Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Debatt om förslag 23 april 2008
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  2. Hoppa till i videospelarenLiseLotte Olsson (V)
  3. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (Mp)
  4. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  5. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  6. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  7. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  8. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  9. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (Mp)
  10. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  11. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (Mp)
  12. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  13. Hoppa till i videospelarenLiseLotte Olsson (V)
  14. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  15. Hoppa till i videospelarenLiseLotte Olsson (V)
  16. Hoppa till i videospelarenHelena Rivière (M)
  17. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  18. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  19. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  20. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  21. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  22. Hoppa till i videospelarenUlf Nilsson (Fp)
  23. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  24. Hoppa till i videospelarenUlf Nilsson (Fp)
  25. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  26. Hoppa till i videospelarenUlf Nilsson (Fp)
  27. Hoppa till i videospelarenEva Johnsson (Kd)
  28. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  29. Hoppa till i videospelarenEva Johnsson (Kd)
  30. Hoppa till i videospelarenRonny Olander (S)
  31. Hoppa till i videospelarenEva Johnsson (Kd)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 31

Anf. 79 Ronny Olander (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra socialdemokratiska yrkanden i betänkandet. Vi socialdemokrater har inte yrkat avslag på propositionen av den anledningen att vi har arbetat för dessa utredningar och undersökningar av vad man kan göra för att förhindra fusk och missbruk i våra välfärdssystem. Vi har alltid hävdat i arbetarrörelsen att "gör din plikt och kräv din rätt". Dessa kännetecken för oss har alltid varit vägledande för vårt politiska arbete då som nu. Vi har däremot med bestörtning konstaterat att den borgerliga regeringen tyvärr tar bort det demokratiska inflytandet från de folkvaldas sida. I styrelser och nämnder har de förtroendevalda tagits bort och inte ersatts. Det har varit socialförsäkringsnämnder, försäkringsdelegationer, länsarbetsnämnder, universitetsstyrelser, myndighetsorgan av olika slag och så vidare. Alla dessa ledamöter har också på sitt sätt varit garanter för att inte det personliga integritetsperspektivet ska glömmas bort. Vi socialdemokrater anser med bestämdhet att det är viktigt av flera skäl att det finns människor med i det allmänna Sverige. Kunskap, kompetens och erfarenhet från skilda verksamheter är ett måste för demokratin. Att det finns en bred kunskap om våra välfärdssystem och någon som kan förklara hur de fungerar för allmänheten är viktiga inslag för ett demokratiskt inflytande. Därför yrkar vi på ett tillkännagivande att ett medborgerligt organ ska inrättas vars uppgift ska vara att bevaka den personliga integriteten följs. Det gäller speciellt nu när flera myndigheter ska samarbeta på det sätt som föreslås. Yrkandet om ett förlängt mandat för FUT-delegationen görs för att på motsvarande sätt genomföra en granskning av felaktiga utbetalningar riktade till juridiska personer. Det handlar om bland annat jordbruksstöd, glesbygdstöd och nyföretagarstöd och stöd till juridiska personer över huvud taget. Det är rimligt och också det som FUT-delegationen önskade. Herr talman! Det vore på sin plats med en hyllning till det arbetande folket i Sverige. Den borgerliga regeringen och riksdagsledamöter har genom sitt agerande framställt en stor del av befolkningen i Sverige som antingen fuskare, missbrukare eller som bidragstagare genom att använda begreppet i dess negativa mening. Vidare förekommer det i riksdagens debatter uttryck som samhällsomhändertagande av människor, att människor har blivit inlåsta i välfärdsystemen för att bättra på statistiken, att människor hamnat i utanförskap beroende på att det är fel på systemen och att man inte får ha ett personligt ansvar och så vidare. Visst finns det personer som både fuskar och missbrukar våra välfärdssystem. Det finns även de som inte betalar sina skatter utan arbetar svart, eller använder båda systemen på samma gång. Detta ska med eftertryck fördömas och åtgärdas. Det är inget att tveka om. Samtidigt borde vi politiker framföra en hyllning till den klara majoritet av befolkningen som varje dag, 24 timmar om dygnet, gör rätt för sig och försöker få sin vardag att gå ihop. Det gäller alltifrån tidningsbudet som tidigt delar ut tidningarna vid tre-fyra-tiden på morgonen till vårt morgonkaffe, hemvändande skiftarbetare, nyuppstigna föräldrar som tar sina barn till dagis, butiksbiträdet som öppnar affären, tjänstemän och arbetare som går till sitt dagliga arbete, biografvaktmästaren, nattöppetpersonalen, de som börjar sitt dagliga eller sena arbete på sjukhuset, till alla dem som arbetar i vårt 24-timmars-Sverige och som ser till att det fungerar. Till alla dem borde det politiska Sverige skänka tacksamhet och berömmande ord i stället för att misskreditera alltför många. Det är många som varje dag går till jobbet eller studerar. I dag var det 4,7 miljoner människor som kämpar för sitt och sin familj samt samhällets fortlevnad som gick till arbetet. Tack alla ni som utifrån er förmåga går till jobbet! Tack också till alla er som av någon anledning inte kan gå till jobbet eller inget har! Ni förtjänar en uppskattning och ett tack från samhällets sida. Skulle någon av er bli sjuk, arbetslös, förtidspensionerad eller arbetsskadad kommer ni att bli bidragstagare i alliansens ögon. Vi socialdemokrater beklagar att man har sjunkit så pass djupt i den politiska debatten. Varför säger vi dessa uppskattande ord? Jo, därför att undersökningar säger att det är felaktigheter upp till 20 miljarder i välfärdsystemen som totalt är i storleksordningen 500 miljarder kronor. Men 30 procent av de 20 miljarderna kan räknas av på grund av det inte varit något uppsåt. Ytterligare 20 procent kan räknas av på grund av myndigheterna. Alltså återstår 10 miljarder. Det kan heller aldrig accepteras. Men om man räknar om det i procent är det totalt 4 procent vi pratar om. Lägger man det samman är det alltså 98 procent av befolkningen som är skötsamma. Det är viktigt att lyfta fram det i debatten. Och det är viktigt att poängtera att de allra flesta är mycket skötsamma, gör sitt jobb och försöker få sin vardag att gå ihop. Det är också viktigt att inte bygga kontroll- och trygghetssystem efter dem som missbrukar systemen. Vi ska bygga dem efter den stora majoritet som sköter sig. Därav följer att inte kalla människor för bidragstagare, när det är försäkringssystem som vi har skapat i denna riksdag - alltifrån arbetsskadeförsäkringen som tillkom 1901 fram till dagens välfärdssystem som ska ge trygghet när människor är sjuka eller arbetslösa eller av andra orsaker inte kan gå till jobbet. Här finns mer att vänta. Vi är förmodligen på väg mot ett kontrollsamhälle. Det gäller alltifrån dagis, som vi senare ska debattera när det gäller intyg, över till skolan. Där ska man kontrolleras, och betygen ska sättas i allt lägre åldrar. Det går vidare ut i arbetslivet och det tidsstudie- och tidsstämpelsystem som finns där. Det slutar i pensionslivet där hemtjänstpersonal på olika sätt, antingen via GPS-sändare eller på andra sätt, ska markera sin närvaro och hur länge de har varit hos varje enskild vårdtagare. Det är ett storebrorssyndrom som växer fram. Det är allvarligt. Den här riksdagen har tidigare varit intresserad av att lyfta fram den personliga integriteten, men vi kan tyvärr konstatera att det är mer ett uttryck för kontroll per kontroll som vi ser växa fram nu. Vi socialdemokrater har ett yrkande om att ett medborgerligt organ för att säkerställa den personliga integriteten inte kan ersättas med ett annat organ kopplat till Försäkringskassans verksamhet. Det är en idé som mycket väl kan vara god, men den ersätter inte vad vi menar med ett inflytande för att säkerställa den personliga integriteten nu när flera myndigheter är inblandade. Avslutningsvis vill jag klart markera att vi socialdemokrater står upp för den enskilda människan. Vi hävdar att det måste finnas en motvikt i samhället där staten står stark å ena sidan. Men den enskilde måste också vara i ett jämviktsläge i relation till staten. Det är allas vår uppgift att hävda den enskildes rätt mot staten och skapa detta inflytande. När det gäller de juridiska personerna är det förvånansvärt att det har funnits så lite intresse från den borgerliga regeringen men också från de borgerliga ledamöterna nu i majoritetsställning och kanske också tidigare. Skatteverket gör en uppskattning att skattefelen rör sig om ungefär 133 miljarder kronor - alltså 133 000 000 000 kronor. Om denna summa pengar hade kommit in till samhället, till oss, skulle man ha kunnat använda den både till skattesänkningar och, inte minst, till att förstärka välfärden som behövs för många - unga såväl som gamla. Det är bara att beklaga att ni är så avvaktande och försiktiga och inte tar i denna fråga. (Applåder) I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Veronica Palm, Magdalena Streijffert, Göte Wahlström och Siw Wittgren-Ahl (alla s).

