Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Fru talman! Det här ärendet handlar om vilka anslag som ska finnas till Skatteverket, Tullverket och exekution, men jag tycker ändå att det är på sin plats att nämna någonting om varför vi har skatter. Skatter tas inte ut som något självändamål. Skatter tas ut för att finansiera åtaganden som av medborgarna anses vara gemensamma - samhällets angelägenheter. Utgångspunkten för diskussioner om hur hög skattenivån ska vara och ur vilka källor skatterna ska tas är därför frågan om vilka åtaganden samhällsorganen - de statliga, de kommunala, de landstingskommunala - har. Skattedebatten bör därför handla inte bara om effekterna av olika enskilda skatter utan också om de samlade effekterna av skatter och skattefinansierade utgifter. Det är som regel lätt att se fördelar med sänkningar av en viss enskild skatt. Det är inte lika självklart att man hittar vinster om man lägger ihop dem med vad som skulle krävas av förändringar i de samhälleliga skattefinansierade åtagandena. Fru talman! Dess värre förs ofta skattesänkningsdebatten som om man ska få alla fördelarna med att betala mindre skatt, det vill säga mer pengar över, men slippa konsekvenserna i form av ökade egna utgifter och mindre pengar kvar för det som tidigare betalades via skatten. Det är inte alltför ovanligt att grupper som argumenterar för lägre skatter lika ivrigt argumenterar för nya samhälleliga åtaganden som kräver ökade utgifter och skattemedel. Skatterna är inte pengar som försvinner ut ur ekonomin. De återförs ofta i olika former till individer, företag och nyttigheter som under alla omständigheter måste betalas. Om de inte betalas med hjälp av skatter måste de betalas i andra former. Det är inte alltid med automatik mer samhällsekonomiskt gynnsamt att skola, vägar eller sjukvård finansieras via privata resurser i stället för via skatterna. Fru talman! Dagens debatt är egentligen överspelad. Vi antog redan i går ramarna för skatterna. Det är viktigt att säga att vi från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern har en reservation och i den tidigare budgetdebatten föreslagit 35 miljoner mer för Skatteverket. Jag ska försöka utveckla lite mer varför vi har föreslagit det. Utskottet har i dag besökt Skatteverket. Det var en givande diskussion med och en bra presentation av numera generaldirektören för Skatteverket Ingemar Hansson, före detta statssekreterare i den moderata regeringen. Han talade om hur viktigt det var att prioritera det förebyggande arbetet med skatterna. Det finns en logik i det; det är bättre att borsta tänderna och slippa hålen än att laga dem i efterhand. Men det finns också skäl att göra mer åt den brottslighet i form av undandragande av skatt som finns i samhället. Den organiserade brottsligheten och den svarta ekonomin beräknas innebära att staten förlorar ca 130 miljarder kronor. Det är oerhört mycket. Vad motsvarar 130 miljarder? Eftersom jag tidigare har varit verksam som ordförande i försvarsutskottet kan jag säga att det är tre gånger den framlagda försvarsbudgeten. Det är oerhört mycket pengar som staten, samhället och medborgarna inte får ta del av därför att de hålls undan i skatt. Vi tycker att fler åtgärder borde vidtas för att få in den verkliga skatten. Att få in alla 130 miljarder - om beräkningen är riktig - är väl att vara för optimistisk. Men det behövs kraftfulla åtgärder för att klara av att få in mer av det som undanhålls. Det var inte utan att generaldirektören också tyckte att mer pengar skulle innebära att de skulle klara målet ännu bättre. Det vore konstigt om han sade något annat. Det behöver föras en mer omfattande debatt och diskussion om att det finns många som undanhåller skatten. Vi bygger vår gemensamma välfärdsstat tack vare skatten. Därför bör den frågan diskuteras mer. Vi kommer säkert att återkomma till frågan i debatter framöver. Vi har en reservation till betänkandet med anledning av en motion väckt av Åsa Lindestam med flera. Den gäller att tullverksamheten behövs i hela landet. Jag är lite osäker på hur lång kust Sverige har. Den kan vara 270-700 mil beroende på hur man räknar in kuster runt öar och så vidare, men vi har minst 270 mil kust. Med anledning av det jag framförde tidigare om syndikat och svarta marknaden behöver tullverksamheten finnas över hela landet. Det är lätt för oss som är här, och för dem som är bosatta i Stockholm, att tycka att Sverige stannar vid de tre stora orterna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi har faktiskt den långa kusten jag talade om. Där behövs också en tullverksamhet. Syndikaten och de som vill bryta mot vårt regelverk letar sig fram till där det är lättast att ta sig förbi. Därför tycker vi att riksdagen ska tillkännage i enlighet med den motion som har väckts av Åsa Lindestam med flera att mer omfattande resurser ges till de områden som är glesbefolkade och där det är lätt att ta in smuggelgods av olika slag, som får följdverkningarna att våra ungdomar får tag på droger, bland annat i storstäderna. Fru talman! Med anledning av detta yrkar jag bifall till den reservation Socialdemokraterna har lämnat till utskottets betänkande.

