Ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel m.m.

Herr talman! Detta betänkande är inte heller något stridsämne för oss i näringsutskottet. Det är föga kontroversiellt. Det handlar om implementering av ett EU-direktiv, och vi tycker även från oppositionens sida att implementeringen är riktig och bra. Det är också vissa ändringar i lagen om rörledningar. Även där tycker vi att det är fullt rimliga förslag. Det som man möjligen skulle kunna ägna några minuter åt är den frustration som finns i många av motionerna som handlar om fjärrvärmekunder. Och, herr talman, här pratar jag lite i egen sak, eftersom jag också är villaägare i Uppsala. I Uppsala sålde vi - under socialdemokratisk ledning, kan man också lägga till - vårt kommunala elbolag till Vattenfall. Jag tror inte att det finns en enda uppsalabo med fjärrvärme som ler och är stolt och nöjd över den taxepolitik som Vattenfall har tillämpat när det gäller fjärrvärmekunderna. Vi har sett ökningar på, jag kommer inte ihåg om det är 40, 50 eller 60 %. Men vad kvällstidningarna skulle kalla chockhöjningar av taxan har det varit i alla fall. Jag tror så här i efterhand att många på Vattenfall också inser att det här har man gjort väldigt klumpigt. Man har försökt att ta ut den sista kronan på en gång av sina kunder. Det står lite grann, framför allt i motionerna om fjärrvärmen, om hur vi ska kunna se till att man inte behöver lägga ned 150 000-200 000 kr på att borra för bergvärme för att komma ur fjärrvärmeberoendet. Om man ska använda ordet "naturligt" monopol, det tar emot lite grann, är fjärrvärmen just ett sådant. Det blir väldigt knöligt och väldigt mycket grävande om vi ska ha dubbla eller tredubbla fjärrvärmeledningar. Jag tror att vi allihop, nu när vi sakta men säkert ändå börjar få lite handelspolitiskt samarbete även inom energipolitiken, borde ägna en del tankar åt fjärrvärmen och kraftvärmen och se till att regelverket som vi gemensamt sätter upp värnar om kunderna lite mer. Sitter man i händerna på en monopolist eller en oligopolist ska man veta att staten faktiskt har ett finger i ögat på dem hela tiden så att taxorna inte drar i väg alldeles fritt. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 1.

Herr talman! Jag kan i stort sett instämma i det Per Bill tidigare sade. Det gäller även för vår del. Några saker kanske man skulle ta upp om vad vi kan göra för att förbättra konkurrensen på fjärrvärmemarknaden, egentligen för att uppnå någon form av konkurrens. Skärpt pristillsyn har vi talat om tidigare. Införa system för så kallad benchmarking -konkurrens skulle det gå att göra. Införande av utökade möjligheter till tredjepartstillträde har vi talat om många gånger i kammaren. Kanske vi ska ha en instans för hantering av klagomål från konsumenter på till exempel priser och leveransvillkor och mycket bättre möjligheter att tillvarata spillvärme. Herr talman! Det är några saker som vi tycker att man skulle kunna göra redan i dag. Får jag bara lägga till någonting också om högeffektiv kraftvärmeel. Enligt vår mening kan ursprungsmärkningen av el gott bidra till att stärka konsumentmakten på markanden, vilket är mycket viktigt. Men det är konstigt ändå att bara vissa former av elproduktion ska ges den rätten. För att ytterligare stärka konsumenternas ställning och makt att kunna påverka sin elförbrukning tycker vi att andra former också ska vara möjliga, till exempel natur- eller fossilgasbaserad el, biogasbaserad elkraft eller varför inte kärnkraftsbaserad el. Jag tror att särskilt det sistnämnda har den största efterfrågan av alla, om man ska tro opinionsmätningar och annat som förekommer. Jag nöjer mig med detta, herr talman, och yrkar bifall till reservation 2.

