Frågestund

Herr talman! Nyligen slopade regeringen sitt kritiserade förslag om bankskatt. Men samma dag presenterade man ganska överraskande ett annat förslag, nämligen ett förslag om en kraftig höjning av resolutionsavgifterna för bankerna.

Jag vill vara tydlig med att det är otroligt viktigt att värna den finansiella stabiliteten. Systemet med resolutionsreserven bygger på sunda principer, nämligen att det är bankerna som ska stå för kostnaderna om det uppstår en kris och inte svenska folket. Men resolutionsavgiften måste stå i proportion till riskerna. Sverige har redan i dag störst resolutionsreserv och högst resolutionsavgift i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern: Vad är det som har förändrats i riskanalysen som gör att resolutionsavgiften måste höjas så drastiskt? Var den tidigare analysen felaktig, eller har risknivån höjts?

Herr talman! Tack för frågan! Det är naturligtvis bra att också Moderaterna ser behovet av att ha ett tydligt skydd när det gäller den finansiella risk som uppstår i länder som har stor finanssektor. Sverige är ett av de länder i EU som har den största andelen av ekonomin i just finanssektorn. Vi har också färska erfarenheter av att det kan vara stora risker för skattebetalarna om en bank får problem. Nordbanken, som nu är en del av Nordea, är ett färskt exempel i svenska skattebetalares minne.

Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss. Det har kommit in många remissynpunkter. Vi håller just nu på att sammanställa dem och kommer sedan att kunna återkomma med besked om hur vi ser på resolutionsavgiften framöver.

Herr talman! Tack, finansministern! Ledande experter menar: Om Nordea lämnar landet finns riskerna i finanssektorn ändå kvar. Skillnaden blir att Sveriges inflytande minskar samtidigt som vi tappar resolutionsavgifter. Vi måste också se att det finns risker i att skapa villkor som driver företag ut ur landet. Finansministern borde vara försiktig med vilka signaler hon sänder. Det är nog väldigt få som kan se fördelarna med att huvudkontor och jobb flyttar till andra länder.

Herr talman! Det handlar om att driva en politik som är bra för det svenska näringslivet. Det är någonting som har präglat regeringens politik från dag ett. Sverige har också stigit i den internationella konkurrenskraftsligan med den här regeringens politik, jämfört med den politik som bedrevs när Maria Malmer Stenergards parti ledde Sverige.

Det är naturligtvis viktigt att vi har och fortsätter att ha goda villkor för svenska företag. Det är någonting som vi driver. Men det är också viktigt att vi har en ordentlig stabilitet i våra finansiella system. Det arbetar vi också med.

Herr talman! Min fråga riktar sig också till finansminister Magdalena Andersson.

I helgen och veckan har det kommit två rapporter gällande personer som har uppgett att de är minderåriga när de har anlänt till Sverige och sökt asyl. Via fingeravtryck har man kunnat visa att många från Marocko har varit betydligt äldre än vad de har uppgett. Jag tror att det var 48 av 50 som var vuxna, fast de hade uppgett att de var minderåriga. Samtidigt har resultatet från de första åldersbedömningarna via Rättsmedicinalverket kommit på plats. Det visar att i 76 procent av de aktuella fallen har det varit vuxna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men detta har givetvis inte tagit sin början nu, utan det har pågått under en väldigt lång tid. Min fråga är: Vad avser regeringen att göra för att komma underfund med och komma åt den problematik som följer av att många hitintills har lurat sig till en rätt att stanna i Sverige genom att uppge felaktiga uppgifter?

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att det finns ett korrekt beslutsunderlag när man fattar beslut om asyl. Därför är det bra att vi nu har utökat möjligheten att göra åldersbestämningar för personer, så att vi kan ha bättre uppgifter om dessa personers faktiska ålder. Det är bra att möjligheterna har utökats och också utvidgats och att vi från och med nu har bättre möjligheter att bestämma människors ålder, så att man kan fatta korrekta och rättssäkra beslut.

Däremot är det så att när man har fått ett beslut gäller det beslutet. Har man fått asyl har man rätt att stanna i Sverige. Men har man fått ett avslag är det viktigt att man lämnar landet.

Herr talman! Ja, det är givetvis bra att man nu äntligen får något slags systematik, även om det finns många brister kvar med gällande lagstiftning.

Men anser finansministern verkligen att det är korrekt att personer som har uppgivit felaktigheter inte ska behöva stå till svars för detta? Det är ju personer som har lurat sig till rätten att stanna i Sverige, vilket har kostat staten väldigt mycket i rena bidrag men också i fråga om den hantering som pågår, och fått rätt till boende som egentligen bara är riktat till barn.

Herr talman! Jag tycker naturligtvis att det är djupt upprörande om personer har fått asyl på felaktiga grunder. Jag tycker naturligtvis också att det är helt felaktigt om vuxna människor har bott blandat med barn. Så ska det inte vara, och så ska det inte fungera. Därför är det viktigt att vi har gjort denna förändring, så att vi på ett bättre sätt kan kontrollera människors ålder. Däremot har vi ordningen att när man har fått ett beslut är det detta beslut som gäller. Det brukar vi inte riva upp.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Skog.

Den svenska skogen är en oerhört viktig resurs för att vi ska kunna klara omställningen till ett hållbart samhälle som är fossilfritt. Men det kräver ett aktivt och lönsamt skogsbruk.

Det gångna året har den svenska artskyddsförordningen varit uppe till diskussion flera gånger. Det har konstaterats av ansvariga myndigheter och även i domstolsbeslut att det finns behov av att se över artskyddsförordningen för att stärka bland annat rättssäkerheten. Men regeringen verkar inte riktigt veta vad den tycker. Miljöministern meddelade först att det inte blir någon översyn. Sedan sa landsbygdsministern att det visst kan bli en översyn. Och när jag bad statsministern om besked kring var regeringen egentligen står i denna fråga skickades frågan vidare till miljöministern, som plötsligt ändrade sig och sa att frågan om en översyn bereds på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av denna förvirring hos regeringen skulle jag vilja fråga om ministern anser att det finns några problem med den svenska artskyddsförordningen eller ej.

Herr talman! Jag delar självklart bilden. Vi verkar vara brett överens om att svenskt skogsbruk är en otroligt viktig näring. Det är viktigt att vi kan ta ut både virke och olika typer av massa ur skogen för användning i olika industrier och att vi brukar skogen hållbart och har ett aktivt arbete med biologisk mångfald i skogen. Hur vi gör detta regleras bland annat av direktiv på EU-nivå.

