Utgiftsområde 15 Studiestöd

Herr talman! Regeringens budgetförslag har som utgångspunkt att studiestödssystemet i Sverige är och ska förbli ett av världens mest generösa. Det skapar möjligheter att studera vidare oavsett vad man har för bakgrund.

Alliansen har nu lagt fram ett förslag för studiestödets utgiftsområde som ligger 875 miljoner lägre än den budget regeringen lagt fram. Ja, ni hörde rätt, 875 miljoner lägre. Det är en konsekvens av att det blir färre utbildningsplatser i Alliansens budget. Vi ska heller inte glömma att Sverigedemokraterna aktivt röstade för denna budget.

I en tid av mycket hög arbetslöshet, i synnerhet bland ungdomar, är det ytterst olyckligt att dra ned på antalet studieplatser. Det finns många människor som både vill och behöver läsa vidare på olika nivåer men som nu inte får chansen.

Alliansen vill lägga en del av studiestödet på examenspremier. Det vore olyckligt att driva igenom det förslaget nu. Vi tycker att man behöver ta ett långsiktigt och samlat grepp om rekrytering av olika lärarkategorier och om vad som kan göras för att höja läraryrkets status och attraktivitet.

Remissinstanserna menar i huvudsak att det är tveksamt om en examenspremie löser grundproblemet med lärarbrist inom vissa ämnen på kort eller lång sikt.

I januari 2014 infördes den så kallade lärlingsersättningen. Eleven fick 1 000 kronor i ersättning per månad som skulle kompensera för ökade mat- och reskostnader. Tanken med det var att elever inte skulle välja bort praktiska utbildningar av ekonomiska skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Nu vill Alliansen dubbla den ersättningen. Vi tycker att det är bättre att utvärdera resultatet av förändringen först eftersom den bara har varit i bruk i ett år. Sedan tycker jag att det är märkligt att Alliansen vill att den dubblade ersättningen även ska kunna lämnas till arbetsgivaren. Vad är då vitsen med dubbel ersättning? Eleven skulle ju ha haft den till sina kostnader.

En annan nyhet i Alliansens budget är avskaffandet av åldersavskrivningen. Generellt får förslaget konsekvenser för de låntagare som har låg ålderspension, särskilt kvinnor. Ur jämställdhetsperspektiv är det inte bra alls.

Många remissinstanser har avstyrkt förslaget. Det är tunga instanser som har gjort det: CSN, TCO, Saco, Lärarnas Riksförbund, Civilekonomerna, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges läkarförbund och flera andra. Här är ett axplock av deras synpunkter.

De ifrågasätter klokheten i att införa en lagändring utan att känna till konsekvenserna.

Förslaget behandlar inte frågan om eventuella kostnader och konsekvenser för rekrytering till högre utbildning.

Förslaget missgynnar tydligt låginkomsttagare, i synnerhet kvinnor, på ett orimligt sätt.

De ekonomiska konsekvenserna är osäkra och innebär en ytterst marginell besparing för staten i en tämligen avlägsen framtid.

Akademikerförbundet SSR avvisar å det starkaste förslaget och anser att det är oacceptabelt.

Till och med bland dem som har varit övervägande positiva höjs ett varnande finger. Jusek till exempel skriver att statens besparing i huvudsak kommer att finansieras av dem som har haft låg lön och av dem med låg ålderspension i förhållande till lönen. En oproportionerligt stor andel av dessa är kvinnor.

Mot bakgrund av denna massiva kritik tycker S, V och MP att det inte är bra att driva igenom ett förslag med så många utpekade brister och oklarheter.

Herr talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet delar inte utskottets förslag gällande studiestöd utan har lämnat ett särskilt yttrande.

Med det vill jag önska god jul och gott nytt år till alla!

(Applåder)

Herr talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. Jag förstår att många sitter och tittar på tv, på sin klocka, på tågtider och så vidare, så jag ska försöka fatta mig kort.

Sverige brottas i dag med hög arbetslöshet. Särskilt på ungdomssidan är siffrorna alarmerande. Men trots arbetslösheten finns det arbetstillfällen i landet, arbetstillfällen som är svåra att tillsätta på grund av dålig matchning av arbetskraften.

För att förbättra matchningen av arbetskraft gentemot de arbetstillfällen som trots allt finns behövs det fler yrkeshögskoleplatser, vilket jag har talat om i tidigare anföranden. Yrkeshögskolan har nämligen visat sig vara bra på att matcha utbildning med de lediga arbeten som finns. I vårt budgetförslag finns det medel avsatta för 5 000 nya elevplatser på yrkeshögskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi har också, som jag sa tidigare, skrivit att vi vill öka antalet komvuxplatser med 5 000. Med denna utökning skulle människor ges en andra chans att skaffa sig kompetens för att kunna ta de lediga arbeten som finns.

Herr talman! Anledningen till att jag säger detta är som vi alla vet att satsningarna som många av oss har talat om tidigare i debatten får budgeteffekt på utgiftsområde 15, Studiestöd.

