Trossamfund

Herr talman! I detta betänkande behandlar KU motioner från allmänna motionstiden från både 2007 och 2008. Motionerna rör frågor kring trossamfund. År 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om de nuvarande relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Beslutet följdes av en serie andra beslut och föregicks av omfattande utredningar och fattades efter många förhandlingar i samförstånd med berörda samfund. Beslutet trädde i kraft år 2000. Man kan tycka att det har gått lång tid sedan beslutet fattades och att det kan vara dags för ytterligare förändringar. Men ur ett historiskt perspektiv är 14 eller 9 år, beroende på vilken utgångspunkt man har, en relativt kort tid. 1998 års beslut om Svenska kyrkan omfattar bland annat egendom, organisatorisk uppbyggnad, kyrkoavgifter, kyrkans handlingar och arkiv, alltså en hel del frågor som det finns ett allmänt intresse för att bevara och ha insyn i. Lagen omfattar stora kulturhistoriska värden som det finns starka skäl för staten att särlagstifta kring. Jag kan i och för sig ha förståelse för de motionärer som tycker att staten inte ska lägga sig i och lagstifta om hur kyrkan organiserar sig. Men lagen står också som en garant för att Svenska kyrkan finns i hela landet och att människor i hela vårt land har tillgång till den verksamhet som kyrkan bedriver bland annat som huvudansvariga för begravningsväsen, ansvariga för historiska byggnader och de arkiv som tidigare var vår folkbokföring. Ska vi vara sanningsenliga har det inte varit någon rusning efter att ta över dessa uppgifter. Kommunerna har definitivt inte visat något som helst intresse. Denna lag står heller inte i motsättning till andra religioner eller andra samfund, och den hindrar heller ingen annan religionsutövning eller församling. Vi anser att det bör vara Svenska kyrkan, eller någon annan intressent, som tar initiativet om de önskar någon förändring avseende de här frågorna. Det pågår för övrigt diskussioner mellan staten och kyrkan vad gäller de kyrkoantikvariska frågorna och ersättning för deras bevarande. Men det är en fråga som kulturutskottet kommer att hantera när den kommer till riksdagen, inte konstitutionsutskottet. Det sker en regelbunden dialog mellan de olika samfunden och staten, och just nu pågår också en utredning och översyn bland annat av begravningsväsendet. Därför vill utskottet inte i dag ta ställning till en lagändring som inrymmer även den nya begravningsmetoden promession eller till förändringar i begravningsavgiften. Utredningen ska förutsättningslöst analysera den nya metoden utifrån juridiska, etiska, ekonomiska, tekniska och miljömässiga aspekter och kartlägga variationer i avgiften för begravningsverksamheten och orsakerna till dem. Utskottet vill inte föregripa utredningen på dessa punkter. Det pågår också en försöksverksamhet enligt Länsstyrelsen i Jönköping län om just promessionen. Under våren ska det göras vissa försök som ska analyseras och värderas av tekniskt och medicinskt oberoende kunniga personer. Det tas med säkerhet med i utredningen. Fru talman! I dag är det vanligare att sprida askan utanför kyrkogården än det var för tio år sedan. Under det senaste årtiondet har ansökningarna mer än fördubblats, även om det totala antalet fortfarande inte är stort. Det vanligaste är att sprida askan över havet, och utskottet betonar även denna gång vikten av att begravningar sker under värdiga former. Länsstyrelsen ska ha ett intyg som visar att gravsättningen skett enligt tillståndet. Det kan ur den synvinkeln, anser utskottet, vara svårt att ge tillstånd till någon annan än den som ordnar gravsättningen och någon annan tidpunkt än i anslutning till gravsättningen. Utskottet är inte berett att föreslå en annan ordning än vad som i dag gäller. Den tredje punkt jag vill ta upp, fru talman, är de anställdas arbetsvillkor. Deras arbetsvillkor inom samfunden regleras i de avtal och regelverk som kyrkorna har att arbeta under likaväl som andra anställda i samhället. Men samfunden liksom andra organisationer samlar också frivilliga krafter och volontärer som utför vissa uppgifter. Detta kan vara svårt, och jag tror inte det är utskottets eller kammarens mening att vi ska reglera detta. Det bygger på människors vilja att arbeta ideellt. Vad som däremot är viktigt är att de samfund som får bidrag av staten ska vägledas av etiska principer som är förenliga med samhällets demokratiska värderingar och att de motverkar alla former av rasism, diskriminering, våld och brutalitet. SST, alltså Nämnden för statligt stöd till trossamfund, har nyligen kommit med en rapport i de här frågorna. Jag tror att det är något som utskottet får anledning att återkomma till. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget från ett enigt utskott.

Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande KU7 Trossamfund behandlas sammanlagt 19 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Yrkandena avser, precis som Helene Petersson redan har sagt, frågor om Svenska kyrkan, begravningsverksamheten, begravningsavgiften och arbetsvillkoren i trossamfunden. Utskottet har avstyrkt samtliga motionsyrkanden. I två motioner tas relationerna mellan staten och Svenska kyrkan upp. Författaren menar att man bör avskaffa de juridiska skillnaderna mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund. Detta är en viktig fråga som i allra högsta grad är levande och som förtjänar respektfull och noggrann behandling. Det finns viktiga historiska perspektiv att ta i beaktande. Exempelvis är Svenska kyrkan den enskilt största förvaltaren av ett samlat kulturarv i vårt land. Det som egentligen finns av en levande svensk medeltidshistoria är det som kyrkan i dag förvaltar i form av byggnader, kyrkogårdar och andra inventarier. Men kyrkorna är även den största musikarrangören i landet - något som många inte känner till. Det skulle krävas omfattande organisatoriska förändringar av viktiga samhällsfunktioner vid ändring av relationen mellan staten och Svenska kyrkan. I dagsläget ser inte utskottet att det finns skäl att ompröva relationerna och avstyrker motionerna. Men frågan finns kvar och bör fortsatt debatteras. Regeringen har tillsatt en utredning, Begravningsutredningen, som ska se över vissa frågor på begravningsområdet. Denna kommer att behandla frågor som motionärerna har tagit upp gällande begravningsavgift och alternativa begravningsmetoder. Redovisningen kommer i höst. Utredaren ska bland annat kartlägga variationerna i avgifterna för begravningsverksamheten och analysera orsakerna till dem. Utskottet avstyrker motionerna och hänvisar till pågående utredning. Utskottet avstyrker även motionsyrkanden som berör arbetsvillkoren för dem som är verksamma inom trossamfunden. Jag tycker att Helene Petersson gjorde en bra redogörelse, som jag ställer mig bakom. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.