Fru talman! Skatteutskottet hade en bred debatt om inriktningen på den förda skattepolitiken under gårdagen i anslutning till finansutskottets betänkande nr 1. Det här betänkandet berör anslagen till det som kallas vår skatteadministration. Det är tre myndigheter. Det är Skatteverket, som föreslås erhålla 6,7 miljarder kronor, Tullverket, som föreslås erhålla 1,6 miljarder, och Kronofogdemyndigheten, som föreslås erhålla ett anslag på 1,7 miljarder kronor. Det här är tre myndigheter som alla har genomgått omfattande omstruktureringar och omfattande omorganiseringar under de senaste tio åren. Hösten 2003 beslutade kammaren att avveckla dåvarande Riksskatteverket och de tio regionala myndigheterna och i stället inrätta det nuvarande Skatteverket. Våren 2006 fattade kammaren beslut om att slå samman de tio kronofogdemyndigheterna till en rikstäckande kronofogdemyndighet. Genom ett riksdagsbeslut våren 2007 fick kronofogden en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. Tullverket, med anor från 1600-talet, var så sent som 1993 uppdelat i 38 myndigheter i tre olika nivåer - det här känner fru talmannen väl till - och är i dag en myndighet med en ny organisation från 2002. Det finns skäl att framhålla i utskottets överväganden att samtliga myndigheter har en viktig uppgift att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Det är viktigt med en rättssäker tillämpning av regelsystemet. Det är fråga om en enhetlig och lika behandling av företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna. Det är förstås en angelägen och viktig rättssäkerhetsaspekt. Det är en viktig uppgift för myndigheternas ledning att säkerställa att lika ärenden behandlas lika. För att Skatteverket ska bedriva verksamheten på ett effektivt och rättssäkert sätt föreslås nu att ytterligare medel tillförs myndigheten. Därför ökar anslagen med 200 miljoner engångsvis i höstbudgeten för 2011 och med 115 miljoner varaktigt från 2011. Skatteverket har nu en budget på drygt 6,7 miljarder, vilket gör att det är fråga om en omfattande medelstilldelning. Det är också en strävan från Skatteverkets sida att vara den bästa och mest effektiva skattemyndigheten inom OECD-området. Skatteverket har en viktig uppgift att kontrollera, revidera och informera. Skatteverket ska säkra de skatteintäkter som riksdagen har beslutat, skydda seriösa företagare från illojal konkurrens och stå för god service och bra bemötande till privatpersoner och företagare. För effektiviteten, legitimiteten och tilltron till vårt skattesystem, det som kallas för god skattemoral, är Skatteverket en central och viktig aktör. Skatteverkets uppträdande, service och processföring måste vårdas med förnuft så att vi alla ser att vår skatteordning är legitim. Allmänhetens förtroende för Skatteverket är en av de avgörande bitarna för vår skattemoral. Skatteverket har en mycket viktig uppgift att bekämpa både skattefusk och svartarbete, och framväxande av det som kallas den svarta ekonomin, eller the shadow economy, som engelsmännen säger. Tullverkets anslag föreslås ökas varaktigt med 14 miljoner kronor från 2011, inte minst mot bakgrund av arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten i de så kallade regionala underrättelsecentrumen. Tullverket har också en viktig uppgift att verka för effektiv handel och för ökad import och export som gynnar Sveriges ekonomi, jobb och tillväxt. Vi behöver ha enkla regler som ger rätt intäkter och en konkurrensneutral handel som gör det gynnsamt för både import och export. I Tullverkets uppdrag och uppgifter ställs höga krav på kunskaper och logistik, kunskaper om ekonomi och informationsanalys. Det är 60 miljoner resande som passerar in i och ut ur Sverige varje år. Det är 12 miljoner bilar som passerar Sveriges gränser. 1 miljon lastbilar och 600 000 containrar kommer till Sverige. Vi vill ge Tullverket goda förutsättningar för att den trafiken ska öka. Det är bra för vår ekonomi, för handel och för jobb. I detta finns förstås en stor uppgift och en stor utmaning att selektera insatserna och ha en god informationsanalys för att kontrollera trafiken på rätt plats, vid rätt tillfälle och med rätt kompetens, allt i syfte att förhindra det illegala och förenkla för det lagliga. Kronofogdemyndigheten har en viktig uppgift att på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. Myndighetens anslag föreslås nu ökas varaktigt med 6 miljoner kronor för 2011, också här för arbetet mot den organiserade brottsligheten inom regionala underrättelsecentrum. Myndigheten har en angelägen uppgift att underlätta för människor att göra rätt för sig och att upprätthålla en god betalningsvilja. Det totala anslaget till myndigheten för nästa år uppgår till 1,6 miljarder kronor. Till detta ska också sägas att skatteutskottet under hösten har besökt, fört samtal med och granskat både Skatteverket i dag och Tullverket tidigare, och vi ser fram mot att nästa vecka träffa Kronofogdemyndigheten. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande och avslag på reservationen.

