Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner

Debatt om förslag 31 maj 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 11 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1.

Vi ska nu debattera ett betänkande om utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner. I grund och botten är det bra och nödvändiga förändringar som genomförs och som handlar om att man har en möjlighet att inspektera så att de som arbetar på våra arbetsplatser i Sverige har rätt att vistas i landet och har rätt att arbeta här. Det är en självklarhet att det är så det ska gå till. Det är också viktigt att man har möjlighet att göra den här sortens inspektioner utan att föranmäla detta, för det tjänar kanske inte alltid så mycket till annars. Att bara titta på villkor som uppstår när man väl är på plats eller vilka som är närvarande då ger inte riktigt samma möjligheter som vid oannonserade inspektioner.

Från Sverigedemokraternas sida har vi valt att lägga en följdmotion rörande detta ändå. Det handlar om en liten, liten förändring som vi skulle ha velat se i lagstiftningen. Nu föreslås att man ska få göra oannonserade arbetsplatsinspektioner, men de ska endast få göras inom vissa verksamhetssektorer, nämligen sådana som i förväg har identifierats och som lyder under ett EU-direktiv om vilka kriterier som ska få gälla. Det ska vara risksektorer där man vet att det är vanligt förekommande att personer arbetar trots att de inte har rätt att vistas i landet.

Det kan tyckas klokt vid en första anblick att man begränsar sig till de områden där man vet att det är en hög risk för detta. Men det är fortsatt så, som bland annat påtalas av Advokatsamfundet i remissvaret, att det skickar ganska märkliga signaler till aktörer inom andra branscher som då vet att de är safe och inte behöver oroa sig för arbetsplatsinspektioner. Det finns också påtagliga risker för att man som oseriös arbetsgivare kanske byter bransch för att kunna hålla liv i möjligheten att utnyttja våra system och människor i förekommande fall. Det kan också finnas enstaka arbetsgivare som verkar utanför de här riskbranscherna men som man har fått vissa tecken på att man bör undersöka, men då har man inte möjlighet till det eftersom just den arbetsgivaren, den här företagaren, verkar utanför de branscher som man har identifierat i förväg. Då står man där och måste försöka lösa detta på annat sätt. Vi tycker inte att det är rimligt, utan det måste givetvis kunna gå att agera snabbt och utreda och inte på detta vis skicka märkliga signaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

Det här skapar egentligen också ett steg av onödig byråkrati, skulle man kunna säga. Man motiverar det här med att polisen ska kunna genomföra sina prioriteringar och allokera sina resurser korrekt. Det utgår jag från att polisen gör ändå. Vad det här innebär är ett extrasteg. Det är fortfarande polisen själv som ska bestämma och identifiera de här branscherna, visserligen enligt vissa direktiv, men det är fortfarande myndigheten själv som avgör.

Det här är något som andra remissinstanser har påtalat men kanske åt andra hållet - de vill att om man ska begränsa det här ska det vara tydligt begränsat i lagen vilka verksamheter som man får göra arbetsplatsinspektioner på och vilka man inte får göra det på för att man ska ha tydliga förutsättningar som arbetsgivare och veta vad som gäller. Vi menar att även där är det rimligt att man har samma villkor för alla arbetsgivare, det vill säga det är möjligt att göra arbetsplatsinspektioner överallt och när som helst. Det ska inte finnas onödiga steg av byråkrati där polisen först måste besluta om att rikta in sig på den specifika branschen för att sedan rikta in sig mer inom själva verksamheten, utan vi utgår från att polisen själv har kompetensen att prioritera behoven och allokera sina resurser. Det är i princip det man säger också när det gäller att det är polisen som ska identifiera de här risksektorerna, alltså att polisen vet hur det ska prioriteras och identifieras. Det finns ingenting som säger att de inte kommer att göra ens så. Det borde rimligtvis kunna gå att via regleringsbrev eller något uppmana till att fokus självklart ska ligga på dessa sorters branscher, men jag ser inte riktigt att man har förklarat varför en uteslutning av möjligheten att genomföra inspektioner på andra håll och inom andra verksamheter skulle behövas.

Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till Sverigedemokraternas reservation om att stryka ett litet andra stycke så att arbetsplatsinspektioner kan få genomföras överallt.


