsunik företeelse. Är det något ord
runtom i världen som de flesta har uppfattat alldeles
oberoende av språk, hemmahörande från Sverige, är
det begreppet ombudsman.
Riksdagen har anledning att vara stolt över den
tradition som Justitieombudsmännen har utvecklat i
hägnet av hemmahörigheten under riksdagen.
Riksbanken kom att tillföras riksdagens huvud-
ansvarsområde för relativt kort tid sedan. Men även
om det finns stora olikheter mellan Riksbanken och
Justitieombudsmännen råder samma grundläggande
skäl, nämligen att det som ska stå oberoende av den
exekutiva makten, av regeringsmakten, bäst härbärge-
ras under riksdagen.
Nu kommer den tredje delen, återigen med myck-
et olikartat innehåll jämfört med riksbank och justi-
tieombudsmän, men med det gemensamma med des-
sa övriga två institutioner, nämligen ett djupt känt
behov av att verksamheten inom Riksrevisionen ska
kunna utövas med oväld och oberoende. Misstanke
ska aldrig kunna riktas mot det revisorerna gör för att
gå någons eller någots ärenden.
Det är en lång och mödosam process, fru talman,
som ligger bakom det arbete som nu under denna
mandatperiod ser dagens ljus i form av den andra
läsningen av den nödvändiga grundlagsändringen.
Det har varit ett arbete i riksdagskommittén och ett
arbete i riksdagens konstitutionsutskott, som från
första början vägletts av ambitionen att om vi ska
lyckas göra något verkligt, stort, viktigt och framåt-
syftande av Riksrevisionen, ska alla riksdagens parti-
er känna sig delaktiga i det arbetet. Det är därför så
glädjande att kunna säga att hela processen har kun-
nat föras i hamn, om man nu får gå de sista lagstift-
ningsärendena några veckor i förväg genom att tro att
detta kommer att lyckas hela vägen ut, att i enighet
föreslå riksdagen att inrätta den myndighet som nu
finns på förslag.
Fru talman! Jag ber att med dessa få ord yrka bi-
fall till det konstitutionsutskottet har föreslagit i sitt
betänkande. Till detta vill jag foga en önskan om att
den nya riksrevisionen kommer att få den bästa tänk-
bara start.
Anf. 108 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Oftast från talarstolen när det är en
utskottsrunda, som detta faktiskt är beträffande Riks-
revisionen, är det de skilda uppfattningarna som ska
accentueras och föras till torgs för att markera våra
olika inställningar. Jag kan göra det enkelt för mig i
sammanhanget genom att säga att jag egentligen kan
instämma i det Per Unckel har sagt. Men jag ska säga
ytterligare några ord.
Det här är en stor och viktig fråga som under lång
tid har diskuterats. Från socialdemokratisk sida tycker
jag att det är bra att vi så småningom efter en lång
och krånglig process har kunnat samla alla partier
kring en gemensam lösning för det som är och under
många år har varit viktigt, nämligen den granskning
av den offentliga verksamheten som ska ske. Det är
bra att vi har kunnat nå dit. Det är en funktion som
inte mår väl av att ständigt och jämt ifrågasättas och
diskuteras. Det är fråga om så pass viktiga och ange-
lägna verksamheter.
Det råder inget tvivel om att skärningspunkten har
legat mellan en tjänstemannagranskning och den
granskning som framför allt Riksdagens revisorer har
utfört, där deras mandat har utgått från den politiska
aspekten. Det som vi nu har uppnått och som är före-
slaget tillgodoser väl de olika intressena. Vi får en
granskningsfunktion, en riksrevision, med tre riksre-
visorer som självständigt och var för sig väljer
granskningsområden och genomför granskningarna.
Vi får en styrelse som väljs av riksdagen, som är
mottagare av revisionsberättelser och gransknings-
rapporter och som har möjligheter att och ska lägga
förslag till riksdagen på de punkter där man anser att
det är motiverat med förändringar av olika slag.