Fru talman! Tack, Henrik von Sydow, för en genomgång som gör att den enorma publiken nu har full koll på vad vi diskuterar. Det är faktiskt en person uppe på läktaren. I går diskuterade vi hur vi skulle dra in pengarna, hur mycket pengar vi skulle dra in, vilka skatter vi skulle ha och hur höga de skulle vara. I dag ska vi göra av med pengarna, i vårt fall på Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Tullverket. De här myndigheterna kan också påverka hur mycket pengar vi får in. Jag tänkte framför allt prata om Skatteverket, inte för att de på något sätt skulle vara viktigare än de andra utan för att det är just för Skatteverket som vi i De rödgröna har förslag på ett extra tillskott utöver det som regeringen har. Regeringen föreslår ett tillskott, vilket är välkommet med tanke på Skatteverkets ansträngda ekonomiska situation. Det innebär att man inte behöver krisa fullt så mycket som man skulle behöva göra annars. Men vi i De rödgröna har en ambition att satsa lite mer offensivt på att motverka skattefusk. Genom en sådan satsning kan vi få in mer skattepengar. De 130 miljarder som Anders Karlsson pratade om är ju pengar, men vi är inte så naiva att vi tror att vi får in alla dem bara genom vår lilla blygsamma satsning på 50 miljoner. Men vi tror i alla fall att det är ett steg för att kunna bättre arbeta mot skattefusk. Det här är viktigt inte bara för statskassan utan också för alla de människor och företag som vill göra rätt för sig och som ska kunna göra det i rättvis konkurrens. Det är inte så kul för den företagare som verkligen försöker köra vitt och hela tiden behöver konkurrera med den som kör svart. Därför föreslår vi ett tillskott på 50 miljoner till Skatteverket, för att offensivt kunna arbeta med skattefusk. Vi föreslår också ett tiopunktsprogram med konkreta åtgärder för att kunna minska skattefusket. Eftersom vi redan i går tog ramarna som innebär att vi inte har några mer pengar att ge till Skatteverket, enligt den beslutsordning vi har i riksdagen, har jag ingen reservation att yrka bifall till. Jag tänkte i alla fall säga det här.

Fru talman! Tidigare i dag har vi upplevt två voteringar som innebär att rikets styrelse inte ska få så mycket pengar som regeringen hade föreslagit, men de ska ändå utföra alla de uppdrag som det är tänkt att de ska göra. Mindre pengar - samma uppdrag. Nu har vi ett nytt ärende, nämligen Skatt, tull och exekution , och då är det intressant att notera huvudlinjen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet å ena sidan och Sverigedemokraterna å andra sidan. Den är att man ska utföra ytterligare uppgifter, men inte genom att som tidigare få sänkta anslag utan genom att nu få ökade anslag. Det är en stor principiell skillnad mellan att göra mer saker och göra mindre saker. I detta fall behöver Tullverket och Skatteverket mer pengar för att göra samma saker. Men när det gällde rikets styrelse fanns det en gemensam linje från Sverigedemokraterna och De rödgröna att minska anslagen. Det är stor skillnad i förhållningssätt. Jag tycker att den nya majoriteten när det gäller hur man hanterar anslagsökningar respektive anslagsminskningar är väldigt intressant. Det finns en reservation, och det finns ett särskilt yttrande från De rödgröna och ett annat särskilt yttrande. Då är frågan: Bör jag rösta för reservationen? Ja, det kan man kanske fundera på. Reservationen gäller Tullverket, och den är principiellt intressant. Den handlar nämligen om ett förslag om tillkännagivande till regeringen att regeringen bör se till att omdirigera resurser från andra delar av Sverige till Norrland. Det som står här om Norrland håller jag gärna med om - det är långa avstånd i Norrland. Men är det rimligt att jag som riksdagsledamot ska rösta för detta utan att det anges någonting om varifrån de nya resurserna till Norrland ska tas? Det är så, Anders Karlsson, att om den här reservationen där man föreslår att det ska komma nya resurser till Norrland skulle vinna bifall måste man ta resurserna någonstans. Och hur jag än läser i denna reservation finner jag inte en antydan om vi ska ta dem från Öresundsförbindelsen, från Karlskrona och Karlshamn, Arlanda eller någon annanstans. Ni är skyldiga att tala om detta: Varifrån ska regeringen ta pengarna? Mer resurser till Norrland - det har jag full förståelse för. Men vi som inte har så mycket pengar måste ju fråga er: Varifrån ska dessa resurser tas? Vilken gränsbevakning är det som ska överges? Är det tullen i Trelleborg som inte ska få någonting? Eller är det tullen i Göteborg, Landvetter och så vidare? Ni är skyldiga att svara på det. Om jag ska kunna rösta för den här reservationen måste jag veta vilka konsekvenserna är för resten av landet av den här reservationen. Fru talman! Det är intressant att se det särskilda yttrandet när det gäller skatt, tull och exekution, särskilt Skatteverket, och jag måste fundera kring storleksordningen på detta. Man föreslår ett ökat medelsbehov med 15 miljoner kronor. Det är ett verk med 10 500 anställda. Där skulle man kunna förstå att man hade möjlighet att inom den här ramen omdisponera resurser för att uppnå just det som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill. Med 15 miljoner kronor och 10 500 anställda är det möjligt, enligt min uppfattning. Men sedan kommer man till Sverigedemokraterna. De - som var med och skar ned på Rikets styrelse alldeles nyss - har ännu mycket mer pengar till tullen. De nöjer sig inte med dessa blygsamma 15 miljonerna, utan de har dessutom 80 miljoner kronor till Tullverket och 85 miljoner kronor till Skatteverket. Det är 165 miljoner kronor, och det är en betydande summa. Det är i själva verket hälften av den besparing som de alldeles nyligen drog in. Fru talman! Jag vill återkomma till tullen. Det gäller om vi i riksdagen ska utfärda ukaser om att Tullverket ska vara lokaliserat på något visst sätt. Som fru talmannen vet har jag varit i skatteutskottet ganska länge, precis som fru talmannen, som har varit ordförande en gång i tiden. Under de åren har vi träffat olika generaldirektörer: Göran Ekström, Kjell Jansson, som en gång var socialdemokratisk statssekreterare, och nu Karin Starrin, som var centerpartistisk riksdagsledamot. Jag och andra har varit med och hanterat Tullverket vid olika tillfällen. När Bosse Ringholm lade fram den stora omorganisation som trädde i kraft 2004 hade vi synpunkter på hur mycket pengar Tullverket skulle få. Men vi var, fru talman, mycket noga med att inte tala om hur Tullverket skulle sköta detta. På den tiden hade Tullverket en styrelse, och man fick regleringsbrev från regeringen. Men att riksdagen skulle säga vilken verksamhet som det skulle finnas exakt i Tullverket ansåg vi från den dåvarande oppositionen att vi inte var kompetenta att klara. Jag minns att någon vid något tillfälle tyckte att det skulle finnas en tullstation i Gäddede. Men det förslaget från Centern vann inte gehör hos vårt parti och inte ens hos Centerns ledamöter, utan man tyckte att det var en sak för Tullverket och Tullverkets styrelse, och numera finns det ett insynsråd. När man går emot den här reservationen, som jag avser att göra, är det framför allt på den grunden att Tullverket självt måste få avgöra, utifrån regleringsbrevet från regeringen, hur verket ska använda pengarna bäst. Vi här i riksdagen kan inte föreskriva att det ska finnas verksamhet på vissa ställen, även om det är långt mellan ställena i Norrland, utan det måste Tullverket få avgöra.

Fru talman! Jag tror att Gunnar Andrén tog i så att han nästan sprack. Det gäller ju att ladda hårt för att försöka trycka till. Men om han hade bemödat sig om att läsa vårt särskilda yttrande så hade han på s. 14 i betänkandet kunnat läsa: "Programmet omfattar åtgärder på flera områden som kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa (skatteparadisen), skatteflyktslagen, åtgärder mot penningtvätt, informationsutbytet inom EU och Europa, momsfusket, personalliggare och oannonserade kontrollbesök, individuell skattebetalning, entreprenadavdrag, prövning och återkallande av F-skattsedel, redovisningscentraler för taxibranschen samt utbytet av information om brottsmisstänkta." Vi har sagt att denna satsning på 50 miljoner kronor - inte 15 miljoner kronor - "ger utrymme för att anställa uppemot 100 nya specialister". Tycker Gunnar Andrén att det är oväsentligt att försöka få in de 130 miljarder som undanhålls, när detta är ett sätt att kunna få in en del av dem? Tidigare jämförde jag 130 miljarder med att det är tre gånger den försvarsbudget som Gunnar Andréns regering har lagt fram här i riksdagen. Tycker Gunnar Andrén att det inte betyder något att man försöker ta in de 130 miljarderna, eller är han bara raljant och vill försöka trycka till det rödgröna samarbetet? Vad vill Gunnar Andrén? Säger han detta därför att vi har skrivit en gemensam reservation, eller vad är syftet med det anförande som Gunnar Andrén höll?

Fru talman! Tanken att jag skulle vara raljant i denna kammare är fullständigt absurd. Jag säger alltid att det är viktiga frågor vi hanterar här. Riksdagen är ingen lekstuga, även om man kan använda olika ord för det. Men jag är inte raljant. Jag ursäktar mig om jag tog fel på 50 och 15 miljoner. Det kan hända att jag gjorde. Jag ber i så fall om ursäkt för det. Anders Karlsson antyder att den nuvarande alliansen i riksdagen respektive i regeringen skulle vara emot att vi tog in alla dessa 130 miljarder. Absolut inte! Jag är den siste att försvara skattefusk. Denna antydan är ganska oförsynt mot oss. Det är klart att vi vill att alla skattelagar ska efterlevas. Men det är inte så, Anders Karlsson, att man alltid får in genom att anställa folk. Jag tror inte heller att Anders Karlsson tror att man får in alla de 130 miljarderna genom att anställa de 100 personerna. Det skulle vara mig främmande att antyda. Men det har att göra med andra saker. En sådan sak som borttagandet av förmögenhetsskatten har enligt tidningen Dagens Industri gjort att 46 miljarder kronor - jag vågar inte gå i god för siffran - redan har återkommit till Sverige och nu kan beskattas i Sverige i stället. Det tycker jag är viktigt. Det är klart att detta har att göra med vilken skattepolitik man utformar. Om ni skulle kunna visa att man med 100 personer får in ett stort antal miljarder, då tror jag att man kan gå till finansministern och tala om det, och då är det lönsamt. Men jag är inte säker på att det är så. Jag anser att man precis som tidigare år, precis som när vi var i opposition, ska överlåta åt Skatteverket att avgöra hur de använder sina pengar bäst. Så länge jag har varit i skatteutskottet - 8-9 år - finns det en rak linje från oss att vi låter Skatteverket besluta om hur de använder sina resurser bäst.

