Anf. 137 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Betänkandet
Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster
innehåller inga motioner att avslå. Utskottet är nämligen helt överens om att propositionen från regeringen är bra och viktig. Att jag tar till orda beror på att jag anser att frågan ändå bör lyftas fram i kammaren, om än utan någon egentlig debatt. Efter tio år i ett arbete bland hemlösa personer i Göteborg, där jag såg hur framför allt kvinnor for väldigt illa, känner jag att jag vill lyfta fram frågan.
Regeringen föreslår i propositionen ändringar i hyreslagen, bostadsrättslagen och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Det jag vill fokusera på är dock att besittningsskyddet stärks för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare som har utsatts för brott av närstående eller tidigare närstående. Regeringen vill också förbättra hyresgästers skydd mot att förlora sin bostad på ett överraskande sätt.
Därför föreslås att ett hyresavtal ska förlängas om inte hyresvärden har varnat hyresgästen för att hyresavtalet kan komma att sägas upp på grund av misskötsamhet. Dessutom föreslås att socialnämnden underrättas vid tvister om förlängning av hyresavtalet. Genom de nya reglerna skapas ett ökat utrymme att ta hänsyn till hyresgästens utsatta ställning i egenskap av brottsoffer, genom att hyreskontraktet får bestå trots att hyresgästen inte har uppfyllt sina skyldigheter. Det kan knappast uttryckas mer tydligt, och jag upprepar att vi i civilutskottet är överens om att det här är bra.
I Sverige är våld olagligt. Det spelar ingen roll om det begås av någon i familjen eller av en främling, av en man eller en kvinna. Straffen hänvisar till omständigheterna kring brottet och gärningsmannen. Heder eller svartsjuka är till exempel inte något skäl för att få nedsatt straff. Våld i nära relationer är ett allvarligt hot mot många människor, särskilt kvinnor och barn.
Vad den här propositionen främst handlar om är sammanhang där personer utsätts för våld eller andra typer av situationer där förpliktelserna gentemot hyresvärden inte följs och man därför förlorar sin bostad. Det kan gå väldigt snabbt för kvinnor som utsätts för våld, för i de flesta fall handlar det om kvinnor. Men det kan alltså finnas barn med i sammanhanget, och det är naturligtvis extra allvarligt. Barn kan uppleva direkt fysiskt våld genom att de själva blir slagna eller hotade, men de kan också uppleva fysiskt våld indirekt genom att se eller höra när mamma blir slagen eller genom att möta konsekvenserna av våldet, som sönderslagna möbler eller blåmärken som mamman fått till följd av misshandeln.
Herr talman! Så här berättas det om ett åttaårigt barn som upplevt pappa slå mamma. Det var bomber, explosioner och målsökande missiler på teckningen han ritade när han skulle beskriva känslan - alltså bomber, explosioner och målsökande missiler.
En annan berättelse ur verkligheten från en av våra dagstidningar har rubriken: Natten till söndag blev kvinnan utsatt för ett strypförsök av sin expojkvän. Nu har hon blivit uppsagd från sin lägenhet sedan grannarna klagat på hennes skrik.
Kvinnan, 22 år, säger: Jag skrek för mitt liv. Jag kastade saker, porslin och allt möjligt för att rädda mig själv. Vad skulle jag ha gjort, legat ned och varit tyst? Då hade jag inte levt i dag.
Kvinnan har bott i sin lägenhet i ett år. I augusti träffade hon mannen, och det var då problemen började. Han var kontrollerande och kunde skifta i humöret på en sekund från att ha varit kärleksfull till galen av ilska.
Jag fick inte göra någonting, inte träffa mina vänner eller min familj, inte gå ut och inte heller se på vilka tv-program jag ville, berättar kvinnan.
Det blev bråk, och polisen har tidigare larmats till lägenheten. Och nu vräks
hon
. Hon säger: Det känns så orättvist. Jag har skrikit för att få hjälp. Ibland har jag släppt in honom för att han inte skulle stå i trapphuset och banka och störa grannarna.
Våldsutsatta kvinnor som måste fly från hemmet med sina barn har ofta små chanser att omgående få nytt boende med eget kontrakt av kommunen. De är hänvisade till att bo på kvinnojouren. Kommunerna är enligt lag skyldiga att hjälpa våldsutsatta, men utan kvinnojourerna hade många kommuner inte klarat sitt uppdrag.
Herr talman! Efter att riksdagen i ett tillkännagivande slagit fast att kvinnor och män som misshandlas i hemmet av en make eller sambo behöver ett starkare besittningsskydd utarbetade Justitiedepartementet en promemoria med förslag till ett stärkt besittningsskydd för hyresgäster och bostadsrättshavare som utsatts för brott eller någon liknande handling.
Det känns oerhört meningsfullt att vi i Sveriges riksdag som lagstiftare kan fatta beslut i enighet som stärker utsatta personers besittningsskydd. Det är glädjande att regeringen har sett problematiken och agerat, så att vi nu är framme vid ett beslut om lagändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli i år.