Anf. 12 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Gemensamt för papperslösa är att de befinner sig i en extremt otrygg och utsatt situation. De tvingas leva gömda i ständig rädsla för att bli upptäckta, omhändertagna och utvisade. De är här av en mängd olika skäl och är ofta helt utlämnade till arbetsmarknadens skuggsida där skrupelfria arbetsgivare inte drar sig för att utnyttja deras situation. Många tvingas arbeta till mycket låga löner och under usla arbetsvillkor med långa arbetsdagar och veckor, bristande säkerhetsutrustning med mera.

Det finns många vittnesmål om hur papperslösa har utnyttjats för löner långt under kollektivavtalets miniminivåer och till omänskliga villkor i övrigt. Av rädsla för att förlora sin försörjning och skickas ut ur landet vågar få papperslösa vända sig till myndigheterna och än mindre kräva sin rätt gentemot den arbetsgivare som utnyttjar dem. Hotet att bli angiven till gränspolisen är för stort.

Utöver det mänskliga lidande som utnyttjandet av papperslösa innebär bidrar det även till en osund konkurrens på arbetsmarknaden och mellan företag. Arbetsgivare som betalar kollektivavtalsenliga löner har svårt att konkurrera med arbetsgivare som bara betalar en bråkdel av detta i lön. Seriösa arbetsgivare med sjysta löner och villkor riskerar att konkurreras ut av oseriösa arbetsgivare. Det finns därför all anledning i världen att förändra lagstiftningen för att stävja den här utvecklingen. Men Vänsterpartiet tycker ändå att delar av regeringens förslag inte är helt rätt väg att gå. Det gäller tre punkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

För det första: I propositionen föreslås att Polismyndigheten ska få utökade möjligheter att genomföra arbetsplatsinspektioner för att motverka att arbetsgivare anställer personer som saknar rätt att arbeta här och för att förhindra att människor utnyttjas. Det framstår närmast som att det bara är av omsorg om de papperslösa som regeringen lägger fram förslaget.

Vänsterpartiet kan dock konstatera att så inte är fallet. Om regeringen på allvar hade haft för avsikt att motverka utnyttjande av papperslösa borde man ha lagt fram en hel del andra förslag.

Av propositionen framgår tydligt att polisen i samband med dessa inspektioner har rätt att genomföra inre utlänningskontroll om det framkommer skäl för att genomföra en sådan. Om polisen har skäl för att besluta om inre utlänningskontroll är den som omfattas av kontrollen skyldig att överlämna pass eller andra handlingar som visar att hen har rätt att vara i Sverige.

Syftet med förslaget är alltså inte enbart att upptäcka och lagföra oseriösa arbetsgivare som anställer och utnyttjar papperslösa. Förslaget ger även polisen utökade möjligheter att i samband med arbetsplatsinspektion genomföra inre utlänningskontroll i syfte att upptäcka, omhänderta och utvisa papperslösa. Mycket riktigt presenterades förslaget också första gången som en del av regeringens strategi för ett bättre fungerande återvändande.

Vänsterpartiet anser att det endast är de arbetsgivare som anställer och utnyttjar papperslösa som bör vara föremål för polisens arbetsplatsinspektion - inte de papperslösa. Det är arbetsgivaren som bör lagföras och tilldelas straff och sanktion - inte de papperslösa. Om regeringen på allvar vill förändra situationen för papperslösa arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden bör fokus ligga på arbetsgivarna.

TCO konstaterade följande i en artikel om förslaget:

"Att göra det svårare för exploaterande arbetsgivare att komma undan är helt rätt. Men om man menar allvar med att motverka utnyttjande är dagens inspektioner och regelverk felkonstruerade. Eftersom den papperslösa riskerar utvisning till följd av inspektionerna kan de inte utöva de rättigheter som samma lagstiftning ger dem.

Det är helt enkelt omöjligt att stärka deras rättigheter med samma åtgärder som ska sätta dit dem. Migrationskontrollen och kontrollen av arbetsgivare måste hållas åtskilda."

Vänsterpartiet håller helt med om detta. Utöver det faktum att regeringens förslag ger polisen utökade möjligheter att genomföra inre utlänningskontroller i syfte att upptäcka och utvisa papperslösa riskerar förslaget att leda till profilering och trakasserier av vissa grupper på arbetsmarknaden, oavsett legal status.