Anf. 80 LiseLotte Olsson (V)

Herr talman! Om man bara läser betänkandet kan det verka harmlöst och kanske till och med någonting som borde vara självklart. Men om man ser det som en del i den kampanj som pågår för att etablera sanningar som att svenska folket fuskar hej vilt och att fusket kostar enorma summor ser man tydligt att det här lagförslaget bara är ett i raden där det handlar om att misstänkliggöra och kriminalisera människor som befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation. Regeringen säger själv i propositionen att bland de grupper som förslaget riktar in sig på finns personer som får för mycket i bostadsbidrag och försörjningsstöd eller personer med stora skulder som får för mycket i bostadsbidrag. Samtidigt måste jag säga och erkänna att regeringen använder sig av ett väl beprövat knep: Om man säger någonting tillräckligt många gånger blir det till slut en sanning. Ett bevis på det fanns i gårdagens DN Debatt där Försäkringskassans Curt Malmborg och FUT-delegationens Björn Blomqvist hävdar att det betalas ut 20 miljarder kronor per år för mycket från våra trygghetssystem. Det är en siffra som ofta har använts i de här sammanhangen, men den bygger på en mycket tvivelaktig metodik. Ett bevis på att siffran 20 miljarder kan ifrågasättas är att när Försäkringskassan själv uppskattar de felaktiga utbetalningarna ser man att det är ungefär 15-20 gånger lägre än FUT-delegationen har gissat. Men, herr talman, det är inte det vi ska debattera här i dag. Det är i stället ett betänkande och ett förslag om att i särskild lag instifta en skyldighet för vissa myndigheter att informera andra myndigheter om misstanke om felaktiga utbetalningar. Redan i dag finns bestämmelser i sekretesslagen som möjliggör för myndigheter att bryta mot sekretesslagen om det finns misstanke om brott. Jag menar precis som föregående talare att det i detta förslag finns en risk för att den personliga integriteten sätts åt sidan. Förslaget står verkligen inte i proportion till problemets omfattning. Man kan jämföra de åtgärder som regeringen har vidtagit för att stävja fusket, som man säger, med de icke-åtgärder man har vidtagit när det handlar om skattefel. Precis som föregående talare sade uppskattar Skatteverket dessa fel till ungefär 133-135 miljarder per år. Jag undrar när vi får se förslag mot detta skattefelande. Det får vi nog vänta på. För högerregeringen är det i stället viktigt att framhålla de felaktiga utbetalningarna från de gemensamt finansierade trygghetssystemen. Det använder man för att kunna legitimera nedskärningar i socialförsäkringarna och välfärden. Samtidigt som kontrollen och kriminaliseringen av personer med små ekonomiska resurser ökar har man minskat kontrollen av personer med förmögenhet. I och med att förmögenhetsskatten har tagits bort har man även avskaffat den generella kontrolluppgiftsskyldigheten för till exempel banker att lämna ut uppgifter om tillgångar och skulder. Det innebär i praktiken en begränsning av till exempel Försäkringskassans och socialnämndernas möjligheter att avgöra om bidragssökande som har förmögenhet över huvud taget ska vara berättigade till bidrag. Jag menar att om regeringen vill verka trovärdig och om det här handlar om att inga medel eller bidrag ska betalas ut på felaktiga grunder borde regeringen och er sida försöka ta ett helhetsgrepp på frågan och inte bara granska och misstänkliggöra ekonomiskt utsatta grupper. Jag vill gärna höra att regeringen säger att man vill granska skattefelen. Jag vill se att regeringen lämnar ett förslag på hur de med förmögenheter ska kollas. Jag vill också veta hur en granskning av felaktiga utbetalningar av till exempel jordbruksstöd, glesbygdsstöd och nyföretagarstöd ska ske. Sammanfattningsvis menar Vänsterpartiet och jag att eftersom det redan finns en bestämmelse i sekretesslagen om att sekretessen mellan myndigheter kan brytas vid misstanke om brott finns det inget behov av den nya lagen. Jag yrkar därför avslag på utskottets förslag i betänkandet och bifall till reservation 1.

Anf. 81 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Miljöpartiet anser självklart att fusk och brott mot trygghetssystemen är olagligt och ska beivras. Det får inte råda minsta tvivel om att det är oacceptabelt att tillskansa sig fler ekonomiska förmåner av samhällets gemensamma medel än vad lagar och regler stipulerar. Samma synsätt gäller skattefusk, när företag fuskar med bidrag etcetera. Vi har en bidragsbrottslag. I juni förra året beslutade den moderatledda majoriteten här i riksdagen om en bidragsbrottslag. Det är en lag som påstås anpassas till de särskilda förutsättningar som råder vid utbetalningar av bidrag och andra ekonomiska förmåner från välfärdssystemet. Syftet sägs vara att minska antalet felaktiga utbetalningar och att stärka tilltron till välfärdssystemet. Lagen började gälla den 1 januari 2008 och har av förklarliga skäl inte hunnit utvärderas. Jag delar den åsikt som Kammarrätten i Jönköping förde fram i sitt remissvar på förslaget om anmälningsskyldighet. Man bör följa upp och utvärdera det innan en ny, liknande skyldighet införs. Man bör också analysera Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande och vilken innebörd det har för dessa frågor. Nu vill man alltså gå ett steg till med underrättelseskyldighet trots att det handlar om ungefär 2 procent medvetet fusk, och alltså till större delen oavsiktliga fel av sökande eller handläggare. Visst är det stora pengar i kronor och ören, men frågan är om ytterligare lagstiftning kommer åt det problemet. Vore det inte bättre att komma bort från de här oavsiktliga felen genom att göra det enklare att fylla i blanketter och enklare för handläggare att göra rätt? De flesta av telefonsamtalen till Försäkringskassan handlar om att man vill veta hur man ska fylla i blanketter. Det kommer ingen lag åt. Om fler tror att fusket är utbrett minskar legitimiteten. Det tror jag att vi alla är överens om. Många människor tror faktiskt att det är fler än dessa ca 2 procent som fuskar. Det är en fara och ett problem att blåsa under det såsom regeringen gör. Det är viktigt att komma ihåg det som har nämnts här tidigare i dag när det gäller en artikel på DN Debatt från Försäkringskassan och FUT-delegationen i går. Där skriver de också att samtidigt visar andra undersökningar att 96 procent av de utbetalda beloppen i de olika systemen är helt korrekta. Delegationen mot felaktiga utbetalningar tillsattes 2005 och ingick i ett större åtgärdspaket för att få mer välfärd för varje skattekrona och hushålla med de gemensamma resurserna. Det är ett lovvärt syfte. Men det förslag som vi har att behandla här i dag handlar om de förmåner för personligt ändamål som hanteras inom de centrala delarna av välfärdssystemet. Regeringens förslag innebär alltså att de förmåner som har beslutats av Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna ska omfattas av den här underrättelseskyldigheten. Det handlar alltså om att vanligt folk ska kollas. Det handlar om vårdbiträdet, snickaren, läkaren, sjuksköterskan och ingenjören. Det kan förstås hävdas att tillämpningsområdet endast ska omfatta ersättningar för personliga ändamål. Det är ett val den moderatledda regeringen gör. Lagstiftningen skulle lika gärna kunna omfatta skattefinansierade bidrag till näringsverksamheter. Det handlar om ett aktivt vägval. Regeringen väljer att särskilt lagstifta om problemen med enskilda personers fusk och brott mot trygghetssystemen, medan man är tyst när det gäller fusk med skatter eller bidrag. Att granska felaktiga utbetalningar av jordbruksstöd, glesbygdsstöd, nyföretagarstöd etcetera är också viktigt för att upprätthålla legitimiteten i de offentliga bidragssystemen. Av det skälet har Miljöpartiet en gemensam reservation med Socialdemokraterna om att förlänga mandatet för FUT-delegationen så att vi också kan se över utbetalningarna till juridiska personer. Trygghetssystemen är också en pusselbit inom folkhälsopolitiken. Målområde 2 handlar till exempel om ekonomisk och social trygghet. I stället för att jaga människor borde regeringen främja folkhälsa, och förslagen om underrättelseskyldighet leder inte dit. Av dessa skäl avstyrker Miljöpartiet propositionen. Jag står självfallet bakom samtliga mina reservationer i betänkandet, men för att vinna tid yrkar jag bifall till reservation 1.

Anf. 82 Helena Rivière (M)

