Vissa näringspolitiska frågor

Debatt om förslag 28 mars 2007
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 29

Anf. 203 Berit Högman (S)

Herr talman! Det här betänkandet innehåller frågor om företagandets förutsättningar och villkor i vårt land. Det går väldigt bra för svenska företag nu och har så gjort under en längre tid. Vi har också fått en mängd nya företag inom många branscher. Det är också ett bevis på att den socialdemokratiska synen att det går att förena goda villkor för löntagare med goda resultat för företagen hittills har stämt. Det har varit ett framgångsrikt koncept. Men nu är det andra vindar som blåser. Det är riktigt kalla högervindar. Det är nästan svårt för mig att förstå när Svenskt Näringsliv går in och stoppar ett avtal mellan arbetsmarknadens parter och påstår att avtalet blir för dyrt. Mina medsystrar i Handels är inte värda några hundralappar till i månaden medan direktörer är värda miljoner mer i månaden. Det är högerpolitik, och det är den politiken som alliansen står bakom. Det var egentligen inte det, herr talman, som jag tänkte ta upp i den här diskussionen, utan jag tänkte särskilt koncentrera mig på tjänstesektorn i allmänhet. Ungefär hälften av de nya jobb som kommer finns i tjänstesektorn. Drygt 2 miljoner människor är sysselsatta i den privata tjänstesektorn, och då räknar jag in såväl byggbranschen som IT-branschen. Över 300 000 jobb skapades i denna sektor mellan 1993 och 2005, och den trenden håller i sig och förstärks. Tjänstesektorn är ett vitt begrepp som omfattar en rad yrken och branscher samt stora och små företag. Industrins efterfrågan är en viktig drivkraft för tjänstesektorns utveckling, men naturligtvis har också storleken på offentlig verksamhet och privatpersoners ekonomi stor betydelse för hur tjänstesektorn utvecklas. Hade dessa företag och arbetstillfällen växt fram om Sverige hade varit ett land som konsekvent satsat på lägre löner, sämre utbildningsmöjligheter och mindre forskning? Nej, naturligtvis inte. Dessa framgångar för svenska företag och svenskt näringsliv bygger på en socialdemokratisk syn att vi kan konkurrera med kunskap och kvalitet, med utveckling och med tro på människor, men inte med låga löner eller dåliga villkor för löntagare. Forskning är för oss ett prioriterat område liksom innovationssystem - också för tjänster är det viktigt - och utbildning. Det är vårt sätt att möta globaliseringen, vårt sätt att se på människan som en resurs och som en möjlighet och vårt sätt att se att utveckling är en möjlighet och inte ett hot. Politiken måste skapa bra förutsättningar för en växande tjänstesektor. Jag tänker på tre faktorer som vi tycker är viktiga för sektorns utveckling. För det första behövs det ett branschprogram för besöksnäringen. Den förra, socialdemokratiska regeringen tog ju initiativ till utvecklingsprogram, så kallade branschprogram, för sex olika branscher. Dessa utarbetades tillsammans med både fackliga organisationer och näringslivet. 1 miljard avsattes, och dessa pengar är nu i det närmaste slut. Programmen berörde branscher som till största delen var inriktade på exporterande varuproduktion. Nu vill vi gå vidare på ett område inom den exporterande tjänstesektorn, och det är då besöksnäringen. Vi har också avsatt pengar. Vi har ytterligare 150 miljoner. Dessa pengar räcker till mer. Vi vill använda dem till strategiska forskningsinsatser för tjänstesektorn, men också, som jag sade, till detta branschprogram. Det är också något som näringen själv har efterfrågat, men näringsminister Maud Olofsson har inte kommit till skott. För det andra behövs ytterligare insatser och åtgärder för att motverka den svarta, informella, ekonomin. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att anställda inom nya jobb också ska ha bra löner och ordentliga anställningsvillkor. Hur stor är viljan hos allianspartierna att arbeta med den frågan, egentligen? Branschen skriker efter hjälp för att komma till rätta med den informella ekonomin, med svartjobben. Svart ekonomi snedvrider konkurrensen. Det missgynnar de seriöst och hårt arbetande företagarna, men det drabbar naturligtvis även de anställda, inte minst vid sjukdom. Om den borgerliga regeringen menar allvar med sitt prat om ett företagsvänligt klimat borde kampen mot svartjobben komma högre upp på dagordningen än den gör. Vilka muskler är ni i allianspartierna beredda att ge Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, polisen och åklagarna i kampen mot den svarta ekonomin? För det tredje behövs en utveckling av det sociala företagandet, dels som ett komplement där marknadskrafterna inte fungerar - då tänker jag särskilt på glesbygden - dels som företagsform för dem som behöver samhällets stöd för att kunna göra en insats i arbetslivet. Alla kan, vill och behövs, men en del behöver stöd och inte alltid konkurrens. Hur denna sociala ekonomi skulle kunna se ut tar vi upp i vår reservation nr 3. En förstärkning av den sociala ekonomin skulle öka mångfalden av företag. Det skulle bidra till att fler fick känna att de gick till ett riktigt arbete, att fler fick känna hur det är att arbeta i och vara med och driva företag, trots att prestationsgraden kanske inte alltid är 150 procent. De sociala företagen skulle dessutom kunna se till att det blev ett företagande i hela landet, inte minst inom tjänstesektorn. Alliansen har en stark tro, rent av en övertro, på marknadens lösningar. Vi socialdemokrater är rätt övertygade om att det finns områden där politiken måste ta sitt ansvar, områden där politiken måste ta ansvar för det som marknaden inte klarar av. Att stimulera det sociala företagandet skulle vara ett sådant politiskt ansvarstagande. Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

Anf. 204 Kent Persson (V)