När vi föreslår ökat antal platser på komvux och yrkeshögskolan får det direkta konsekvenser. De konsekvenserna är som sagt ett led i det vi tidigare har diskuterat och debatterat, så det behöver vi kanske inte gå in på vidare.

Vi har lagt fram ett särskilt yttrande, och med hänvisning till det avstår vi från att delta i beslutet.

Herr talman! Så här i jultider ska vi vara snälla mot varandra. Därför bjuder jag på de minuter jag har kvar av talartiden och passar på att önska en god jul till talmannen och övriga.

(Applåder)

Herr talman! En viktig utgångspunkt för Miljöpartiets politik är att den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund.

Det finns ett viktigt värde i att bredda rekryteringen till den högre utbildningen, då den är viktig av bildningsskäl men även för att den bidrar med kunskaper för ett framtida yrke eller för forskning.

En central fråga för oss i Miljöpartiet är att denna högre utbildning ska vara öppen och tillgänglig för allt fler grupper. Ett viktigt sätt på vilket vi kan göra den högre utbildningen mer tillgänglig för allt fler är att ha ett frikostigt studiemedelsystem.

För att främja studenternas ekonomiska förhållanden och stimulera till vidare studier har samarbetsregeringen aviserat flera förslag.

Ett förslag är att studiemedlet ska öka med 1 000 kr per månad från och med den 1 januari. Studiemedlets totalbelopp blir därmed drygt 10 700 kronor per månad. Detta kommer att ge de studerande bättre ekonomiska förhållanden och förbättra deras möjligheter att fokusera på sina studier. Det är glädjande att de borgerliga partierna här ansluter sig till samarbetsregeringens linje.

En andra åtgärd som regeringen har aviserat är att 90-dagarsgarantin ska omfatta även arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 år som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning men som nu vill göra det. De ungdomarna ska också kunna omfattas av den högre bidragsnivån i studiemedlet, vilket innebär att den överväldigande delen av studiemedlet kommer att utgöras av bidrag och inte av lån.

De borgerliga partierna raderar denna satsning nästan helt. Av regeringens satsning på 314 miljoner behåller de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna endast 20 miljoner. Det är en minskning med nästan 300 miljoner.

Herr talman! Det jag har i handen, nu liksom förra gången, är sammanställningen längst bak i betänkandet som vi nu diskuterar. På s. 47 står det att allianspartierna satsar närmare 1 miljard, rättare sagt 875 miljoner, mindre än regeringen på studiemedel. Det är en väsentlig skillnad. Som Thomas Strand sa här tidigare: Det är att ha lägre ambitioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Samarbetsregeringen har avsatt medel för ett nytt kunskapslyft i syfte att ge vuxna ytterligare möjligheter till utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. Det är att vilja göra mer för ungdomarna. Kunskapslyftet bestod av bland annat satsningar på fler platser inom yrkeshögskolan, yrkesvux, komvux och folkhögskolan. Nu stoppas flertalet av dessa satsningar på ungdomarna av de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna.

Vårt studiemedelssystem är uppbyggt på ett sätt som innebär att studieskulden skrivs av för dem som passerat 67 år. Denna grundprincip har vi i Sveriges riksdag varit överens om under lång tid. Nu har de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna drivit igenom att människor som inte har hunnit betala av hela sin studieskuld måste fortsätta att betala tillbaka den även efter 67.

Denna förändring är dålig då den drabbar dem som har haft låga inkomster hårdare. Dessutom drabbar den kvinnor med låga inkomster och låga pensioner på ett orimligt sätt. Flertalet av remissinstanserna har, som Socialdemokraterna påpekade i det förra anförandet, varit kritiska.

En annan oönskad reform som allianspartierna nu med stöd av Sverigedemokraterna inför är examenspremie till vissa lärare. Detta innebär att studenter som läser vissa utbildningar ska få en premie som varierar mellan 25 000 och 75 000 kronor för att de ska läsa just den utbildningen. Den reformen tar inte fasta på om de utexaminerade stannar kvar i yrket eller inte. Dessutom är attraktionskraften inte så stark.

I det läge Sverige befinner sig i dag borde vi satsa på ett mer långsiktigt och samlat grepp när det gäller rekryteringen av fler lärare. Vad som behövs är att inbjuda alla parter till konstruktiva samtal om hur vi kan öka läraryrkets attraktionskraft.

Med det sagt, herr talman, står jag bakom vårt gemensamma särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Det är viktigt för Sverige med god, omfattande och välutbyggd högre utbildning med hög kvalitet. Dagens utbildningssystem är på många sätt morgondagens ekonomi, välstånd och välfärd. Ett bra utformat studiemedelssystem är också helt avgörande för den enskilde. Det handlar om social rörlighet - att lyckas ta sig från det man är född i till något annat. Det handlar om klassresor. Det handlar också om att låta talanger utvecklas. Det är bra för Sverige och den enskilde.

Regeringen har i sin budgetproposition gjort en bedömning av den politik Alliansen fört de senaste åren på det här området. Det är ett gott betyg. Man ska läsa budgetpropositionen noga. Den ger ofta en hel del information om läget i landet och, i detta fall, om hur studiestödssystemet enligt regeringen fungerar.

De rödgröna konstaterar i propositionen att antalet studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå aldrig har varit högre. Man konstaterar också att Sverige i jämförelse med andra länder har ett mycket generöst system. Man konstaterar att studiemedlets köpkraft är den högsta sedan studiemedel infördes på 1960-talet, och nu ökar vi den med ytterligare 1 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Regeringen konstaterar att studiestödets rekryterande effekt uppfyllts under alliansregeringens åtta år och att stödet dessutom har den utjämnande effekt som regeringen tycker att det ska ha. Det är ett bra beröm till regeringens studiestödspolitik som framkommer i budgetpropositionen. Ändå är vi inte nöjda.

I det förslag som nu antas, som bygger på Alliansens budgetmotion, bygger vi på ytterligare. Vi ökar köpkraften. Vi ökar den rekryterande effekten, och vi stärker den utjämnande effekten för studiestödssystemet.

För det första höjs studiemedlet nästa år med 1 000 kronor. För det andra fördubblar vi lärlingsersättningen för elever på gymnasiet som väljer att bli lärlingar. För det tredje inför vi, för att locka fler lärare till de delar av lärarområdet där bristen är som störst, en examenspremie. Studiemedlets totalbelopp blir med detta 10 777 kronor per studiemånad 2015. Det är därmed med bred marginal den starkaste köpkraft studenter har haft sedan det infördes. Till detta ska läggas de senaste årens höjningar av fribeloppet, det vill säga den inkomst studerande kan ha utan att studiemedlet sänks. Det har höjts kraftigt.

Det är också strategiskt viktigt med det premiesystem som nu införs för att locka lärare. Kunniga lärare avgör skolans kvalitet. När vi nu ser att det på vissa områden år efter år är för få studenter som söker till lärarutbildning - det gäller till exempel matematik och naturvetenskap - har vi en skyldighet att agera. Vill vi ha bra kvalitet i skolans undervisning måste vi se till att fler unga människor söker sig till lärarutbildningen i just de här ämnena.

Därför inför vi också examenspremier för speciallärare. Är det något som är viktigt för att fler ungdomar ska klara skolan i tid är det att det finns skickliga speciallärare tidigt i grundskolan.

Vi fördubblar lärlingsersättningen, för vi ser att många elever inte klarar gymnasieskolan eller yrkesexamen, men de har en chans att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden om de i stället väljer lärlingsutbildning. För att fler ska lyckas få ett jobb och för att vi ska minska ungdomsarbetslösheten fördubblar vi nu lärlingsersättningen. Det är tråkigt att de rödgröna vänder sig mot detta.

Med detta yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Bengt Eliasson (FP), Camilla Waltersson Grönvall (M), Ulrika Carlsson i Skövde, Per Lodenius och Kristina Yngwe (alla C) samt Annika Eclund och Lars-Axel Nordell (båda KD).

Herr talman! När det gäller åldersavskrivning, vem tror Christer Nylander skulle behöva få sina skulder avskrivna när ett helt yrkesliv uppenbarligen inte hjälper till att betala dem?

Herr talman! Det är de, inte minst kvinnor, som jobbar i akademikeryrken och som decennium efter decennium har fått se sin lön vara för låg. Vi har flera yrken - lärare, bibliotekarier, socionomer - som går långa utbildningar på universitetet men sedan inte får lön för den mödan.

Studiestöd

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Då är inte problemet att man ska bära med sig studiestödet hur länge som helst. I stället ska man åtgärda huvudproblemet. Det är därför vi inför högre löner för lärarna och karriärvägar för lärare, och det är därför vi ser till att det finns en möjlighet för kvinnor i offentlig sektor som är akademiskt utbildade att få en vettig lön. Det är bättre att angripa problemet än symtomen.

Herr talman! Åldersavskrivningen får precis de konsekvenser som du nu belyser, Christer Nylander. Det är kvinnor som drabbas, framför allt kvinnor med låg pension. Då kan man undra hur de ska ha råd och möjlighet att betala.

Det är ett hårt slag för kvinnor med låg pension, som ska betala statens besparingar, speciellt som de har haft ett helt yrkesliv med lägre lön. Det är orättvist. Jag undrar också hur Christer Nylander fullständigt kan negligera så många remissinstanser som allvarligt kritiserat förslaget om slopad åldersavskrivning.

Herr talman! Studiesystemet måste hänga ihop. Det är inte rimligt att en människa som är färdigutbildad från universitetet vid 24 års ålder bär med sig studiestödsskulden i 45 år och inte hinner få den avskriven. Därför måste vi göra något åt grundproblemet. Det är för låga löner för välutbildade kvinnor i den offentliga sektorn. Låt oss angripa det problemet i stället för symtomen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)