Herr talman! Vi debatterar betänkandet Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen . Lagförslaget täcker situationer som inte täcks av andra lagar. Den myndighet som upptäcker att förmåner betalas ut felaktigt blir skyldig att underrätta den utbetalande myndigheten. Det blir möjligt att agera direkt och att stoppa utbetalningen. Det är den stora vinsten. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Varför handlar propositionen om underrättelseskyldighet och inte till exempel om informationsskyldighet? Att underrätta är att varsko, varna eller rapportera om något som måste fram för att förhindra att någonting sker som inte får ske. Information kan handla om vad som helst. Underrättelseskyldighet har alltså ett stråk av plikt, av samhällsplikt. Det är någonting man måste göra därför att ett angeläget samhällsintresse står på spel. Samhällsintresset här är att förhindra brott mot välfärdssystemen. Socialdemokraterna är överens med oss om den saken. Självklart är det så. Fusk och missbruk kan aldrig accepteras. Det säger alla tre partierna i oppositionen. Så är det verkligen. Fusk och missbruk kan aldrig accepteras. För att upprätthålla legitimiteten i välfärdssystemen är det nödvändigt att felaktiga utbetalningar förhindras. Det är tråkigt att kontroller behövs, men nu är det så. De som behöver samhällets stöd har behov av att kontrollerna görs. Allmänheten tycker att myndigheterna bör prioritera åtgärder mot bidragsbrott. När allmänheten har fått frågan ger man starkt stöd för samkörning av register. Jag tror nog att allmänheten tror att sådana kontroller redan görs. Myndigheterna själva, handläggarna, upplever det som mycket stötande att inte få underrätta den myndighet som kan åtgärda felet när de upptäcker felutbetalningar någonstans i systemet. Handläggarna på Försäkringskassan, som har viss sakkunskap, tror att bidragsbrott är mycket vanliga. 75 procent av handläggarna tror att bidragsbrottens omfattning är stor, enligt FUT-delegationen. FUT betyder felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Socialdemokraterna påminner om att det var de som tillsatte FUT-delegationen. Pär Nuder tog initiativet 2005 därför att det var uppenbart att välfärdssystemen missbrukades. Vad säger då allmänheten? I FUT-delegationens undersökningar av Sverige konstaterar allmänheten att risken för upptäckt är liten. Man blir inte upptäckt. Om folk omkring en bidragsfuskar så gör man det själv. Man anser inte att det är särskilt allvarligt att ta ut en extra sjukdag eller vabba utan att barnen är sjuka. Men sammantaget blir det allvarligt. Bara vid kontroll av tillfällig föräldrapenning i Skåne under förra året drog utredarna på Försäkringskassan in 70 miljoner. En enda kvinna i Borås lurade till sig 635 000 i tillfällig föräldrapenning. Hon åtalades den 4 april. Kombinationsfusk anses allvarligast, till exempel att jobba svart samtidigt som man lyfter sjukpenning eller sjukersättning. Bidragsbrott anses värre än svartjobb. FUT-delegationens ordförande Björn Blomqvist tror att det är en relativt liten grupp som begår utstuderade brott, och då gäller det stora belopp. FUT-delegationen har djupstuderat 16 av de vanligaste socialförsäkringarna. I dem beräknas de felaktiga utbetalningarna till mellan 15 och 17 miljarder av det totala beloppet på 245 miljarder. Det är 6-7 procent i den gruppen. När FUT-delegationen bedömer felutbetalningarna i samtliga välfärdssystem kommer de fram till en siffra på ca 20 miljarder varje år. De inkluderar då beräkningar av mörkertal, vilket Försäkringskassan inte gör och de inkluderar Brottsförebyggande rådets beräkningar av utbetalningar av a-kassa samtidigt som den arbetslöse jobbar svart. Vi har nu hört att av de ca 20 miljarderna fördelar sig hälften på avsiktliga fel från de sökande. Av den andra hälften antas 30 procent bero på misstag från de sökande och 20 procent på misstag från myndigheten. Om så mycket av de felaktiga utbetalningarna är medvetna försök till bidragsbrott kan vi inte bara säga: Jaså. Visserligen ogillar vi brott mot trygghetssystemen, men vi vill inte ingripa för då kan människor känna sig misstänkliggjorda. Det är som att säga: Regler i all ära, men du bestämmer. Så kan vi inte ha det. De myndigheter som berörs är, som vi har hört, alla de centrala myndigheterna inom välfärdssystemen: Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Kronofogdemyndigheten, Arbetsförmedlingen, a-kassorna och Skatteverket, med undantag för den brottsbekämpande verksamheten. Herr talman! Bidragsbrott är omoraliskt. Bidragsbrott är osolidariskt. Bidragsbrott påverkar välfärden negativt. Missbruk av välfärden undergräver legitimiteten i välfärdssystemen. 90 procent av allmänheten tror att bidragsbrotten kan minska om allmänheten får information om hur bidragsbrotten påverkar välfärden. Det är det vi gör nu. Vi informerar om att vi ingriper mot bidragsbrott.

Anf. 83 Ronny Olander (S)

Herr talman! Ni är ju sju ledamöter fler än vi i oppositionen. Känner ni det inte vid något tillfälle besvärande att ni tror att ni vet exakt hur Sverige ska byggas och exakt hur det ska lösas? Känner inte ni moderater er besvärade när det gäller den personliga integriteten? Jag uppfattade inte att du ens nämnde det i ditt tal. Tycker ni inte att det vore rimligt med ett medborgerligt organ som hade till uppgift att skydda, bevara och se efter den personliga integriteten? En annan fråga är: Varför får inte FUT-delegationen fortsätta med det som vi pratade om när det gäller juridiska personer? Många av de utredningar och undersökningar som är gjorda har vi tagit initiativ till - vi tre partier som ni nu anklagar för att med ett jaså eller en axelryckning inte bry sig. Vi bryr oss väldigt mycket. Vi accepterar inte fusk och missbruk över huvud taget. Ni gör det felet att ni säger fusk, missbruk och något ytterligare och sedan fortsätter med ordet bidragstagare. Med ert sätt att vara och agera utmanar ni legitimiteten i våra trygghetssystem. Känns inte det besvärande för Moderaterna och den borgerlighet som ni nu ingår i? I det militära hade man kollektiv bestraffning. Man hade kompaniförbud och bestraffade alla kollektivt. Det är avskaffat. I det civila samhället är det okej att ha underliggande meningar och uttryck som säger att den som inte varje dag går till jobbet är inbegripen i det här resonemanget på något sätt. Är det inte besvärande att inte lyfta fram den personliga integriteten, Helena Rivière? Om jag har förstått det rätt ingår du i en av de spetsgrupper som utformar Moderaternas framtida välfärdspolitik, så det ska bli intressant att lyssna på ditt svar.

Anf. 84 Helena Rivière (M)

Herr talman! Jag får en fråga om integritet. Socialdemokraterna föreslår en gemensam instans för att betala ut alla bidrag, alla stöd. Det intressanta är att ni vill kalla det bidragsbetalningscentral. Socialdemokraterna lotsar människor till att tänka bidrag. Det är att styra bort från grundidén att svenska medborgare försörjer sig själva. Försörjningskravet på var och en måste återinrättas som norm i det svenska samhället. Jag håller med Ronny Olander som hyllar den arbetande människan som går upp och går till jobbet varje morgon. Det är så vi ska ha det. Kontrollerna riktar sig mot dem som inte har rätt till ersättning. Försäkringskassan följer de regler och normer som man har också från den socialdemokratiska tiden. Anser inte Socialdemokraterna att Försäkringskassans handläggare sköter sitt jobb?

Anf. 85 Ronny Olander (S)

Herr talman! Jag vill börja med att uttala ett stort förtroende för Försäkringskassan och det arbete som de lägger ned. Det finns inga tveksamheter om det. Vi har kritik och vi ska ha kritik på olika sätt när det gäller våra myndigheter och det kommer vi att förbehålla oss rätten att ha. Jag fick inte svar på frågan varför inte FUT-delegationen som fick så mycket beröm tidigare får ta ett ytterligare tag och inte bara se över de fysiska utan även de juridiska personerna. Det känns väldigt angeläget. Det handlar om mycket pengar. Om ni menar allvar med vad ni säger om att ta steget fullt ut borde ni yrka bifall till vårt yrkande. Bidragsbetalningscentral som vi skriver om i vår motion är ingenting som vi har hittat på. Det är något som Skatteverket skriver om i sin rapport under benämningen bidragsbetalningscentral, www.utbetala.se. Det är självstyrande myndigheter. De får skriva sina rapporter. Vi tycker att det hade varit en idé att pröva att ha det samkört. Då hade man sluppit alla olika varianter. Min fråga än en gång: Är det inte besvärligt att plocka bort de förtroendevalda från socialförsäkringsnämnder och att försäkringsdelegationer läggs ned? Det blir mer och mer datakörningar mellan myndigheter. Den personliga integriteten har varit ett honnörsord här i riksdagen för ett antal år sedan. Det nämns över huvud taget inte i riksdagens protokoll förrän just i dag, då vi återigen börjar peka på det. Är det inte besvärande med dessa datakörningar? Ni var ju emot det tidigare. Nu har ni ändrat mening, och det är väl okej. Varför får inte FUT-delegationen fortsätta? Varför står inte den personliga integriteten som ett honnörsord för er?

Anf. 86 Helena Rivière (M)

Herr talman! Inget hindrar att FUT-delegationen fortsätter, men det är en fråga för regeringen. Det är inte vår sak att avgöra här. De förtroendevalda, som Socialdemokraterna sätter så stor tilltro till, har verkat och visat sin förmåga i många år. Riksrevisionen har ju anmärkt på den rättsosäkra arbetsskadeförsäkringen, som också sköttes av dessa förtroendevalda. I det fallet verkar den medborgerliga insynen snarast ha motverkat rättssäkerheten. Jag tycker inte att man kan misstro Försäkringskassans handläggare. När det gäller integriteten är det den person som lider men av om uppgifter röjs som ska skyddas av sekretesslagen. Självfallet lider den person som orättfärdigt inte får ut sitt bidrag men. Därför är det svårt att använda det omvända rekvisitet i sekretesslagen i det syftet.

Anf. 87 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Helena Rivière sade i sitt inlägg att med den här lagstiftningen blir det möjligt att agera direkt och stoppa utbetalningar. Det handlar om att varna och rapportera. Varför ska det inte gälla skattefusk eller bidragsbrott för näringsidkare? Om det ska bli möjligt att agera direkt och stoppa utbetalningar, om det finns en misstanke om fel, ska inte det prövas först? Alltså kan det knappast ske direkt, såsom Helena Rivière sade. När jag lyssnade på Helena Rivières anförande funderade jag på vad det är för typ av samhälle som Moderaterna och kollegerna i den moderatstyrda regeringen vill ha. Är det ett samhälle som bygger på tillit och respekt för det gemensamma, eller är det ett samhälle med kontroll, höga murar och taggtråd? Att några gör fel - ska det innebära att de andra 98 procenten som gör rätt ska straffas? Helena Rivière var också inne på frågan om att tro eller veta. Hon säger att Försäkringskassans handläggare tror att det är många som fuskar. FUT-delegationen skriver tydligt att det är svårt att bedöma och att det är osäkert, men de allra flesta gör rätt. Anser Helena Rivière att bidragsbrott är värre än svartjobb och skattefusk?