Fru talman! Jag vet inte om jag fick något svar på min fråga. Jag frågade: Är det oväsentligt att ta in 130 miljarder? Det var en så raljant ton i inledningsanförandet - jag vidhåller det. Jag räknade upp vad vi skulle använda de pengarna till. Vi skulle anställa 100 personer ytterligare med de 50 miljonerna, för att kunna få in mer av de miljarderna. Gunnar Andrén var faktiskt med i dag, när vi träffade generaldirektören. Han sade: Resurserna räcker väl inte till riktigt till just verksamheten att komma åt den ekonomiska brottsligheten och undanhållandet av skatter, eftersom annat prioriteras. Jag sade i mitt anförande att det är rimligt att se till att skapa en positiv bild, så att man får in mycket pengar. Men det andra kan också bli eftersatt. 130 miljarder är, som jag sade tidigare, oerhört mycket pengar i den statsbudget som den borgerliga regeringen har lagt fram. Skulle vi kunna få in bara 10 procent - 13 miljarder - eller 20 procent eller hur mycket det än blir, så är det ett viktigt tillskott till samhällets resurser i skolomsorgen, i barnomsorgen, i äldreomsorgen eller vad det nu är. Vi tycker att det är viktigt att ta in de pengarna. Vad vi röstade för och fick gehör för i dag gäller att de byråkrater som anställdes under den tid då vi hade ordförandeskapet för EU ska sägas upp. Det tycker vi är rimligt, eftersom pengarna ska användas i verksamheten, för att kunna sköta den bättre, i stället för att ha fler byråkrater i Regeringskansliet, där antalet byråkrater har ökat väsentligt sedan 2006 - det vill jag påtala.

Fru talman! De 130 miljarderna på skattekartan uppkom - utan att Socialdemokraterna ville det - i huvudsak under den tid då ni hade regeringsmakten. Tyvärr är det på det sättet. Jag tror inte ett ögonblick att ni ville att det skulle uppstå en enda krona i skattefusk. Det fanns också tidigare anslag för något fler tjänster för framför allt för en generationsväxling i Skatteverket. Helena Leander och jag har varit med om det i riksdagen. Det togs bort för ett antal år sedan. Det har inte gjort att antalet skattefel och minskat eller ökat, utan det har i huvudsak handlat om andra saker. Jag är villig för att verka för att vi ska anställa 100 personer fler i Skatteverket om man är säker på att man når det resultat som Anders Karlsson säger. Men jag menar att man i första hand bör pröva andra saker. Det var en värdefull överläggning som inte gav till stöd - och det vill jag gärna få fört till kammarens protokoll - att om man skulle anställa fler personer på just detta område. Däremot kom Anders Karlsson med ett alldeles utmärkt annat förslag för inrikta och ge möjligheter att prioritera när det gällde vilka branscher man skulle titta på. Anders Karlsson föreslog själv att man skulle titta särskilt på åkeribranschen, vilket ledningen för Riksskatteverket tog till sig och tyckte var ett väldigt bra förslag. Men det har inte att göra med mängden resurser. Detta är en tankegång som är fel. Skatteverket måste alltid prioritera inom ramen. Jag har aldrig mött något statligt verk av vilket slag det vara må - och det inkluderar Landstinget i Jönköpings län, och även Jönköpings kommun - där det inte kan finnas utrymme för mer när man frågar de anställda om de vill ha mer pengar och mer personal. Det vill de alltid. Men övergripande prioritering är någonting annat. Då måste man sammantaget se till vad man gör. Jag noterar alldeles på slutet att det nu finns en ny majoritet i kammaren där Sverigedemokraterna stöder De rödgröna.

