Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna

Debatt om förslag 13 mars 2019
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 80 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Var och en av oss som medborgare ska kunna vara trygg i att svenska myndigheter, oavsett om det är på hemmaplan eller på beskickningar i utlandet, arbetar för att allt ska gå rätt till väga. Varje misstanke om att så inte sker ska tas på största allvar.

Utbildning, kontinuerlig fortbildning och förebyggande arbete är viktiga redskap för att stärka tilliten till och respekten för samhällets funktioner. Öppenhet, medvetenhet och ett starkt engagemang är tre begrepp att ta fasta på.

I dag behandlas konstitutionsutskottets betänkande utifrån skrivelsen från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Skrivelsen är en genomgång av de åtgärder regeringen har vidtagit på området, både sådant som var på gång innan Riksrevisionen började sin granskning och sådant som har hanterats med anledning av densamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter i form av ambassader och konsulat har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Det är dessa som berörs av granskningen.

Granskningarna välkomnas av regeringen, som i sin skrivelse redogör för de åtgärder som vidtagits och det kontinuerliga arbete som sker för att stärka skyddet mot att oegentligheter eller på annat sätt utnyttjande av ställning förekommer.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på följdmotionen.

Fru talman! Det kan vara på sin plats att poängtera regeringens skrivelse om att skyddet mot oegentligheter överlag fungerar väl. Ett ökat antal migrationsärenden och därmed en ökad belastning på beskickningarna samt - vilket kan noteras - fler variationer av oegentligheter gör att utrikesförvaltningen kontinuerligt ser över och ytterligare stärker sina rutiner.

Syftet är just att stärka arbetet mot att enskilda människor, varav en del är lokalt anställda och rekryterade, utnyttjas eller hamnar i situationer där man för egen vinning drar fördelar av sin tjänsteställning. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Granskningen tar fasta på dessa år, men det bör betonas att signaler har förekommit också tidigare, redan 2010, och att de åtgärder som de facto har vidtagits av nuvarande regering är tydliga steg framåt.

Enligt Riksrevisionen har ansvarsfördelningen ibland varit otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det har också saknats tillräckliga krav på en intern styrning.

I en motion från Moderaterna påpekas att kontrollrutiner väsentligt behöver stärkas för handläggning av migrationsärenden vid utlandsmyndigheter och att ytterligare kraft ska läggas på efterhandskontroller och utredningar. Jag kan också notera särskilda yttranden från Sverigedemokraterna och Centern, som ytterligare vill betona vikten av att markera detta. Som jag ser det är detta tillgodosett i och med det arbete som pågår i Regeringskansliet.

Fru talman! Såväl utrikesutskottet som socialförsäkringsutskottet, där frågor om Migrationsverket hör hemma, har beretts tillfälle att inkomma med yttranden. Utrikesutskottet konstaterar att en rättssäker, effektiv hantering och en god service är mycket viktigt för alla utländska medborgare som vill komma till Sverige för att leva med sin familj, arbeta, studera, besöka affärskontakter, vara turist eller hälsa på släkt och vänner. Det är viktigt för att detta ska fungera bra. I yttrandet slås fast att utrikesförvaltningen kontinuerligt ser över och ytterligare stärker sina rutiner.

Socialförsäkringsutskottet å sin sida hänvisar till att UD under de senaste åren har vidtagit en rad åtgärder som syftar till att stärka arbetet med att upptäcka oegentligheter och framhåller också här regeringens arbete på området.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser, och Utrikesdepartementet har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. Man har också vidtagit åtgärder innan granskningen genomfördes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Regeringen instämmer i bedömningen att Migrationsverkets roll i utredningar vid utlandsmyndigheterna behöver tydliggöras. Därför har UD och Migrationsverket beslutat om ett samrådsdokument om hur misstänkta oegentligheter ska hanteras. Arbetet fortskrider på ett vad jag kan förstå välordnat och fullt godtagbart sätt. En aktuell notering från fjolåret ger vid handen att det 2018 hanterades 69 000 uppehållstillstånd och över 250 000 viseringsärenden vid utlandsmyndigheterna. Totalt inkom detta år 34 anmälningar om misstänkta oegentligheter. Av dessa kunde de misstänkta oegentligheterna styrkas i två fall, och i ett fall utreds misstankarna fortfarande. Arbetet kan inte gå ut på annat än att eliminera att sådana fall över huvud taget uppkommer. Men trenden visar att åtgärderna haft avsedd effekt. Att arbetet även fortsättningsvis är prioriterat är av stor vikt.