Herr talman! Miljöpartiet har ingen annan åsikt än majoriteten när det gäller ursprungsmärkning av högeffektiv kraftvärme. När det gäller frågan om fjärrvärme instämmer jag i det Per Bill sade, men jag instämmer inte i reservationen. Det är naturligtvis jätteviktigt att fjärrvärmeföretagen ser till att de behåller kundernas förtroende. På lång sikt gräver de ju sin egen grav annars. Förhoppningsvis kommer de frivilligt att sträva efter att uppfylla rollen som god part till kunderna. En proposition kommer att läggas fram på området. Har vi inte sett väsentliga förbättringar utgår jag från att propositionen kommer att innehålla saker som ser till att företagen måste vara uppmärksamma och goda mot kunderna. Annars kommer de naturligtvis att drabbas av ett regelverk som de inte vill ha. Vi har en reservation, nämligen reservation 3, som jag vill yrka bifall till. Den handlar om torven. Torv är ett koldioxidemitterande bränsle och därför bör det klassas som sådant. Det är naturligt. Den positiva särbehandlingen av torv tycker vi måste upphöra. Farhågorna om att torven kommer att ersättas av fossila bränslen i kraftverken om den inte får de märkliga fördelar som den nu har tror vi är överdrivna. Vi tror att den huvudsakligen kommer att ersättas av biobränslen. Dessutom är en stor del av den torv som används i Sverige importerad, så tankarna om den stora arbetslöshet som kommer att inträffa är kanske också något överdrivna. Det viktiga är ju att det måste vara någon ordning på regelverket. Har man avgifter för koldioxidemitterande bränslen bör det gälla alla koldioxidemitterande bränslen. Därför yrkar jag bifall till reservation 3.

Herr talman! Mina riksdagskolleger från näringsutskottet ställer mig inför en svår prövning, nämligen att i denna fråga som vi hade tänkt att debattera inte reta upp mina kolleger för mycket med tanke på vad som har sagts i kammaren. Men jag måste ändå inleda med att säga att den här propositionen är en av fem propositioner som Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet har förhandlat fram. Vi kommer att återkomma till kammaren med att redovisa energipolitiken också fortsättningsvis som en gemensam politik på området. Därför kan man tycka att vi i dag inte ska ha en så omfattande debatt kring energipolitiken. Men vi måste ändå se frågan som vi nu diskuterar som ett led i den samlade energipolitiken. Den handlar framför allt om att vara långsiktig. Vi ska inte hoppa mellan olika ställningstaganden mandatperiod för mandatperiod, utan det ska vara en politik som håller över flera mandatperioder och vara blocköverskridande. Debatten om energipolitiken pågår inte bara här i olika frågestunder utan också utanför riksdagen. Det finns framför allt ett antal borgerliga partier som attackerar överenskommelsen från 1997. Det är oerhört viktigt att diskussionen om energipolitiken handlar om långsiktiga förutsättningar. Det ska vara långsiktiga förutsättningar för dem som ska investera i branschen. De ska veta att de beslut som fattas gäller för lång tid. I annat fall kommer vi inte att få fram det kapital och intresse som fordras för att satsa framför allt på alternativa energikällor. Det är naturligtvis samma sak med kraftvärmen. Per Bill pratade tidigare om fjärrvärmen. Han pekade på exemplet Uppsala. Det finns samma exempel i Stockholm. Fortum gick in och köpte hela fjärrvärmesystemet, och det har också lett till höga priser. Kommunerna har sålt utifrån att de har trott att de skulle skapa en bättre kommunal ekonomi, men det blev kanske inte så för invånarna i kommunen. Det är det som har resulterat i att det på senare tid inte har blivit den fortsatta utförsäljningen av olika kraftvärmeverk. De stannar i allt större utsträckning kvar i den kommunala regin. Jag kommer från Göteborg, och vi har haft den debatten många gånger. De borgerliga i Göteborg har hela tiden hävdat att vi ska sälja ut Göteborgs Energi, vilket majoriteten hela tiden har sagt nej till. Det har visat sig vara en framgångsrik politik, vilket har lett till att man kan göra satsningar på kraftvärmeverk framöver. Det görs för övrigt nu i stor skala i Göteborg. Ingegerd Saarinen har redan sagt att en utredning har genomförts vad gäller frågorna om monopolsituationen och vilka avgifter som tas ut av fjärrvärmekunderna, den så kallade Fjärrvärmeutredningen. Den bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det kommer också en proposition under året. Vi kommer att återkomma till diskussionen om vad som kan göras ytterligare för att stödja kunderna i kommunerna. Alla vet att fjärrvärmen är en framgångsrik energiverksamhet. Det råder inget tvivel om det. Vi vet i dag att den har allt större betydelse i många kommuner och kommer att få det framöver. Den har också stor betydelse i vårt energisystem. Vi har en annan fråga som finns med i betänkandet. Den handlar om torvens betydelse för inte minst fjärrvärmen och kraftvärmeverken. Vi har från utskottets sida när vi tidigare har behandlat frågan om certifikaten för grön el tydligt talat om att vi vill ha torven som en av flera viktiga ingredienser, det vill säga som ett bränsle för framför allt kraftvärmeverken. Torven har här en betydelse i stället för att använda till exempel kol. Vi ser att torven är ett långsiktigt förnybart bränsle. Det har varit vår uppfattning. Men som ni vet har vi problem med detta. Vi lyfter därför upp i betänkandet frågorna om miljön och torven. Det handlar naturligtvis om att få en miljöprövning som gör att vi klarar att ha kvar torven som ett inhemskt bränsle i framtiden. Vi hoppas att den analys som görs av flera statliga myndigheter, som ska redovisas senare i år, kommer att resultera i konkreta förslag som gör att vi kommer att ha kvar fortsatt torvbruk i Sverige som en förutsättning för bränsle till kraftvärmen. Det är en viktig fråga som vi kommer att återkomma till. Nu är det inte bara näringsutskottet som behandlar frågan. Även miljö- och jordbruksutskottet har ansvar för frågorna om miljön. Vi hoppas att vi kommer att återkomma till detta och att vi kommer att kunna ha torven som en viktig del i vår bränsleförsörjning till framför allt kraftvärmeverken. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner. Vi får återkomma till den energipolitiska debatten i samband med att vi behandlar andra energipolitiska betänkanden under våren. Jag noterar att ingen har begärt replik.