Precis som Kristina Yngwe sa har vi fått ett antal domslut den senaste tiden. De har gått åt lite olika håll, och det är inte helt lätt att analysera vad de leder till. Det finns också förslag från myndigheterna. Dessa bereds på Regeringskansliet - det har jag sagt i svar på, tror jag, tre olika skriftliga frågor.

Herr talman! Jag tolkar det som att ministern ser att det i dag finns problem med artskyddsförordningen. Det är i så fall väldigt positivt. Men den oklarhet som ändå finns från regeringens sida skapar en väldigt stor oro bland skogsbrukare. För oss i Centerpartiet är det såklart viktigt att man får den här balansen mellan aktivt skogsbruk och biologisk mångfald. Men då måste man faktiskt också se över förordningen.

Om det nu är så att ministern ser att det finns problem, när kan vi förvänta oss att regeringen ger besked i frågan?

Herr talman! Frågorna om balansen mellan naturvård och aktivt bruk är på intet sätt nya och inte något vi kommer att lösa genom enkla beslut. Det kommer framöver att krävas en aktiv politik som balanserar de här olika behoven. En sådan fråga är den som kommer från myndigheterna och som vi bereder på Regeringskansliet.

Herr talman! Förra veckan varnade EU-kommissionen Sverige för att vi har EU:s största övervärdering vad gäller bostadspriser. Även storbanken Goldman Sachs har varnat för Sveriges höga skuldsättning. De, med flera tunga organisationer, vill att man stegvis sänker ränteavdragen.

Det som händer när man inte gör någonting åt ränteavdragen är att bostadspriserna stiger lavinartat. Det sker över hela landet, inte bara i Stockholmsområdet. Staten förstärker hushållens allt större skuldsättning. Den generation jag tillhör får allt svårare att äga sitt eget boende. Det blir i princip omöjligt att spara ihop till handpenningen. Dessutom ska man klara av amorteringen. Att inte göra något åt ränteavdragen är också dåligt för statens ekonomi, då kostnaderna på sikt lär stiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I riksdagen finns det möjligheter till en bred parlamentarisk överenskommelse, då V, MP, C, L och KD har sagt sig kunna göra något åt ränteavdragen. Den enda som sitter still i båten är finansminister Magdalena Andersson. De som verkar hålla tillbaka finansministern är Moderaterna. När tänker finansministern agera för en nedtrappning av ränteavdragen?

Herr talman! Håkan Svenneling tar upp en viktig fråga, nämligen bostadsmarknaden. Precis som Håkan Svenneling understryker blir det allt svårare för unga människor att komma in på bostadsmarknaden, då priserna är väldigt höga, inte minst i våra tillväxtregioner. Det underliggande problemet är att det finns för få bostäder. Vad gör man åt det problemet? Om det finns för få bostäder, vad gör man då? Jo, då ser man till att det byggs mer bostäder, och det är precis det som regeringen har jobbat med från dag ett: att få upp bostadsbyggandet. Nu ser vi ett rekordstort bostadsbyggande. Det är fantastiskt. Inte minst de investeringsstöd som regeringen infört tillsammans med Vänsterpartiet möjliggör för många fler nya bostäder, inte minst för unga personer.

En förändring av ränteavdragen skulle påverka även alla de hushåll som redan har gjort sin största investering någonsin i livet och köpt en egen bostad. Därför är inte det en åtgärd som ligger särskilt högt uppe på önskelistan hos en finansminister eller andra ministrar. Detta är anledningen till att regeringen inte har gjort någonting i den frågan.

Herr talman! Jag är också väldigt positiv till de investeringsstöd som vi har genomfört.

Ränteavdragen är även djupt problematiska ur ett fördelningsperspektiv. 80 procent av bidragen går till samhällets 20 procent rikaste. Det beror bland annat på att det saknas ett tak för hur mycket man får göra i avdrag. Avsaknaden av tak förstärker också den snedfördelning vi ser mellan stad och land. 80 procent av dem som gör ränteavdrag över 100 000 kronor finns i städerna, enligt riksdagens utredningstjänst. Sveriges Radios program Kaliber konstaterar att 15 personer gör ränteavdrag på över 1 miljon. Är det inte dags att införa ett tak för ränteavdragen?

Herr talman! Jag delar Håkan Svennelings uppfattning att det inte är oproblematiskt hur ränteavdragen fungerar. Vi har problemet att alliansregeringen avskaffade fastighetsskatten men inte gjorde någonting åt ränteavdragen. Där har vi en liten paradox i skattesystemet. Man får avdrag men har ingen fastighetsskatt.

Samtidigt är det så att det är under de här förutsättningarna som många hushåll har gjort sina investeringar. Då är det inte alldeles enkelt att förändra det i efterhand. Däremot måste vi följa frågan, och det går inte att säga att det är uteslutet att göra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till vikarierande idrottsminister Annika Strandhäll.

Riksdagen beslutade i januari 2015 att följa upp den statliga idrottspolitiken med inriktning på barn och ungdomar. Regeringen ska enligt budgetlagen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheterna i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Utvärderingen visar att regeringens rapportering till riksdagen behöver förbättras. Det påpekade också Riksrevisionen så tidigt som 2004. Riksdagen har även till regeringen lämnat ett tillkännagivande som innebär att en förbättring måste ske på det här området. Vi kan dock se att bristerna i allra högsta grad kvarstår.

Hur avser regeringen att agera för att förbättra återrapporteringen från regeringen till riksdagen vad gäller idrottsstödet?

Herr talman! Jag tackar Saila Quicklund för frågan. Regeringen tar naturligtvis tillkännagivanden och önskemål från Sveriges riksdag på allra största allvar. Det finns ingen annan ambition från regeringens sida än att självfallet se till att uppfylla de önskemål som har framförts och förbättra dialogen i de frågorna, precis så som önskas.

Herr talman! Idrottens samhällsnytta är enorm, inte minst i tider med stora integrations- och folkhälsoutmaningar. Dock kvarstår det som jag sa: att regeringens rapportering till riksdagen måste bli bättre. Rapporteringen behöver också - för att komplettera ytterligare - bland annat möjliggöra bedömning av om bidragen har fördelats med utgångspunkt i de mål och syften som är fastställda av både riksdagen och regeringen.

Herr talman! Ja, och precis som jag sa i mitt första svar till Saila Quicklund kommer regeringen självklart att möta riksdagens önskemål i de här delarna.

Vi delar självklart också synen på den otroliga samhällsnytta som idrotten gör, inte minst när det gäller barn och unga. Vi aviserade för en ganska kort tid sedan att vi har för avsikt att stärka idrotten i skolan och se till att elever får möjlighet att röra på sig varje dag. Det har en oerhörd betydelse även för lärandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Den senaste tidens debatt har präglats av diskussioner från högerhåll om vilka skadliga skatteförändringar vi i regeringspartierna gör, hur de på olika sätt tänker sig att de ska kunna stoppa dem och så vidare. Alla partier har lite olika idéer. Och det är väl i grund och botten ganska bra att oppositionen granskar regeringen.

Men det är också så att oppositionen lägger fram sina egna skuggbudgetar. Jag skulle vilja höra finansministern kommentera lite vilka förslag de har som står emot våra. Vad skulle dessa förslag betyda för Sverige och våra statsfinanser?

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att regeringen granskas, men det är också viktigt att oppositionen granskas. Nu när oppositionen har kommit med sina budgetmotioner har det blivit väldigt tydligt att det är en skattesänkarallians vi ser framför oss. Det handlar om skattesänkningar på uppemot 70 miljarder i allianspartiernas samlade politik. Det är klart att det skulle få förödande konsekvenser för verksamheter som barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen och sjukvården om dessa skattesänkningar blev av.

Den kanske största överraskningen kom från Sverigedemokraterna, dock inte i deras motion utan i den artikel de skrev i Dagens industri. Sverigedemokraterna ställer nu upp på den samlade Alliansens hela skattesänkaragenda. För dem som tjänar 100 000 i månaden vill Sverigedemokraterna nu sänka skatten så att de får 46 000 mer i plånboken varje år.

Herr talman! Dalal Mughrabi rullade in en granat i en israelisk buss och sprängde den i luften. 37 människor dog, varav 13 barn. Nu har ett center i Palestina uppkallats efter den här terroristen, och norska skattepengar har gått dit. Norska staten och norska UD har förstås reagerat och dragit tillbaka pengarna.

Tyvärr är det här ganska vanligt förekommande i Palestina. Det är olika skolor, turneringar, fotbollslag och annat som uppkallas efter terrorister.

Nu har även Danmark följt efter och granskar sitt bistånd till Palestina. Mina frågor till utrikesministern är: Vad gör Sverige? Hur ser Sveriges granskning av biståndet ut? Kan utrikesministern garantera att inga svenska skattepengar går till glorifiering av terror?

Herr talman! Tack för frågan! Självklart är det mycket viktigt att ständigt granska vårt bistånd och att i dialog med palestinierna och palestinska myndigheten se till att man gör allt för att motverka glorifiering av våld och våldsanvändning. Det gäller både på israelisk sida och på palestinsk sida.

Herr talman! Det är mycket som tyder på att svenska skattepengar har gått till ett youth center i Palestina som heter Abu Dis, som just har döpt turneringar och fotbollslag i turneringar efter terrorister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag förutsätter att regeringen kommer att granska detta och också brett granska biståndet till Palestina, för denna glorifiering av terror och dödande av judar måste upphöra.

Herr talman! Vi är överens om att man inte ska glorifiera våldsanvändning. Vi arbetar tvärtom aktivt för en tvåstatslösning. Det betyder att både Israel och Palestina måste ta itu med den här typen av tendenser och företeelser.

Vi har alls ingenting emot att granska hur våra pengar används. Tvärtom gör vi det ständigt. Vi kommer också i en dialog med palestinierna att se till att pengarna inte gynnar våldsverkande eller våldspropaganda.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Relationerna mellan USA och Nordkorea är värre än någonsin, och båda länderna använder sig av en aggressiv retorik.

Statsrådet uttalade i samband med att Sverige fick en plats i FN:s säkerhetsråd att vi i Sverige nu framför allt skulle arbeta förebyggande så att nya militära konflikter inte skulle kunna uppstå och agera så att befintliga inte skulle eskalera. Statsrådet har fördömt Nordkoreas nyligen genomförda robottester och deras kärnvapenprogram.

Min fråga är: Hur har Sverige agerat och hur kommer Sverige att agera gentemot USA för att få till stånd en process för avspänning och fred på Koreahalvön?

USA, som nu fortsätter att förstärka sin militära närvaro i regionen samtidigt med den mycket aggressiva retoriken, hävdar att man överväger militära interventioner i Nordkorea. Ett militärt angrepp på Nordkorea skulle få katastrofala följder.

Herr talman! Detta är förstås en ständigt återkommande punkt på säkerhetsrådets dagordning. Det är en återkommande punkt också i våra offentliga uttalanden, där vi fördömer Nordkoreas robottester och andra utspel. Det är också någonting som berör sanktionsregimer och annat i säkerhetsrådet.

Det är en fråga som ständigt är på dagordningen och som vi är mycket aktiva i. Och som du väl känner till är vi skyddsmakt för både USA och Kanada och har därmed en viktig uppgift att fylla i relationen till Nordkorea. Men vår hållning är principfast när det gäller både sanktioner och hur vi fördömer den här typen av insatser från deras sida.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag har en fråga till. Sydkorea har nu en ny president som har tagit initiativ till förhandlingar mellan Nord- och Sydkorea för att skapa förutsättningar för avspänning och fred i regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur kommer Sverige att stödja den nytillträdde presidenten i Sydkorea i hans försök att skapa avspänning?

Herr talman! Det gör vi aktivt, också via till exempel Sipri. Det är olika insatser som vi gör för att se till att det finns ett så kallat track two eller, som nu nästan håller på att bli en reguljär ordning, att man ser till att parterna möts. Vi gynnar förstås en återupptagen dialog, för det är otroligt viktigt att det finns ett politiskt spår.

Herr talman! Min fråga går till Magdalena Andersson.

För en vecka sedan kunde vi läsa om en utlänning som åtalats för terrorbrott i Malmö. Mannen, som sympatiserar med Islamiska staten och av Säkerhetspolisen ansågs utgöra en risk för rikets säkerhet, skulle utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll. Men mannen kunde inte utvisas därför att dennes terrorsympatier ansågs kunna leda till en omild behandling i mottagarlandet. Detta leder alltså, inte för första gången, till att personer som anses utgöra en risk för vårt land, ett terrorhot, släpps ut fritt på våra gator för att utvisning inte går att verkställa.

Sverigedemokraterna har som enda parti här i riksdagen föreslagit att lagen ska skärpas så att sådana här personer hålls i förvar till dess utvisningsbesluten går att verkställa.

Min fråga blir: Om svenska folket vill att utvisningsdömda terrorsympatisörer, i stället för som nu gå fritt i vårt land, ska hållas i förvar tills utvisning går att verkställa, ska de då rösta på Socialdemokraterna eller ska de rösta på Sverigedemokraterna?

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi kan känna oss trygga och säkra i Sverige. Därför har regeringen kraftigt stärkt resurserna till Säkerhetspolisen men också till polisen. Vi har också utökat resurserna till försvaret.

Det här är ett arbete som regeringen kommer att fortsätta med för att vi alla ska kunna känna oss och vara trygga och säkra.

Jag kan inte uttala mig i enskilda fall; det kan statsråd inte göra. Men vad gäller personer som av en eller annan orsak utgör ett säkerhetshot i Sverige är det Säkerhetspolisens uppgift att ha bevakning på dessa personer, och det utgår jag naturligtvis från att polisen har i alla sådana fall.

Svaret på frågan om vilket parti man ska rösta på är att om man vill vara trygg och säker ska man naturligtvis rösta på något av de partier som sitter i den här regeringen, som kraftigt har stärkt resurserna för att vi ska vara trygga och säkra i Sverige.

Herr talman! Även om min fråga kanske var något ledande, och jag tror att det framgår ganska tydligt att det finns stora brister i regeringens säkerhetspolitiska ambitioner, tycker jag ändå att frågan är viktig att ställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har vid flera tillfällen tagit ställning och sagt att lagen är tillräcklig som den är, det vill säga att de som är dömda till utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll, alltså som utgör ett terrorhot mot vårt land, kommer att gå fritt på våra gator, eventuellt med en anmälningsplikt hos polisen, med tillfälliga uppehållstillstånd i vårt land. Jag tycker att det är otillräckligt.

Herr talman! Säkerhetspolisen har ett tydligt ansvar att ha bevakning av personer som behöver bevakas, och jag utgår naturligtvis från att de följer detta uppdrag. Vi har stärkt deras resurser.

Frågan är vilket parti man ska rösta på. Ja, en sak är tydlig: Om man vill ha Anna Kinberg Batra som statsminister, om man vill sänka skatten för riksdagsledamöter, bankdirektörer och riskkapitalister och om man vill att riskkapitalisternas vinstjakt i skolan ska fortsätta, då ska man rösta på Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Den svenskkinesiska bokförläggaren Gui Minhai sitter sedan oktober 2015 fängslad i Kina utan rättegång. Formellt är Gui Minhai anklagad för inblandning i en trafikolycka, men i själva verket är hans brott att han publicerat och sålt böcker med regimkritiskt innehåll.

Efter försvinnandet greps också några av hans förlagskollegor i Hongkong. En av dem har senare vittnat om att Gui fördes bort av kinesisk polis, hölls isolerad och framför tv-kameror tvingades erkänna påstådd brottslighet. Detta är i sig en grov kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter. Samtidigt vet vi att detta är vanligt förekommande i diktaturens Kina.

Gui Minhais dotter Angela, som vid några tillfällen haft möjlighet att tala med sin pappa i telefon, bedömer situationen som allvarlig och bedriver en oförtruten kamp för omedelbar frigivning.

Jag vill nu fråga utrikesministern hur Sveriges kamp för Gui Minhai ser ut.

Herr talman! Vi ser fortsatt mycket allvarligt på Gui Minhais fall. Vi fortsätter att ta upp fallet vid alla möjliga tillfällen med höga företrädare för Kina, både i Stockholm och i Peking. Alltsedan han greps har vi arbetat för att hitta en lösning. Vi fortsätter att arbeta för att kunna bringa klarhet i vad som har hänt och händer med honom, men vi har inte fått svar på flera av våra utestående frågor. Det ser vi förstås väldigt allvarligt på.

Vi fick beviljat ett andra konsulärt besök, och ambassaden i Peking besökte Gui Minhai den 28 september förra året. Då uppgav han, liksom vid ambassadens tidigare besök, att han mådde bra. Sedan har han inte velat ha besök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tycker förstås att det är mycket anmärkningsvärt att man låter fångar paradera. Det är vi starkt emot och reagerar starkt emot.

Herr talman! Företrädare för människorättsorganisationen Human Rights Watch menar att UD agerar passivt och ifrågasätter om samtliga de politiska och diplomatiska verktyg som står till buds faktiskt används.

Bedömer utrikesministern det som möjligt att utöva politiskt tryck på kommunistregimen i Peking? Hur agerade exempelvis Sverige när Kina nyligen valdes in i FN:s råd för mänskliga rättigheter?

Herr talman! Det är möjligt att Sofia Damm har fler förslag på vad man kan göra. Vi använder alla våra politiska kontakter, men samtidigt vill vi inte utsätta våra konsulära fall för risker eller göra det ännu svårare att få dem fria.

Vi använder alla politiska påtryckningar som vi har tillgång till. Och inte bara det - vi är dessutom det land som publicerar MR-rapporter, vilket också innefattar rättsläge och demokrati. Det är vi ett av få länder i världen som gör.

Herr talman! Den 29 maj tog Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron emot Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Macron var mötet extremt uppriktigt och direkt. Bland annat var president Macron tydlig med varför han valt att porta journalister från de ryska mediekanalerna Sputnik och Russia Today från sitt kampanjhögkvarter under valrörelsen. Han såg denna journalistiska verksamhet som tydlig rysk desinformation och påverkanskampanj.

Rysk desinformation och påverkanskampanjer riskerar också att påverka Sveriges utrikes, säkerhets- och försvarspolitik negativt. Till exempel ser vi det inför den stora försvarsmaktsövningen Aurora 17 som ska genomföras i september. Det finns också risk för att vi kan få se detta i det kommande svenska valet.

Med anledning av detta frågar jag utrikesministern: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att minska risken för påverkansoperationer?

Herr talman! Jag tackar Karin Enström för frågan.

Här behöver vi verkligen samarbeta över partigränserna. Vi behöver göra det med hjälp av det underlag som vi har skaffat oss genom att undersöka hur denna påverkan ser ut nu och historiskt och hur man dessvärre målar upp en Sverigebild som är mycket negativ.

Vi behöver planera inför framtiden. Vi behöver också ha en strategisk kommunikation, vilket vi redan har en avdelning som jobbar med. Vi behöver samarbeta för att se till att alla våra myndigheter är medvetna om detta. Vi behöver förbättra all kapacitet, och vi behöver samarbeta med andra länder i Europa, vilket vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På alla dessa områden är vi mycket aktiva. Jag kommer gärna tillbaka till utrikesutskottet och övriga riksdagen för att inför valrörelsen mer utförligt berätta och samtala om den ryska påverkan som vi dessvärre redan kan se i vårt samhälle.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Detta rör inte bara utrikespolitiken utan hela den politiska bredden, och det finns många aspekter.

Vad gör utrikesministern och Utrikesdepartementet i de diplomatiska kontakterna med Ryssland för att påtala och förklara att vi inte är nöjda med detta? Det är en sak att förbereda sig här hemma genom förebyggande åtgärder, men vilket budskap skickar utrikesministern?

Herr talman! I alla bilaterala kontakter kommer detta upp. Vi gör det tydligt att det är helt oacceptabelt. De ska inte lägga sig i vår valrörelse; de ska inte försöka påverka en militär övning som ska ske i Sverige. Det framför vi tydligt bilateralt till ambassadören och ministern när vi träffas, och vi gör det via EU.

Vi kommer att fortsätta att göra detta mycket tydligt, men vi måste också förbereda och rusta oss så att vi kan svara på ett brett sätt när det händer.

Herr talman! Min fråga gäller pensioner och går till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Några till mig närstående familjemedlemmar har nyligen gått i pension. Både i samtal med dem och väljare som är pensionärer hör jag om oro för den egna ekonomiska situationen. Även framtida pensionärer, alltså nu yrkesaktiva, oroar sig för hur de ska få pensionen att räcka till.

Den förväntade livslängden ökar alltjämt, och vi etablerar oss allt senare på arbetsmarknaden. Det gör att jag själv har börjat fundera på hur vi ska klara detta långsiktigt och kunna säkra en god levnadsstandard och en pension som står sig hyggligt i förhållande till förvärvsinkomsten för våra framtida pensionärer.

Vad avser socialförsäkringsministern att göra för att trygga goda ekonomiska villkor för landets nutida och framtida pensionärer?

Herr talman! Tack, Linus Sköld!

Det är självklart så att de som har varit med och byggt upp Sverige ska kunna känna sig trygga med att de också får en god pension. Sedan regeringen tillträdde har vi plockat bort pensionärsskatten, som Alliansen införde, för alla pensionärer som har under 10 000 kronor i månaden. Vi har höjt bostadstillägget, och vid årsskiftet kommer ytterligare pensionärer att slippa den förhatliga pensionärsskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Pensionsgruppen gör vi också brett och blocköverskridande en av de största översynerna av det svenska pensionssystemet som har gjorts sedan det kom på plats. Vi tittar på den ökande livslängden och ser över hela grundtryggheten i pensionssystemet för att de pensionärer som har det sämst ställt ska kunna känna sig trygga framöver.

Jag är övertygad om att med de reformer som vi är på väg att få på plats inom ramen för pensionssystemet kommer man definitivt att kunna känna sig trygg med att man kommer att kunna få en bra pension också i framtiden.

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog.

Kristdemokraterna föreslår i sin senaste budget 1 krona i skatt på plastpåsar, vilket skulle ge 1 miljard till statskassan för viktiga miljösatsningar. Ännu viktigare är att det långsiktigt skulle påverka oss konsumenter att börja använda kassar av annat, miljövänligt, material.

Det handlar om mikroplaster, mikroskopiskt små plastpartiklar som tas upp av organismer i naturen och i slutänden hamnar hos människor.

I går kväll kunde vi på tv-nyheterna följa provtagning av mikroplaster i Vättern, och mycket talar för att det kan vara värre i våra insjöar än i haven.

Regeringen har höjt 64 olika skatter men hittills sagt nej till skatt på plastpåsar. Är regeringen mot bakgrund av dessa nya uppgifter beredd att diskutera ett införande av skatt på plastpåsar?

Herr talman! Jag välkomnar att även Kristdemokraterna har ett engagemang i fråga om plastens negativa miljöeffekter.

Jag träffade nyligen en forskare från Göteborg som hade nya uppgifter om att man har hittat mikroplast i varenda sjö och vartenda hav över hela jorden. Det är ett stort och allvarligt problem.

För att komma till rätta med detta måste vi vidta en lång rad åtgärder. En är att verka för att få fram nya plaster eller alternativa material som kan fylla samma funktion som plasten gör i dag, och vi har aviserat att det kommer en sådan satsning i höstbudgeten.

Vi ser också att handeln själv agerar kraftfullt i det uppdrag man har fått att minska användningen av plastpåsar.

Herr talman! Naturskyddsföreningen anser att det är otillräckligt att bara uppmana till detta och menar att man måste ha mer incitament för att det ska kunna bli något.

Att Sverige står som värd för den stora havskonferensen i Fiji förpliktar också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vädjar därför till ministern att starkt överväga att införa skatt på plastpåsar.

Herr talman! Jag avvisar inte att vi på längre sikt kan ha tydligare styrmedel som skatt eller förbud. Men i dagsläget vet vi inte tillräckligt om vilka de riktigt hållbara alternativen till dagens plastanvändning är.

Låt mig upprepa att jag är imponerad av med vilken kraft handelssektorn har reagerat. Tre stora klädkedjor gick i går ut med att de kommer att börja ta betalt för plastpåsar. Det finns också många intressanta initiativ i dagligvaruhandeln. Många agerar, och det är bra.

Herr talman! Jag noterade med glädje att statsrådet Karolina Skog slog ett slag för vetenskapligheten i samband med March for Science i slutet av april.

Men i allt från frågor som rör GMO till frågor om ekomat och växtskyddsmedel går regeringen tyvärr fram med förslag som direkt motsäger den vetenskapliga expertisen.

Vetenskapen visar att ekologisk livsmedelsproduktion ger större klimatutsläpp och näringsläckage och dessutom lägre produktionsvolymer. Trots detta vill regeringen öka både den ekologiska produktionen och den ekologiska konsumtionen.

Med anledning av detta vill jag fråga Karolina Skog om den iver att bejaka vetenskaplighet som ministern har gett uttryck för kommer att följas upp av politisk handling och omvärdering av de ståndpunkter som regeringen har intagit och som direkt motsäger vetenskapen eller vilar på ostadig vetenskaplig grund, till exempel avseende ekologisk livsmedelsproduktion.

Herr talman! Att det finns en aktiv relation mellan oss i politiken och dem som är verksamma i vetenskapssamhället är otroligt viktigt. Det har blivit ännu viktigare med de omvärldsförändringar vi har. Detta ska dock inte, så som ofta är fallet, också här, uppfattas som att forskarsamhället är en homogen enhet. Det är inte så enkelt att man kan gå till forskarna och lyssna på vad de säger - de säger en sak, och sedan kan man agera. Detta är väldigt tydligt i bland annat fallet med ekologiska livsmedel.

Vi har ett stort behov av att öka den biologiska mångfalden i de brukade delarna i Sverige. Här är det tydligt att mer ekobruk är en viktig åtgärd som har tydliga effekter. Sedan finns det olika syn i forskarvärlden, exempelvis när det handlar om klimatförändringarna. Vi tar självklart hänsyn till detta och har det med oss i framtida beslut.

Herr talman! Tack, ministern!

Men om man vill minska klimatutsläppen, näringsläckaget och användningen av bekämpningsmedel bör man ju sträva efter att göra just detta i hela livsmedelsproduktionen, inte bara i en produktionsform. Vårt ansvar för att producera mer livsmedel måste också vägas in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har bestämt sig för att man ska stödja en specifik produktionsform och lyckas därmed bryta mot såväl livsmedelsstrategins mål och flera miljömål som mot generationsmålet. Vari ligger vetenskapligheten i detta?

Herr talman! I livsmedelsstrategin och stora delar av det politiska samtalet har vi konstaterat att det är viktigt att den svenska livsmedelsproduktionen möter konsumenternas efterfrågan. Konsumenterna efterfrågar i allt större utsträckning ekomat, men detta gäller tyvärr i stora delar importerad mat.

För att kunna möta intresset och få mer närodlad mat i svenska butiker är det viktigt att öka produktionen av ekologiskt i Sverige, eftersom det är detta som svenska konsumenter vill ha.

Herr talman! Europeiska unionen är satt under hårt tryck. Det är en relativt orolig omvärld vi befinner oss i. Samtidigt som en massa olösta konflikter pågår sjunker ett antal av dem i glömska. Det finns en alltmer hårdnande debatt i världen om terrorism, migrationsströmmar och annat, som påverkar oss medialt och som även gör att politikernas huvuden går i spinn när vi ska försöka agera och göra saker rätt utifrån normala omständigheter.

Ingen hade trott att president Trump skulle komma till makten i USA, men så blev det. Detta har självfallet gjort att man är på tårna när det gäller hela Europeiska unionens anseende och uppmärksamhet. I det här fallet kan man fundera på vad som händer.

Jag vill fråga utrikesministern: Vad anser du om Angela Merkels uttalande att Europa inte längre kan förlita sig helt på andra utan måste ta sitt öde i egna händer?

Herr talman! Tack för frågan! Det är säkert många som funderar över hur vi ska tolka detta. Jag tycker att hon var ganska diplomatisk.

Jag har varit med så länge att jag har upplevt den här typen av kriser tidigare i EU-sammanhang, när vår relation till exempelvis USA har varit ganska ansträngd. Så hade vi det med George Bush, som kom på besök. Jag kommer ihåg att jag fick vara med och träffa honom. Då var det samma sak: Vissa frågor skulle inte få ställas, till exempel om klimatet.

Nu är vi i en situation där vi måste se till att vi har ett gott samarbete, att vi försvarar multilateralism och multilaterala lösningar och att vi mycket noggrant bevakar frågor som är hjärtefrågor för EU och som är viktiga för hur det internationella samfundet ska fungera. Dit hör såväl frihandel som klimatavtal och andra viktiga frågor.

Vi måste hålla ihop, samarbeta och rusta oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! President Trumps utsvävningar är ofta återkommande i medierna, kan man lugnt konstatera. Han är emot frihandel och klimatavtal, han har funderingar kring hur man ska hantera EU, han är för brexit och så vidare.

Finns det något mer som vi i Sverige kan göra för att se till att dialogen med USA blir fortsatt bra, naturligtvis via EU, Angela Merkel och de andra kollegorna?

Herr talman! Vi ska fortsätta att bevara sammanhållningen i EU-kretsen - det är mycket viktigt - och vara en konstruktiv och aktiv partner.

Vi värderar den transatlantiska länken högt. Därför fortsätter vi att se till att vi kan ha den kontakten. Vi har den på ministernivå, och vi ser till att tjänstemän samarbetar. Vi kommer att fortsätta att insistera på att detta är bra för både USA och oss, men vi ska framför allt värna sammanhållningen i EU.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till miljöminister Karolina Skog.

I söndags fick vi ett för mig glädjande besked när Karolina Skog och språkrören Gustav Fridolin och Isabella Lövin presenterade ett nytt plast- och havspaket.

Nästa vecka är det en stor global konferens i New York. Vi pratar om att vi från svensk sida ska ta ledarskapet för havet, vilket gläder mig mycket, men vi måste också göra det på hemmaplan. I det paket som presenterades finns nya strandstädningspengar till Bohuskusten. Som riksdagsledamot från Bohuskusten berörde detta mig mycket. Jag har fått många frågor om det här, men tyvärr har jag inte kunnat svara så mycket.

Jag undrar om miljöministern kan redogöra för om det blir någon skillnad för kustkommunerna. Kommer vi att få bort skräpet från stränderna med dessa pengar?

Herr talman! Både jag och flera av mina statsrådskollegor har besökt Bohuskusten och dem som arbetar med att städa stränderna.

Bohuskusten är oerhört tungt belastad. Strömmarna gör att det är den mest belastade kusten i Europa vad gäller plastskräp. Stora mängder plast landar på stränderna. Det är besvärligt för fiskarna, besöksnäringen, alla som bor där och, inte minst, det marina livet. De bad om hjälp och sa: Vi klarar inte detta själva.

Vi i regeringen har bestämt oss för att lyssna på dessa kommuner, som har samverkan, och därför kommer vi i höstbudgeten att ge ett förstärkt stöd till deras arbete.

Herr talman! Det är glädjande att det kommer att bli ändringar på Bohuskusten, men vi måste också få bort källan. I dag kommer ungefär 8 000 ton plast per år till Bohuskusten, och av detta kommer 80 procent från en annan källa än Sverige. Detta är bara 15 procent av det som slängs i havet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur agerar Sverige och du som miljöminister när du träffar andra miljöministrar för att de ska ta sitt ansvar så att vi får bort deponier och så att det blir mindre skräp? Detta är ohållbart.

Herr talman! På konferensen om världens hav och vatten, som Sverige och Fiji har tagit initiativ till och som startar på måndag, kommer plast och marin nedskräpning att vara en stor fråga. Flera internationella organisationer och länder har sagt att det är en prioriterad fråga.

Detta är en viktig del av vårt internationella arbete. Vi kommer att stärka detta arbete, både inom biståndsdelen och inom det bilaterala samarbetet, så att vi blir en kraft som tar tag i problemet.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansminister Magdalena Andersson och gäller flytt av statlig verksamhet i allmänhet och Nationellt centrum för kvinnofrid specifikt.

Regeringen har uppdragit åt Uppsala universitet att förbereda överföring av viktiga verksamheter till den nya jämställdhetsmyndighet som ska starta den 1 januari 2018. Det är viktiga verksamheter som rör kunskap, forskningsnära områden, utveckling och spridning av evidensbaserad kunskap och information om mäns våld mot kvinnor och om hedersrelaterat våld och förtryck.

Min fråga till finansministern är hur hon kan bidra så att inte kompetensförluster, som i detta fall drabbar våldsutsatta kvinnor, uppstår när viktiga verksamheter och kompetenser flyttar från, i detta fall, en kunskapsmiljö i världsklass till en ny myndighet i Angered.

Herr talman! Jag tackar för den viktiga fråga som Gunnar Hedberg tar upp. Uppsala universitet är, enligt en annan före detta Uppsalabo, ett fantastiskt forskningscentrum. Det är ett universitet i världsklass, och där bedrivs fantastiskt mycket intressant forskning som också kommer samhället till del.

Regeringen har beslutat att inrätta en jämställdhetsmyndighet. I denna myndighet kommer vi att samla verksamhet som i dag är utspridd på många olika myndigheter för att stärka jämställdhetsarbetet i Sverige. Det här är en del i detta. Syftet är att kunna få ett bättre samlat jämställdhetsarbete så att vi ska kunna gå snabbare fram för att få jämställdhet mellan kvinnor och män. Men självklart är det viktigt att vi är vaksamma och arbetar ordentligt så att dessa överflyttningar sker utan att vi tappar kompetens eller fart i jämställdhetsarbetet. Tvärtom vill vi driva på detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det sista i finansministerns svar är mycket lovande, eftersom det här gäller att man inte kastar ut barnet med badvattnet. Verksamheterna för i detta fall våldsutsatta kvinnor får inte komma till skada. En verksamhet som NCK är oerhört betydelsefull för tiotusentals kvinnor i vårt land.

Herr talman! Ja, det är en oerhört viktig verksamhet. Att stärka arbetet för våldsutsatta kvinnor, för att kvinnor inte ska behöva utsättas för mäns våld, är en viktig del av regeringens jämställdhetspolitik. Det är en politik som vi vill fortsätta utveckla och driva på för att alla kvinnor ska kunna känna sig trygga i hela Sverige.

Herr talman! Jag riktar min fråga till finansminister Magdalena Andersson.

I veckan har flera medier rapporterat om ett aktuellt forskningsresultat som visar att de rikaste hushållen gömmer undan stora mängder skattepengar utomlands. En av vår tids stora utmaningar är den växande ojämlikheten mellan människor och inom länder. En bärande idé i den svenska modellen handlar om ett fungerande och rättvist skattesystem. Skatteintäkterna ger oss möjlighet att bygga välfärd av hög kvalitet för alla.

Min fråga handlar just om det aktuella forskningsresultatet som visar att de 1 000 rikaste hushållen i Skandinavien gömmer undan över 30 procent av den skatt som skulle betalas.

Regeringen ärvde en svår ekonomisk situation med strukturella underskott, hög arbetslöshet och underinvesteringar i människors välfärd. Nu vänder detta, och det är bra. Varje arbetad timme är viktig. Varje skattekrona ska användas på bästa sätt. Och vi har alla ett ansvar.

Mot denna bakgrund undrar jag: Hur ser finansministern på skatteflykt? Vad gör regeringen för att alla ska bidra och betala skatt, även de allra rikaste?

Herr talman! Mattias Vepsä tar upp en mycket viktig fråga: Alla människor måste göra rätt för sig, även de mest privilegierade.

Hela den svenska modellen bygger på att alla är med och bidrar. När man inte är med och bidrar utan smiter undan från sitt ansvar vältrar man i stället över ansvaret på någon annan: på hårt arbetande medborgare som betalar sin skatt och gör rätt för sig, på våra äldre som inte får de pensioner som de har rätt till och på våra barn som får sämre barnomsorg och sämre skola. Det är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför arbetar regeringen oerhört intensivt för att dra åt nätet för dem som fuskar. Steg för steg ska vi se till att alla människor betalar skatt och gör rätt för sig. På det sättet säkrar vi vårt välfärdssamhälle.

Herr talman! Min fråga går till idrottsminister Annika Strandhäll.

En enig riksdag har varit tydlig med ett mål för statsbidraget till idrottsrörelsen, nämligen idrott för alla, det vill säga inkludering. I målformuleringen nämns särskilt personer med funktionsnedsättning.

Idrottsrörelsen har i dag drygt 2 miljarder i statsbidrag varje år. Till detta kommer stora offentliga medel från kommunsektorn och särskilt förmånliga skatteregler. Idrottsrörelsen har nyligen på sin stämma uttryckligen sagt att när det handlar om personer med funktionsnedsättning gäller bara målet om idrott för alla när ekonomin så tillåter.

Vad säger ministern om att ett så stort statsbidrag inte inkluderar alla och att man inte följer den samlade riksdagens och regeringens intentioner?

Herr talman! Jag tackar Bengt Eliasson för denna fråga. Det är självfallet så att vi ska ha ett Sverige som inkluderar alla. Inte minst funktionshindrade ska naturligtvis ha rätt och möjlighet att utöva idrott. Precis som Bengt Eliasson påpekar i sin fråga är detta riksdagens önskan, men det är också regeringens önskan.

Naturligtvis kommer vi på grundval av det som Bengt Eliasson nu tar upp också att föra en dialog med Riksidrottsförbundet om detta beslut, vad det står för och hur vi ska hitta en väg framåt som säkerställer att även funktionshindrade barn och unga får tillgång till idrott.

Herr talman! Jag riktar min fråga till miljöminister Karolina Skog.

Man gör just nu en översyn av strandskyddsregelverket i Sverige för att stimulera mer bostadsproduktion men också för att stimulera de gröna näringarna. Jag har en fråga gällande den snabbast växande gröna näringen, nämligen hästnäringen.

Herr talman! Tyvärr räknas hästar i dag inte som lantbruksdjur, vilket är mycket egendomligt eftersom Sveriges hästar håller landskapet öppet lika mycket som Sveriges kor. När man nu för diskussioner om hur man kan förändra strandskyddet, i synnerhet vad gäller LIS-områdena, undrar jag om miljöministern är beredd att se till att även hästen klassas som ett lantbruksdjur. Jag kan också ställa frågan: Om hästen inte är ett lantbruksdjur, vad är den då?

Herr talman! Vi har från regeringens sida aviserat en översyn av det regelverk som möjliggör byggande i strandnära lägen på landsbygden. Där har vi identifierat ett problem. Det var en reform som den borgerliga regeringen sjösatte men som ingen i dagsläget är nöjd med. Det är viktigt att vi ser över den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt hanterar vi andra stora och vida reformer som samma borgerliga regering genomförde när det gäller det generella strandskyddet. Vi har ett mycket stort antal överklagandeärenden som fortfarande är en följd av de mycket stora och svepande reformer som den borgerliga regeringen valde att genomföra utan att hantera frågan om hästnäringen, när man ändå var igång.

Vi tycker inte att det är dags än att göra några större förändringar av strandskyddet, innan de reformer som genomfördes har landat. Vi väljer att gå fram med en riktad översyn av det största problemet, som handlar om LIS.

Herr talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

När vi blir sjukskrivna får vi en dag utan ersättning - en karensdag. Nu föreslås i en utredning att karensdagen ska avskaffas och att det i stället ska vara ett karensavdrag. Det ska vara mer likvärdigt och rättvist mellan yrkesgrupper.

Vilka är det som kommer att få en förbättring med detta karensavdrag jämfört med dagens system, och när ska det införas?

Herr talman! Tack för frågan, Kerstin Nilsson! Detta är en orättvisa vi egentligen har sett under väldigt lång tid: att de som arbetar oregelbundna och långa arbetspass har haft en osedvanligt stor karensnackdel genom att deras ekonomiska avdrag har blivit betydligt större jämfört med människor på arbetsmarknaden som har regelbundna arbetstider. Ofta handlar det om kvinnor som arbetar inom vård och omsorg.

Vi lägger nu fram ett förslag om att förändra detta och i stället göra om det till ett karensavdrag, som kommer att innebära en betydligt mer rättvis fördelning över arbetsmarknaden och en bättre situation för dem som i dag har ett orättvist avdrag. Tanken är också att arbetsmarknadens parter ska ha möjlighet att implementera detta regelverk i kollektivavtal. Som det ser ut nu kommer det att träda i kraft den 1 januari 2019.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Wallström.

Svenska institutet blockerade för en tid sedan 14 000 Twitterkonton under förespeglingen att man ville förebygga näthat. Bland de blockerade fanns riksdagsledamöter, liberala ledarskribenter, Köpenhamns borgmästare och Israels Sverigeambassadör. Alla dessa människor stämplades som nättroll, rasister, homofober eller antisemiter av en svensk myndighet. Särskilt sorgligt och skamligt för Sverige är det att Israels ambassadör stämplades som antisemit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utrikesministern är: Har ministern framfört en ursäkt till ambassadör Isaac Bachman?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Svenska institutet är en självständig myndighet, även om den lyder under UD. Frågor om myndighetens förehavanden ska ställas till den. Det vi vet är att man nu har upphävt samtliga blockeringar och bett alla som utsatts för detta om ursäkt.

Herr talman! Min fråga går också till utrikesministern. Sverige är ju sedan årsskiftet en av de tio valda medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. De första månaderna har sannerligen varit händelserika, och Sverige var dessutom ordförande i säkerhetsrådet under den första månaden, det vill säga januari.

Områden som Sverige har fokuserat på har bland annat varit konfliktförebyggande, jämställdhet, mänskliga rättigheter, nedrustning och folkrätt. Sedan är det förstås så att arbetet i säkerhetsrådet präglas av aktuella händelser; Syrien är ständigt på agendan, och under Sveriges ordförandeskap seglade en kris upp i Gambia. Den löstes med fredliga medel tack vare FN och AU. Dagordningen är alltså ständigt föränderlig, och nya kriser kommer säkerligen att dyka upp.

Med det sagt skulle jag vilja fråga utrikesministern vilka kommande prioriteringar Sverige har för arbetet i FN:s säkerhetsråd.

Herr talman! Jag tackar för frågan - vad roligt att få svara på den!

Vi har nu suttit i säkerhetsrådet i fem månader, och vi blev snabbt en aktör i rådet. Det blev vi därför att våra grundläggande positioner och prioriteringar snabbt blev kända. Vi sa att det handlar om kvinnor och kvinnors roll i freds- och säkerhetsfrågor, om förebyggande av konflikt och förstås om öppenhet och transparens också i det arbetssätt säkerhetsrådet har. Där har vi gjort stort avtryck redan. Framför allt har vi etablerat en bra relation med den nya generalsekreteraren; vi har sett till att han oftare är i rådet och briefar och har en bättre kontakt.

Vi försöker också se till att det blir större insyn i säkerhetsrådets arbete samt att vi har en direkt dialog med de länder som står på dagordningen. Vi är väldigt tydliga nu - man vet att vi kommer att fråga var kvinnorna är. Finns de med runt borden? Finns de som fredsbevarare, och finns de med i processerna som rör fred och säkerhet?

(Applåder)

Herr talman! Jag återkommer till frågan om Svenska institutet. Som Boriana Åberg tog upp har man alltså använt en omfattande blockeringslista för att stoppa oönskade personers tillgång till ett av myndighetens Twitterkonton. Argumenten för blockeringarna var bland annat att personerna ägnade sig åt drev, hot och hat - ofta med högerextrem eller nynazistisk inriktning - samt hetsade till våld. Jag är en av dem som är uppsatta på listan.

Frågestund

Upprättandet av denna lista strider sannolikt mot ett flertal lagar och regler. Svenska institutets generaldirektör beslutade dessutom att utplåna listan, trots att ett flertal personer begärt att få ut den i enlighet med offentlighetsprincipen. I ett svar på tre skriftliga frågor nyligen bekräftade ansvarigt statsråd Ann Linde att Svenska institutet har uttalat att man brustit i sin hantering av rättsliga och andra aspekter.

Departementschefen för Utrikesdepartementet har självklart ansvar för alla myndigheter under UD, och min fråga till utrikesministern är hur hon ser på det inträffade samt hur hon avser att ge de drabbade upprättelse.

Herr talman! Jag kan bara upprepa vad jag sa: Detta är en självständig myndighet, och alla frågor som rör dess förehavanden måste ställas till den. Det man har gjort är att upphäva blockeringarna och be om ursäkt. Finns det annat som bör göras rättsligt måste ju sådana processer inledas, men det är faktiskt myndigheten som ska stå till svars för vad den har gjort. Vi har på intet sätt varit inblandade i detta.