Fru talman! I sammanhanget kan jag också nämna en skriftlig fråga jag nyligen ställt till civilministern angående utbildning i antikorruptionsarbete utifrån ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet som riksdagen gav förra våren. Där har svar inkommit i dag, och i detta ges ytterligare redogörelser för det breda arbete regeringen initierat för att förtroendet för statsanställda och statens institutioner ska vara fortsatt starkt och orubbat.

Statskontoret har, efter regeringens uppdrag, skapat ett statligt nätverk mot korruption. Inom nätverket deltar ca 230 myndigheter i en kompetenshöjande process för lärande och erfarenhetsutbyte. Publikationerna En visselblåsarfunktion - överväganden och praktiska råd och En kultur mot korruption har tagits fram.

För att återknyta till just utlandsmyndigheterna har UD också beslutat om vad man kallar etiska riktlinjer vid utlandstjänstgöring. Dessa riktlinjer gäller för samtliga utsända vid utlandsmyndigheterna, oavsett huvudman. De ska också vara vägledande för den lokalt anställda personalen. Även honorärkonsuler förväntas beakta vad som sägs i dem. Dessa riktlinjer, som togs fram 2018, ersätter för övrigt de tidigare riktlinjer som infördes 2012.

Transparens och kontinuerlig uppföljning av regelverket är givetvis av stor vikt, och utifrån den skrivelse vi i dag har att ta ställning till handlar det om ett ständigt pågående arbete för fortsatt tillit till, respekt för och trygghet med samhällets funktioner.

(Applåder)


Anf. 81 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Riksrevisionens rapport Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna visar att det har förekommit flera allvarliga brister i den verksamheten. Många av riskanalyserna har inte hållit tillräckligt hög kvalitet. Obehörig personal har haft tillgång till känsliga it-system. Risker för oegentlighet vid bokningen av intervjutider har upptäckts. Det har funnits risk för oegentligheter vid handläggningen av migrationsärenden på grund av att bestämmelser och stöd har saknats när det gäller vilka kontrollrutiner som bör finnas. Lokalanställd personal har saknat kunskap om eller varit dåligt utbildad i hur de ska hantera oegentligheter.

Riksrevisionen konstaterar slutligen att kontrollen av utlandsmyndigheternas migrationsverksamhet varit så undermålig och skett i så liten utsträckning att den inte bidragit till att upptäcka oegentligheter. Det är alltså omöjligt att avgöra om det låga antalet anmälningar om oegentligheter beror på att kontrollerna varit undermåliga. I värsta tänkbara scenario kan det under lång tid ha förekommit ett flertal oegentligheter och en omfattande korruption vid utlandsmyndigheterna då det de facto saknats reell möjlighet att upptäcka felaktigheter i handläggningen av migrationsärenden. Det framstår som sannolikt att betydligt fler oegentligheter hade kunnat upptäckas och anmälas om rutinerna och förutsättningarna hade varit bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Sammantaget har det stora antalet brister med stor sannolikhet skadat förtroendet för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Som utskottet anför kan det dock konstateras att regeringen i stora delar följt Riksrevisionens rekommendationer och börjat vidta flera föreslagna åtgärder. Även om vi uppfattar några av dessa åtgärder som något otydliga menar vi att åtgärderna som nu vidtas behöver utvärderas innan riksdagen tar initiativ till ytterligare åtgärder.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt på de uppgifter som framkommit och har också lämnat in en begäran till konstitutionsutskottet om granskning av regeringens hantering av oegentligheterna inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Utifrån den information vi har i dagsläget är det dock svårt att bedöma om det behövs ytterligare åtgärder än de som Riksrevisionen föreslår eller hur resultatet av nyligen påbörjade åtgärder kommer att utfalla.