Herr talman! Det är riktigt, som någon har sagt, att vad gäller betänkandet om ursprungsgarantier är vi mycket överens. Jag vill också stryka under vad Lars Johansson sade att det här ändå är en del av en långsiktig energipolitik. Vi kan konstatera att under många år har det här varit den fråga där vi har haft den trygga majoriteten i riksdagen. I de mindre frågorna där vi kan vara överens är det viktigt att vi har en linje som bär framåt. Vad gäller fjärrvärmen har det varit många diskussioner om prissättning. Det har varit diskussioner om hur monopolet ska fungera. Det som nu finns, att fjärrvärmebranschen tillsammans med de största fjärrvärmeanvändarna försöker hitta system, detta så kallade Reko fjärrvärme, är ett bra steg framåt. Det är antagligen den väg man måste gå för att klara ut detta. Man får mellan producent och användare ett förtroende, det vill säga att man kan se igenom prissättning och varför olika åtgärder vidtas. På det sättet kan man bli överens om tagen. Det gör att man kan ha koll på detta naturliga monopol. Det är för övrigt svårt att tänka sig någon sorts konkurrens på fjärrvärmeområdet. Möjligen kan man tänka sig att den som har tillgång till mycket varmvatten får använda det i systemet och så vidare. Annars är det svårt att tänka sig konkurrerande fjärrvärmesystem. Per Bill sade att staten ska ha en liten vakande hand över detta, och det håller jag verkligen med om. Men mest intressant, herr talman, i betänkandet är nog ändå diskussionen om torvens framtid. Utskottets majoritet anser att de nya rönen, det vill säga att det ur klimatpolitisk synvinkel kan vara en fördel att utvinna torv på vissa marker, i sin tur har gett upphov till att vi kanske måste kunna diskutera frågan om torven på ett lite annorlunda sätt. Att inrikta torvutvinningen till just de markerna förändrar radikalt torvens situation menar jag och, såvitt jag kan förstå, också majoriteten. Men den nya situationen har inte anammats av alla. I en reservation framhärdar både Folkpartiet och Miljöpartiet i sitt kompromisslösa nej till torvbrytning. Man kan säga att dessa energipolitikens ytterkantspartier är eniga i sitt motstånd mot torven. Folkpartiet vill stoppa torvbrytning, trots att denna skulle vara positiv ur miljösynpunkt. Men ledamöterna i samma parti, herr talman, är inte ett dugg rädda för att öppna svenska urangruvor. Folkpartiet är berett att bryta giftigt uran, frigöra uran till luft och vatten, men vill inte bryta hederlig, ren torv. Det här skulle kunna vara en skrämmande energipolitik, och därför är det naturligtvis väldigt intressant att höra vad moderater och kristdemokrater har att säga om uranbrytarlinjen. Miljöpartiet har naturligtvis konsekvent stått för den här linjen. Men om det nu skulle vara så, Ingegerd Saarinen, att det vetenskapen säger - det har vi försökt ta reda på - att brytning av torv på vissa marker är till fördel vad gäller CO2-utsläpp, är då inte Miljöpartiet med på att det kan vara en fördel att använda den inhemska torven? Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i detta betänkande. I praktiken är det stor enighet om innehållet, förutom vad gäller torven. Jag kommer därför att speciellt ta upp energitorvens framtid i detta anförande. Trots att en av mina egna motioner, som jag själv har undertecknat, avstyrks formellt är jag glad över vad det står i betänkandet. En bred majoritet i utskottet har enats om att torv är ett värdefullt bränsle i den svenska energimixen även framöver. Utskottsledamöter från fem partier understryker gemensamt att vi utgår från att de analyser som flera myndigheter nu arbetar med, och som ska slutredovisas i juni, kommer att resultera "i konkreta förslag som möjliggör ett fortsatt torvbruk i Sverige". Det är inte var dag som fem av sju partier kan enas om ett energipolitiskt ställningstagande. Jag ser det som väldigt positivt. Torvbranschen är nu inriktad på att koncentrera verksamheten till de torvmarker som redan läcker koldioxid till följd av dikning och annan mänsklig påverkan. Genom att nyttja de här markerna kan torvbrukets totala växthuspåverkan reduceras och mer komma att likna trädbränsle. Torven är ju en långsamt förnybar energikälla. Att fem partier nu är överens om att krafttag måste tas för att ge torven en roll i energisystemet framöver är självfallet goda nyheter för branschen, men också för de bygder där torven medverkar till att skapa sysselsättning och utveckling. Det gäller inte minst områden i Härjedalen, Hälsingland och delar av Småland. Torven kan spela en viktig roll i exempelvis kommande energikombinat, där etanol och briketter produceras. Sådana planer finns exempelvis i Sveg i Härjedalen där man sedan länge har haft en torvfabrik, som nu utvecklas till ett energikombinat. Torvens problem kan emellertid inte lösas bara genom att en majoritet här i riksdagen har förstått branschens besvärliga situation och vill vidta åtgärder. Huvudproblemet är att torven likställs med kol i EU:s utsläppshandelssystem. Därför är det viktigt att vi från svensk sida agerar för att få en ny klassificering av torven inom utsläppshandelssystemet. Jag hoppas att miljö- och jordbruksutskottet, som har huvudansvaret för det här, agerar offensivt för att få en sådan förändring till stånd. Rent praktiskt kan vi i Sverige börja förbereda införandet av ett system med miljöcertifiering av torvbruket och därmed styra verksamheten till de marker som är påverkade och utdikade och som läcker växthusgaser. Därmed borde det miljöcertifierade torvbruket kunna undantas från bestämmelserna i utsläppshandelssystemet. Jag vet att branschen själv är inriktad på en sådan lösning, och därför hoppas jag att det snart kan komma i gång ett sådant arbete. Redan öppnade energitorvtäkter ska naturligtvis kunna användas även framöver, eftersom de är dikade och släpper ifrån sig växthusgaser. Det är viktigt att en diskussion med EU om omklassificering av torven inleds så snart som möjligt. Det arbetet bör samordnas med Finland, som också har ett omfattande torvbruk. Eftersom torvbranschen befinner sig i en allvarlig situation är det viktigt att det händer någonting snart. Risken är att det kan ta något år, och under tiden är det viktigt att det vidtas andra åtgärder. Jag hoppas att det blir resultatet av de utredningar och analyser som nu görs, så att inte torven straffas ut som energikälla och ersätts med kol. Vi har redan hört exempel på att kraftvärmeverk är på väg att lämna torven för kol. Inhemsk torv är en mer miljövänlig energikälla än energi från olja, kol och uran.

Herr talman! Det senaste exemplet som Håkan Larsson pratade om, torven, är precis en sådan överenskommelse som vi gemensamt har förhandlat fram. Där har det varit fråga om ett givande och tagande i hur vi skulle formulera utskottets betänkande, med tanke på att miljö- och jordbruksutskottet har ett avgörande i frågan. Det här är också en fråga där Folkpartiet har en radikalt annan mening, som har framgått. Det blir då en fråga till hösten, om det mot förmodan skulle bli en borgerlig regering. Då är det väldigt viktigt att energiöverenskommelsen med Socialdemokraterna fortsättningsvis kommer att gälla, för att vi ska kunna fortsätta att ha en långsiktig energipolitik. Därför är det viktigt att veta hur Centerpartiet och Håkan Larsson ställer sig till Folkpartiets och i synnerhet Eva Flyborgs frierier hela tiden: Kom över och gör en borgerlig energipolitik! Min fråga till Håkan Larsson är: Står ni fast och kommer ni att stå fast vid energiöverenskommelsen med Socialdemokraterna även om det skulle bli en borgerlig regering?

Herr talman! Centerpartiet har varit tydligt vad gäller uttalanden från både Eskil Erlandsson och Maud Olofsson om att vi vill ha en långsiktig energipolitik som är blocköverskridande. Sedan skulle vi gärna se att fler partier ansluter sig till en sådan bred uppgörelse. På den punkten kan Lars Johansson vara ganska lugn. Sedan gäller det att vi hela tiden diskuterar hur energipolitiken ska se ut, följer med utvecklingen och anpassar den till den situation vi är i. Diskussionen är inte slut, utan den måste hela tiden fortgå.

Herr talman! Ja, precis, och torven är ett bra exempel. Det här är inte avslutat, utan vi måste återkomma till frågan. Förmodligen blir det en fråga att ta ställning till under höstriksdagen, om vi får som vi vill, alltså att det blir ett positivt utlåtande kring att vi ska kunna använda oss av torven i fortsättningen. Då blir det en fortsatt diskussion om hur det ska gå till, och då är det viktigt att man har den här typen av blocköverskridande överenskommelse. Jag är övertygad om, precis som Håkan Larsson, att frågan om energipolitiken inte är slut med det här utan att den hela tiden kommer att prövas även fortsättningsvis. Nya saker kommer att inträffa, och vi måste förmodligen fortsättningsvis se över elcertifikatssystem och så vidare och diskutera förlängningar av den typen av system. Det här är frågor som kommer att ha stor betydelse för lång tid framöver, och då är det ännu viktigare att vi kan vara överens om att det samspelet och det samarbetet ska kunna fortsätta.

Herr talman! Jag kan i stort sett vara överens med Lars Johansson. Det är viktigt att vi har en ständig energipolitisk diskussion och att vi tar hänsyn till vad som händer, så att vi både ser till att vi har tillräckligt med energi för industri och samhälle och att vi fortsätter energiomställningen från kärnkraft och fossila bränslen till långsiktigt förnybara energikällor. Någon annan väg finns inte att gå, som jag ser det. Sedan är frågan hur lång tid denna energiomställning kommer att ta.