För det andra, fru talman, håller Vänsterpartiet med regeringen om att det finns mycket starka skäl att höja den särskilda avgiften för arbetsgivare som utnyttjar papperslösa. Det nuvarande beloppet är för lågt, och en höjning av avgiften kan ha en avskräckande effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

Men vi tycker också att andra åtgärder bör övervägas gentemot de arbetsgivare som anställer och utnyttjar papperslösa. Antalet påföljder för dessa arbetsgivare, i form av såväl den särskilda avgiften som andra straffrättsliga påföljder, är ganska lågt jämfört med antalet inspektioner som genomförs och antalet papperslösa som identifieras. Det finns goda skäl att se över lagstiftningen och titta på om det finns annat och mer att göra.

Slutligen, för det tredje: Det finns ett antal förändringar i lagstiftningen som skulle underlätta för papperslösa att tillvarata sina rättigheter på arbetsmarknaden och göra det möjligt att komma åt de arbetsgivare som utnyttjar dem som billig arbetskraft.

Utlänningslagen ändras så att den som har arbetat utan arbets- eller uppehållstillstånd avkriminaliseras. Dagens lagstiftning, där både arbetsgivaren och den anställde kan straffas för det illegala arbetet, skyddar i praktiken de oseriösa arbetsgivarna.

Vi menar att arbetsgivarna bör bära hela straffansvaret för själva anställningen. Det skulle förbättra möjligheterna för papperslösa att kräva löner och arbetsvillkor i enlighet med lagar och avtal samt att utnyttja rätten att få skadestånd och ersättning från arbetsgivaren. Vi återkommer till riksdagen med ett förslag om detta vid ett senare tillfälle.

Dessutom bör lagstiftningen skärpas så att arbetsgivare som utnyttjar papperslösa till låga löner ska bli skyldiga att betala mellanskillnaden mellan den lön som de betalat ut och den lön som gäller i branschen. Arbetsgivaren ska kunna tvingas att betala skadestånd för kränkande behandling till den som har utnyttjats.

Med detta, fru talman, ställer jag mig bakom reservation 2.


Anf. 13 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Tack, Christina Höj Larsen, för ett intressant anförande!

Jag skulle vilja börja med att omformulera en av de första meningarna som sas. De som här kallas papperslösa har en sak gemensamt, nämligen att de vistas i landet utan rätt att vara här. De har antingen fått avslag på en ansökan om att vara här eller över huvud taget inte kontaktat svenska myndigheter om att de har tagit sig över våra gränser och nu vistas i vårt land.

Det var ett anförande som var fullt av tal om deras rättigheter, som ska tas till vara. Det ställdes också en fråga om vad regeringen avser; gör man detta av omsorg om de papperslösa och för att man vill att deras situation ska förändras?

Jag vet inte riktigt vad regeringen vill - de byter ju åsikt lite hur som helst - men jag vet att vi vill förändra situationen för dem som är här illegalt och som kallas papperslösa av Vänsterpartiet med flera. Vi vill nämligen att de inte ska vara här. Har man inte rätt att vistas i vårt samhälle ska man inte vara i vårt land. Vi tycker att det är en självklar del av att upprätthålla våra lagar och regler.

Vi har faktiskt en reglerad invandring till Sverige. Det brukar, åtminstone ibland, höras från Vänsterpartiet att även de står bakom att det ska vara någon form av reglerad invandring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

Men mot bakgrund av det anförande vi precis har hört känner jag att det är befogat att än en gång fråga om Vänsterpartiet menar att vi ska ha en reglerad invandring. Menar Vänsterpartiet i så fall att den ska efterlevas? Och hur ska man göra detta om man konsekvent kallar dem som stannar trots ett avslagsbeslut papperslösa och talar om dem som personer som ska tas om hand?


Anf. 14 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Såvitt jag vet är samtliga partier i Sveriges riksdag för en reglerad invandring. Ofta säger man, lite slarvigt, att huruvida man är för eller emot reglerad invandring handlar om huruvida man vill att gränserna ska vara öppna eller stängda. Men det vi diskuterar i riksdagen är ju hur regleringen ska se ut; hur ska lagstiftningen se ut? Där har vi väldigt olika åsikter.

Det som vi diskuterar i dag - när det gäller arbetskraftsinvandringen - handlar om hur och vad man ska göra för att människor inte ska utnyttjas på arbetsmarknaden. Det är detta som regeringen till synes har i fokus. Då är det ju intressant att diskutera vad som fungerar.

Människor som är väldigt otrygga på arbetsmarknaden kommer inte att säga ett enda ord, fru talman, om vad de utsätts för. Den risk för utvisning som de löper är nämligen så mycket värre än det grova utnyttjande som de utsätts för dagligen. Kunskapen om detta är mycket bred och mycket entydig från fackligt håll.

Det som vi pratar om är alltså vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra. Vänsterpartiets syn på den reglerade invandringen skiljer sig väldigt mycket från Sverigedemokraternas, och det är jag nöjd med.

När det gäller arbetskraftsinvandringen har vi två tydliga krav. Det ena är en behovsbedömning, eller behovsprövning. Vi vill veta att det finns ett behov av arbetskraften, så att det inte bara är så att arbetsgivaren behöver billig arbetskraft. Det andra kravet är att det ska finnas ett bindande arbetserbjudande som gör att personen som anställs får de utlovade rättigheterna och möjligheterna tillgodosedda.


Anf. 15 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Tack, Christina, för svaret, även om det inte riktigt gav svar på alla mina frågor.

Ja, vi har definitivt olika syn på hur själva regleringen ut; det kommer vi nog att ha under lång tid framöver. I vissa delar har vi liknande syn, och i ganska många delar har vi det inte.

Men min fråga var egentligen denna: Ponera att Vänsterpartiets regler gällde för arbetskraftsinvandringen. Vore det i detta läge fortfarande rätt att kalla personer som stannar i landet trots att de enligt Vänsterpartiets regler inte har rätt till det för papperslösa? Vore det även i det läget rätt att tycka att man bara ska vara i kontakt med dem som underlättar för dessa personer att vistas i landet? Eller är det så att personer också kan begå fel genom att stanna i landet utan att ha rätt till det?

Det är självklart så att det är svårare för den som riskerar att utvisas ur landet att berätta eller att klaga på sina arbetsvillkor. Det förstår jag också; det är en självklarhet. Samtidigt är det för mig en självklarhet att beslut som fattats och regler som ställts upp måste följas. Jag vill också ändra dem, men fram till att de har ändrats tänker jag inte behandla personer som att det vore andra regler som gällde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

De regler som finns måste följas. Det är grundläggande i en rättsstat, menar jag. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att genomföra fler arbetsplatsinspektioner, helst inom alla branscher - som föreslås i vår reservation - just för att man ska kunna hitta de felaktiga villkoren.

Jag är medveten om att det är svårt för den personen, men jag är också medveten om att den person som arbetar här, trots att personen är medveten om att man saknar rätt till det, begår ett fel.

Jag undrar: Menar Christina Höj Larsen att personer som stannar trots att de inte har rätt till det inte gör något fel alls?


Anf. 16 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Även i Vänsterpartiets Sverige kommer det att finnas papperslösa. Även med Vänsterpartiets regler kommer det att finnas människor som av olika skäl finns kvar i landet.

Jag ber oss alla att fundera över alternativen, fru talman. Alternativet är ett samhälle med så stark repression att vi alltid vet var alla är. Alternativet är ett samhälle där människor, så snart tillståndet går ut, på något sätt förvaras eller fängslas. Alternativet är en repression som är så stark att polisen hela tiden ska befinna sig på arbetsplatser.

Jag hyser ingen som helst tvekan om att Sverigedemokraterna gärna vill ha ett väldigt auktoritärt och repressivt samhälle. Det tycker jag framgår av samtliga förslag, också av det senaste förslaget om att människor begår lagbrott om de hjälper sina medmänniskor. Det skulle också innebära en omfattande repression, en omfattande kontroll av varandra i samhället. Jag vill inte ha ett sådant samhälle.

Jag vill ha ett fritt och öppet samhälle. Jag vill att vår polis och lagstiftning ska användas för verkliga brott och inte för att jaga och kontrollera människor. Det kommer jag och Vänsterpartiet att fortsätta att kämpa för. Jag är övertygad om att Paula Bieler kommer att göra exakt det motsatta.


Anf. 17 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tryggheten på jobbet ger människor trygghet i vardagen. Det är grunden för ett starkt samhälle.

Därför är arbetet och arbetets villkor centralt i de allra flesta människors liv. Det formar oss, det ger oss möjligheter eller begränsar oss.

Arbetet och arbetets villkor är centralt också för arbetarrörelsen och för oss socialdemokrater.

Maktförhållandena på arbetsmarknaden avgörs av flera olika faktorer där facklig organisationsgrad och facklig styrka är viktiga.

För oss socialdemokrater är det självklart att alla som jobbar i Sverige ska ha goda villkor och en lön som det går att leva på.

Internationell handel och öppenhet gentemot andra länder är avgörande för vårt välstånd. Men den fria rörligheten inom EU eller utanför EU betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor som kommer till Sverige för skydd eller för att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

Konkurrens mellan företag ska bygga på kompetens och inte på inte på dåliga arbetsförhållanden.

Fru talman! Otrygga anställningar har fått fäste inom ett antal branscher i Sverige. Inom delar av arbetsmarknaden kan man se en negativ förändring. Den utvecklingen riskerar att accelerera om inte arbetsmarknaden förändras och om vi inte stoppar oseriösa arbetsgivares utnyttjande av svart arbetskraft som inte har rätt att vistas i Sverige.

Kort sagt måste vi ha ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Betänkande SfU26 Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner handlar just om detta. Det handlar om människors trygghet, och det handlar om ordning reda på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill ta chansen att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och till propositionen.

I Sverige finns det en viss grundläggande reglering av arbetsmarknaden i lagstiftningen. I dag kan polisen göra kontroller i form av husrannsakan, om det finns skäl att misstänka brott.

I och med den föreslagna lagändringen kommer polisen att få möjlighet att göra stickkontroller inom riskbranscher. Regeringens syfte är att ge Polismyndigheten utökade möjligheter att genomföra arbetsplatsinspektioner. Det är helt enkelt för att förebygga att arbetsgivare anställer personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Denna förändring är riktig, viktig och nödvändig.

Den arbetsgivare som har en utlänning anställd som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige måste i dag betala en särskild avgift. I dag uppgår den avgift som ska betalas för varje anställd till ett halvt prisbasbelopp. Om överträdelsen har pågått längre än tre månader är avgiften ett helt prisbasbelopp.

Förslagen i propositionen handlar om en fördubbling av avgifterna. De två förslagen - utökad rätt till inspektioner och fördubblad sanktionsavgift för oseriösa arbetsgivare - kommer att leda till en bättre ordning på den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! Därför yrkar jag bifall till propositionen. Den skapar ordning och reda, den slår emot de oseriösa arbetsgivarna och den värnar den svenska modellen. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas.


Anf. 18 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér! Vi håller i grunden med varandra i stora delar i det här avseendet. Men det som vi har yrkat på i vår reservation är egentligen en smärre förändring, men den är inte obetydlig. Jag läser om propositionstexten och betänkandetexten, men jag har svårt att finna en motivering till att man avstyrker det som Ekobrottsmyndigheten lyfter fram, att det bör finnas en möjlighet att genomföra arbetsplatsinspektioner även i andra branscher än dem som kan identifieras enligt direktivets villkor. Sveriges advokatsamfund påtalar att det skickar märkliga signaler till verksamheter inom andra branscher.

Jag hittar ingen riktig motivering. Det närmaste jag hittar är att man säger att flest personer som inte har rätt att vistas i landet arbetar inom risksektorerna. Det är givet att det är risksektorer och att det är där som det finns störst behov. Men det innebär inte att det inte finns behov av att kontrollera andra branscher. Det innebär inte att det inte finns några risker att anställa även inom andra branscher. Det innebär definitivt inte något svar på farhågan om att man skickar märkliga signaler när man begränsar sig till vissa branscher. Det skickar en signal om att det inte kommer att genomföras några kontroller i andra branscher, att man inte värderar kontrollerna av dessa branscher lika högt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

Jag efterfrågar en motivering till att man vill begränsa möjligheten till arbetsplatsinspektioner på det här sättet att hela branscher måste identifieras. Det möjliggör för enstaka branscher att systematiskt byta bransch för att undvika kontroll i stället för att regeringen helt enkelt kan styra via regleringsbrev och annat.

Självklart ska prioriteringen vara riskbranscher, men det ska vara möjligt överallt.


Anf. 19 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Vi socialdemokrater tycker, som sagt, att ordning och reda måste råda på svensk arbetsmarknad. Det måste också råda i lagstiftningsarbetet.

Som jag ser det är det rimligt att höja avgifterna för oseriösa arbetsgivare som anställer personer som inte har rätt att vistas i vårt land. Där är vi också eniga.

Vi tycker också att det är rimligt att polisen får utökade resurser och möjligheter att genomföra stickkontroller just i riskbranscher.

Men som Paula Bieler och Sverigedemokraterna föreslår och dessutom beskriver som en liten förändring - vilket faktiskt inte är med sanningen överensstämmande, tycker jag - att man ska kunna göra stickkontroller på hela arbetsmarknaden skulle i princip innebära att polisen kan göra husrannsakningar över hela den svenska arbetsmarknaden utan att misstänka brott.

En sådan förändring är orimlig och oproportionerlig. Det som händer här är att man som en tjuv om natten förändrar viktiga principer som är centrala i rättsstaten, till exempel att det ska finnas skälig misstanke som grund för att genomföra en husrannsakan.

Att då göra en förändring på hela arbetsmarknaden innebär ganska stora risker, och det finns ingenstans en beskrivning av att det mer effektivt skulle bekämpa den kriminalitet som vi faktiskt är eniga om att vi vill bekämpa.

Kort sagt: Anledningen till att vi inte bifaller det som du föreslår är att det inte förefaller vara verksamt. Däremot är det orimligt och oproportionerligt.


Anf. 20 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för det svaret! Det hade varit intressant att ha med det i både proposition och betänkande. Det är väl något man kan ta med sig framöver, om man fortsatt sitter i regeringsställning: att man kanske mer tydligt ska svara på remissinstanser och motioner.

Men jag tycker fortfarande att det inte är heltäckande. Ja, det öppnar för stickkontroller överallt, men man kan ju fortsatt styra. Självfallet ska man rikta in sig och prioritera. Jag tycker samtidigt att detta är viktigt. Det finns remissinstanser som säger att man ska veta vad som gäller. Det är fortfarande myndigheten ensam som ska avgöra vilka som är riskfaktorer, och det behöver inte annonseras någonstans. Det kommer alltså fortfarande att ske plötsligt på sina håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter till arbetsplatsinspek-tioner

Men man kommer då efter ett tag att kunna identifiera var detta sker. Den enda skillnad jag egentligen kan se är att det blir ett extra fördröjningssteg och möjligheter för oseriösa arbetsgivare att skifta branscher. Det finns också en möjlighet att man kanske inte uppdaterar sig om var riskfaktorerna finns för att man begränsar sig till att genomföra kontroller inom de branscher som man redan har identifierat som riskbranscher. Och det skickar fortsatt signaler om att man kontrollerar vissa branscher mer än andra.

Det är klart att det kommer att få följdeffekter. Jag har oerhört svårt att se hur man inte kan förstå vikten av signalpolitik, inte minst efter de uttalanden som man gjort de senaste åren när man har börjat inse hur det är med vissa omständigheter i alla fall.

Min fråga kvarstår egentligen. Hur man än vänder och vrider på det blir det en inskränkning i rätten att undslippa husrannsakan, så att säga. Det sker ändå, och det behöver inte förannonseras. Men effekten av att man måste ta ett extra beslut inom myndigheten blir ju bara ett byråkratiskt förlängningsbeslut. Det ger en möjlighet att flytta branscher, men det är fortfarande en möjlighet att det sker när som helst.


Anf. 21 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag tyckte nästan att Paula Bieler med emfas argumenterade för att regeringens proposition är rimlig. Det är ju precis så: Man har i dag möjligheten att prioritera inom Polismyndigheten. Det är Polismyndigheten som redan i dag ska göra den prioriteringen. Det är nämligen kopplat till redan befintlig lagstiftning.

Det som görs handlar om att myndigheten som helhet måste fatta beslut om var man gör prioriteringar. Det är ett sätt att hindra att godtycke smyger sig in i detta agerande. Det handlar just om det skäl som Paula Bieler argumenterade för. I praktiken ger detta Polismyndigheten lika goda verktyg som det förslag som ni har, men det här förslaget är mer rättssäkert.

Kort sagt: Regeringens proposition är välavvägd. Er förändring är orimlig och oproportionerlig. De avvägningar som är svåra i det här fallet handlar om detta: Å ena sidan ska man ta krafttag i kampen mot organiserad brottslighet och för ordning och reda på arbetsmarknaden. Å andra sidan vill man inte ge carte blanche för att genomföra stickprov på hela arbetsmarknaden. Det är rimligt att Polismyndigheten som helhet tar beslut om vilka branscher som är riskbranscher.

Nota bene - jag vill säga det igen - det finns ingenting som tyder på att Sverigedemokraternas förslag är mer effektivt i kampen mot organiserad brottslighet, utan det är bara oproportionerligt i sina effekter.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut

Polisen ska kunna göra fler inspektioner på arbetsplatser (SfU26)

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.