Vi föredrar därför att i kommande höstgranskning granska hur regeringens styrning av utlandsmyndigheterna fungerar, särskilt med fokus på frågor som rör oegentligheter, rutiner och styrning. Det kommer då att vara tydligare om de nu påbörjade åtgärderna har fått eller kommer att få önskad effekt. Det kommer också att vara lättare att bedöma vilka eventuella ytterligare åtgärder som behövs för att komma till rätta med problemen.

För att inte störa de påbörjade åtgärderna tror vi att det är viktigt att de får komma på plats och deras effekter utvärderas innan nya åtgärder föreslås. Därför vill vi vänta med att föreslå ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de problem som Riksrevisionen påpekat.

I detta anförande instämde Matheus Enholm (SD).


Anf. 82 Linda Ylivainio (C)

Fru talman! När vi nu debatterar regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna vill jag inledningsvis välkomna den granskning Riksrevisionen gjort och de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av den.

Det är en gedigen granskning som Riksrevisionen gjort, och i den uppmärksammas allvarliga brister, risker och sårbarheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Det är därför mycket angeläget att dessa brister, risker och sårbarheter åtgärdas och hanteras.

Det är därför glädjande att Utrikesdepartementet när Riksrevisionen inledde granskningen faktiskt påbörjade ett arbete med att vidta många åtgärder för att avhjälpa de fel och brister som uppdagats.

Fru talman! I dag hanterar 60 utlandsmyndigheter, alltså ambassader och konsulat, migrationsverksamhet. Det är ett stort antal, med tanke på att 60 av Sveriges ca 100 utlandsmyndigheter bedriver sådan verksamhet. Riksrevisionens rapport beskriver på ett bra sätt hur sårbara och därmed riskexponerade för oegentligheter dessa verksamheter är med tunn personalbemanning, lokalanställda med varierande utbildning, utsända på korta tjänstgöringar och bristande kontinuitet, hög arbetsbelastning och enpersonshandläggning. Frågan kan ställas om vi verkligen klarar av att bedriva migrationsverksamhet i den här omfattningen på ett rättssäkert sätt. Jag är säker på att regeringen överväger det, och jag tror att vi i riksdagen också har skäl att reflektera över denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Enligt Riksrevisionens generella erfarenhet är otydlig ansvarsfördelning en faktor som i sig skapar risker. Den otydliga ansvarsfördelningen mellan UD, utlandsmyndigheterna och Migrationsverket är därför sedan tidigare ett känt problem. I arbetet med vårt betänkande har vi fått veta att Ansvarsutredningens förslag 2017 och Statskontorets förslag att ge Migrationsverket huvudansvar för migrationsverksamheten bereds i Regeringskansliet. Det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen med information om hur man avser att hantera denna risk och hur ansvarsfördelningen kan tydliggöras. Det kommer att bli viktigt för riksdagen att följa upp utfallet av denna beredningsprocess.

Fru talman! Regeringen redovisar i sin skrivelse de åtgärder som i övrigt vidtagits för att åtgärda de brister, risker och sårbarheter som Riksrevisionen identifierat när det gäller att hantera risker för oegentligheter samt för att förebygga, upptäcka och hantera anmälda fall av oegentligheter. Det är bra att regeringen nu vidtar åtgärder, men på ett par punkter önskar Centerpartiet att regeringen gått längre. Dessa har jag pekat på i mitt särskilda yttrande i utskottets betänkande.

En fråga handlar om integriteten och den oberoende granskningen i Regeringskansliets internrevision respektive Utrikesdepartementets inspektioner. Regeringen har tyvärr inte valt att följa Riksrevisionens förslag att genomföra dessa fristående från varandra utan avser att fortsätta genomföra samordnade inspektioner. Detta är en viktig aspekt i det bredare arbetet med att säkerställa att oegentligheter upptäcks, och jag beklagar regeringens bedömning i den delen.

En annan viktig fråga handlar om hur anmälda oegentligheter ska hanteras. Riksrevisionen föreslog i rapporten att UD på ett mer systematiskt sätt skulle informera både internt och externt om påstådda och inträffade fall av oegentligheter för att dra lärdomar av detta. Riksrevisionen menar att en systematisk spridning av sådan information om fall och risker skulle möjliggöra för utlandsmyndigheterna att lära av varandra och att utrikesförvaltningens arbete med nolltolerans mot korruption också skulle gynnas. Dessvärre har regeringen bedömt att det räcker med intern information. Centerpartiet menar att en ökad öppenhet och transparens även externt skulle stärka det viktiga antikorruptionsarbetet och ytterligare stärka arbetet med att förebygga och upptäcka oegentligheter.