Herr talman! Jag måste säga att jag blev alldeles till mig när jag lyssnade på Berit Högmans inledning. Hon lät som den värsta, eller bästa, vänsterpartist. Jag delar hennes uppfattning och lyssnade med stor glädje på inledningen av anförandet. I diskussionen om hållbar tillväxt och växande företag tas ofta frågor om regelförenklingar upp. Men vi har också problem med arbetskraftsförsörjning. Infrastrukturfrågorna skulle jag kunna hålla ett längre föredrag om i kammaren, men det medger väl inte tiden. Även globaliseringens möjligheter och problem är viktiga att diskutera. Jag har dock fastnat för frågan om tillgången till kapital för små och medelstora företag. Den är av central betydelse för att de ska kunna växa och utvecklas. Särskilt svårt är det för företag utanför tillväxtområdena. Det blir speciellt tydligt vid starten av nya företag i samband med att en ny produkt tagits fram. Denna fas av ett blivande företags utveckling måste många gånger göras utan finansiering, vilket leder till att idéer inte förverkligas, att de kanske säljs eller att företagen flyttar utomlands. Det visar klart och tydligt att marknaden inte klarar av den uppgift den säger sig vilja ha, nämligen kreditgivning till små och växande företag. Särskilt tydligt är detta utanför tillväxtområdena. Många gånger är pantsättning av eventuell egendom den enda möjligheten för dessa företag att få tag på nödvändig finansiering för att kunna förverkliga sina idéer. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit att staten borde undersöka möjligheten att införa ett system med statliga kreditgarantier just för att täcka upp de delar som marknaden inte klarar av. Bakgrunden är de allt hårdare och tuffare krav som finns hos bankerna när de ska ge krediter till bland annat företag. Det skulle kunna vara ett system som framför allt riktades mot utveckling och startande av mindre företag med begränsade tillgångar och säkerheter. Det i sin tur skulle ge företag i framför allt glesbygden och utanför tillväxtområdena större möjligheter att växa. Även om regeringen meddelat att den har för avsikt att utreda förutsättningarna för ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag anser jag att riksdagen genom ett uttalande tydligt bör ta ställning för ett sådant system. I motion N234 av Staffan Anger tar han upp problematiken med finansiering vid startande av företag samt svårigheterna med att få banker att ge krediter eller stöd. Motionären anser att finansieringen av groddföretag bör ses över, vilket jag stöder. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 av Staffan Anger. Det ska bli intressant vid voteringen i kammaren i morgon. Låt mig säga så här: Bra förslag ska man givetvis stödja. Så är det. Herr talman! Det sägs att Sverige är bra på miljö- och energiteknik. Många nya företag kommer att vara inriktade på just energi- och miljöområdet och kan även bli stora på export. Det är därför viktigt att samhället fortsätter att stödja miljöteknik, miljödriven affärsutveckling och miljöteknikexport. Vi får inte hamna i samma situation som i fallet med vindkraften och utvecklingen inom solenergiområdet. Vindkraften har försvunnit. Vi har tappat hela det försprång som vi hade på 80-talet. Det har vi tappat till Danmark. Solenergin har vi tappat till Tyskland beroende på att staten och regeringen inte alltid gett tydliga signaler om varthän vi ska gå. Vänsterpartiet har medverkat till en stor satsning på Swentec, Sveriges Miljöteknikråd. Dess uppgift är att på den internationella marknaden stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljötekniken. Det är viktigt att svenska företag kan vara delaktiga i de internationella miljöteknikprojekt som nu startar, inte minst i Kina och Indien. Särskilt intressant är det samarbetsavtal med USA som arbetats fram inom miljöteknikområdet. Där har vi väldiga möjligheter att stärka vår position ännu mer och skapa nya företag, nya jobb och ytterligare tillväxt. Även om Swentec nyligen bildats är det vår bedömning att de i framtiden behöver ökade resurser för att kunna stödja utvecklingen inom miljöteknikbranschen. De samlade åtgärderna för energieffektivisering och förnybar energi kommer att bidra till en positiv utveckling på miljöteknikföretagens område. Det kommer att leda till en förbättring på miljöområdet i stort. Jag noterar att utskottet i betänkandet egentligen är inne på samma linje som Vänsterpartiet, men man vill avvakta utvecklingen ytterligare en tid innan man slutgiltigt tar ställning. Det känner vi igen. Som svar på mina frågor till ministrar har jag många gånger fått höra: Vi avvaktar läget. Vi återkommer. Vi har för avsikt att så småningom återkomma. Det lättaste hade givetvis varit att yrka bifall till reservation 7, vilket jag gör nu. I övrigt står jag naturligtvis bakom samtliga vänsterpartimotioner som behandlas i detta betänkande.

Anf. 205 Per Bolund (Mp)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom reservationerna 2 och 3, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 2. Den borgerliga regeringens partier var väldigt aktiva i valrörelsen. De pratade mycket om att skapa jobb och underlätta för småföretag på olika sätt. Tråkigt nog för svensk ekonomi och för företagen har den borgerliga regeringen hittills gjort väldigt lite för att realisera de många vackra orden. I stället för satsningar på småföretagen ser vi nu nedskärningar och skattehöjningar. Ett tydligt exempel är forskningsprogrammet Forska och väx, som stödde spetsforskningen i småföretag. För att hjälpa högteknologiska företag, där det krävs en avancerad kunskapsnivå, behövs ett stöd för spetsforskning just inom småföretagen. Det var därför Miljöpartiet under förra mandatperioden drev och också fick igenom forskningsprogrammet Forska och väx. Men sorgligt nog är det ett exempel på att den borgerliga regeringen i stället har valt att riva ned det vi har åstadkommit och försämra möjligheten till forskning inom småföretag. Det finns andra exempel. Den borgerliga regeringen har valt att ta bort den tidigare generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Man har också återinfört arbetsgivaravgiften för ensamföretagare för den första person som anställs i företaget. Det är exempel på åtgärder som försvårar i stället för att förenkla för små och medelstora företag. Sammantaget kan man konstatera att det har varit många vackra ord på näringslivsområdet från den borgerliga regeringen, men alldeles för lite konkreta åtgärder. Herr talman! För att Sverige även i framtiden ska kunna ha en positiv ekonomisk utveckling måste nya företag etableras och ges möjlighet att växa. Här har politiken ett stort ansvar. Framför allt inom de branscher där den globala tillväxtpotentialen är som störst finns det stora möjligheter för svenskt näringsliv. En sådan bransch är miljöteknikbranschen. OECD har gjort en rapport där man pekar på att miljöteknikbranschen är den viktigaste framtidsbranschen efter IT-området. Man uppskattar att världsmarknaden för miljöteknik ligger på 6 000 miljarder kronor redan år 2010. Det är enormt stora belopp som finns i rörelse på världsmarknaden, och det finns enormt stora möjligheter för svenska företag. Sverige exporterar redan miljöteknik för 25 miljarder kronor årligen. Det är antagligen mer nu, för de här siffrorna är något år gamla. Det gör miljötekniken till landets åttonde största bransch, lika stor som pappersmasse- och möbelbranscherna tillsammans. Det är redan i dag stora värden som står på spel. Dessutom ökar miljöteknikbranschen med 8 procent per år. Det är mer än i de flesta branscher. Det här gör att Sverige inte har råd att halka efter i den internationella konkurrensen när det gäller miljöteknikområdet. Vi måste ligga i den absoluta framkanten för att kunna bevara vårt välstånd. Miljöpartiet anser därför att man för att ytterligare förstärka miljötekniksektorn måste rikta särskild uppmärksamhet mot kapitalförsörjningen till svenska miljöteknikföretag. Där tycker vi att det krävs ytterligare åtgärder. Miljöteknikföretagen har också en nyckelroll när det gäller möjligheten att uppnå ett hållbart samhälle. Därför måste vi nu säkerställa att de här företagen har möjlighet att få tillgång till nödvändigt kapital. Det måste vara en högt prioriterad fråga. Vi anser att ett utredningsuppdrag måste ges, förslagsvis till Nutek, där man ser till att få fram ett exempel på system för kapitalförsörjning som är specifikt inriktat mot miljöteknikföretag. Herr talman! Jag vill också ta upp den sociala ekonomin. Vi vet att företagande inom den sociala ekonomin bidrar till stor samhällsnytta i Sverige. Det här gör man framför allt genom att likställa mjuka värden som delaktighet och integration med den företagsekonomiska vinstmaximeringen. Man sätter dem till och med över vinstmaximeringen. Det här är ett problem som finns inom andra företag: Hela verksamheten är inriktad på vinstmaximering, och man har därför alldeles för svårt att ta hänsyn till sociala faktorer och de värden som finns på annat håll. Vi anser därför att det behövs en större satsning på det sociala företagandet. Det här skulle kunna bli ett nytt komplement till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns och också på ett bra sätt nå specifika grupper som i dag ofta hamnar utanför arbetsmarknaden. Vi anser därför att Sverige bör underlätta för den sociala ekonomins mångfald av företag. Det kan ske genom samverkan mellan offentlig sektor och de nya sociala företagen. En sådan samverkan bör stimuleras och underlättas på olika sätt. Det sociala företaget anser vi bör ges samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag. För att ytterligare stärka de sociala företagens möjligheter vill vi att de stöd som har varit möjliga att få via Europeiska socialfondens program och en del program inom regionalfonden måste finnas kvar. Det är viktigt att värna de här exemplen på stöd till socialt företagande. Vi anser också att det sociala företagandet bör prioriteras i det svenska strukturfondsprogrammet för åren 2007-2013 och att ny forskning behöver utvecklas kring socialt entreprenörskap när det gäller företagsledning, arbetsorganisation och styrelseformer. Det sociala företagandet bör också ges förbättrade möjligheter inom ramen för offentlig upphandling. Det är också ett viktigt område. Miljöpartiet anser alltså att det behövs kompletteringar på näringspolitikområdet. Det handlar framför allt om underlättande åtgärder för miljöteknikföretag och åtgärder för att stödja den sociala ekonomin i Sverige.

Anf. 206 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Jag vill först meddela att jag tänker tala om turism- och besöksnäringen. Det finns i utskottsbetänkandet många intressanta områden som mina alliansvänner sannolikt kommer att återkomma till under debattens gång. Turismen i Sverige ökar stadigt, och 2006 var det absolut bästa året för branschen hittills. Såväl den inhemska som den tillresande turismen nådde då toppnoteringar. Sverige är attraktivt, men fortfarande en alltför väl bevarad hemlighet utanför landet. Turism- och mötesnäringens roll för samhällsekonomin blir allt viktigare. Tillsammans genererar man som bekant värden utanför den egna näringen och bidrar inte minst till att inspirera till kulturaktiviteter - allt från något av landets 800 museer till Rocktågets alla årliga inkarnationer. Detta bekräftades så sent som i förra veckan, då branschens företrädare samlades på Turistriksdagen i samband med Turmässan i Göteborg. Det näringen söker stöd för är framför allt marknadsföring av Sverige som destination och därutöver ett bra företagsklimat som ger de växande företagen möjlighet att generera nya och attraktiva arbeten. Målet för turismpolitiken är som bekant att Sverige ska ha hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Fint ska det vara. Om detta är de flesta överens, vilket är mycket glädjande. Det politiska intresset för näringens vidare utveckling är stort, och regeringens satsningar inom ramen för arbetslinjen ger turism- och besöksnäringen en bra grund att utvecklas vidare på. Detta är en näring där många ungdomar gör sin entré på arbetsmarknaden. Större upplevelser leder till mer kvalificerade tjänster, vilket måste leda till högre kompetens och möjlighet att ta bättre betalt. De företag som levererar tjänsterna och de människor som arbetar inom näringen ska på sikt även i de här branscherna kunna tjäna mer pengar. Häri ligger en stor utmaning: Utöver att näringen ständigt växer är betydelsen av att öka innehållet i värdekedjan stort. Det handlar om allt från den enskilda arbetsinsatsen till kundens slutliga upplevelse. Med en större marknad och fler komplexa tjänster att erbjuda kan Sverige utvecklas till ett land där turism- och besöksnäringen inte längre förknippas med låglönearbeten. Herr talman! I flera av motionerna i betänkandet tas betydelsen av det aktiva samspelet mellan det offentliga och näringen själv upp. Den pågående utredningen om marknadsföringen av Sverige och översynen av Framtidsprogrammet är två viktiga komponenter i detta. Därtill krävs en offensiv och verklighetsförankrad näringspolitik som ger entreprenörskapet förutsättningar för växtkraft. Det är bra för turism- och besöksnäringen. Det är därmed också bra för Sverige. Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 207 Berit Högman (S)

Herr talman! Jag blir glad över att höra Hans Rothenberg prata så gott om det offentliga som en förutsättning för turismens utveckling. Men jag blir lite förvånad. Borttagandet av den fria entrén på statliga museer är ett stort bakslag för storstadsturismen i Stockholm. Att man tar ut en avgift på 40 kronor för att åka en station på tunnelbanan är precis lika förödande för storstadsturismen. Att man påstår att kommunen inte får äga bolag är ett direkt dråpslag mot det sätt som Göteborg har valt att organisera sin turismnäring på. Jag vet att Hans känner till det bolaget. Min konkreta fråga till dig, Hans Rothenberg, är: Är du beredd att tillsammans med mig gå i bräschen för en diskussion om hur viktigt det är med det offentliga för besöksnäringens utveckling?

Anf. 208 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Jag går gärna i bräschen med Berit Högman när det gäller att utveckla turismnäringen. Jag går också gärna i bräschen för att placera det offentliga i rätt sammanhang. Att det offentliga ska äga bolag och driva verksamhet behöver inte alltid vara det nödvändigaste och nyttigaste för att utveckla till exempel turism- och besöksnäringen. Om vi går tillbaka till frågan om museerna är det intressant att se att av de ungefär 800 museer som finns landet över var det 19 som var statliga och hade fri entré. 16 av dessa fanns i Stockholm. Den snedvridning av konkurrensen som de övriga museerna, som inte hade denna statliga subvention, drabbades av är faktiskt något som vi rättade till genom beslutet att ta bort subventioneringen, det vill säga den fria entrén till museer. Tänk om de enormt stora pengar som detta innebar - om nu Berit Högman och Socialdemokraterna tyckte att det var viktiga slantar - kunde läggas på turismmarknadsföring och turismutveckling. Varför gjorde man inte det? Jag tror att detta är en pseudofråga. Man subventionerar utländska turisters museibesök samtidigt som man drar dem bort från andra, ofta ideellt arbetande, museer som kunde vara väl så intressanta men som tappar sin attraktionskraft när de inte kan ha fri entré. Det offentliga ska ge möjlighet, precis som branschen och näringen har sagt. Man ska marknadsföra bilden av Sverige och tala om att Sverige finns. Men när gästerna och turisterna kommer hit är det branschen och näringen som ska ha så bra möjligheter som möjligt att ta hand om dem på bästa sätt.

Anf. 209 Berit Högman (S)

Herr talman! Jag konstaterar att nivån på marknadsföringsanslagen är identiskt lika i alliansens förslag och i vårt förslag. Det behöver vi inte konkurrera om just nu. Däremot har vi 150 miljoner i potten när det gäller att utveckla branschprogrammet tillsammans med näringen. Därför ställer jag frågan: Är Hans beredd att driva fram en satsning i samma storleksordning från sin egen regering? Jag kan inte låta bli att reflektera lite över hur många kommunala museer det skulle ha funnits om man hade haft moderata kulturbudgetar i landets kommuner. Men den debatten får vi kanske ta en annan gång.

Anf. 210 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Det hade varit spännande om man hade fått igenom moderata kulturbudgetar i många av landets kommuner. Då hade det kanske funnits andra museer än i dag. Det hade kanske funnits nya spännande museer. Det hade kanske kunnat finnas helt andra upplevelser för dem som är tillresta och för dem som bor i kommunerna. Man brukar ofta beskylla oss moderater för att se marknaden som lösningen på alla problem. Marknaden är en bra lösning på många problem, men man kan vända på saken och ibland se tilltron till de offentliga lösningarna, de stora programmen, som man bortom Ural har lämnat för flera decennier sedan. Dessa långsiktiga, stora program lägger sin hand över näringarna. Den typ av program som Berit Högman refererar till kan i många fall också motverka sig själva. När det gäller turism- och besöksnäringen ska vi framför allt ge de mindre företagen och de växande företagen - de företag som startar i familjekonstellationer hamnar ofta i den här näringen - så goda möjligheter som möjligt att kunna utvecklas. Det ska vara enklare och billigare att anställa. Det åstadkommer man nu med regeringens politik för alla under 24 år. Det är alldeles utmärkt. Regelförenklingarna kommer den här näringen att applådera. Jobbavdraget innebär att trots att lönerna är låga inom dessa näringar kan de människor som arbetar där känna att de får mer över i plånboken. Det regeringen gör för småföretagsamheten gagnar även denna industri.

Anf. 209 Berit Högman (S)

Herr talman! Jag konstaterar att nivån på marknadsföringsanslagen är identiskt lika i alliansens förslag och i vårt förslag. Det behöver vi inte konkurrera om just nu. Däremot har vi 150 miljoner i potten när det gäller att utveckla branschprogrammet tillsammans med näringen. Därför ställer jag frågan: Är Hans beredd att driva fram en satsning i samma storleksordning från sin egen regering? Jag kan inte låta bli att reflektera lite över hur många kommunala museer det skulle ha funnits om man hade haft moderata kulturbudgetar i landets kommuner. Men den debatten får vi kanske ta en annan gång.

Anf. 211 Åke Sandström (C)

Herr talman! Detta betänkande behandlar en stor spännvidd av näringspolitiska frågor. Jag anser att det är en styrka att vi har så stor samstämmighet mellan riksdagens partier om inriktningen på dessa frågor. Det som här tidigare har berörts av oppositionen - miljöteknikområdet och den sociala ekonomin - är prioriterade frågor i regeringen och i Näringsdepartementet. Jag har inga invändningar mot det. Det är viktiga frågor. För tids vinnande väljer jag att beröra endast ett, men ett mycket viktigt avsnitt av betänkandet, nämligen det som handlar om kapitalförsörjning för företag, och då särskilt i tidiga skeden, samt om förutsättningar för likvärdiga villkor i hela landet när det gäller finansieringen. Vi har rätt många myndigheter och institutioner i gruppen företagens vänner. Men många företag ute i landet beskriver ändå stora svårigheter att till rimliga villkor få tag på olika former av kredit. Det gäller i vid mening riskkapital. Det har varit och är fortfarande svårt. Nu kan dock en ljusning skönjas då man omgående ska ta bort förmögenhetsskatten. Det innebär förhoppningsvis att mera kapital stannar i landet och att vi får fler riskkapitalister som är beredda att satsa på innovationer och företagsutveckling. Det är en rätt samstämmig bedömning om den frågan. Man kan konstatera att förmögenhetsskatten närmast har fallit samman genom att den tidigare regeringen valde att undanta de allra största förmögenheterna, och då är skatten inte längre rimlig. Herr talman! Låt mig också beröra en annan del inom det ekonomiska området för företagen. Det handlar om att finansiera investeringar av olika slag i företag, och då speciellt om det är företag som ligger utanför de allra hetaste tillväxtområdena i vårt land. Jag tänker i första hand på den förmånsrättsordning - eller mera formellt uttryckt företagsinteckningarnas förmånsrätt - som den tidigare regeringen införde trots omfattande protester. Den nuvarande regeln gör det utomordentligt svårt för en företagare att få teckna ett banklån för exempelvis en byggnadsinvestering ute i Småorts-Sverige. Detta ska nu ses över, och regeringens utgångspunkt är att det ska göras omgående. Det ska ske en återgång till de regler som gällde tidigare. Alltså kan vi även på detta område skönja en ljusning vid horisonten. Det är ett viktigt steg för att öka investeringarna och skapa fler jobb i hela landet. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 212 Kent Persson (V)

Herr talman! Åke Sandström börjar bra med att ta upp frågan om kapitalförsörjning. Men du, Åke, berörde inte de företag som har det mest bekymmersamt, nämligen de små företag som står i begrepp att starta en verksamhet eller har en innovation på gång och är ute och söker möjligheter att finansiera starten. Det finns alltför många företag som aldrig kan förverkliga sin idé på grund av att de inte kan få finansiering från banksystemet. Bankerna har det i dag med Basel 2-bestämmelserna tuffare att kunna medge krediter. Så ser marknaden ut. De riskkapitalister som i dag finns är inte intresserade av dessa företag. De är för små. De är intresserade av att gå in och köpa upp de stora framgångsrika företagen med feta kassor som man sedan kan gå in och slakta och sälja ut. Det är deras affärsidé. Den motion som Staffan Anger tog upp pekade på bekymret att det finns ett glapp i finansieringssystemet för företagen. Marknaden klarar inte av det. Varför inte erkänna att det är så? Varför inte stödja tanken att försöka få till stånd en statlig kreditgaranti som täcker det glapp som finns? Samhället måste hjälpa till för att skapa möjligheter att få nytt företagande och ny utveckling i Sverige.

Anf. 213 Åke Sandström (C)

Herr talman! Jag delar Kent Persson beskrivning. Det är inget fel i själva beskrivningen. Nu vet Kent Persson mycket väl att motioner brukar ha en kort överlevnadstid i riksdagsbehandlingen. Samtliga motioner avstyrks som vanligt. Den ordningen kanske vi kan diskutera särskilt någon gång. Jag har jobbat två år på rådgivningssidan för företagen. Det är inte bara stora företag som riskkapitalister intresserar sig för. Jag har flera goda exempel när det gäller medicinsk teknik vid Umeå universitet där man har startat med en eller två personer. Det är visst möjligt. Regionala kreditgarantiföreningar har jag också en hygglig kunskap om, och jag stöder den tanken och att man utvecklar dem. Frågan är huruvida det är möjligt att på samma sätt skapa kreditgarantier. Det har vi haft i olika former. Men det är en betydligt svårare del. Vi har precis samma bild av att kapitalanskaffningen för de tidigare skedena är svår. Där har jag ingen annan uppfattning.

Anf. 214 Kent Persson (V)

Herr talman! Det är intressant att höra att Åke Sandström i stort håller med mig om beskrivningen och vad som egentligen borde göras. Men när det kommer till praktisk handling kniper du. Då känns det som att det är partipiskan som gäller och ingenting annat, och därför avstyrker man motionen. Jag förstår inte att vi har den ordningen att vi inte kan stödja motioner. Det handlar inte om en budget. Om det gjorde det kan jag förstå det. Det är en viktig signal man sänder ut till företagen. Det gäller framför allt de som befinner sig utanför tillväxtområdena. Ta en chans här i morgon och rösta ja för motionen!

Anf. 215 Åke Sandström (C)

Herr talman! Vi kanske inte kan diskutera riksdagens arbetsformer här. Mitt första år 1998 var fyllt av många sådana överraskningar om hur det alltid har gått till och hur det går till när det gäller motionsbehandling. Där har vi också samma uppfattning. Man jobbar inom Näringsdepartementet med de frågor som Kent Persson tagit upp. Det är ingen motsättning i det. Det används massor av olika instrument för att underlätta det. Jag vill betona det jag sade i början. Vi är väldigt överens i huvuddragen om det mesta i detta betänkande, och det är viktigt. Företagen är en förutsättning för sysselsättning och en välfärd i hela landet. Det ska vi vara rädda om. En annan viktig del som vi inte har hunnit tala om är regelförenklingsarbetet. Att hantera regler tar en enormt stor andel av företagens tid och resurser. Det tror jag också att vi är helt överens om.

Anf. 216 Karin Granbom (Fp)

Herr talman! I februari uttalade utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att Sverige ska verka för att den framtida europeiska ESS-anläggningen ska placeras i Sverige och i Lund. Utskottet välkomnar och ställer sig bakom detta besked. ESS står för European Spallation Source och är en forskningsanläggning i golfbanestorlek som ska användas för att ta reda på hur material ser ut inuti. Genom att skicka in neutroner i atomer kan man se hur material är uppbyggt. Användnings- och forskningsområdena är många. Till exempel hoppas forskare på att få information som ger oss underlag för nya läkemedel, energiteknik och för att skapa lättare material som kan användas för bland annat bränslesnåla fordon. Anläggningen är ett svar på behovsinriktad forskning med tydliga mål. Eftersom det handlar om grundforskning kan vi i dag inte veta vilka upptäckter som kommer att ske. Men det är sannolikt att vi kommer att få veta saker som vi i dag inte har en aning om. ESS har många likheter med Cern i Schweiz. Ett oväntat sidoresultat från Cernsatsningen var att forskarna där utvecklade viktiga delar av Internet. De behövde ett system för att kunna kommunicera smidigt med varandra. Det trodde nog inte beslutsfattarna när de på 1950-talet bestämde sig för att satsa på en forskningsanläggning för partikelfysik. Just nu har vi i Sverige ett unikt tillfälle att skapa ett högteknologiskt internationellt forskningscentrum som beräknas dra till sig 5 000 ledande forskare per år. Vetenskapsrådet, Vinnova, Svenskt Näringsliv och Iva är några av dem som har uttalat starkt stöd för etablering av ESS i Sverige. Men vi ska inte ropa hej ännu. Konkurrensen är stark från andra europeiska länder. Inte förrän förhandlingarna är klara om var anläggningen ska byggas och det är bestämt hur mycket olika länder ska betala kan vi räkna hem anläggningen. Miljöpartiet har en reservation i det betänkande som vi nu debatterar där de motsätter sig byggandet av forskningsanläggningen. Reservationen är något luddig i sina argument, men jag ska här försöka bemöta dem. Miljöpartiet hävdar att regeringen har fattat sitt beslut på lös ekonomisk grund och att regeringens utredare inte gjort bedömningar av miljökonsekvenser. Allan Larsson har gjort en omfattande och rik utredning. Det är riktigt att han inte har gjort några djupare analyser vad gäller miljöaspekter. Men det har inte heller varit hans uppgift. Han redogör dock för hur kommande miljöprövningar ska gå till. För att ESS ska få byggas måste anläggningen uppfylla alla nationella och europeiska miljökrav. Dessa kommer att behandlas av olika kommunala och statliga myndigheter. Prövning ska ske enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och strålskyddslagen. I Sverige har vi i dag tuffa lagar som värnar om vår miljö. Även med detta projekt ska man förstås följa gällande lagar. Innan tillståndsdomar och prövningsbeslut finns kan inte byggandet börja. Miljöpartiet reser inte uttryckligen i sin reservation frågan om användandet av kvicksilver. Jag tar upp den aspekten ändå, eftersom alla som värnar om miljön nog bör ägna en extra tanke åt det. Användandet av tungmetaller och hur avfallet ska hanteras måste utredas mycket noggrant. Är det möjligt att använda en annan metall ska det självfallet ske. Man ska också tillägga att vilken metall som än används kommer den att förvaras i ett slutet system med flera barriärer. När det gäller projektets byggkostnader är Sveriges bud att investera 3 miljarder, det vill säga 30 procent av den totala kostnaden. Ställer inte övriga länder upp med 70 procent blir det ingen anläggning. För varje krona som Sverige betalar i drift kommer övriga länder att bidra med nio gånger detta belopp. Andra länder betalar alltså merparten av investeringen. Samtidigt som man talar om utgifter ska man ha i minnet att på plussidan för Sveriges del ligger att byggnationen skapar ungefär 5 000 arbetstillfällen och att driften kommer att kräva 500 fasta anställningar. De 5 000 forskare som i så fall besöker oss årligen kommer att efterfråga boende, produkter och tjänster som kommer att generera många jobb i regionen. Sverige ska vara en forskningsnation i världsklass. Därför görs nu mycket stora investeringar i forskning. På tre år ska fakultetsmedlen till högskolor och universitet höjas med 900 miljoner kronor. Högskolemomsen ska också tas bort från år 2008. I globaliseringens tid är det en riktig strategi om vi vill värna svenska jobb och svensk välfärd. Utöver generösa anslag är det viktigt att Sverige deltar aktivt i samarbetet mellan forskare, i forskningsavtal mellan länder och i samarbeten om gemensamma forskningsanläggningar. Genom beslutet att erbjuda värdskap för en världsledande anläggning för neutronbaserad forskning har vi visat framfötterna när det gäller att göra Sverige till en av de verkligt stora aktörerna i den internationella forskningen.

Anf. 217 Per Bolund (Mp)

Herr talman! Till att börja med kan jag konstatera att vi är överens om de sista slutsatserna - Sverige ska vara en forskningsnation i världsklass. Det är vi rörande ense om. Vi stöder också stora anslag till forskning och utveckling i Sverige. Sedan kan man ju diskutera om en jättesatsning på 3 miljarder i ett enda projekt är det bästa sättet att använda pengarna på, eller om man ska använda dem till många olika projekt som också kan ha positiva effekter. Där är vi inte lika övertygade. Karin Granbom säger att vi har tuffa miljölagar i Sverige. Som vi var inne på i den tidigare debatten, om mineralfrågor, är det tydligt att miljölagstiftningen är en avvägningslagstiftning där man ska väga miljöeffekter mot ekonomiska intressen. I det här fallet har regeringen redan gått in och sagt att man ska lägga 3 miljarder kronor på detta. Det är en satsning på 11 miljarder totalt sett. Därför kommer det att vara svårt att backa om man nu kommer att få beslutet att anläggningen ska ligga i Sverige. Det blir otroligt svårt att backa från ett sådant beslut om det visar sig att det får svåra miljökonsekvenser. Det är precis det som vår invändning framför allt gäller - man tar ärendena i fel ordning. Man söker först och hoppas på att få forskningsanläggningen. Först i efterhand, om nu Sverige skulle få den, kommer man att göra miljöprövningen. Då kommer det alltså att vara otroligt svårt att backa från detta om det skulle visa sig få orimliga miljökonsekvenser. Vi är inte alls övertygade om att man i och med den procedur som regeringen nu har ställt sig bakom kommer att komma fram till något rimligt resultat. Vi ser det som att man bakbinder Sverige och rättssystemet.

Anf. 218 Karin Granbom (Fp)

Herr talman! Nu har Sverige chansen att få ett riktigt stort forskningsprojekt. Det är många länder som är angelägna om att få det här. Det är klart att det kommer att kosta en del pengar. Men samtidigt har vi stora chanser att få tillbaka det här, som jag redovisade. Andra länder kommer att satsa mycket pengar, och det finns aktiviteter som kommer att generera inkomster till Sverige. Det finns studier som visar att vi till och med kommer att gå med plus om vi lyckas få forskningsanläggningen. När det gäller miljöprövningarna kan man inte göra dem innan man verkligen vet hur projektet kommer att se ut. Vi måste få det här i hamn innan vi kan sätta i gång och göra noggranna undersökningar av det. När vi väl har projektet ska naturligtvis de gällande lagarna följas. Det talas om miljöavvägningar här. Det som man hoppas på med forskningsanläggningen är att komma fram till viktiga upptäckter som är positiva för miljön. Som jag sade handlar det bland annat om lättare fordon som kan minska bränsleanvändningen. Det är en stor och viktig miljöfördel. Man kan också komma fram till saker som rör människors hälsa. Vi kan få nya läkemedel och kirurgi. Man får göra en avvägning. På lång sikt kan vi komma fram till mycket stora upptäckter som kan gynna människor.

Anf. 219 Per Bolund (Mp)

Herr talman! Det framkommer i Karin Granboms resonemang att ESS vilar på en lös grund. Det finns inga underlag. Vi vet inte hur anläggningen kommer att se ut. Det finns många oklarheter i det hela. Vi tycker att man nu kastar sig in i ett projekt som man egentligen inte har några beskrivningar av vad det innebär. Det finns alldeles för många och stora oklarheter både på miljöområdet och på det ekonomiska området. När det gäller miljöeffekterna av själva forskningen är det mycket möjligt att man skulle kunna få positiva sådana. Men de upptäckterna skulle ju komma oavsett var i världen en sådan här anläggning hamnar. Det är inte specifikt för att den skulle ligga i Sverige som man kommer med de här upptäckterna. De kommer att komma även om den hamnar i något annat land. Den frågan tycker jag alltså inte är relevant i det här sammanhanget. Det som är relevant är om Sverige ska ta på sig att bygga anläggningen och vilka risker som är förenade med ett sådant projekt. Det handlar om alla de oklarheter som ligger i det här projektet och som vi inte har fått svar på.

Anf. 220 Karin Granbom (Fp)

Herr talman! Man ska veta att det är många av de remissinstanser som har tittat på den utredning som Allan Larsson har gjort som är mycket starkt för att vi ska bygga anläggningen och försöka få den. Det stärker den svenska forskningen och skapar många jobb i Sverige. Jag har också sett utredningar som visar att de beräkningar som har gjorts är hållbara. Jag ser inga problem ur den ekonomiska aspekten på det sättet att vi inte skulle veta vad det här kommer att kosta. Per Bolund säger att det inte spelar någon roll var upptäckterna görs. Det är ju framför allt de som bor i närheten av anläggningen - där den ska placeras - som är mycket angelägna om att få den. Framför allt från universitetet har man uttalat ett mycket stort stöd. De som sysslar med naturvetenskap och teknik är också starkt för detta. Jag tycker att det ska bli roligt att se hur förhandlingarna kommer att fungera. Jag hoppas att vi får anläggningen, för det skulle verkligen göra Sverige till en stark forskningsnation.

Anf. 221 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är många angelägna områden som diskuteras i betänkandet. Ett angeläget ämne är social ekonomi. Kristdemokraterna menar att ett vitalt föreningsliv och socialt engagemang är av stor betydelse för Sverige. Organisationer och föreningar i den ideella sektorn är ofta de första att hitta orättvisor, upptäcka kantigheter, kartlägga nya områden och anta nya utmaningar. Det är Kristdemokraternas och regeringens uttalade ambition att lika villkor ska gälla för privata, ideella, kooperativa och offentliga aktörer. Fler aktörer ska exempelvis uppmuntras att bidra till utvecklingen av vården och omsorgen. Herr talman! När det gäller social ekonomi och näringsklimatet i övrigt finns det mycket som måste förbättras. Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. Fler svenskar ska ges möjlighet att starta och driva företag. Ideellt engagemang, entreprenörskap och företagande är avgörande för utvecklingskraften i Sverige och för att stärka Sveriges ställning i världen. Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla Sverige. När alliansen tog över regeringsmakten stod över en miljon människor utanför arbetsmarknaden, detta trots internationell högkonjunktur. För att bryta utanförskapet har regeringen sjösatt och aviserat en mängd kraftfulla åtgärder för fler jobb. Det handlar om att göra det lönsammare att jobba och enklare att anställa. Regeringen har sänkt trösklarna för att människor ska komma in på arbetsmarknaden, och genom jobbskatteavdraget ska det löna sig bättre att arbeta. Höga skatter och krångliga regler gör att arbetsgivare drar sig för att anställa. Matchningen mellan arbetssökande och lediga platser kommer att förbättras. Utskottet gör bedömningen att de åtgärder som vidtagits eller aviserats av regeringen i syfte att förbättra det allmänna företagsklimatet och villkoren för entreprenörskap och nyföretagande också kommer att gynna den sociala sektorn tillsammans med redan existerande ekonomiskt stöd till kooperativa utvecklingscentrum.

Anf. 222 Berit Högman (S)

Herr talman! Jag måste fråga Mikael: På vilket sätt blir det fler arbetstillfällen av att arbetslösa får det sämre? På vilket sätt matchas arbetena med arbetskraften om utbildningssystemet för vuxenstuderande försvagas? På vilket sätt får arbetskraften det bättre genom sämre ekonomiska förutsättningar?

Anf. 223 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Regeringen har sjösatt och kommer att sjösätta en rad åtgärder för att få bättre företagsklimat och på det viset få bättre arbetsmarknad och fler arbeten. Jobbavdraget har införts. Det är åtgärder när det gäller dem som har varit långtidsarbetslösa. Lika länge som man har varit arbetslös kan arbetsgivaren få slippa betala arbetsgivaravgifter. Det är åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Det är en rad saker som kommer att göra att det blir fler och växande företag som skapar nya arbetstillfällen. Det är det som är så viktigt. Det är det vi satsar på. Jag vill också passa på att ställa en fråga till Berit, när jag nu får tillfället. Det gäller förmögenhetsskatten. Kommer ni att stödja oss när det gäller att avskaffa den? Eller är Berit Högman nöjd med det system som har varit i Sverige, att detta bara har hjälpt 16 av landets 17 rikaste miljardärer? De har sluppit förmögenhetsskatten, men vanliga människor har fått betala den. Är det rimligt?

Anf. 224 Berit Högman (S)

Herr talman! Det finns säkert saker att göra omkring förmögenhetsskatten. Men det som är så upprörande med alliansens politik är dessa tydliga markeringar. Den som har det dåligt ska få det ännu sämre, och den som har det väldigt bra ska få det väldigt mycket bättre. Jag förstår fortfarande inte. Vad är det för samhälle som alliansen och kd har som förebild där jobben har blivit fler och där människor har fått det bättre genom att de ekonomiskt får det sämre och genom att de får sämre möjligheter till utbildning och sämre förutsättningar för arbete? Det är exakt det som nu händer. Du hittar inte ett land i världen där du kan se att produktiviteten är högre än i Sverige, där vi har förenat detta med mindre klyftor. Bra förhållanden för löntagarna ger också bra förhållanden för företagen, precis som jag inledde med att säga i den här debatten.

Anf. 225 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Som jag sade förut har vi en rad åtgärder för att få fler arbeten. När vi tog över makten var över en miljon svenskar utanför arbetsmarknaden. Det är därför det är så viktigt för oss att satsa på det här. Vi har i princip den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Därför är det väldigt viktigt att vidta de här åtgärderna. Jag hoppas nu att Berit Högmans parti är med och stöttar oss i det här. Det här var ju nödvändigt. Sedan blandade Berit Högman ihop saker när hon talade förut. Du menade att det var den nya regeringens fel att det inte blev ett avtal mellan fackförbundet Handels och Svensk Handel. Jag förstår inte hur du kan få det till det. Regeringen är ju för möjligheten att parterna själva ska kunna se till att ordna sina avtal. Hur kan det komma sig att det skulle vara regeringens ansvar? Vi tror ju på parternas möjlighet att själva ordna det här. Jag är helt oförstående inför hur regeringen skulle kunna ställas till svars för detta.

Anf. 226 Maria Plass (M)

Herr talman! Jag kommer i det här anförandet att behandla området social ekonomi. Jag tycker att det är glädjande att nästan varje person som har varit uppe här har pratat om social ekonomi. Jag tycker att det är väldigt roligt att vi alla är engagerade i ämnet. Social ekonomi är för många människor i Sverige ett ganska okänt fenomen. Men bättring pågår. I många andra länder inom EU, till exempel i Italien, är det betydligt mycket mer känt. Det var i samband med EU-inträdet 1995 som kunskapen om social ekonomi kom till Sverige. Begreppet har sitt ursprung i det franska begreppet économie sociale och anknyter innehållsmässigt till det engelska begreppet non-profit , det vill säga icke vinstgivande. Men den sociala ekonomin innefattar så mycket mer. Många olika grupper av människor innefattas i den sociala ekonomin, vilket kan vara ett problem, men det är också en stor tillgång. Bland annat bidrar detta till mångfalden av företag. Till exempel kan personalen på en tidigare offentligt driven förskola eller ett offentligt drivet äldreboende bilda ett personalkooperativ och fortsätta att driva verksamheten. Men det kan också vara en ideell förening eller ett byalag som renoverar en gammal nedlagd skola. Eller det kan vara personer som tillsammans organiserar sig för att hjälpa människor med missbruksproblem att komma igen. Ibland förekommer det som ren volontärverksamhet. Kännetecknande är dock att verksamheten skapar delaktighet för medarbetarna och att den är fristående från offentlig sektor. Detta är viktigt. Annars skulle det bara resultera i en omfördelning av skattemedel. Den sociala ekonomin är och ska vara en viktig del av vårt samhälle. Detta tycker vi moderater, och den åsikten går över de flesta partigränser. Skiljelinjer finns, men nyttan av vad man uträttar med social ekonomi överväger. För mig är det dock viktigt att man har ett underifrånperspektiv när man talar om den sociala ekonomin. Vi som politiker ska inte uppifrån komma med pekpinnar om hur den sociala ekonomin ska agera eller fungera. Gör vi det förlorar den sociala ekonomin en del av tanken om demokrati, socialt kapital, initiativkraft och entreprenörskap. Regeringen har lagt fram och kommer att lägga fram ett antal förslag för ett bättre företagsklimat. Dessa åtgärder kommer att gynna företagandet inom den sociala ekonomin. Kommande regelförenklingar, utökat stöd till rådgivning, samordning mellan myndigheter genom En väg in och tidigare beslutade mentorsprogram är exempel på åtgärder som kommer även det sociala företagandet till godo. Här vill jag också passa på att poängtera hur viktigt det är att ungdomar understöds inom ramen för den sociala ekonomin. Detta kan ske i form av Ung företagsamhet eller Starta vårat. Herr talman! När det gäller de motioner som har väckts vill jag ge några kommentarer. Mycket av det som efterfrågas finns redan eller pågår. Jag har tidigare nämnt företagsrådgivning, mentorskap och samordning av myndigheter genom En väg in. Avseende finansiering vill jag också nämna kreditgarantiföreningar och garantifonder med mera som nu växer fram. Forskning, både internationell, nationell och regional, både den som har gjorts och den som görs redovisar värden, ofta omätbara. De är ändå redovisade i olika forskningsarbeten. Statistik tas kontinuerligt fram. Jag vill också lyfta fram det samarbete som finns mellan den sociala ekonomin och den offentliga sektorn genom till exempel den sociala ekonomins regionala råd i Västra Götaland. Där träffas regelbundet politiker, tjänstemän och representanter för olika föreningar, organisationer med flera inom den sociala ekonomin. Det anordnas också över hela landet utbildningar och seminarier om den sociala ekonomin där goda exempel lyfts fram. Avslutningsvis vill jag påpeka vinsten med den sociala ekonomin för vårt civila samhälle. Den största vinsten är att den minskar klyftorna mellan dem som deltar och dem som står utanför. Den sociala ekonomin lyfter fram, aktiverar och ger entusiasm till de människor som annars kanske skulle vara förtidspensionerade, stå långt från arbetsmarknaden eller vara kvar i sitt missbruk. Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 227 Berit Högman (S)

Herr talman! Det var många fina formuleringar från Maria Plass när det gäller den sociala ekonomin, men jag blir ändå väldigt fundersam. Du säger ungefär så här: Det är viktigt att det inte blir en omfördelning av skattemedel. För mig är omfördelning av skattemedel någonting väldigt fint och bra. Det är nämligen att fördela från dem som har och ge till dem som behöver. Det är också det som är tanken med den sociala ekonomin, till skillnad från annan företagsamhet, att den sociala ekonomin just tar hänsyn till, som jag uttryckte det, människor som inte alltid förmår till 150 procent. Om inte vi som styr och ställer i samhället, vare sig det är i riksdagen eller på kommunal eller regional nivå, ställer upp för idén om det sociala företagandet, vare sig det handlar om barnomsorg, äldreomsorg eller tjänsteförsäljning, är det klart att vi inte underlättar för den företagsformen. Min första fråga är därför: Vad är det för fel på omfördelning av skattemedel för att uppnå fler sociala företag?

Anf. 228 Maria Plass (M)

Herr talman! Till att börja med tror jag att vi är ganska överens när det gäller social ekonomi och det sociala företagandet. Jag har uppfattat att vi är det här i kväll också. När det gäller offentliga medel ska det här stå fritt från den offentliga sektorn. Det tror jag också att vi är ganska överens om. När du pratar om omfördelning av offentliga medel ser inte jag det på det sätt som du sade. Jag vill bara att det ska generera något mer. Det ska inte bara bli en snurr i systemet, om du förstår vad jag menar. Det ska bli så att vi lyfter människor. Jag är väldigt rädd för när politiker kommer in och styr och det blir det ovanifrånperspektiv som jag nämnde, där vi kommer in och säger att så här ska det vara, så mycket pengar ska det kosta och så här ska ni göra. Det måste komma underifrån. Vi måste kunna lyfta dessa människor till att komma upp och känna att "nu är det jag som är viktig".

Anf. 229 Berit Högman (S)

Herr talman! Visst kan det vara så. Samtidigt har vi som politiker en viktig uppgift att se till att vi lär ut entreprenörskap i utbildningen så att vi inte bara lär ut hur ett aktiebolag fungerar och ser ut utan också hur ett kooperativ fungerar och ser ut. På samma sätt kan du säkert bättre än jag påverka Ung företagsamhet att också lära ut kooperativens idéer och inte bara aktiebolagens idéer. Det finns en mängd områden där vi kan bidra till detta, i stöd men också i praktisk handling. Det gläder mig att du tar tillbaka det du nyss sade och att vi är överens om att det är bra med omfördelning av skattemedel från dem som har till dem som behöver.

Anf. 230 Maria Plass (M)

Herr talman! Moderaterna har alltid sagt att vi värnar om dem som har det sämst ställt. Berit Högman lyfter på ögonbrynet, har inte lyssnat på oss över huvud taget. Vi värnar om dem som har det sämst ställt. Vi vill att de personerna ska få det bättre. Skillnaden mellan henne och mig är att Socialdemokraterna vill gå in och styra. Du som politiker ska aldrig styra om det blir ett aktiebolag eller om det blir en ekonomisk förening. Det ska inte jag heller göra. Ingen av oss ska göra det. Det måste vi låta de personer som kan det göra, det vill säga det finns proffs på detta. Vi ska inte styra så. Låt oss vara överens om att vi vill lyfta människor. Du vill göra det på ditt sätt. Du vill styra. Jag vill lyfta människor underifrån. Den skiljelinjen finns mellan oss. Men låt oss jobba för att dessa människor ska få det bättre.

Beslut

Nej till motioner om näringspolitiska frågor (NU6)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om företagsklimat och nyföretagande samt forskning, utveckling och innovationer. Andra motioner handlar om kapitalförsörjning, insatser för att främja vissa grupper av företagare, social ekonomi samt turistnäringen. Motionerna innehåller även förslag om industrins råvaruförsörjning, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.