Fru talman! Vi debatterar ramen för Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution . Det diskuterade vi också i går i budgetdebatten om finansutskottets betänkande. Det klubbades efter votering i kammaren. Eftersom ramen är antagen innebär det att det inte finns några skarpa förslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern att ta ställning till, och inte heller några förslag från Sverigedemokraterna, då oppositionspartiernas förslag inte ryms inom beslutad ram. De rödgröna har uttryckt sina avvikande åsikter i ett särskilt yttrande där de pekar på att de skulle vilja tilldela Skatteverket mer pengar än vad regeringen har föreslagit. Som vi också hört från föregående talare fick vi vid besök från Skatteverket i dag besked om att den beslutade varaktiga anslagsökningen på 115 miljoner för 2011 kommer att innebära att man klarar sin verksamhet för nästa år och till och med ges utrymme att nyrekrytera. För 2012, 2013 och kanske också 2014 kan den beslutade ramen innebära besparingskrav. Men jag utgår från att regeringen nogsamt följer Skattverkets verksamhet och kommer att ha koll på eventuella risker för underfinansiering i verksamheter som vi anser vara väsentliga ur skattesynpunkt. Fru talman! Den enda reservationen som finns i dag i ärendet kommer från Socialdemokraterna vilka vill in och styra i Tullverkets budget. De vill inte tillföra mer medel men vill in och peta lite i de beslutade anslagen. Jag förlitar mig på att Tullverket har förmåga att planera för pensionsavgångar och ha koll på kommande generationsskiften på de platser som är viktiga för en bra och fungerande tullverksamhet. Fru talman! Sverigedemokraterna vill utöka både Skatteverkets budget och Tullverkets budget till en överdrivet kostsam nivå. De vill ge Tullverket möjlighet att undersöka alla fordon och individer som anländer till eller avser att resa från Sverige. Jag tycker också att det är viktigt med fysiska kontroller vid gränsen och har tidigare motionerat för utökade polisiära befogenheter för tullens gränspersonal. Det har under förra mandatperioden blivit möjligt för tullen att stoppa vilket fordon de vill genom att de har tilldelats befogenheter att ta utandningsprov. Det kan låta betydelselöst att kanske göra en alkotest. Men det har inneburit en bra förevändning att komma åt och se de passerande människorna i ögonen och med ett vant öga gallra ut resenärer som kan vara värda att titta lite extra på. Men att ge sig på att undersöka ca 75 miljoner objekt - fordon och personer som passerar Sveriges gräns varje år - är orimligt hur mycket pengar man än stoppar dit. Det krävs selekteringsförmåga, teknikstöd och ett utvecklat internationellt nätverk för underrättelser för att skapa den goda träffsäkerhet som behövs för effektiv brottsbekämpning. Att i alla lägen, dygnets alla timmar och vid alla gränsövergångar ha tullpersonal betraktar inte jag som en effektiv användning av skattemedel. Fru talman! Jag avstyrker den aktuella motionen och yrkar bifall till skatteutskottets förslag.

Fru talman! Av skatteutskottets betänkande framgår att Sverigedemokraterna inte deltar i beslut om ram för Utgiftsområde 3, utan vi redovisar vårt förslag i ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna ser positivt på att regeringen ökar anslagen till Utgiftsområde 3 i budgetpropositionen för 2011. Det finns dock, som har konstaterats tidigare, en majoritet i kammaren för att öka ytterligare till Skatteverket, även om den majoriteten är oense om med hur mycket. Beträffande Tullverket står vi sverigedemokrater ensamma om vår uppfattning att anslaget bör öka även där. Sverigedemokraterna gick till val på trygghetsfrågorna. En av våra profilfrågor var kriminalpolitiken. Just brottsbekämpning utgör en mycket stor andel av Tullverkets verksamhet. Sverigedemokraterna menar att med ökade resurser kan de göra mer omfattande kontroller av trafiken till och från utlandet och fler ingripanden mot kriminella och därmed försvåra ytterligare för smuggling, människosmuggling och organiserad brottslighet. Jag kan också passa på att bemöta det som sades alldeles nyligen. Vi skriver i vårt särskilda yttrande att vi ger möjlighet och vill att Tullverket ska ha möjlighet att kontrollera samtliga fordon. Självklart är det omöjligt att verkligen kontrollera samtliga. Men ökade anslag ger ändå förutsättningar för mer personal, mer utrustning och en mer omfattande verksamhet. Vi gör också bedömningen att skattefusket i ännu högre grad än i dag måste beivras. Som har nämnts tidigare bedömer Skatteverket att skattefusket kostar ungefär 133 miljarder kronor per år, eller rättare sagt att det blir uteblivna skatteintäkter med den summan. Det har gjorts jämförelser med vad Försvarsmakten kostar. Det ska också vara betydligt mer än vad de statliga anslagen för hälsa, sjukvård och social omsorg kostar. Skatteverket upptaxerar individer och företag varje år tack vare just kontroller. Därför vill vi öka på det anslaget. Frågan om bidrags- och skattefusk är inte bara en fråga om skatteförluster utan kanske i ännu högre grad en fråga om att upprätthålla en respekt och en tilltro till den gemensamt och solidariskt finansierade välfärdsstat vi har. Om tillräckligt många människor fuskar upplever hederliga skattebetalare en minskad vilja att själva bidra. Sverigedemokraterna föreslår i årets budgetmotion att öka anslagen till Skatteverket med 85 miljoner kronor. Det är en satsning som ska användas till bekämpning av skattefusk. Vårt förslag till ökat anslag till Tullverket är som tidigare nämnts 80 miljoner. Ramarna antogs i går, så något yrkande har jag inte att komma med.