Med detta sagt, fru talman, kommer det att bli mycket intressant att följa regeringens fortsatta arbete med att öka skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Riksrevisionens granskning lämnar många värdefulla bidrag till detta arbete.

En sak är säker: Ännu återstår mycket och systematiskt arbete från regeringens och berörda myndigheters sida för att såväl på kort som på lång sikt angripa de brister, risker och sårbarheter som finns och som tyvärr har ökat över tid.


Anf. 83 Erik Ottoson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till Moderaternas reservation.

Fru talman! "200 visum stulna från ambassad." "Misstankar om svarthandel med köplatser för uppehållstillstånd." "Godkände visum - misstänks för mutor." "Falska visum utfärdade på svensk ambassad." Alla de här rubrikerna handlar om svenska ambassader, uppehållstillstånd och visum.

Våra viseringar och uppehållstillstånd har ett stort värde. Det ökar risken för att utlandsmyndigheterna utsätts för påtryckningar från sökande som vill få gynnande beslut eller snabbare handläggning. En av våra ambassadörer har sagt följande rörande uppgifterna om möjligheter att komma före i kön genom att köpa sig till en köplats: "Det är mycket allvarligt av den enkla anledningen att du inte ska kunna köpa dig före i kön för det första, och för det andra är det så att folk i det läget försöker tjäna pengar på någon i en utsatt situation. Vi har nolltolerans mot korruption och oegentligheter."

Riksrevisionen har granskat skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna fram till i maj förra året. Den skrev dock redan 2013 en granskningsrapport om statliga myndigheters skydd mot korruption och betonade att det förebyggande arbetet och den interna styrningen och kontrollen behövde stärkas.

Riksrevisionen konstaterar i sin senaste granskning att anmälda och påstådda oegentligheter vid utlandsmyndigheterna har ökat kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Granskningen har utgått från frågor som gäller skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna när det gäller hanteringen av risker för oegentligheter, förebyggande av oegentligheter, upptäckt av oegentligheter och hanteringen av anmälda fall av oegentligheter.

Det stämmer, som regeringen uttrycker i sin skrivelse, att Utrikesdepartementet har vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet för oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna under det senaste året. Riksrevisionen bedömer dock att skyddet på de fyra granskade områdena fortfarande är svagt och behöver stärkas. Det gäller särskilt kontrollrutinerna i handläggningen av migrationsärenden, efterhandskontroller av migrationsverksamheten och utredningar av påstådda oegentligheter.

Dessutom skriver Riksrevisionen att ansvaret för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna är otydligt uppdelat mellan utlandsmyndigheterna, Utrikesdepartementet och Migrationsverket. Detta påpekades även i Ansvarsutredningens betänkande från 2017. Oklara ansvarsförhållanden leder till särskilda utmaningar i att säkra ett betryggande och gemensamt skydd mot oegentligheter vid utlandsmyndigheterna.

På rekommendationen om att Regeringskansliet bör säkerställa att internrevisionen genomför fristående revisionsbesök vid utlandsmyndigheterna svarar regeringen i stället att det ska avgöras av Regeringskansliets internrevision inför respektive revisionsbesök.

Vi moderater har följt upp Riksrevisionens rapport med en följdmotion där vi noterar att regeringen till viss del har tagit till sig av Riksrevisionens slutsatser samtidigt som vi även anser att det behövs ytterligare åtgärder.

Oegentligheter inom migrationsverksamheten riskerar att skada förtroendet för utlandsmyndigheterna men även att påverka statsförvaltningens legitimitet. Kontrollrutinerna för handläggningen av migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna måste förstärkas väsentligt och efterhandskontrollerna och utredningarna om oegentligheter utvecklas och förbättras.

Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Fru talman! Det ska, som sagt, vara nolltolerans mot korruption och oegentligheter inom migrationsverksamheten vid de svenska utlandsmyndigheterna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 31.)

Granskning av rapporter och meddelande om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

Beslut

Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna har granskats (KU15)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.