Med det upplägg som det här förslaget nu har
tycker jag att man på ett bra sätt har förenat de här,
möjligen lite olika, intressena - kanske framför allt
olika intressen, därför att vi har en lång tradition på
detta granskningsområde såsom det har varit organi-
serat i den svenska statsförvaltningen.
Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till för-
slaget i konstitutionsutskottets betänkande.
Anf. 109 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Begreppet historiskt är ett slitet ut-
tryck som används i tid och otid. Ändå skulle jag vilja
beteckna det beslut som riksdagen om några timmar
förhoppningsvis kommer att fatta som just historiskt.
Inrättandet av en ny, oberoende riksrevision från den
1 juli nästa år är en av de viktigaste konstitutionella
reformer som har genomförts sedan den nuvarande
grundlagen infördes för knappt 30 år sedan.
Sverige har under lång tid tillhört de få länder i
världen som inte har haft en revisionsmyndighet som
har haft ett självständigt förhållande till den eller de
institutioner som den har varit satt att granska. Rikets
främsta revisionsmyndighet, Riksrevisionsverket, har
både politiskt och ekonomiskt varit beroende av rege-
ringen, vars verksamhet den ytterst har haft att revi-
dera. Verkets chef har tillsatts av regeringen, och dess
ekonomiska medel har tillkommit efter budgetpröv-
ning hos regeringen.
Den ordning vi hittills har haft har varit till men
för både effektiviteten och förtroendet för den statliga
revisionen. Det är en principiellt viktig liberal fram-
gång när den statliga revisionen nu får en annan och
tydligare konstitutionell reglering. Det är en utveck-
ling som Folkpartiet har arbetat intensivt för. Vi är
glada över att vi också över partigränserna har nått en
överenskommelse som garanterar den nya riksrevi-
sionens oberoende ställning och fortbestånd.
Inrättandet av Riksrevisionen sätter fokus på den
del av förvaltningspolitiken som handlar om gransk-
ning och revision - en del som ofta får en undan-
skymd plats i den politiska debatten. Politiken ska
vara framåtblickande, men politiker måste också i
lika hög grad ägna sig åt att utvärdera de beslut som
har fattats. Har de genomförts som det var tänkt? Fick
de de konsekvenser som lagstiftaren avsåg? Bedrivs
verksamheten i effektiva former? Ytterst handlar det
om respekt för demokratiska beslut och en god för-
valtning av medborgarnas skattepengar.
Riksdagens egen granskning blir inte mindre be-
tydelsefull i och med att den nya myndigheten inrät-
tas - tvärtom. De analyser och rapporter som tas fram
av Riksrevisionen kommer att utgöra viktiga underlag
i riksdagens eget uppföljningsarbete. Det är viktigt att
det utarbetas smidiga kanaler för hur riksdagens olika
utskott kan ta till sig de kunskaper som Riksrevisio-
nen tar fram.
Dagens beslut innebär en ändring av regerings-
formen som banar väg för den nya riksrevisionen.
Senare under året kommer riksdagen att fatta beslut
om andra ändringar i lagstiftningen som följer av att
en ny myndighet av denna dignitet och karaktär in-
rättas. Riksdagen kommer också att utse de första
innehavarna av riksrevisorsämbetet. Folkpartiet
kommer under hela denna process, och efter det att
myndigheten har inrättats, att värna Riksrevisionens
självständighet och oberoende. Vi tänker slå vakt om
den historiskt viktiga reform som vi i dag kommer att
fatta beslut om.
Jag ber därför, fru talman, att få yrka bifall till ut-
skottets förslag.
Dokument
Beslut
Ny revisionsmyndighet - ändringar i regeringsformen (KU9)
Riksdagen beslutade slutligt om ändringar i regeringsformen som behövs för att genomföra riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen, Riksrevisionen (se 2000/01:KU8 ). Lagen träder i kraft den 1 juli 2003 och en övergångsbestämmelse införs som bl.a. innebär att riksrevisorerna kan väljas före detta datum och delta i förberedelsearbetet. (Se även 2001/02:KU25 .)
- Utskottets förslag till beslut
- Slutligt anta förslag till lag om ändring i regeringsformen och förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag