Frågestund

Frågestund

Herr talman! Den senaste veckan har det kommit besked om att i princip all svensk kärnkraft kan komma att stängas ned inom loppet av några år. Det senaste beskedet kom i Dagens industri i dag.

En sådan avveckling borde inte ligga i någons intresse med de negativa effekter det skulle få på det svenska elsystemet och ytterst för jobb och företagsamhet. Vi ser en kall dag som denna hur viktig kärnkraften är. I helgen ska det bli 10 minusgrader hemma i Göteborg och 20 minus i andra delar av landet.

Nivån på elpriset kan varken jag eller regeringen påverka. Däremot kan regeringen lägga fram ett skarpt förslag om att sänka eller ta bort kärnkraftsskatten på samma sätt som man kraftigt höjde den under föregående år, vilket skulle kunna ge ett andrum och bidra till att trygga elförsörjningen i framtiden i Sverige.

Därför vill jag, herr talman, fråga energiministern: Vad är Socialdemokraternas och Miljöpartiets uppfattning? Vad vill regeringen? Vill man behålla, sänka eller ta bort kärnkraftsskatten?

Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för en viktig fråga! Jag tror att vi alla är överens om hur viktigt det är att vi har en stabil energi- och elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Vi har i dag ett system som i mångt och mycket fungerar väldigt väl.

Vi har dock under ett antal år sett att detta kan komma att förändras och det ganska snabbt. Det var mot den bakgrunden som regeringen tillsatte en energikommission föregående år, där alla åtta riksdagspartier sitter, så att vi kan få fram långsiktiga förutsättningar för energisektorn.

I Energikommissionens arbete har de här uppgifterna framkommit redan tidigare. Vattenfall framförde detta på ett seminarium som Energikommissionen anordnade. När vi lade fram en arbetsplan som vi antog gemensamt i hela Energikommissionen i december togs därför naturligtvis i beaktande att vi under våren kan diskutera och hitta lösningar tillsammans så att vi alltid kan säkra el till konkurrenskraftiga priser till svensk industri och svenska hushåll.

Herr talman! Jag noterar att det inte var något svar på den fråga jag ställde. Det är kalla dagar som kärnkraften är viktig.

Jag kan konstatera att mitt eget parti har kommit med konkreta förslag när det gäller kärnkraftsskatten såväl som andra energipolitiska frågor. Låt vara att vi har en kommission - och den är viktig - men ett problem för Ibrahim Baylan är att han och regeringen inte har presenterat en enda konkret lösning på energipolitiken inom ramen för kommissionen.

Därför återkommer jag till min fråga: Vad är regeringens uppfattning? Ska kärnkraftsskatten behållas, sänkas eller avvecklas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är ju så att vi är precis i ingången av de förhandlingar som vi har förberett oss för under hela det föregående året. Det är en ganska komplicerad situation, men jag tror att den effektskatt som vi nu pratar om - som både den moderatledda regeringen och den nuvarande regeringen har höjt - är av den arten att den självklart måste ingå i diskussionerna.

Det är dock inte den enda utmaningen som finns i energisektorn, och jag ser fram emot att vi både diskuterar effektskatten och gemensamt hittar lösningar som passar energisektorn men också övriga delar så att vi kan skapa långsiktiga förutsättningar för energisektorn och industrin.

Herr talman! I sådana här frågestunder kan det bli lite tårta på tårta. Jag vill också ställa frågor kring just effektskatten på kärnkraft.

Jag vill börja med att konstatera att vi under årtionden faktiskt har skördat frukterna av tidigare generationers mycket kloka investeringar i såväl vattenkraft som kärnkraft. Detta har gjort Sverige till en stark industrination, eftersom vi har kunnat ha internationellt sett väldigt konkurrenskraftiga priser och leveranssäker elkraft.

Nu har den här kloka politiken på senare tid tyvärr bytts ut mot vad jag tycker är en ideologisk lekstuga, där man lämnar över politiken till politiska aktivister snarare än till tekniskt kompetent personal.

Min frågeställning är egentligen exakt densamma som inte fick något svar i den förra frågan: Vad avser regeringen att göra med effektskatten, eftersom vi närmar oss en position där det börjar bli riktigt akut?

Herr talman! Detta är som sagt en viktig fråga, och min ingång i de samtal som vi nu ska inleda i Energikommissionen är att vi alltid ska säkra el till konkurrenskraftiga priser till såväl hushållen som industrin.

När det gäller det energisystem som vi har i dag, där vattenkraften och kärnkraften står för lejonparten av elanvändningen men där vindkraften ökar ganska kraftigt, är det bara att konstatera att vi redan har fått besked om nedläggning av fyra reaktorer. De återstående sex reaktorerna är viktiga i systemet, och jag ser dem som en brygga in i ett förnybart system på sikt.

När vi nu går in i diskussionerna är det för min del väldigt viktigt att vi kan komma överens över blockgränsen, för jag tror att långsiktiga förutsättningar är väldigt viktiga. Då kommer naturligtvis också diskussioner om skatter och styrmedel att ingå. Konstigt vore det väl annars, eftersom de är en viktig del av energisektorn.

Herr talman! Tack för svaret, energiministern! Jag blev faktiskt lite positivt överraskad när jag läste nyheterna i dag. Enligt min mening såg det ut som om regeringen började byta fot till en mer realistisk hållning i de här frågorna. Men nu blev svaret väldigt luddigt. Nu ska man fortsätta diskutera i stället för att komma med någon som helst av konkreta besked om hur man tänker sig framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är djupt oroad över energisituationen framgent om man inte kan ge ens ett sådant enkelt besked.

Herr talman! Nu försöker oppositionspartierna ta billiga poäng, men faktum är att situationen i energisektorn är väldigt komplicerad. Den kompliceras av att vi har en kraftig nedgång i energipriser över hela världen, inte bara i Sverige. Det är klart att det pressar energisektorn; det måste vi ta i beaktande.

Därför är det väldigt bra att vi har en energikommission på plats och att vi kan komma överens över blockgränsen och ge energisektorn långsiktiga förutsättningar. Skatterna kommer att ingå, men det är inte den enda fråga som behöver lösas för att vi ska kunna säkra el till våra bostäder och industrier.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

De senaste dagarna har det rapporterats en hel del obehagliga vittnesmål från olika delar av Sverige och övriga världen. Köln, Kalmar och Kungsträdgården har stått i centrum för diskussionen som handlar om sexuella ofredanden och övergrepp som har ägt rum.

Jag tror att vi kan vara alldeles överens i den här salen om att den kroppsliga integriteten är okränkbar och att vi alla bör kämpa för att bevara den. Det är också uppenbart, och det tror jag att de flesta av oss kan vara överens om, att det här emellanåt även används i syfte att sprida en främlingsfientlig agenda.

Det har rapporterats att polisen underlåtit att kommunicera och kanske till och med ingripa utifrån politiska hänsyn. Då vill jag veta hur regeringen avser att säkerställa att polisen konsekvensneutralt och professionellt gör sitt jobb och lämnar de politiska diskussionerna till oss.

Herr talman! Först och främst vill jag instämma i allt det Johan Hedin säger när det gäller vikten av kroppslig integritet, att förövare hamnar bakom lås och bom och att avslöja den typen av händelser.

Polisen ska i sin informationsspridning naturligtvis inte ta hänsyn till något parti eller någon politisk uppgift. Det är en grundsten i offentlig förvaltning. Nu har rikspolischefen föranstaltat att han ska göra en noggrann utredning av vad som har skett. Det gäller att gå till botten med dessa frågor och se om några fel faktiskt har begåtts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag välkomnar utredningen, och när den läggs fram får vi se vilka slutsatser vi kan dra av den.

Herr talman! Tack för svaret, inrikesministern!

Det här är inte den enda oroande signal vi får från polisorganisationen. Vi har hört att brott inte utreds trots att det verkar finnas fullgod bevisning. Vi har hört om rom- och kvinnoregister. Vi har hört att villkoren är mycket ansträngda för de polismän och -kvinnor som jobbar i organisationen. Finns det ett strukturproblem som måste adresseras?

Herr talman! Svaret på den frågan måste ändå bli nej. Det har aldrig satsats större ekonomiska resurser på polisen än nu. Det har aldrig funnits fler polisanställda än nu. Det har inte funnits fler poliser de senaste 30 åren än det finns nu.

Däremot är det sant att polisen genomför en stor reform, en stor förändring, som alla partier i riksdagen har varit överens om. Det är viktigt att reformen leder fram till fler poliser närmare medborgarna och att den går i takt med att det blir ordning och reda i Polissverige.

Herr talman! En av regeringens ambitioner är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att nå dit krävs att alla aktörer i samhället arbetar aktivt med att minska utsläppen. Ett viktigt steg för att nå dit är det nya klimatavtalet som världens länder har enats om. Beslutet kom efter svåra slutförhandlingar vid klimatmötet COP 21 i Paris under hösten. Det innebär att världens länder har en gemensam plan för att minska klimatutsläppen.

Eftersom energisektorn har ett särskilt ansvar för att bidra till minskade klimatutsläpp vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan på vilket sätt Sverige och den svenska energisektorn kommer att påverkas av det nya klimatavtalet.

Herr talman! Tack, Jennie Nilsson, för en mycket bra fråga.

Det här är det historiskt första helt globala avtalet på klimatområdet. Det är nödvändigt och kommer naturligtvis att påverka energisektorn mycket över hela världen. Två tredjedelar av klimatgaserna kommer från direkt och indirekt energianvändning.

Sverige har varit ett föregångsland. Sverige är ett av de länder i världen som har lägst koldioxidintensitet i energiproduktionen. Det beror på det utvecklingsarbete som har pågått sedan mitten av 70-talet för att frigöra oss från kol, olja och gas. Det innebär att många av de erfarenheter, produkter och tjänster som har utvecklats i Sverige i den svenska energisektorn kan vara en stark fördel för oss inte minst när det gäller exportinkomster och nya jobb inom en grön sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ser med spänning fram emot att tillsammans med den svenska energisektorn arbeta för detta.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

För att nå minskade klimatutsläpp krävs det sannolikt att vi i Sverige blir duktiga på energieffektivisering. Det är en fråga som har legat högt på den politiska dagordningen sedan länge, inte minst på statsrådets dagordning.

Inom vilka sektorer bedömer statsrådet att politiken kan göra mer när det gäller till exempel energieffektivisering?

Herr talman! Sverige har haft ett pågående arbete med energieffektivisering som har burit frukt på lokalplanet, regionalplanet och nationellt.

Vi använder i dag i Sverige, jämfört med för tio år sedan, trots nästan 4 procent tillväxt förra året, ungefär 10 terawattimmar mindre el fast vi producerar 20 terawattimmar mer.

Det går att göra mer inom alla sektorer. Regeringen har precis tagit initiativ till att inrätta ett forum för smarta nät. Det kan vara ett viktigt verktyg i såväl industrin som hushållssektorn.

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Polisen har diskuterats de senaste dagarna. Det har redan ställts en fråga i dag. Det har varit frågor om eventuella systematiska fel, felinformation och undvikande information.

Innan polisreformen skedde en tillsyn av de olika polismyndigheterna i landet. Det var Rikspolisstyrelsen, som själv inte var operativ, som stod för den tillsynen. I dag sker ingen tillsyn.

Under bred enighet har vi antagit reformen. I samma enighet beslutade riksdagen att det ska finnas en oberoende tillsynsmyndighet. Utredningen är klar och är färdigremitterad. Det gäller för departementet att ta fram en proposition.

Jag trodde efter dessa händelser att regeringen skulle prioritera frågan och tycka att den är viktig. Men när propositionsförteckningen kommer till oss i dag kan vi konstatera att regeringen faktiskt inte har med den frågan.

Varför prioriterar inte regeringen frågan? Om ministern svarar att regeringen visst gör det; hur då?

Herr talman! Min ödmjukhet förbjuder mig att gå igenom tider från det att utredningar har skett till att propositioner har lagts fram under tidigare regeringar. Det finns ett betydande material att diskutera.

Jag delar Krister Hammarberghs uppfattning att det ska finnas en fristående och oberoende tillsynsmyndighet för polisen. Precis som Krister Hammarbergh visade finns ett omfattande material och omfattande synpunkter från olika remissinstanser. När ärendet är färdigberett på Regeringskansliet kommer det, gissar jag, att leda till en proposition i början av nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tyvärr måste jag konstatera att regeringen prioriterar en proposition om elektroniskt kungörande av Svensk författningssamling före tillsynen av polisen. Det sker tillsyn av skolverksamheten men inte av dem som har det yttersta våldsmonopolet i Sverige. Jag beklagar detta, och jag tycker att arbetet skulle kunna gå fortare.

Jag är medveten om att det finns en mängd synpunkter från olika myndigheter - det är inte ovanligt - men det är här politiken ska göra skillnad.

Herr talman! Nej, Krister Hammarbergh, det som prioriteras är att kriminalisera terrorkrigsresor, som inte blev gjort under den borgerliga tiden, att stoppa missbruket av svenska pass, som inte blev gjort under den borgerliga tiden, trots att det fanns förslag och trots att behovet fanns. Vi ska också se till att få en oberoende tillsynsmyndighet för polisen.

Herr talman! Det pågår en försäljning av ett anrikningsverk i den konkursade gruvan i Kaunisvaara. Om verket säljs till bortforsling innebär det att det har gjorts enorma investeringar i en dagbrottsgruva med alla tänkbara bieffekter men att miljön och lokalsamhället runt om samt den sameby som berörs har betalat ett högt pris för ett fiasko. Samtidigt kan man misstänka att nya ansökningar kommer att komma in för nya gruvprojekt där miljön, lokalsamhällen och andra berörda näringar alltid betalar ett högt pris.

Finns det långsiktiga planer i form av till exempel en mineralstrategi så att inte misslyckade gruvprojekt blir vardagsnyheter?

Min fråga är av allmänpolitisk karaktär och riktas till Gustav Fridolin: Ser regeringen en framtid i svensk gruvindustri?

Herr talman! Regeringen ser en viktig framtid för svensk gruvindustri. Ska vi bygga ut och bygga om vårt samhälle på det sätt som krävs behövs mineraler. Det kräver att mineraler plockas upp ur marken på ett hållbart sätt. För att det ska vara hållbart krävs ett regelverk och system som gör att den typen av händelser som Birger Lahti redovisar inte upprepas. Där finns definitivt att lära av de misstag som har begåtts tidigare. Den översynen av regelverken finns i den partiöverenskommelse som ligger till grund för regeringens arbete och kommer att genomföras under mandatperioden.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är ett bra svar.

Då kommer givetvis en följdfråga. Varför är det okej från regeringens sida att subventionera städhjälp till välbärgade svenska hem för miljardbelopp men inte okej att för en i sammanhanget spottstyver säkra naturresurser för miljardvärden och hundratals arbetstillfällen i en mycket hård drabbad region?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! För den som ser på den ekonomiska politik som regeringen bedriver är det ganska uppenbart att de stora investeringar vi gör såväl på miljöområdet för en hållbar miljöpolitik och biologisk mångfald som på arbetsmarknadsområdet är mångfalt större än kostnaderna för RUT-avdraget.

Det avdrag vi har på RUT-området finns där för att vi ska ha en bra förutsättning för nya jobb att skapas och för svarta jobb att bli vita.

Herr talman! Även min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman och handlar om de senaste dagarnas rapportering om ofredande vid ungdomsfestivalen i Stockholm 2014 och 2015.

Det är väl ingen politiker eller partiföreträdare som har lämnats oberörd av de uppgifter som har tillkommit. Polisen rapporterade också förra året, herr talman, att 200 ungdomar - unga killar - fördes bort från festivalområdet på grund av att de hade tafsat på eller på andra sätt ofredat unga tjejer.

I måndags gick regeringen och inrikesministern ut och sa: Vi ska gå till botten med det här.

I går meddelade särskilda åklagarkammaren att man lägger ned förundersökningen mot Polismyndigheten, och polisen har påbörjat en intern utredning.

Min fråga till regeringen är: Vilka beslut eller åtgärder har regeringen fattat eller vidtagit utifrån att man "ska gå till botten med det här"?

Herr talman! Som framgår av den artikel som Roger Haddad citerar ur välkomnar jag att rikspolischefen har föranstaltat att han ska gå till botten med den här frågan.

Han ska lämna över frågan till internutredning för att kolla om något brott har begåtts. Det står nu klart att så inte är fallet. Sedan ska han utreda vad som faktiskt har hänt. Det förekommer ju en hel del uppgifter i medierna, och långt ifrån allt som har sagts i medierna har varit sant.

Därför har jag välkomnat att rikspolischefen vill göra den här utredningen. När resultatet av den kommer får vi i de olika politiska partierna ta ställning till vilka åtgärder som det är rimligt att vidta.

Herr talman! Tack, inrikesminister Anders Ygeman!

När inrikesministern presenterade den nya rikspolischefen för drygt ett år sedan sa Dan Eliasson att han ska se till att Polismyndigheten blir av med sina "organisatoriska bojor" redan den 1 januari.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag misstänker att det finns både organisatoriska och kulturella bojor som polisen har att ta sig an. Men med tanke på problematiken i att utreda sig själv vill jag höra om regeringen kommer att tillsätta någon extern utredning i närtid.

Herr talman! Regeringen kommer inte att tillsätta någon utredning i närtid, utan jag har välkomnat det utredningsarbete som rikspolischefen i medierna har sagt ska komma till stånd.

Jag tror att det är rimligt att polisen av just de skäl som Roger Haddad tar upp - organisationskultur och sådant - gör en rejäl genomlysning av dels vad som har hänt, dels om någonting har gått fel och vad det i så fall är och ser till att komma till rätta med det.

Det finns nog all anledning att ha en bred diskussion om poliskultur och öppenhet inom polisen.

Herr talman! Under partiledardebatten i går kunde vi höra statsministerns inledning: Varje flickas kropp, varje kvinnas kropp, är hennes egen - utan rädsla för att bli utsatt för övergrepp. Han sa också att de som är skyldiga ska straffas.

För att detta ska kunna ske måste man känna trygghet också när man ska anmäla, och anmälaren måste tas på allvar. Det är inte alltid detta sker. Det vet vi som är kvinnor. Många av oss har blivit utsatta för den här typen av övergrepp, allt från sexuella trakasserier till värre övergrepp. Jag har också under lång tid jobbat med den här frågan.

Nu ställer jag frågan till inrikesministern: Hur ska ni jobba för att vidta åtgärder för att man ska känna sig trygg med hela rättskedjan? Polisen är ju det första steget.

Herr talman! Tack för den frågan, Carina Ohlsson!

Jag tror att vi måste föra en bred diskussion, för det är tyvärr inte så att sexuella trakasserier är någon ny företeelse. Vi måste föra en bred demokratisk diskussion där vi mycket tydligare slår fast att det här är oacceptabelt och sedan göra rätt insatser.

Polisen har för låga uppklaringsprocent av sexuellt våld och våldtäkter. Där måste polisen bli mycket duktigare på att arbeta. Det har startats ett omfattande arbete inom polisen för att öka uppklaringsprocenten av de brotten. Det gör också att fler kan anmäla våldtäkter.

Vi har sett att mörkertalet för våldtäktsanmälningar minskar, men det finns en betydande förbättringspotential kvar.

Jag tror att vi också måste se på hur rättegångarna fungerar. I dag har vi en situation där offren, de utsatta, alltför många gånger måste upprepa sin berättelse och där det som ska vara ett återupprättande för offret i stället blir till en prövning. Där finns det också en del att göra.

Regeringen har också ökat anslagen till kvinnojourerna, vilket jag tror är välkommet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Lagstiftning och att lagstiftningen följs och tillämpas har ett syfte att vara attitydförändrande.

Mycket av våldet, för att generalisera, är mäns våld mot kvinnor. Hur kan hela samhället delta mer i förebyggande arbete för att detta inte ska ske, och hur kan man förändra förväntningarna på män? Det här kan Anders Ygeman svara på bättre än jag eftersom han är just man och har ett ansvar för de här frågorna.

Herr talman! Jag tror att vi har ägnat alldeles för lite tid åt att diskutera männens roll. Det är lätt att man koncentrerar sig på offren.

Det finns mycket att göra. Låt mig ta ett exempel: näthat. Kvinnor på nätet utsätts för grova tillmälen gång på gång, alltför få saker anmäls till polisen och polisen har gjort alldeles för lite. Men också de företag som tillhandahåller nätplattformarna har gjort alldeles för lite. Vi måste göra mer för att stå upp för kvinnors rättigheter och se till att de män som förföljer och hatar kvinnor på nätet hamnar bakom lås och bom.

Herr talman! Även jag vill rikta min fråga till Anders Ygeman.

Förhöjt terrorhot, flyktingkris och extra gränskontroller är någonting som sätter särskild press på polisen. Nu höjs allt fler röster för att vi bör aktivera den nedlagda polisreserven. Den fanns i Sverige från 1998 och lades ned 2012. Den användes exempelvis vid stormen Gudrun.

Nu har vi ett läge som är speciellt. Flera kommuner, bland annat Märsta kommun, har skrivit ett brev till inrikesministern och sagt: Vi har inte möjlighet att exempelvis bevaka våra flyktingboenden. Vi behöver beredskapspolisen.

Det höjs röster för att vi behöver tusen nya poliser. Men de tusen poliserna kommer det ju att ta fyra år att utbilda. Det har framkommit att vi skulle kunna få fram tusen beredskapspoliser på ett och ett halvt år - ännu snabbare om vi använder dem som finns tillgängliga, som fanns förut.

Frågan är: Vad tänker inrikesministern om detta?

Herr talman! För ordningens skull vill jag säga att det var Sigtuna kommun som skrev ett brev. Märsta kommun är mig veterligt inte existerande.

Herr talman! Jag vill ändå välkomna KD:s nya kretsloppstänkande. Åtta år i majoritet - lägger ned myndigheter. Har påbörjat åtta år i opposition - vill starta samma myndigheter. Åtta år i majoritet - lägger ned beredskapspolisen. Åtta år i opposition - vill starta den igen. Det gör att man kan ha något slags evigt kretslopp av opposition och majoritet med samma parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att man måste tänka nyare än så. Det fanns ett skäl till att den borgerliga regeringen och Kristdemokraterna lade ned beredskapspolisen. Huvudskälet var att den inte användes.

Ska vi skapa en ny mellanform måste den utgå från polisens behov och kunna användas utifrån polisens prioriteringar. Jag är öppen för en diskussion om hur det skulle kunna se ut, vilka former det ska ha och vilka länder man ska titta på - exempelvis den volontärverksamhet man har i Holland.

Herr talman! Anders Ygeman kan stå kvar. Det stämmer - Sigtuna heter det. Men det heter också, tycker jag, att man måste kunna ompröva och se att vi lever i en annan tid än det var 2012.

När man ser ett behov bör man som ansvarsfull politiker ta till sig av den erfarenhet som finns.

När vi ser att det tar upp till fyra år att utbilda 1 000 poliser, varför då inte se till den reserv som kan nyttjas? Det är viktigt för framtiden att samutnyttja de resurser som finns. Titta därför en gång till på detta, inrikesministern!

Herr talman! Jag välkomnar omtänkandet från Kristdemokraterna. Jag skulle möjligtvis kunna komma med några små tips på andra saker där det kunde tänkas om.

Det kan behövas en mellanform. Jag tar gärna initiativ till en diskussion med Mikael Oscarsson och Kristdemokraterna om vilka behov polismakten anser behöver fyllas på för att klara den utmaningen. Jag tror inte att man ska utgå enbart från resurserna utan faktiskt också från behoven.

Herr talman! Så sent som förra veckan påpekade Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin att Miljöpartiets krav är att kärnkraftsindustrin ska betala mer av det som Miljöpartiet anser är kärnkraftens kostnader. Samtidigt tar Lise Nordin upp att detta fastslås i regeringsöverenskommelsen.

De senaste dagarna har å andra sidan både statsrådet Baylan och statsminister Stefan Löfven öppnat för att sänka skatten på kärnkraft, den så kallade effektskatten, för att rädda de kvarvarande reaktorerna. Då dyker omedelbart en fråga upp, nämligen om det förslaget är förankrat hos samarbetsregeringens samarbetspartner Miljöpartiet. Om så är fallet, hur trovärdig är regeringsöverenskommelsen?

Herr talman! Tack, Cecilie Tenfjord-Toftby! Vi har inte någon annan princip än den som den förra regeringen hade, att kärnkraften ska betala för det som den orsakar i form av avfall och - Gud förbjude - eventuella haverier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har under en längre tid, också under den borgerliga regeringen, pågått ett arbete gällande försäkringspremierna. Det håller på att ratificeras i Europa, och vi har naturligtvis diskuterat det i regeringen. När ratificeringen väl är klar får vi ta ställning till det.

Jag förutsätter att det sker enligt exakt samma princip som den borgerliga regeringen hade när den regerade.

Herr talman! Frågan till statsrådet Baylan handlade om sänkningen av effektskatten på kärnkraft och det förslag som både Baylan och statsminister Stefan Löfven gått ut med så sent som i dag i Dagens industri, där de säger att de kan tänka sig att sänka effektskatten. Är det förslaget förankrat hos det andra regeringspartiet, nämligen Miljöpartiet?

Baylan har tidigare sagt att effektskatten inte påverkar den framtida kärnkraftsproduktionen. Stämmer inte det längre?

Herr talman! Det är två frågor att besvara på 30 sekunder. Det är klart att när regeringen går in i en förhandling, vilket jag hoppas att vi kan göra under våren om den här typen av frågor, gör vi det som en regering. Det är ett gemensamt ansvarstagande.

Vår gemensamma ingång är att sikta in oss på ett system som på sikt blir 100 procent förnybart men också att den kärnkraft som de sex kvarvarande reaktorerna producerar kommer att behövas som en brygga.

Vi kommer att tillsammans med oppositionen göra vårt yttersta för att säkra en smidig övergång som är kostnadseffektiv.

Herr talman! Min fråga handlar inte om vad olika sexuella trakasserier beror på, om det endast är strukturella problem mellan män och kvinnor eller om det ibland har sin bakgrund i kulturer, eller om analysen ska stanna vid att trakasserier utförs av organismer med puls.

Däremot rör min fråga uppgifter om att polisen valt att tysta ned det som av andra uppfattas som nya fenomen vid sexuella trakasserier, där en gemensam nämnare varit förövarnas ursprung.

Mer konkret har det även framkommit att polisen tystar ned brott som man upplever kan gynna Sverigedemokraterna. Invandringspolitik är fortfarande ett polariserat och känsligt ämne, men jag har svårt att tro att en myndighet låter sig påverkas av ett allmänt debattklimat.

Jag tror att en starkt bidragande orsak till den uppkomna situationen är mer konkret. Det handlar om ledarskap. Därför vill jag fråga Anders Ygeman: Betraktade regeringen Dan Eliassons uttalande att han kräks när han ser Jimmie Åkesson i tv som en last eller en merit när han tillsattes som chef för Polismyndigheten?

Herr talman! Som varken eller blir svaret, eftersom det enligt författningen tillkommer varje medborgare i Sverige åsiktsfrihet och även frihet att uttrycka sina åsikter i sociala medier. Sverigedemokraterna påstår sig värna den uppfattningen och vill dessutom inte lägga munkavle eller andra begränsningar på myndigheter eller myndighetspersoner. Jag antar därför att det även gäller rikspolischefen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Om man inte vill se kopplingen mellan det ledarskap som har gjort tydliga politiska markeringar mot ett visst parti och att den underlydande organisationen sedan filtrerar sin information, med samma parti som måttstock, då vill man inte se en förändring eller så kan man inte åstadkomma en förändring.

Jag tycker att inrikesministern i sitt andra inlägg ska försöka övertyga oss om att förtroendet för Polismyndighetens neutralitet går att rädda utan att man på allvar ifrågasätter dess ledarskap. För det kan inrikesministern behöva ett "lycka till".

Herr talman! Adam Marttinen kan väl till nästa gång vi diskuterar fundera på den tidsmaskin som han använder sig av i sina inlägg. Den nuvarande rikspolischefen var nämligen inte rikspolischef 2014, och den nuvarande inrikesministern var inte ansvarig för polisen 2014.

Jag ser det som mycket osannolikt att polisen retroaktivt av den som skulle bli rikspolischef hade påverkats vad gäller den kulturen.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Den berör ett av våra grannländer, Polen.

Det är med stigande oro jag följt rapporteringen om utvecklingen i Polen. Den nya polska regeringen inför lagar som ger regeringen kontroll över public service-medier i syfte att göra publiken mer patriotisk. Man kringskär också författningsdomstolens möjligheter att ingripa om regeringens förslag inte följer grundlagen. Enligt medierapporteringen planerar den polska regeringen att ta ytterligare steg för att få starkare kontroll över public service-medierna.

Den sortens inskränkningar av både mediers och rättsväsendets oberoende upplever jag som ett mycket allvarligt hot mot demokratin. Företrädare för den polska regeringen slår ifrån sig på mer eller mindre plumpa sätt. Den här kritiken är både inhemsk och internationell.

Hur ser kultur- och demokratiministern på den politiska utvecklingen i Polen?