Anf. 88 Helena Rivière (M)

Herr talman! Ja, jag anser att bidragsbrott är värre än skattebrott. Skattebrott stjäl ingen annans pengar, men det gör bidragsbrott. Hälften av de felaktiga utbetalningarna är oavsiktliga. De är misstag. Men de ska väl också stoppas? De ska väl inte heller fortgå? Att myndigheten direkt rapporterar om de felaktiga utbetalningarna betyder att de stoppas. Det är väl bra vare sig det är fråga om medvetet fusk eller ett misstag. Vi vet att det finns människor som missbrukar trygghetssystemen. Är det inte bra att man gör allt vad man kan för att sålla fram dem som gör det? Jag håller med Miljöpartiet och Gunvor G Ericson att det är ett mindre antal människor som begår brott, men i de fallen handlar det om mycket pengar. Miljöpartiet säger mest att de vill gå en annan väg, eller också pekar ni alla i oppositionen på skattebrott. Det är inte det vi debatterar här. Det är en annan fråga som inte är direkt länkad. Jo, den är länkad när det gäller svartarbete. Där anser majoriteten av medborgarna i Sverige att bidragsbrott är värre än svartarbete.

Anf. 89 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Det här häpnadsväckande att höra Helena Rivière. Hon säger att man inte stjäl någon annans pengar om man inte betalar in rätt skatt. Jo, det är precis vad man gör. Det är precis lika mycket våra gemensamma pengar. (Applåder) Om jag inte betalar in den skatt jag ska betala har jag knyckt de pengarna precis lika mycket som om jag har fått ett felaktigt bidrag. Det är ingen skillnad. Det är det som skiljer oss åt så ofantligt tydligt. Det går en gräns mellan dig och mig i hur vi ser på den typen av brott. Jag tycker att båda formerna ska beivras. Båda formerna är lika fel. Men det tycker uppenbarligen inte Helena Rivière och Moderaterna. Det skrämmer mig mycket. Enligt vad skattemyndigheten har räknat ut är det ännu mer pengar som fuskas bort genom svartarbete och felaktiga inbetalningar av skatt. Vi borde faktiskt se till att göra det jobbet också. Det hänger ihop. Även om Helena försökte säga att det inte hänger ihop med det här är det lika omoraliskt och lika osolidariskt att avstå från att betala tv-licens, skatt och arbetsgivaravgifter för barnflickor. Vi förstår nu att Helena Rivière inte tycker att de åtgärder den moderatledda regeringen vidtar för att komma åt skattefusk är så viktiga. Om ni hade velat göra ett tillkännagivande om att förlänga FUT-delegationens uppdrag hade majoriteten i utskottet kunnat göra det genom att stödja den reservation som finns. Det är inte bara regeringens fråga, som Helena Rivière sade alldeles nyss. Det fanns ett sådant konkret yrkande. Varför vill ni inte titta på den andra biten, trots att ni har ännu mer pengar? I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Ronny Olander, Jasenko Omanovic, Veronica Palm, Magdalena Streijffert och Siw Wittgren-Ahl (alla s) samt LiseLotte Olsson (v).

Anf. 90 Helena Rivière (M)

Herr talman! Gunvor G Ericson frågade mig vad jag tycker. Jag tycker så. Det hindrar inte att jag också tycker att vi ska ingripa mot skattebrott på alla sätt. Du frågar mig vad jag tyckte var värst, och jag svarade på det. Var fjärde medborgare i landet känner någon som felaktigt har tillskansat sig förmåner som man inte borde ha fått. Det är det vi debatterar här, nämligen den uppluckring av reglerna för välfärdssamhället som har pågått. När Anna Hedborg avgick från sin post som generaldirektör för Riksförsäkringsverket fick hon frågan om det var något hon ångrade. Hon svarade att hon ångrade att hon hade tillåtit att sjukförsäkringen användes för annat än ersättning för arbetsoförmåga vid sjukdom.

Anf. 91 LiseLotte Olsson (V)

Herr talman! Jag skulle vilja ha några klargöranden från Helena Rivière. Det första klargörandet gäller att du sade i ditt anförande att lagen behövs eftersom frågan inte täcks av någon annan lag. Hur kan du säga så? I sekretesslagen finns ett undantag från huvudregeln om att sekretess gäller även mellan myndigheter. Det finns en paragraf där som säger att det inte finns hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Det finns alla möjligheter i dag att stävja det som ni kallar bidragsfusket med hjälp av de lagar som redan finns. Dessutom finns bidragsbrottslagen som antogs i fjol. Vi var emot den lagen men ni genomförde den. Möjligheterna finns. Det här är bara att skruva åt tumskruvarna ett varv till i jakten på det stora fusket i Sverige. Sedan skulle jag vilja ha ett annat klargörande, nämligen om hur Helena Rivière ser på skattefusk och skattefel. Helena Rivières uppfattning i frågan klargjordes i det förra replikskiftet, nämligen att skattefusk inte är speciellt allvarligt. Det är inte lika fel. Men i nästa anförande sade Helena Rivière att hon tycker detta som privatperson. Men Helena Rivière står här som företrädare för regeringen. Då tycker jag att man ska ta ett ansvar för hela politiken. Man kan inte krypa undan genom att hävda att man är privatperson. Är det här den moderatledda regeringens synpunkt på skattefusk?

Anf. 92 Helena Rivière (M)

Herr talman! Som vanligt glider LiseLotte Olsson på formuleringarna. Jag sade inte att skattefusk inte är allvarligt. Det vill jag verkligen understryka. Jag svarade på frågan vilket jag ansåg vara värst. När det gäller vad lagen täcker och inte täcker finns sekretesslagen, och det finns möjligheter att göra undantag. Men undantaget gäller inte om den som drabbas av yppandet lider men. Det är det som gör att polisanmälningarna staplas på hög och Åklagarmyndigheten avskriver fallen. Det omvända rekvisitet för sekretess går inte att tillämpa på bedragare, som ju faktiskt lider men av att sekretessen hävs. Vänstern säger att regeringen kriminaliserar personer som begår brott. Men regeringen kriminaliserar inte. Den som ljuger för utbetalande myndigheter kriminaliserar sig själv.

Anf. 93 LiseLotte Olsson (V)

Herr talman! Att anmälningarna staplas på hög hos åklagare och polis, som Helena Rivière säger, och att inget händer kanske är ett bevis på att det inte är en sådan omfattning på brotten som det sägs i debatten. Det finns inga möjligheter att styrka att brott har begåtts i den omfattning som ni vill ge sken av, och därför händer ingenting. Det kan också vara en möjlig tolkning av det hela. Jag skulle också vilja diskutera FUT-delegationen. Det sägs i den här debatten att de siffror som de har kommit fram till är en sorts sanning och att det är den som råder och bara den. Då undrar jag om Helena Rivière är medveten om hur de här siffrorna har kommit fram, hur man har gjort de här bedömningarna. Det handlar just om bedömningar. Man har pratat med specialister inom området som har fått bedöma omfattningen av fusk. Sedan har man suttit i seminarier och försökt få ihop siffrorna, och den siffra som man har kommit överens om är då den så kallade sanningen om fusket. Det är alltså några personer som helt enkelt har suttit och gissat hur det ser ut inom respektive område, och sedan lanserar man detta som sanningen. Det är väl inte i någon annan verksamhet, vad jag vet, som man använder en så otroligt konstig metod för att få fram en sanning. Det finns ingen vetenskaplighet i det hela. Jag undrar hur ni kan ha tilltro till den här delegationens arbete när det baseras på så lösa metoder.

Anf. 94 Helena Rivière (M)

Herr talman! FUT-delegationens arbete räcker gott åt mig, och det räcker gott åt regeringen. FUT-delegationen har arbetat i åratal och har nu senast kommit med en jämförande studie i alla de nordiska länderna. Det visar sig att de har ungefär samma omfattning och samma attityder till bidragsbrott som vi har. FUT-delegationen bedömer nu att ungefär 2 procent av den totala omfattningen av utbetalningarna beror på brott. 2 procent av den totala omfattningen av trygghetssystemen är 2 procent på 520 miljarder kronor, och det är 10 ½ miljard. Man kan säga att 10 ½ miljard är lite. 98 procent är korrekt. Vi hörde av Försäkringskassans generaldirektör att 98,2 procent av alla sjukfall beviljas, 1,8 procent får avslag och 0,8 procent får sjukpenningen indragen. Men kvar står denna lilla grupp som begår allvarliga brott, och för tilltron när det gäller legitimiteten i socialförsäkringssystemen har vi alla ett intresse av att vi kommer till rätta med det problemet.

Anf. 95 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det betänkande som vi nu debatterar gäller någonting som ständigt är aktuellt, skulle jag vilja påstå. Vi pratar ju man och man emellan i olika sammanhang om hur vi tycker att myndigheter ska kommunicera med varandra eller varför de inte kommunicerar med varandra. I de tider som vi nu befinner oss i när vi ska deklarera har vi under många år sagt: Varför ska vi sitta med alla dessa blanketter och tala om hur mycket vi tjänar och inte tjänar när myndigheterna ändå vet vilka inkomster vi har? Det har lett till att vi nu har fått ett förenklat system i deklarationshänseende. Deklarationsprocessen går nu betydligt mycket lättare. Skälet till det är att man får in uppgifter från olika instanser om vad vi har för ekonomi. Vi tycker inte att det är fel. Vi tycker att det är bra att myndigheter kan kommunicera med varandra. Nu har vi kommit till ett betänkande som ger möjligheter till fler instanser, fler myndigheter, att underrätta varandra om det blir felaktigheter. Vi vet att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, a-kassan och vilka vi nu vill beräknar sina ersättningar till personer beroende på vad de har för olika inkomster. Då vet vi också att det finns personer som uppger felaktiga familjesituationer för att kunna tillgodogöra sig ersättningar. Det kan väl inte vara riktigt att några ska få bidrag för att de uppger en felaktig situation medan andra, som gör rätt för sig i samhället och berättar om de exakta uppgifterna, ska få betala till dem som gör fel. Det är väl i sanningens namn inte någonting som bidrar till solidaritet i samhället. Vilka drabbar det då? Ja, Vänsterpartiet uttrycker att det drabbar dem som är i mest behov av bidraget. Om jag inte hörde helt fel sade också talaren från Vänsterpartiet att man kommer att jaga dem som felaktigt får utbetalda bostadsbidrag. Tycker man att det är rätt att några ska få bostadsbidrag på felaktiga uppgifter? Jag måste uppriktigt sagt säga att jag inte tycker det. Tvärtom måste vi se till att vårt välfärdssystem bygger på riktiga uppgifter, så att vårt gemensamma solidariska välfärdssystem fungerar och får en trovärdighet som gör att vi motverkar fusket. Äntligen, skulle jag vilja säga, kommer det här efterlängtade betänkandet om när myndigheter ska få skyldighet att underrätta varandra om någonting är fel. Det är verkligen bra. Vänsterpartiet förkastar hela betänkandet. Då ska vi veta att det gäller att stämma i bäcken. Vi ska inte låta det gå så långt att man blir bidragsfuskare. Det ska ju vara så att myndigheterna underrättar varandra i god tid om någonting är fel så att man kan rätta till det på ett tidigare stadium. Det innebär att vi slipper folk som blir fuskare. Vi hörde precis av Helena Rivière och i debatten tidigare att många av de felaktigheter som uppkommer beror på rent slarv eller på att man har missuppfattat saker och ting. Vi måste ju alla tycka att det är bra att det kommer fram i tid. Socialdemokraterna tycker också att det är bra att man ser till att de som fuskar inte får fortsätta med det och har egentligen ingenting emot förslaget i betänkandet. Men man måste ändå avslå det, för man har ju vissa tilläggsyrkanden och också vissa andra funderingar. Bland annat ifrågasätter man integriteten. Vi vet alla här att vi har en integritetsskyddskommitté som har föreslagit att det ska bli en integritetsanalys av alla nya lagar som vi ska stifta. Då är det väl inte att säga för mycket att säga att det torde vara självklart att man i det här hänseendet har tittat just på integriteten i förslaget i betänkandet. Miljöpartiet tycker också att det är bra att vi kommer till rätta med fusket och att det blir möjligheter för myndigheter att komma till rätta med det i god tid. Men de har en annan lösning. Det förslag som ligger här duger inte åt Miljöpartiet, utan de har en annan lösning på hur vi ska komma till rätta med dem som fuskar. Då undrar jag: Vad är det som är bättre i Miljöpartiets förslag än i det som ligger här? Sedan säger Socialdemokraterna, Miljöpartiet och även Vänsterpartiet - jag höll på att säga att det är väl nästan det enda som de är ense om - så här: Vad gör vi åt de juridiska personerna, eller vad gör vi åt de felaktigt utbetalda jordbruksstöden och glesbygdsstöden, för att kontrollera dem? Ja, men vi vet väl allihop att länsstyrelsen får en mängd pengar för att vara kontrollinstans och titta över hur de här olika bidragen behandlas och vad de ger för utslag. Så nog har vi en kontrollinstans även för de stöden. Nej, det är tydligt och klart att oppositionen är oenig, och då blir ingenting gjort. Man kan inte komma fram med konkreta förslag om man är oenig. Den nuvarande regeringen, alliansregeringen, är enig om att man måste göra något åt fusket. Då blir man också handlingskraftig. Det är därför som vi har ett förslag i betänkandet i dag som innebär att vi möjliggör för myndigheter att underrätta varandra om de upptäcker att någonting är fel. Det är väl det bästa vi kan göra för att hjälpa svenska folket att få en tilltro till det välfärdssystem som vi alla värnar så otroligt mycket om. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 96 Ronny Olander (S)

Herr talman! Än en gång: Fusk och missbruk ska bekämpas. Det är oerhört viktigt. Det råder ingen tvekan om det. Kan man uppfatta Centern och Solveig Zander som att ni också är för det som står i rapporten från Skatteverket, www.utbetala.se? Ni i Centerpartiet är så handlingskraftiga när det gäller kontroll, kontroll, kontroll. Jag tror inte att du nämnde personlig integritet i ditt tal. Du kanske tar upp det i följdrepliker. Delar ni uppfattningen att bidragsbrott är värre än skattebrott? Eller är det lika farligt för samhället? Det skulle vara intressant att få höra. Varför säger ni nej till ett medborgerligt organ, som vi föreslår? Vi har inte yrkat avslag på förslaget i betänkandet, som sades här. Det är fel. Varför vill ni inte att FUT-delegationen ska fortsätta med de juridiska personerna, trots länsstyrelsen? Det är väl bra att ha ett utomstående öga som tittar på skattefelen - det heter skattefel - i storleksordningen 133 miljarder kronor, 133 000 miljoner kronor. Vrid inte bort det här genom att säga: Det är det, eller det är någonting annat. Det är helt fel att göra så. Frågan är: Hur ser ni på den personliga integriteten? Varför ställer ni inte upp när man tar bort andra delar av de förtroendevaldas möjlighet att just vara ett sådant vakande öga och när man ska samköra datasystem mellan olika myndigheter? Det handlar om allt sammantaget. Debatterna i denna riksdag tenderar alltmer att bli en liten tårtbit i en hel tårta. Vi vill diskutera helheten. Det är därför vi står här.

Anf. 97 Solveig Zander (C)

Herr talman! Jag vill börja med frågan om jag höll med Helena Rivière när hon sade att hon tyckte att det var värre med bidragsbrott än med andra skattebrott. Då vill jag säga att det nog får stå för Helena Rivière personligen. Hon får själv utveckla för Ronny Olander på vilket sätt hon gav svar på det. Detta håller jag inte med om. Det vill jag verkligen påstå. Sedan tyckte jag att jag tog upp det här med integritet, men jag gör det gärna igen för att påtala för Ronny Olander och Socialdemokraterna att vi har faktiskt har haft en integritetsskyddskommitté som har tittat på detta med den personliga integriteten. De har gjort ett mycket bra jobb, och de har en mängd förslag till hur vi ska komma fram till att vi som enskilda personer ska ha rätt till skydd. Det är oerhört viktigt i dessa dagar, inte bara med anledning av det som betänkandet i dag handlar om, utan över huvud taget. Därför har de föreslagit att det ska göras en integritetsskyddsanalys av all ny lagstiftning som vi ska införa. Det är otroligt viktigt. De vill också införa en datainspektion som ska titta på det här. Det betyder att det är en statlig myndighet som kommer att få det uppdraget. Men det här med integritetsskyddet är oerhört viktigt. Nu är Integritetsskyddskommitténs förslag ute på en slutremissrunda för att man ska få till sig nya uppgifter. De ska komma med förslaget i juni, om jag inte missminner mig. Någon gång i sommar kommer i alla fall det förslaget.

Anf. 98 Ronny Olander (S)

Herr talman! Det finns all anledning att både läsa och studera det resultatet, men vi pratar inte bara om en analys vid ett tillfälle vad gäller lagstiftningen. Vi pratar om det fortlöpande arbetet, hur viktigt det är. Det kan ibland gå snett. Men just för legitimiteten i systemet måste varje medborgare i det här landet känna att det finns ett stort mått av personlig integritet där det tas hänsyn till dem som individer och personer. Men jag uppfattar nu att Centern och Moderaterna är oense vad gäller skattebrotten och bidragsbrotten. Det handlar inte om personer, utan Centern och Moderaterna är oense. Ni i alliansen gör ofta ett stort nummer av att ni är ense i allt. Men sedan är ni en mängd olika partier. Glöm inte bort, när ni pratar om bidrag och utanförskap, att man inte kan bryta ett utanförskap med ett ovanförskap! Det blir något av Herrskap och tjänstefolk - såg ni den tv-serien för en del år sedan? Det blir de som flyger där uppe och alla de andra som sliter hårt där nere. Vi kanske tillhör de 98 procent som är skötsamma, som varje dag går till jobbet, som försöker göra vårt bästa varje dag för både oss själva och vår familj och som sliter hårt. Det är hela tiden ett ifrågasättande om fusk och missbruk, och i nästa andetag kör ni en sväng om bidragstagare. Nu var det också bidragsfuskare som användes. Du var också med hos Försäkringskassan. De har 600 blanketter som vi medborgare ska fylla i. Snart har de 601, för snart är det en ny blankett på väg för dem som har tillfällig föräldrapenning, VAB. Det ska vi diskutera. Vi ska alltså hålla reda på 601 blanketter.

Anf. 99 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det var svårt att uppfatta någon fråga i det här sammanhanget. Det var en mängd påståenden. Jag inte ska svara för vad Helena Rivière uttryckte - det vill jag säga. Men hon poängterade att hon svarade personligen. Det är jag övertygad om att både kammaren och andra som lyssnade på oss hörde att hon sade. Hon uttalade sig inte för någon annan. Hon sade: jag personligen. Och det får stå för Helena Rivière personligen. Det är viktigt att föra fram i det här sammanhanget. Jag tror att Ronny Olander också hörde det. Men det är intressant att man vill göra en stor affär av det. I många fall är vi ense - alla förslag vi lägger fram är vi ense om. Men i många fall ser man hur oense ni i oppositionen är. Inte minst gäller det då det betänkande som vi nu diskuterar. Ni tycker att det är bra att åtgärder vidtas, men det tycker inte alla i oppositionen. Det är beklagligt. Välfärdssystemet har vi faktiskt fått för att vi ska förvalta det och medverka till att den enskilde får den ersättning som man har rätt till. Detta är oerhört viktigt. Om vi tappar tron på att vi kan få hjälp när vi behöver hjälp måste vi göra något åt det. Många i Sveriges land känner personer som inte lämnar riktiga uppgifter. Det gör att alla som är ärliga och som lämnar riktiga uppgifter tappar tron på våra välfärdssystem. Således måste vi göra något åt det. Det är där som vi nu vill stämma i bäcken. Vi vill alltså förhindra att det går till brottslig handling, och vi vill medverka till att man i tid får rättelse. Därför ska myndigheter kunna underrätta varandra.

Anf. 100 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Sverige har ett rikt system av olika skyddsnät: socialbidrag, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, bostadstillägg, studiemedel och arbetslöshetsersättning. Jag som socialliberal tycker att dessa skyddsnät måste finnas. Alla som drabbas av någonting måste kunna få nya chanser i livet. Den som är sjuk ska inte mista jobbet. Den som är arbetslös ska klara omställningen till ett nytt jobb - söka nytt arbete eller studera. Samtidigt är naturligtvis individens ansvar väldigt viktigt. Utgångspunkten måste alltid vara att alla som kan ska försörja sig själva. Om man inte kan få just det jobb som man helst skulle vilja ha kan man inte hur länge som helst leva på a-kassa. Under det senaste året med alliansregeringen har vägen från bidrag till jobb blivit kortare och snabbare. Ett av de mest framgångsrika inslagen i vår politik är just att fler människor går från utanförskap till arbete. Fler arbetslösa, fler ungdomar, fler invandrare och fler långtidssjukskrivna i Sverige har fått arbete under det senaste året. Men både nu och i framtiden kommer det att vara så att människor hamnar i svåra situationer. Då är det viktigt att försäkrings- och bidragssystemen finns där och är att lita på och att allmänheten har förtroende för dem. För att människor ska behålla förtroendet för systemen och för att vi ska vilja betala skatter till socialförsäkringar och annat är det naturligtvis viktigt att systemen upplevs som rättvisa. Den som är sjuk ska ha en bra sjukpeng, men den som inte är sjuk ska helt enkelt inte ha någon sjukpeng. Den som är utan arbete ska ha a-kassa, men den som kan arbeta ska inte ha a-kassa. Börjar vi dribbla med de här principerna rasar förtroendet för systemet. Ronny Olander återgav ett uttryck från arbetarrörelsens barndom som jag tycker är väldigt bra: Gör din plikt! Kräv din rätt! Det uttrycket ställer vi liberaler till hundra procent upp på. Jag är väldigt glad om Socialdemokraterna börjar återvända till det tvådelade budskapet: Gör din plikt! Kräv din rätt! Det är själva grundvalen för ett välfärdssystem. Vi ska inte ta för givet att vi har en rätt. Däremot har vi en rätt om vi är beredda att göra den plikt som vi har möjlighet att göra. När diskussionen om felaktiga utbetalningar för några år sedan började vred sig Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lite grann som maskar och vågade inte säga det enkla faktum att det uppenbarligen förekommer felaktiga utbetalningar. De som nämnde att det kanske förekom fusk i systemen blev stämplade som personer som på något sätt försökte trampa på sjuka människor, men så var det alls inte. Tvärtom är det av hänsyn till dem som är sjuka, dem som är arbetslösa och dem som behöver hjälp som vi reagerar mot fusk och mot felaktiga utbetalningar över huvud taget. I november presenterade Delegationen mot felaktiga utbetalningar sin rapport Vad kostar felen? Där kom man i sina beräkningar fram till att felaktiga utbetalningar årligen kostar 18-20 miljarder per år. Det handlar då om bland annat socialbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Man bedömde att ungefär hälften var medvetet fusk och resten helt enkelt felaktiga beslut från myndigheter. Brottsförebyggande rådet har gjort en undersökning och kom fram till att det när det gäller a-kassan handlar om att ungefär 1-1 ½ miljard kronor har gått till människor som samtidigt arbetat svart. Försäkringskassan har också, som vi vet, gjort en undersökning. De kom fram till ett annat belopp, 1-3 ½ miljard kronor. De hade inte räknat med mörkertal. Naturligtvis utbröt då en diskussion om hur allvarligt det egentligen är när det gäller de här felen. Är det 10 miljarder eller är det 5 miljarder som försvinner? Jag tycker att en sådan diskussion är ganska meningslös. Oavsett om det handlar om 3 miljarder kronor eller om det handlar om 20 miljarder kronor - för övrigt är det ungefär vad flertalet högskolor i Sverige kostar - skulle vi väl inte vara nöjda om det visade sig att "bara" 3 miljarder kronor betalas ut felaktigt. Det är en konstig attityd. Tvärtom måste vi kunna lita på att i stort sett alla utbetalningar i trygghetssystemen är riktiga. Därför vidtar alliansen nu ett antal åtgärder för att garantera att utbetalningar sker på ett riktigt sätt. Det är fråga om många åtgärder - inte bara de åtgärder vi i dag diskuterar. Det blir tydligare regler om att aktivt söka arbete för att få a-kassa till exempel. Det blir tydligare regler om att delta i rehabilitering för att få sjukpeng. Det blir kontroll av att det är barnet, inte den vuxne, som är sjukt vid VAB-dagar och så vidare. Det handlar inte bara om fusk här; det är det viktigt att påpeka. Det handlar också om att ha koll på vilka utbetalningar som sker på ett korrekt sätt. I dag tar vi alltså ställning till förslaget om att myndigheter ska vara skyldiga att underrätta om det misstänks att en annan myndighet har gjort en felaktig utbetalning. Jag tycker inte, herr talman, att det är en kontroversiell fråga. Det är naturligtvis svårt att behålla vettiga ersättningsnivåer i försäkringar och bidrag om en stor del slösas bort på felaktiga utbetalningar. Det här är givetvis också en moralisk fråga. De flesta av oss tycker inte att det är rättvist att det betalas ut pengar som mottagaren av pengarna inte har rätt till. I dag finns det inte någon tydlig bestämmelse om skyldigheten för en myndighet - om inte särskild misstanke föreligger - att underrätta en annan myndighet om att denna verkar ha gjort en felaktig utbetalning. Regeringen föreslår nu att en sådan skyldighet införs. Det handlar då om Försäkringskassan, Migrationsverket, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, delvis kommunerna samt arbetslöshetskassorna. Jag upprepar att jag inte tycker att förslaget är särskilt dramatiskt. I stället är det ett logiskt förslag. Glädjande nog yrkar Socialdemokraterna inte avslag på propositionen, även om man gör sitt bästa för att påpeka att det finns en massa brister i den. Jag hoppas att vi kan påbörja en dialog där även Socialdemokraterna tydligt vågar säga att det är viktigt att vi ökar förtroendet för trygghetssystemen i Sverige. Jag tror att de flesta har förståelse för att kontrollen ökar, och jag är övertygad om att de flesta tycker att bidrag och ersättningar ska betalas ut bara till dem som har rätt till förmånerna. Ännu en gång instämmer jag i utgångspunkten: Gör din plikt! Kräv din rätt!

Anf. 101 Ronny Olander (S)

Herr talman! Det gläder oss socialdemokrater att höra motståndarsidan här i dag säga: Gör din plikt! Kräv din rätt! Det är ett fint budskap som arbetarrörelsen alltid har stått för. En gång i tiden fanns det ett folkparti som till och med stöttade bildandet av fria fackföreningar. Det är kul att ibland titta tillbaka lite grann på hur historien har utvecklat sig. Tyvärr pratar alltför många av dagens folkpartister om fackföreningar med ett väldigt tråkigt inslag av hårda ord, typ maffia och annat. Det var Alf Svensson, kd, som lyfte fram den här debatten. Det ska han ha ett erkännande för. Den tog oss alla, inte på sängen men vi hade inte den överblick som vi hade önskat just när det gällde dem som fuskar och missbrukar våra system. Glädjande nog har vi fått underlag för detta. Men det ligger också i sakens natur när man gör den här typen av undersökningar att inte avlöva många andra institutioner, som Folkpartiet nu har bidragit till, till exempel de förtroendevalda. Det är viktigt. Mina frågor till Ulf Nilsson är: Varför ställer ni inte upp på ett medborgerligt organ som just kan fånga upp den personliga integriteten som förr i alla fall låg Folkpartiet så varmt om hjärtat? Varför vill ni inte att FUT-delegationen ska fortsätta med sitt arbete och titta på de juridiska personerna? Delar Folkpartiet den uppfattning inom alliansen som Moderaterna gav uttryck för just när det gäller skattebrotten, att bidragsbrotten på ett sätt var värre än skattebrott? Det är väldigt viktigt att man klarar ut det. Just ni har ju också pratat så mycket för den personliga integriteten. Det kunde man höra i många anslag från Folkpartiets sida. Vart har det tagit vägen, Ulf Nilsson?