Fru talman! I detta betänkande om anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket behandlas också några motioner om Tullverket från allmänna motionstiden. I det gemensamma rödgröna yttrandet från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyfts som sagt framför allt kampen mot skattefusk och ekobrott fram. Vi har hört att den beräknade förlusten i skatteintäkter, det så kallade skattefelet, är ca 130 miljarder kronor per år. Man kan jämföra med att det är mer än de skattesänkningar regeringen genomfört under mandatperioden. Utöver rättvisa skatter efter bärkraft är det naturligtvis en huvudfråga i ett civiliserat samhälle att alla gör rätt för sig och att individer liksom företag betalar de skatter som är beslutade. Vi har därför presenterat ett gemensamt program mot skattefusk och ekobrott som omfattar åtgärder på flera områden, som åtgärder mot penningtvätt, personalliggare, oannonserade kontrollbesök, redovisningscentraler för taxibranschen med mera. Skatteutskottet gjorde i dag lämpligt nog ett studiebesök hos Skatteverket, då generaldirektör Ingemar Hansson bland annat själv efterlyste just redovisningscentraler för taxibranschen som omfattar alla taxiföretag. Det är därför avgörande att Skatteverket har tillräckliga resurser för detta arbete. Skatteverket har haft en ansträngd ekonomi, inte minst på grund av arbetet med alla RUT- och ROT-avdrag. Jag välkomnar därför också att regeringen i sitt budgetförslag har ökat anslaget. Det räcker dock inte för att snabbt och effektivt kunna komma i gång med det ambitiösa skattefuskprogram vi vill få till stånd. Därför vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor, motsvarande kanske hundra nya specialister. Vid dagens besök fick vi för övrigt ta del av Skatteverkets generaldirektörs bedömning att den föreslagna anslagsnivån för Skatteverket efter 2011 kommer att resultera i personalminskningar på ca 3 procent per år. Det tycker jag är illavarslande. Det var också lite oroande att höra att generaldirektören betraktade interna mål om att halvera det så kallade skattefelet som en vision och inte längre som ett operativt mål. Det verkar alltså som att han har gett upp hoppet om att kunna allvarligt minska skattefelet, och därför kan ytterligare åtgärder och program vara nödvändiga. Ett skattefusk som under senare år har fått nya inslag är genom de riskkapitalbolag som skor sig genom avancerad skatteplanering via privata välfärdsföretag som lever på skattebetalarnas pengar. Det görs till exempel genom interna lån med hög ränta om ett av bolagen placerar i skatteparadis, vilket gör att ränteintäkter undandras svensk beskattning medan ränteavdragen finns kvar i Sverige. Riskkapitalbolagen syns tjäna pengar på både gungan och karusellen - på skattebetalarnas bekostnad. Vid besöket på Skatteverket fick vi beskrivet hur detta kan ske. För mig synes det uppenbart att här krävs såväl skärpt kontroll som översyn av lagstiftningen. Härutöver innebär vårt budgetalternativ att Skatteverkets behov av medel kan minskas med 15 miljoner kronor eftersom vi vill avskaffa skatterevisionen för hushållsnära tjänster. Fru talman! Utöver denna argumentation för det rödgröna särskilda yttrandet vill jag även ta upp reservationen från Socialdemokraterna vad gäller Tullverkets resursanvändning och verksamhet. Den innehåller tillkännagivande om att fördela de resurser som finns för tullverksamhet över hela landet och med hänsyn till geografiska förhållanden, som Norrland har. I utskottsbehandlingen ställde jag mig inte bakom denna reservation då jag kanske anser att tillkännagivandet var väl allmänt hållet. I dag, fru talman, väljer jag dock för tydlighets skull att ställa mig bakom denna socialdemokratiska reservation och också yrka bifall till den.

Fru talman! Det har sagts så många gånger i debatten att det finns skäl att kommentera siffran 130 miljarder kronor i skattefel, det vill säga skattefusk och svartarbete. Jag tror att vi i diskussionen verkligen ska betona att detta är en bedömning, en uppskattning. Det är inte ett konstaterande att det finns ett skattefel på 130 miljarder. Av naturliga skäl är den svarta ekonomin mycket svår att mäta. Jag tror att alla ledamöter ska ha med sig detta i debatten och diskussionen. Det kan vara mer, och det kan vara mindre. 130 miljarder i skattefel far nu runt som en sanning. Det är en uppskattning med alla de frågetecken det för med sig. Som sagt: Det kan vara mer, men det kan också vara mindre. Det tror jag att vi får ta med oss. Också när vi pratar om Skatteverkets resurser konstaterar man detta. Jag är glad att du tar upp det, Jacob Johnson. Detta är dagen då vi kommer att rösta för att ge dem ett extra tillskott på 200 miljoner för detta år och också höja anslagen permanent med 115 miljoner från 2011 - detta skatteverk som har 6,7 miljarder kronor. De har också fått mindre uppgifter och förenklat arbete i bemärkelsen att förmögenhetsskatten är avskaffad och i bemärkelsen att fastighetstaxeringen har blivit väsentligt förenklad vad gäller fastighetsskatten. Det är uppgifter och uppdrag som nu inte längre finns hos Skatteverket och som frigör ett utrymme. Det tror jag är viktigt att säga när du lyfter fram att det har kommit nya bördor, som RUT. RUT är för övrigt ett exempel. Ett säkert sätt att öka skattefelet och öka inslaget av svartarbete och utanförskap är just att avskaffa RUT, vilket Vänsterpartiet tillsammans med De rödgröna har gått till val på. Detta tror jag alltså är ett perspektiv Jacob Johnson har att svara för. Ser du skattefusket, svartarbetet, utanförskap, osäkra jobb som ett problem, ser du då inte just RUT som ett sätt att faktiskt göra svarta jobb vita?

Fru talman! Först: När det gäller skattefusk och skattefel försökte jag just använda begreppet skattefel för att betona att det kanske inte är någon exakt kunskap om skattefuskets omfattning. Vi vet dock också - och det framkom vid besöket - att det är väl använda pengar Skatteverket har för att komma åt skattefusket och att det blir en nettointäkt för statskassan om vi satsar på att Skatteverket kan jobba med detta. Skatteverket har med framgång utvecklat sin verksamhet och fått väldigt högt erkännande från skattebetalarna. Det är många skattebetalare som uttalar sin uppskattning över den smidighet som till exempel finns vid deklarationstillfällen. Det är verkligen en myndighet vi ska slå vakt om och också ge ytterligare möjligheter att komma åt det skattefusk som trots allt finns inom skattefelet - till exempel inom de nya riskkapitalbolag som skor sig på de privata välfärdsföretagen finansierade av just skattepengar. När det sedan gäller RUT-avdraget vill vi från Vänsterpartiets sida avskaffa det bland annat därför att vi inte tycker att höginkomsttagare och andra som vill ha hushållsnära tjänster utförda i sitt hem ska betala mindre för att upprätthålla den vanliga, gemensamt beslutade välfärden i sjukvård, skola och omsorg. Det är en rättvisefråga för Vänsterpartiet.

Fru talman! Rättvisefrågan är ett säkert sätt att driva fram mer svartarbete, en högre grad av utanförskap, osäkerhet, osäkra anställningar, inga försäkringslösningar och inga pensionsavsättningar. Det är konsekvensen av denna politik. Jag vill också göra tydligt att alliansregeringen just i dag, med detta betänkande, slår vakt om Skatteverkets förutsättningar. Det blir som sagt ett tillskott detta år med 200 miljoner och en konstant höjning med 115 miljoner från 2011. Det är verkligen att slå vakt om detta. Jag uppfattade inte något annat än att generaldirektören på Skatteverket var mycket nöjd med de möjligheter och förutsättningar de har för att bedriva sin verksamhet. De är mycket viktiga. De är väldigt viktiga just för att bekämpa den svarta ekonomin och bekämpa svartarbete. Jag vill också gärna påpeka just detta. Det beslut som riksdagen fattade för tre timmar sedan tror jag att man är aningslös om man inte ser konsekvenserna av. Jag vet inte om Jacob Johnson noterade den oro som fanns på Skatteverket. Vi har inga indikationer på det, men det finns en oro på Skatteverket att detta beslut medför att ökade arbetsuppgifter och ökade utredningsuppdrag nu kommer att hamna på Skatteverket. Jag tror att man borde ha tänkt på dessa konsekvenser tidigare, innan man tryckte på ja-knappen i voteringen. Nu är det för sent, och det är tråkigt. Det var någonting att beakta om man hade varit ansvarstagande och ansvarsfull. Med den politik som ni för blir det ökade utgifter för Skatteverket. Förslagen om att återinföra förmögenhetsskatten innebär ytterligare ökat arbete för Skatteverket, och det blir svårare att göra rätt från början. Återinförandet av en statlig fastighetsskatt gör fastighetstaxeringen till en ny arbetsuppgift som faller på Skatteverket. De här tre omständigheterna hade, med den politik som ni skulle ha fört, bidragit till svårare arbetsuppgifter och tuffare förutsättningar för vårt Skatteverk. Nu röstar vi för ökade anslag.

Fru talman! Vore jag en av regeringens generaldirektörer som skulle få ytterligare 100 miljoner kronor från riksdagen skulle jag naturligtvis vara tillfredsställd med en sådan utökning. Jag delar bedömningen att det extra anslaget för 2011 avhjälper den akuta situationen. Vi fick höra från generaldirektören i dag att på lång sikt betyder den nya högre anslagsnivån fortfarande ett rationaliseringskrav som kanske motsvarar en personalminskning på 3 procent per år. 3 procent är ganska mycket. Det blir ganska svårt att upprätthålla en god service, till exempel den telefonservice som skattskyldiga får från Skatteverket i dag och som uppskattas mycket, även om man naturligtvis med olika nya digitala lösningar kan effektivisera verksamheten. En 3-procentig årlig personalminskning tycker jag är väldigt allvarlig, inte minst med tanke på de ambitioner som vi måste ha för att kunna åtminstone halvera skattefelet. Jag vet inte hur Henrik von Sydow uppfattade generaldirektörens uttalande att det interna målet om att halvera skattefelet nog får ses som en vision som kanske förverkligas någon gång i slutet på detta århundrade. När det gäller förmögenhetsskatten och de andra förslag som vi har på skatteområdet har vi i det rödgröna alternativet föreslagit en utredning om hur förmögenhetsskatten ska utformas för att vi ska få en träffsäkerhet och kunna dra in kanske 4 miljarder kronor till statskassan. Det är också Vänsterpartiets förslag.