Herr talman! Utvecklingen i Polen är mycket oroväckande. Regeringen välkomnar de steg som kommissionen tog i går efter de diskussioner den haft, att inleda en konstruktiv dialog med Polen. Också den hastighet med vilken förändringen skett är oroväckande. Vi ska påminna oss att Lag och rättvisa vann ett demokratiskt val. Därefter har utvecklingen gått i den riktning som man tidigt kunde förstå att de ville föra landet i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

EU är inte betjänt av att det skakas i sina grundvalar, och det är vad som sker just nu. Därför är det oerhört viktigt att vi alla övriga medlemsländer har konstruktiva dialoger med Polen. Jag har tagit ett eget initiativ som jag kan berätta om i nästa inlägg.

Herr talman! Tack för svaret, kultur- och demokratiministern! Min följdfråga gäller hur kultur- och demokratiministern ser på samarbetet med Polen nu och i framtiden. Vi har nämligen ett omfattande samarbete med Polen på flera demokratiområden och även på kulturområdet.

Hur ser kultur- och demokratiministern på framtida samarbeten med Polen?

Herr talman! Jag anser det vara av största vikt att vi alla samarbetar med Polen, alla demokratiska partier i Sveriges riksdag. Det är också viktigt att regeringen fortsätter samarbetet. Vi har sedan lång tid tillbaka ett intensivt samarbete med Polen och med alla övriga länder i Östersjöregionen.

Jag har bjudit in Tysklands, Österrikes och Frankrikes kulturministrar till samtal om gemensamma strategier för hur vi uppvaktar Polen framöver.

Herr talman! Jag har en närliggande fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Efter valet i Polen nyligen har villkoren för public service-medier förändrats. Enligt en ny medielag ska ledningarna för dessa medier utses av regeringen och vara direkt underställda ett statsråd.

Här hemma i Sverige har statsrådet Alice Bah Kuhnke tillsatt en medieutredning. Enligt delbetänkandet behöver ett nytt presstöd fördelas utifrån kvalitativt innehåll. Det ska prövas av en nämnd, bestående av branschföreträdare och representanter för allmänheten. Detta ger associationer till den statliga styrningen av medier som plötsligt sker i vårt grannland Polen. Skulle statsrådet känna sig bekväm med ett sådant kvalitetskriterium?

Herr talman! Jag kan garantera frågeställaren och alla i denna kammare att jag och regeringen kommer att göra allt för att säkerställa att staten hålls väldigt långt från public service och från innehållet i alla medier.

Den analys som Medieutredningen har lämnat i sitt delbetänkande är just en analys. Förslagen kommer under året, därefter ska de ut på remiss och sedan ska vi lägga fram en politik.

Jag välkomnar dock engagemanget för att vi fortsätter försvara mediernas oberoende och också skapar goda förutsättningar för våra medier. Just nu går de genom en skärseld med en digitalförändring och en teknikutveckling som kostar på. Det är otroligt viktigt att vi har ett effektivt presstöd, så att de statliga medlen till medierna förstärker mediernas demokratibärande funktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vad jag förstår kommer statsrådet att arbeta för att bibehålla mediernas oberoende och att se till att begränsa den statliga styrningen.

Herr talman! Ja, exakt så.

Jag ser fram emot att alla vi demokratiska partier i den här kammaren samarbetar just i de här frågorna.

Herr talman! Min fråga vänder sig till det allmänpolitiskt ansvariga statsrådet i dag, Gustav Fridolin. Det handlar om den pågående regionutredningen eller regionreformen.

Min fråga handlar om huruvida man från regeringens och statsrådets sida är beredd att också inkludera att se över hur makten fördelas i vårt land och vilka verktyg som regioner och kommuner ska ha i framtiden för att kunna möta till exempel den demografiska utveckling vi ser i många delar av landet och kunna säkerställa den välfärd som vi ju alla vill ha. Som det ser ut just nu kan man se det som om utredningen ritar en ny karta över Sverige, och det vill inte jag, utan jag vill något mer.

Herr talman! Tack, Eskil Erlandsson, för frågan! Jag instämmer helt i den analys som Eskil Erlandsson gör. Vi är i en situation där vi behöver säkerställa att vi får en effektivare offentlig förvaltning för att kunna säkerställa att välfärdsuppdragen - skolan, vården och de andra välfärdsuppdragen - blir utförda med hög kvalitet för medborgarna oavsett var i landet de bor. Då är, det ska sägas, kartor inte oväsentliga. Skattekraften i en kommun eller en region är väsentlig för att man ska kunna skapa den utveckling och trygghet man vill, samarbeten likaså.

Kartorna är alltså inte oväsentliga, men det är inte den enda fråga som regeringen tittar på. Däremot tittar man på olika frågor i olika sammanhang. Just nu har vi en regionkommitté som har en del fokusering på att stödja de initiativ som funnits över landet och som handlar om indelning, men det finns fler frågor som handlar om hur makt fördelas och hur samarbeten kan ske mellan olika nivåer i det offentliga.

Herr talman! Min följdfråga på statsrådets påståenden här blir om regeringen är beredd att ge kommittén ett tilläggsdirektiv att också titta på hur makten fördelas och om det är möjligt att regionalisera skattebaser, så att regioner och kommuner får mer och bättre verktyg för att förverkliga det samhällsuppdrag som de har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är inte beredd att nu i kammaren avisera vilka direktiv som den här utredningen ska få framöver, men jag kan garantera Eskil Erlandsson att statsrådet Ardalan Shekarabi har ett mycket omfattande arbete som inbegriper det som är viktigt när det gäller regionindelningen. Som jag sa i mitt tidigare inlägg är det också viktigt för att säkerställa en god välfärd och de vidare maktfrågorna.

Herr talman! Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat. Andelen elever som går i skolor med riktigt låga resultat har dubblerats sedan 2006, och elevernas sociala bakgrund och föräldrarnas studiebakgrund har fått allt större betydelse för hur det går för elever i skolan. Denna utveckling är allvarlig och på flera sätt oacceptabel. Det omedelbara är att eleverna inte får den utbildning som de har rätt till och att elever lämnar skolan med en känsla av misslyckande.

På längre sikt stängs dörrar till annan utbildning, och ojämlikheten riskerar att bestå genom hela utbildningssystemet eller genom hela livet. Klyftorna ökar.

Min fråga är. Vad gör regeringen för att ge oss en mer likvärdig och jämlik skola?

Herr talman! Tack, Håkan Bergman, för frågan! Detta är verkligen den mest avgörande fråga vi kan ta tag i på skolområdet om vi ska säkerställa att alla elever får en ärlig chans. Problembeskrivningen är precis den Håkan Bergman ger. Vi har sett ett skolsystem som på många sätt har dragits isär.

Det vi nu måste göra är att säkerställa att vi satsar på just de skolor som har haft de allra tuffaste förutsättningarna och se till att de vänds och får de bästa förutsättningarna för sitt arbete.

En viktig nyckel som vi har förändrat i den här regeringen är myndighetsuppdraget Samverkan för bästa skola. Vi ska inte längre från statens sida stå och titta på när vi ser en skola som år efter år inte får förutsättningar att ge eleverna kunskaper. Nu ska vi gå in och jobba tillsammans med kommunen med de åtgärder som vi vet ger resultat och har haft effekt på andra skolor. Så sprider vi goda exempel över landet. Så satsar vi på de skolor som har de tuffaste förutsättningarna.

Detta är den största förändringen i myndighetsstrukturen när det gäller skolan sedan inrättandet av Skolinspektionen och kommunaliseringen. Den kommer att göra skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Detta är väldigt angelägna och välkomna åtgärder. Jag tycker att många av insatserna är riktigt bra. Jag skulle dock gärna vilja pressa frågan ytterligare: Är detta tillräckligt för att öka jämlikheten i skolan generellt och inte bara i utsatta skolor? Är det tillräckligt för att komma till rätta med detta att föräldrars studiebakgrund är så avgörande?

Min fråga är: Vad kan vi ytterligare göra för att stärka det kompensatoriska inslaget i svensk skola?

Herr talman! Som Håkan Bergman beskriver handlar detta dels om ökade skillnader mellan skolor, dels om ökade skillnader mellan elever på en och samma skola beroende på elevernas bakgrund. Där är en av förklaringarna att den pedagogiska infrastrukturen, alltså det som finns runt lärare och elever - skolbibliotek, fritidshem, speciallärare och en fungerande och bra elevhälsa - är verksamheter som har rustats ned då finanskrisen i alltför stor utsträckning fick bäras av skolan. Därför är investeringarna i den pedagogiska infrastrukturen allra viktigast för jämlikheten.

Herr talman! Händelserna i Kungsträdgården har inte undgått någon. Polischefen Dan Eliasson, som tillsattes under alliansregeringen och som är chef för en statlig myndighet, anser att man inte bör upplysa svenska folket om övergreppen på flickor mitt under pågående festival - Europas största ungdomsfestival, för övrigt - eftersom det kan gynna ett visst politiskt parti.

Min fråga till demokratiministern är: Bör en statlig myndighet överväga beslut som kan gynna ett visst demokratiskt valt parti, det vill säga ta ställning trots att vi har representativ demokrati?

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan!

Nej, självklart inte. Det är oerhört viktigt att det system vi har i Sverige, med myndigheter som fattar sina egna beslut baserat på de instruktioner och regleringsbrev som myndigheterna har att följa, är så rent som möjligt. Detta bär upp själva trovärdigheten hos myndigheterna. Så det korta svaret är nej.

Herr talman! Tack för svaret, demokratiministern! I gårdagens partiledardebatt tog min partiledare upp en fråga om vilken roll kulturen har, angående händelserna i Kungsträdgården. Oavsett hur mycket pengar regeringen satsar på integrationsåtgärder, jobb, idrott och folkbildning blir man inte per automatik svensk eller integrerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Instämmer demokratiministern med statsministern om att kulturen inte spelar någon roll?

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan! Jag förstår den inte riktigt. För mig spelar kultur den största av roller.

Jag väljer att betona just detta: Det är förstås oerhört viktigt att vi nu bjuder in och välkomnar alla nyanlända till den kultur som vi har här i Sverige, som har präglats genom århundraden när människor har stötts och blötts. Just där spelar inte minst det civila samhället en väldigt stor och viktig roll.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Baylan. Det är kallt i dag. Energifrågorna verkar vara heta. Kanske får vi klart besked denna gång.

Det är 11 grader minus i Stockholm. Det är 30 grader minus i Härjedalen. Det är minusgrader även i Malmö. Vi är mitt i den smällkalla vintern. Vi vill alla ha en stabil elförsörjning. Annars skulle vi få stå här och debattera i mössa och vantar.

Statsrådet nämnde nyss att det nästan bara är kärnkraften och vattenkraften som ger oss el den här veckan. Det är inget nytt. Så har det varit de senaste 30 åren.

I förra veckan kom beskedet från Vattenfall att våra sex nyaste reaktorer måste stängas redan om fyra år om inte effektskatten tas bort. Vad gör då regeringen? Ja, först gör man ingenting. Det är total tystnad. Vi var många i Energikommissionen som krävde krismöte, men energiministern valde att ignorera oss i en veckas tid. I dag fick vi besked om att Socialdemokraterna kan tänka sig att sänka effektskatten, men det räcker inte. Jag tror att effektskatten måste bort helt. Annars kommer vi att ha samma situation igen om några år.

Min fråga är därför: Hur många fler reaktorer är regeringen beredd att offra innan man helt tar bort effektskatten?

Herr talman! Vi har tillsatt en energikommission just för att garantera den långsiktiga försörjningen av el och energi i Sverige de kommande årtiondena. Det har vi gjort därför att situationen är allvarlig. Det kunde vi se redan under förra året. Vi har en kärnkraftsflotta, som i dag står för 40 procent av den svenska elen, som håller på att bli föråldrad. Under de seminarier som vi gemensamt anordnade i höstas har detta också framkommit.

Men det är inte den enda utmaning som vi står inför. Därför är det väldigt viktigt att vi nu tar ett gemensamt ansvar och samarbetar för att skapa långsiktiga förutsättningar för energisektorn. I de samtalen, som jag ser framför mig under våren, måste vi naturligtvis också gemensamt diskutera de kvarvarande sex reaktorerna. Jag har varit väldigt tydlig, både i svar och i artiklar. Men också i andra sammanhang har jag framfört att de sex reaktorer vi har, efter aviseringen om fyra nedläggningar, är nödvändiga som en brygga i ett system som jag ser framför mig på sikt kommer att bli 100 procent förnybart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag blir provocerad när energiministern kallar kärnkraften för åldrande. Kärnkraften är faktiskt yngre än energiminister Baylan själv. Den första reaktorn byggdes samma år som Baylan föddes, 1972. Övriga reaktorer byggdes senare. Om kärnkraften kan fortsätta leverera el längre än den tid energiminister Baylan kommer att fortsätta i arbetslivet tycker jag inte att vi ska kalla kärnkraften för åldrande.

Herr talman! Maria Weimer har uppenbarligen en poäng. Jag känner mig inte så gammal, men jag är å andra sidan ingen kärnkraftsreaktor heller. Reaktorn byggdes faktiskt innan jag föddes. Den kom igång 1972, det år jag är född. Det är helt sant. Det är Oskarshamn 1, och där har ägarna aviserat nedläggning.

Vi har en förändring. Det är en förändring som sker över hela energisektorn. Det är en ganska radikal förändring. Jag tror att vi gemensamt har ett ansvar för att se till att skapa långsiktiga förutsättningar för energisektorn, också vad gäller kärnkraften. Den är en viktig del men inte den enda delen.

Herr talman! Brottsförebyggande rådet har i dagarna släppt den nationella trygghetsundersökningen. Huvuddelen av rapporten behandlar frågor som ställts under 2014. I många avseenden visar den nationella trygghetsundersökningen positiva resultat när det gäller tryggheten och när det gäller utvecklingen och tilltron i rättsväsendet, men det finns också utmaningar. En sådan gäller utsattheten för brott.

Personer med utlandsfödda föräldrar är i betydligt högre utsträckning än andra utsatta för brott. Det gäller i princip alla brottskategorier: hot, misshandel, personrån, trakasserier, bedrägerier och stölder. Listan är lång. Det stämmer också med bilden av att vissa områden i Sverige är mer utsatta för kriminalitet än andra.

Vi tycker ju alla att tryggheten ska vara lika oavsett vem man är och oavsett var man bor. Men min fråga till statsrådet Anders Ygeman är: Vilka särskilda åtgärder avser regeringen att vidta för att öka tryggheten för de allra mest utsatta, mot bakgrund av de här siffrorna?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Beatrice Ask för den frågan. Det är i allra högsta grad någonting som borde uppta vår tid i större utsträckning: Hur kommer det sig att en grupps trygghet inte hänger med de andra? Lite samma situation kan vi se för kvinnorna. Tryggheten ökar för kvinnorna, men det är ett stort glapp mellan kvinnors trygghet och mäns trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör vi när det gäller tryggheten i de socialt utsatta områdena och när det gäller kvinnors trygghet? Detta tycker jag att vi kan ha med oss under mandatperioden. Vi kan följa upp det tillsammans och se hur utvecklingen ser ut.

Jag tror att det handlar om ekonomisk utveckling, jobb och skolor i de här områdena, men det handlar också om polisiär närvaro. Den reform som hela den här kammaren har varit överens om syftar till att skapa fler poliser närmare medborgarna. Då har vi en gemensam uppgift att bevaka att det framför allt händer i de socialt utsatta områdena, att det händer i Rinkeby, att det händer i Biskopsgården och att det händer i Rosengård och att de faktiskt är ute och skapar trygghet och löser brott i människors närområde.

Herr talman! Ja, det finns fler frågor att diskutera, men jag tycker att det är särskilt allvarligt att andra generationens invandrare, barn och ungdomar med utrikes födda föräldrar, är mycket mer drabbade och utsatta för brott än andra.

Jag välkomnar konkreta initiativ. Men finns det något exempel på vad regeringen avser att göra?

Herr talman! Jag kanske var otydlig. Det gick att ana mellan raderna. De konkreta resultaten är att vi ska ha fler poliser i förorterna, i de utsatta områdena. Det ska bli en ny polisstation i Rinkeby med över 200 anställda. Vi ska förstärka närvaron i Göteborg och Malmö, framför allt i de utsatta områdena. Det ska vara rejält med poliser. Men det handlar nog också om den ekonomiska politiken för jobb och utbildning.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern. Svenska elever halkar efter vad gäller matematikundervisningen, jämfört med andra jämförbara länder. Alliansregeringen vidtog åtgärder med ökad matematikundervisning i grundskolan, precis som andra jämförbara länder de facto har.

Riksdagen har fattat beslut om att man vill se mer matematikundervisning i högstadiet. Min fråga till utbildningsministern blir: När har regeringen tänkt sig att lägga fram en proposition på det temat?

Herr talman! Det pågår just nu samtal mellan regeringen och de borgerliga partierna om hur en ny timplan för grundskolan ska se ut. I de samtalen tar vi såklart hand om tillkännagivanden som gjorts av riksdagen och också den beredning som gjordes på Skolverket utifrån ett uppdrag från min företrädare i alliansregeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ska problematisera frågan - det tror jag ändå efterlyses i en sådan här diskussion. Vi har i Sverige i dag en enorm lärarbrist. Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att lärare får de bästa förutsättningarna att bedriva också matteundervisning med högsta kvalitet och att de får tid för varje elev. Om det är samma lärare som ska ägna mer tid åt fler lektioner utan att ha mer tid att skapa kvalitet i sin undervisning kan det innebära problem.

Ska man göra den här typen av förändringar måste man vara mycket väl medveten om vilka resultat det faktiskt måste få för lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning av kvalitet. Kvalitet och kvantitet behöver inte stå emot varandra, men det krävs ett politiskt ansvarstagande för att de inte ska göra det.

Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Min följdfråga är om utbildningsministern ser det som prioriterat att öka matematikundervisningen i högstadiet och om han är villig att vidta extra åtgärder just för att se till att vi har mattelärare för att kunna säkra både kvalitet och kvantitet i matematikundervisningen.

Herr talman! Jag vidtar alla tillgängliga åtgärder för att få fler lärare i Sverige. Lärarbristen har växt till ett större och större problem år efter år då för få lärare har utbildats och för många har lämnat läraryrket. Under alliansregeringens tid lämnade var fjärde lärare yrket av andra skäl än pension. Det är oerhört alarmerande siffror. Jag säger inte att det beror på alliansregeringen, men det är denna utvärdering som är gjord. Då måste man någonstans se att vi har denna situation. Om vi då ska klara fler timmar av något måste vi få fler att bli lärare och fler att stanna i läraryrket längre.

Herr talman! Min fråga går till inrikesministern och gäller civilförsvaret. Vi har ett antal utredningar framför oss när det gäller hela totalförsvaret. De ska hjälpa oss att fatta bättre beslut i framtiden.

Jag är intresserad av att få veta tidsaspekten när det gäller det civila försvaret. Jag förstår att länsstyrelserna jobbar för fullt. Några av dem har upprätthållit det civila försvaret, och några har inte gjort det och är nu i början av detta arbete. Men någonstans måste man också kunna hantera det civila försvaret fullt ut så småningom, och jag förstår att det kan ta tid. Men hur lång tid är det planerat att det kan få ta? Handlar det om år, eller kommer det att gå fortare än så? Min fråga gäller alltså tidsaspekten och hur lång tid det kommer att ta att få det civila försvaret på plats.

Herr talman! Jag vill först säga att länsstyrelserna har detta uppdrag i dag. De har ansvar för kriser och civilförsvar. Om man är orolig ska man egentligen fråga sin lokala länsstyrelse om detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller den nya planeringen för totalförsvaret är tidsplanen att förslaget ska finnas på plats i juni. När vi har sett omfattningen av det får vi ta ställning till tidsplanen för att återupprätta det.

Herr talman! Jag har varit ute och frågat ett antal länsstyrelser, och jag ser att de ligger mycket olika till tidsmässigt. Några är övade för scenarier, och några har framställt de riskanalyser som ska göras och funderar över hur de ska klara den aspekten. Men det finns också de som inte har gjort sin hemläxa. Därför undrar jag hur lång tid som de kommer att få på sig för att kunna verkställa det som vi alla önskar vore på plats redan nu.

Herr talman! Det som ska vara på plats nu ska naturligtvis vara på plats nu. Men när det gäller frågan om totalförsvarsplaneringen får vi komma tillbaka till den i juni. Det är först då vi ser i vilket skick den faktiskt är. Det kan variera ganska mycket över landet.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Gustav Fridolin, och den handlar om förskolan. Ibland ses förskolan i första hand som barnomsorg, och man tänker inte på den även som en pedagogisk viktig utveckling för barnen. Det finns omfattande forskning som visar exakt hur viktig denna utveckling är.

Ett av de mest uppmärksammade exemplen är The High Scope Perry Preschool Project i Michigan för många år sedan. Då gav man extra pedagogisk utveckling i förskolan i samarbete med hemmet till barn från fattiga hem och till barn som visat tecken på inlärningssvårigheter. Man har följt barnen under en stor del av deras liv, och det är dramatiskt positiva resultat.

Min fråga är: Vad gör regeringen för tidiga insatser för att förebygga att barn får problem i skolan?

Herr talman! Det är precis som Hillevi Larsson beskriver. Enligt nya undersökningar från OECD kan man faktiskt i PISA-proven, som barnen alltså gör som 15-åringar, se vilka elever som har fått en bra förskola. Det visar den pedagogiska effekten av en bra förskola.

Det är tre saker som är viktiga att vi gör. För det första är det viktigt att vi bryter mot den tradition som har varit, att man har utestängt förskollärare från satsningar på lärarkåren, och säkerställer att förskollärare på samma sätt som andra lärare har tillgång till exempelvis lärarlönelyftet och andra statliga satsningar som vi gör.

För det andra är det viktigt att vi säkerställer att alla barn ska gå i förskoleklass och att förskoleklassen blir en del av en läsa-skriva-räkna-garanti med likvärdig tillgång till att börja läsningen, skrivningen och räkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För det tredje är det viktigt att vi gör statliga insatser för att minska barngrupperna i förskolan. Vi har en mycket bra förskola i Sverige. Men den bygger på att alla barn blir sedda, och då får barngrupperna bli alldeles för stora. Med statliga pengar och nya riktmärken från Skolverket vill vi minska de största barngrupperna.

Herr talman! Jag tror att detta är helt avgörande för att förbättra skolresultaten och för att bryta den höga ungdomsarbetslösheten. Vi måste börja nu inför den framtida generationen.

Försöken visar att det är ganska små ekonomiska insatser som kan göra enorm skillnad. En ung människa som hamnar utanför arbetslivet kostar 10 miljoner för samhället och ännu mer om den hamnar i kriminalitet. Jag välkomnar därför detta och ser fram mot ytterligare satsningar.

Herr talman! Ja, så är det. Det är det goda skälet till att jag ska ha en större budget än Anders Ygeman, eller egentligen tvärtom. Det betyder alltså att om vi inte investerar i skolan hamnar vi i det läge som vi har sett att en del länder i världen har hamnat i, alltså att man måste lägga så stora resurser på kostnader för socialt utanförskap, kriminalitet och de andra effekter som detta har att man inte klarar att investera i barnen tidigare. Det är därför som vi vänder den utveckling som har varit och gör många investeringar i de tidiga åren. Det är där regeringens stora skolinvesteringar görs, även om Anders Ygeman också förtjänar den budget som han har.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin.

För ett år sedan slöt regeringen och Alliansen den så kallade betygsöverenskommelsen. Det var en välkommen överenskommelse som sätter fokus på fortsatt kunskapsfokus i skolan. En del av denna överenskommelse var att de nationella proven i årskurs 6 skulle göras frivilliga för skolor och skolhuvudmän.

Alliansen står fast vid den överenskommelse som har slutits med regeringen. Men i dag meddelade regeringen i ett pressmeddelande från Gustav Fridolin själv att de nationella proven i NO och SO i stället ska avskaffas.

Frågan till statsrådet är därför: Vad är det som gäller? Ska de nationella proven bli frivilliga i enlighet med den överenskommelse som man har gjort, eller ska de slopas i enlighet med hans eget uttalande bland annat i Svenska Dagbladet? Om utbildningsministern planerar att slopa de nationella proven vill jag veta mot vilken bakgrund, med vilket stöd och med vilken riksdagsmajoritet han tänker genomföra det?

Herr talman! Jag kan lugna Erik Bengtzboe. Vi följer den överenskommelse som har slutits. I denna överenskommelse står det att de nationella proven görs frivilliga genom att de överförs till provbanken, som jag tror är det ord som används. Det ord som Skolverket använder är bedömningsdatabas. Det kommer i bedömningsdatabasen att finnas prov av den kvalitet som till exempel de nationella proven har haft och som man som lärare kan använda i årskurs 6 i SO och NO. Men det är läraren som avgör utifrån sin pedagogiska kompetens när, hur och om man under läsåret ska använda dessa prov. Det innebär att de inte är nationella prov på det sätt som de har varit tidigare och därmed inte heller regleras i skolförordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är denna uppgörelse som har slutits, och jag har vid flera tidigare tillfällen meddelat riksdagen, till exempel när Erik Bengtzboes partikollegor har ställt frågor i riksdagen, att det är så vi avser att följa den överenskommelse som har slutits.

Det har funnits en övergångsperiod där rektor har beslutat för hela skolan. Det var för att proven redan var färdigkonstruerade och beställda av skolorna när överenskommelsen slöts. Denna övergångsperiod är nu slut.

Herr talman! Jag tackar för detta. De nationella proven är utan tvekan en viktig kunskapsuppföljning och en viktig kvalitetssäkring för den svenska skolan. En del av betygsöverenskommelsen går ut på att inte bara göra dem frivilliga i viss mån utan också utveckla dem genom digitalisering och centralisering.

Utbildningsministern står alltså här i kammaren och säger att de inte blir nationella prov på det sätt som de har varit tidigare men att de kommer att fortsätta att vara nationella prov. Men de ska samtidigt göras frivilliga och samtidigt avskaffas. Jag tror att utbildningsministern har anledning att utveckla vad det är som gäller.

Herr talman! Nu tror jag faktiskt att Erik Bengtzboe vill missförstå mig. I den överenskommelse som vi har slutit radas det mycket tydligt upp vilka nationella prov som vi ska ha. Där nämns inte proven i årskurs 6 i SO och NO, utan vi konstaterar att de görs frivilliga och överförs till provbanken. I provbanken - det är därför det är en bank - finns många fler prov än dessa prov. Annars hade det inte varit någon bank utan bara två prov som tillhandahölls. Där finns alltså många fler prov, och den heter Bedömningsportalen och tillhandahålls av Skolverket. Där kommer det att finnas denna typ av prov. Men de är frivilliga, precis som framgår av den överenskommelse som har slutits.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Demokratin kan inte tas för given. Den utveckling vi ser i Polen och tidigare har sett i Ungern förskräcker. Vi ser i dag också hot mot journalister och politiker i Sverige, vilket naturligtvis kan få en förödande effekt för vårt demokratiska samhälle. Hoten och hatet mot såväl journalister och medier som politiker kan vi även se ur ett genusperspektiv, där kvinnor är särskilt utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till demokratiministern är vad regeringen avser att ta för initiativ. Avser man att ta några initiativ för att stärka demokratin i Sverige?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Ja, regeringen avser att stärka demokratin.

I budgeten finns ett helt mellanvalsdemokratiprogram. Vi stärker demokratin genom att stärka resurserna, alltså finansieringen, till det civila samhället. Det är en viktig del i demokratibygget. Vi har nu även pilotat en verksamhet som handlar om att skapa lokala demokraticentrum, just för att vi i uppföljningar av bland annat verksamheter som myndigheten MUCF har bedrivit har sett att det behövs mer kanaler för människors engagemang och möjligheter att mötas runt om i hela landet. Det är också någonting vi gör i budgeten.

Framöver är ambitionen, som är uttalad och även en del i den överenskommelse vi har mellan våra partier, att skapa de platser, arenor och forum - till exempel biblioteken - som har en bärande roll i vår demokrati och i vårt samhällsbygge.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det som oroar mig är synen på framför allt medier som har framskymtat också från ett politiskt parti här i riksdagen, nämligen Sverigedemokraterna. Man har sagt att man är beredd att stoppa medier, och man har haft synpunkter på hur medierna uttalar sig. När medierna ifrågasätts och inte får vara fria och oberoende hotas hela vårt samhälle och också de värden demokratin står för. Därför är jag glad att regeringen vill fortsatta att verka och jobba för att stärka inte bara demokratin utan också yttrande- och mediefriheten.

Herr talman! Vi ska vara varsamma. Å ena sidan kan vi vara väldigt trygga med den modell vi har i Sverige, till exempel när det gäller public service och Förvaltningsstiftelsens roll. När regeringen nu har utsett den nya ordföranden för Förvaltningsstiftelsen har vi markerat det icke-politiska valet genom den politiska handlingen att utse en publicist, Helena Stålnert, till ordförande.

Detta är en viktig diskussion, och det är viktigt att vi håller debatten levande och igång - just eftersom det finns politiker och partier som inte delar denna syn fullt ut.