Anf. 102 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! När det gäller brott med offentliga pengar kan jag för min del likställa skattebrott, bidragsbrott, tillförskaffande av felaktiga utbetalningar och att smyga undan med betalningar som man bör göra till det offentliga. Det är ingen tvekan om det. Sedan finns det inom hela skalan skattebrott och bidragsbrott en gräns mellan vad som kan betraktas som förståelig försummelse eller slarv och vad som verkligen är allvarlig kriminalitet. Där tror jag att vi har samma uppfattning. Inledningsvis, eftersom Ronny Olander nämnde fria fackföreningar, vill jag säga att det självklart inte finns någon som på något sätt har ifrågasatt fria fackföreningar i dag. Tvärtom talar bland annat arbetsmarknadsministern om att han på många sätt försvarar den svenska modellen. Socialdemokraterna tillstyrker faktiskt det här förslaget men måste liksom hitta på någonting för att visa att man inte är riktigt nöjd. Då talar man om att man vill införa ett särskilt organ. Normalt sett, om vi verkligen skulle besluta om någonting i riksdagen, skulle man ha varit väldigt försiktig och föreslagit en utredning. Att bara rakt upp och ned besluta om ett organ som vi inte riktigt vet vad det ska syssla med känns väldigt främmande. Dessutom finns det för tillfället ett förslag till inspektion av socialförsäkringarna som är ute på remiss i Sverige, och regeringen ska få in remissvaren. Regeringen arbetar naturligtvis med frågan hur man på olika sätt både ska kunna inspektera hur socialförsäkringarna fungerar och se till att individens krav kan komma till sin rätt. Det arbetet pågår. Jag tycker inte att det är något särskilt konkret innehåll i förslaget om det så kallade särskilda organet. Vi har också förslaget att FUT-delegationen skulle gå vidare och diskutera företag, juridiska personer, med mera. I FUT-delegationen ingår människor och myndigheter som sysslar med socialförsäkringar. Det arbetet ska ju bedrivas som brottsförebyggande verksamhet i Skatteverket. Jag får fullfölja detta sedan.

Anf. 103 Ronny Olander (S)

Herr talman! Det medborgerliga organet måste också ses i skenet av att man har avlövat, som jag har sagt tidigare. Man plockar bort det medborgerliga inflytandet. Man försämrar den demokratiska insynen. I en riksdagsdebatt där Bo Könberg och Göran Persson deltog sade just Göran Persson i egenskap av statsminister: Vi ska titta på socialförsäkringssystemet. Hur mycket underlag finns det kvar att titta närmare på? Ni kör själva sänkta ersättningar, inkomstbortfallsprincipen. Vad betyder det för Folkpartiet i dag? Vad betyder legitimiteten och försäkringsmässigheten i systemen? Dessa saker har en koppling till varandra, till att man ska kunna se en gemensamhet, därav FUT-delegationen, därav det medborgerliga organet. Om ni hade sagt ja till det, och det kan riksdagen göra genom ett tillkännagivande till regeringen, finns naturligtvis beredningstvånget, att regeringen får titta på detta. Vi hade varit beredda att ställa upp i en sådan utredning. Det är helt klart. Den inspektion som knyts till Försäkringskassan nu sade jag i mitt anförande att det inte är något fel på. Den kan förmodligen ge en hel del. Vi har inga synpunkter på det. Frågan ställs utifrån den personliga integriteten om alla myndigheter ska köra datasystem mot varandra. Får de fatt i Ronny Olanders eller Ulf Nilssons personnummer är det bara att trycka på några knappar, sedan rullar maskinerna själva. Känns det inte lite obehagligt? Folkpartiet har ändå varit det parti som jag har uppfattat vid ett flertal tillfällen har försökt lyfta fram just problemet att om vi avlövar måste vi också ha någonting annat som jämvikt. Staten ska självfallet vara stark, men vi måste också ha en jämviktssituation för den enskilde medborgaren. 98 procent steg upp i morse eller var på väg hem någonstans ifrån och hade gjort sitt för sig, sin familj och för samhällets fortlevnad. Vi måste vara försiktiga också med det som sätts i bruk. Det är inget påhittat. Det är oerhört viktigt att markera detta, och det gör vi också.

Anf. 104 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Ett förlängt uppdrag för FUT-delegationen, som den kallas, menar jag egentligen inte är den delegationens huvuduppgift. De som har suttit i den är de som sysslar med socialförsäkringar och den typen av frågor, a-kassa och så vidare, inte med företagsstöd, glesbygdsstöd med mera. Där har regeringen aviserat ett allmänt övergripande arbete för att se till att olika saker, oavsett om det handlar om EU-stöd eller annat, fungerar rätt. Dessutom vet Ronny Olander att Skattemyndigheten har fått extra pengar för brottsförebyggande verksamhet och ökad kontroll av exempelvis svart arbetskraft på arbetsplatser, bland annat i restaurangbranschen som redan har utsatts för en hel del kontroller. Det pågår ett aktivt arbete inom andra områden. De förtroendevalda i försäkringsnämnderna skapade snarare ett slags osäkerhet med olika beslut i olika delar av landet. I första hand tycker jag inte att de fungerade som något slags talesmän för enskilda människors integritet. Integritetsfrågor är naturligtvis väldigt viktiga, men det vi talar om nu är ganska, vad ska vi säga, enkla saker. Det är helt enkelt att man får reda på att man får ett bidrag som man inte har rätt till. Jag har kanske inte rätt till att både ha en viss typ av pension och samtidigt ha studiemedel. Då får jag reda på det. Det är naturligtvis tråkigt om jag inte visste om det, och jag kan bli besviken. Men jag kan inte uppfatta det som integritetskränkande att det kollas upp att de ersättningar jag har är de som jag har rätt att få. Avslutningsvis, herr talman, tycker jag ändå att det är bra att Socialdemokraterna tillstyrker den här propositionen. Jag känner nog att era reservationer mest är till för att ni naturligtvis inte kan tycka att regeringen har gjort något bra. Men vi konstaterar ändå att det finns en bred enighet för att myndigheterna ska öka kontrollen.

Anf. 105 Eva Johnsson (Kd)

Herr talman! Att komma sist och fortfarande ha väldigt mycket nytänkande i argumentationen kräver en hel del. Då är det också vi kristdemokrater som kommer sist och på något sätt får göra den avslutande summeringen och sammanfattningen. Det är vi väldigt glada och nöjda med. Vi har fått veta att vi har att ta ställning till SfU7, betänkandet om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Jag vill för säkerhets skull inleda med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Betänkandet vill bland annat reda ut myndigheternas skyldighet gentemot varandra att underrätta om det framkommer att en annan myndighet har gjort felaktiga utbetalningar till en enskild person. I dag finns det som bekant inte någon sådan skyldighet. Det borde inte vara så kontroversiellt. Jag tror, som redan sagts i debatten, att många människor faktiskt tror att det förhåller sig på det här sättet. Jag kan uppleva att många blir förvånade när man berättar att vi inte redan har den ordning som vi nu kommer att besluta om. Frågan om bidragsbrott har varit en känslig politisk fråga från att den började debatteras lite mer intensivt i valrörelsen 2002. Bidragsbrott och felaktiga utbetalningar har under ganska lång tid varit mer eller mindre tabubelagt. Alliansens företrädare har i olika sammanhang anklagats för att överdriva problemen samtidigt som vänsteroppositionen har ägnat sig åt att förringa och negligera dem. I det sammanhanget tycker jag att det kan vara på sin plats att påminna om att Delegationen mot felaktiga utbetalningar, som vi här har kallat FUT vid ett antal tillfällen, tillsattes 2005, det vill säga under den förra regeringen. Det ingick som en del i ett större åtgärdspaket för att få "mer välfärd för varje skattekrona" genom att man skulle hushålla med de gemensamma resurserna. Den nuvarande regeringen har låtit delegationen arbeta vidare, observera med oförändrat direktiv. Resultatet av delegationens arbete har bildat ett viktigt underlag för regeringens arbete med att säkra vårt välfärdssystem. Dagens betänkande är naturligtvis starkt inspirerat av delegationens slutsatser som, vilket tål att än en gång påpekas, initierades av den förra regeringen. Ja, Ronny och Socialdemokraterna är väldigt nöjda och glada med att 98 procent steg upp i morse, gick till sina arbeten och fick göra sin plikt. Vi i alliansen gläder oss också åt det. Vi gläder oss speciellt åt att den gruppen har blivit nästan 150 000 fler sedan alliansen fick överta makten, så den gruppen som tillsammans med oss kan glädja sig över denna möjlighet varje morgon har utökats ytterligare. Vi kan tillsammans fortsätta att glädjas. Jag vill gärna ge en historisk tillbakablick och en liten bakgrund till vad vi nu har att ta ställning till. Försäkringskassan och FUT-delegationen har gjort ett överslag och konstaterar att kring 20 miljarder kronor läcker från trygghetssystemet. Jag kan verkligen hålla med om att siffran inte är så betydelsefull. Oavsett om det är 1, 3, 5, 10 eller 20 miljarder kronor, handlar det i alla fall om pengar som läcker orättfärdigt från systemet. Hälften beror på brott och hälften på slarv. Variationerna är också stora mellan de olika systemen. Den absolut största felmarginalen står socialbidragen för. Där försvinner 18 procent i felaktiga utbetalningar. Det är naturligtvis helt oacceptabelt med den här typen av fusk och överutnyttjande av vårt gemensamma välfärdssystem. Vi värnar ju det. Som jag nämnde inledningsvis, herr talman, har detta varit en känslig politisk fråga där övertoner och anklagelser mot de politiker som har velat ta ansvar för vårt välfärdssystem har präglat debatten. I det sammanhanget kan det vara intressant att fundera lite över allmänhetens attityd och uppfattning om eventuell förekomst av fusk. FUT-delegationen har gjort egna undersökningar av vad allmänheten tror, och dessa undersökningar visar att uppemot tre fjärdedelar av såväl allmänheten som tjänstemännen vid de bidragsutbetalande myndigheterna tror att bidragsbrotten är omfattande. Det är naturligtvis mycket oroväckande och riskerar i det långa loppet att undergräva tilltron till hela systemet. I ett trygghetssystem som har en så gigantisk omfattning som det svenska, där ersättningar och bidrag som betalas ut omfattar ca 520 miljarder kronor per år, växer en förhållandevis liten andel felaktiga utbetalningar snabbt till väldigt stora belopp. Även om den absolut största delen av utbetalningarna fortfarande sker på helt korrekta grunder är det inte ett obetydligt problem om 10-20 miljarder kronor försvinner ur systemet på grund av fusk eller felaktigheter. Dagens betänkande är en välkommen del i det fortsatta arbetet för att komma till rätta med det här problemet, men det är naturligtvis bara en del i detta viktiga arbete. Andra delar handlar om information till allmänheten och påverkan för att förändra attityderna till bidragsbrott. Det finns en oroväckande hög acceptans för vissa bidragsbrott, exempelvis att ta ut en extra sjukdag eller dag med tillfällig föräldrapenning. Det finns en fara för legitimiteten för hela trygghetssystemet om det inte tas på allvar. Herr talman! Låt mig avslutningsvis understryka att vårt trygghetssystem riktar sig till grupper av människor som i vissa fall är i stort behov av hjälp och stöd. En överväldigande majoritet av svenska folket vill också värna om trygghetssystemen. De åtgärder som vi nu har för avsikt att genomföra ska riktas mot dem som begår bidragsbrotten. Det är ett sätt att försäkra oss om att vårt system har en långsiktig hållbarhet och kommer att säkras för att de som verkligen har rätt till stöd från systemet ska garanteras det. Att minimera andelen felaktiga utbetalningar och fuskare innebär att vi garanterar att den som är arbetslös, sjuk eller handikappad inte behöver oroa sig över systemets hållbarhet i framtiden. Därigenom får vi ett ännu bättre och säkrare system där medborgare får ett tydligt stöd, för att göra rätt är både viktigt och nödvändigt.

Anf. 106 Ronny Olander (S)

Herr talman! När Eva Johnsson, Kristdemokraterna, började med att efterlysa ett nytänkande tänkte jag: Nu äntligen kommer ett tillkännagivande för första gången, tror jag, i denna riksdag, där vi berättar för regeringen om personlig integritet, tillstyrker ett kraftfullt medborgerligt organ som kan jobba med detta och också ger FUT-delegationen ett nytt ansvar, förutsatt att de knyter den kompetens om skattefelen till sig som behövs när det gäller juridiska personer. Det blev inte så, så den lyckan blev väldigt kort. Min fråga är: Varför har ni en så negativ inställning till att fortsätta arbetet? Har ni samma uppfattning som Moderaterna, att bidragsbrott är värre än skattebrott? Självfallet gläds vi socialdemokrater åt att vi befinner oss i en högkonjunktur. Det var precis det paket som vi lämnade över till er för ett och ett halvt år sedan på väg in i en högkonjunktur. Ni snubblade i början, för då sade ni att det dukade bordet var avdukat. Men sedan kom ni på att Sverige glädjande nog var mitt uppe i en högkonjunktur och att många anställdes. Tyvärr finns det signaler om att vi inte kan fortsätta att glädja oss. Hoppas att det är fel. Hoppas att högkonjunkturen hänger i, för annars får ni säga som andra borgerliga regeringar har gjort: Vi hade otur. Okej, då säger vi: Det är bättre att rösta på en regering som har tur, alltså på oss, än att rösta på en som har otur. Vår syn när det gäller det här med de 98 procenten är att vi tror på den enskilda människan. Vi tror att de allra flesta i det här landet vill göra rätt för sig, sköta sig, uppföra sig rätt, att de vill ha ordning och reda på gator och torg, i skola och överallt, även i våra skattesystem. Problemet är att det inte blir klang i vad ni säger när ni inte bryr er om skattefelen och säger att det är ett ansvar för länsstyrelsen och Skatteverket. De har hållit på att pula med det här hur länge som helst. De har rapporterat in hur många skattefel som helst. Men vad händer? Ni var på väg att lägga ned Ekobrottsmyndigheten, men det gjorde ni inte därför att det hade tagits för illa upp.

Anf. 107 Eva Johnsson (Kd)

Herr talman! Det är väl härligt med engagerade människor, och det är väl bra om man kan hålla engagerade anföranden med mycket känsla och eftertryck. Men det är ännu bättre om det är lite innehåll i det man säger. Då kan det få ett ännu större eftertryck. I brist på verkliga problem skapar Socialdemokraterna problem. Det kan ju också vara ett sätt att vifta omkring. Men tyvärr ligger det väldigt lite i den kritik som ni nu med ljus och lykta får leta efter, därför att i grunden håller ni med oss om att det som ni påbörjade, som var nödvändigt och viktigt för att trygga systemet, fortsätter vi med. Vi fortsätter på den vägen. Jag har ingen annan uppfattning än Ronny Olander om att de allra flesta människor vill göra rätt för sig. Vi är glada över att så många har kommit ut i arbete. Vi litar på människor och vi vill säkra trygghetssystemet. Vi är överens. Det är väl jättebra. Gläds åt det i stället för att skapa problem som inte finns! Vi kom in på lite arbetsmarknadspolitik också. Vi pratade om konjunkturen och det dukade bordet. Det finns säkra konjunkturprognoser av experter inom sina områden som med eftertryck och tydlighet och nästan lika stort engagemang som Ronny Olander påstår att ungefär två tredjedelar av de arbetstillfällen som har skapats under det senaste året beror på regeringens politik och inget annat. Men visst, en tredjedel beror på konjunkturen.

Anf. 108 Ronny Olander (S)

Herr talman! Jag tackar för de vackra och vänliga orden om ett engagerat anförande. Jag ska försöka bibehålla den stämningen till första maj. Jag ska med stor glädje också berätta om de borgerliga övningar som ni håller på med här i riksdagen. Ni ska veta att jag flera gånger har lyft fram vilka förslag och tankar ni har. Det blir inga jubel- och klangföreställningar på de mötena. Men de är mycket viktiga, och jag tackar för det. Innehållet får väljarna avgöra 2010. Vi letar inte efter fel med ljus och lykta. Det är ett problem att det förekommer fusk och missbruk av våra trygghetssystem. Vi har tillsatt flera utredningar just för att få mer välfärd för varje skattekrona. Men säg något om den personliga integriteten och om er image eller touch på er hemsida där man kan läsa om budskapet att det viktiga är att se den enskilda människan! Är det inte besvärligt att inte lyfta fram detta? Känns det inte oroligt någon gång någonstans att bara stoppa in ett personnummer i datamaskinen, och så snurrar det runt där och kommer ut? Vad ska ni göra med det som kommer ut? Jo, ni ska anmäla varandra. Det finns sådana samhällen. Det är därför vi menar att vi måste ha in många fler medborgare som kan se och ställa upp och diskutera våra trygghetssystem. Det är viktigt. Jag avslutar med att fråga: Tycker ni att bidragsbrott är värre än skattebrott? Säg också något om den personliga integriteten! Vad står Kristdemokraterna för i den frågan?

Anf. 109 Eva Johnsson (Kd)

Herr talman! Det gör jag gärna med stort engagemang och eftertryck! Men två minuter går fort, så nu får vi koncentrera oss. Jag börjar med skattebrotten. Alla brott är helt oacceptabla. Skattebrott är helt oacceptabelt. Brott mot välfärdssystemet är helt oacceptabelt. Jag vill inte gradera de olika brotten på något sätt. Ett brott är ett brott, oavsett av vem eller hur det utförs. Där vill jag vara extremt tydlig. När det gäller integritetsskydd sover jag rätt gott om nätterna. Det gör jag faktiskt. Jag vill gärna påminna Ronny Olander om att vi lever i ett datorsamhälle. Jag antar att Socialdemokraterna inte har för avsikt att avskaffa de olika datorsystem som finns och fungerar, även om ni, Gud förbjude, någon gång i framtiden skulle återfå makten. Hur som helst, vi lever i ett datorsamhälle, och det är extremt viktigt att vi har en god integritet och att vi har fokus på det. Det har vi med Integritetsskyddskommittén. Till skillnad från när Socialdemokraterna hade makten tillsätter vi inte bara utredningar och kommittéer, utan när de är tillsatta sammanfattar vi synpunkterna och går till beslut. Det är en stor skillnad mot förra regeringen. Vi beslutar efter utredningarnas betänkanden.

Beslut

Myndigheter måste informera vid felaktiga utbetalningar av förmåner (SfU7)

En myndighet som har skäl att anta att en annan myndighet felaktigt beslutat om eller betalat ut förmåner till en person måste informera den andra myndigheten om detta. Beslutet omfattar de förmåner som beslutas av Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialnämnder och a-kassorna. Samma myndigheter, utom kommunerna, blir skyldiga att lämna ut uppgifter. Skatteverket, utom verkets brottsbekämpande verksamhet, och Kronofogdemyndigheten måste också lämna ut uppgifter. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen. Reglerna börjar gälla från och med den 1 juni 2008.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag