Frågestund

Frågestund

Fru talman! Sverige är ett av världens mest konjunkturkänsliga länder. I högkonjunktur är det därför extra viktigt att vi bygger upp en buffert till dess att konjunkturen vänder nedåt igen. Inträffar en ny djupare kris är det viktigt att vi har skyddsvallar att möta den med.

Nu har vi en stark konjunktur, men vi har en svag regering. Inte sedan 70-talet har en svensk finansminister sparat så lite i högkonjunktur. I stället är finanspolitiken expansiv, och regeringen brer på med stora utgiftsökningar. Dessa utgifter kommer också att finnas kvar när ekonomin vänder. Min fråga till finansministern är: Varför sparar ministern mindre än vad föregångarna Kjell-Olof Feldt, Anders Borg och Bosse Ringholm gjorde i högkonjunktur?

Fru talman! Jag sparar betydligt mer än vad Elisabeth Svantesson och Anders Borg gjorde när de satt i regeringsställning. När Moderaterna styr på Finansdepartementet vet vi hur det slutar: Man inleder med stora, ofinansierade skattesänkningar och avslutar mandatperioden med gigantiska underskott. Tre gånger av tre möjliga har moderater lämnat Finansdepartementet med gigantiska underskott. Det gäller även Elisabeth Svantesson under hennes tid i regeringen - man lämnade efter sig ett underskott som var det största sedan budgetsaneringen.

Det beror inte bara på att det var lågkonjunktur och finanskris i början av de åtta åren. Även i den uppåtgående konjunkturen valde Moderaterna att sänka skatten mest för dem som tjänar mest och att skuldsätta hela svenska folket. Den del av sparandet som rensas för konjunkturen - det strukturella sparandet - var långt ifrån överskottsmålet när Elisabeth Svantesson var med och styrde. Vi, däremot, ser till att spara i ladorna.

Fru talman! Det är oerhört intressant att riksdagen inte kan få svar på frågan varför finansministern sparar mycket mindre i högkonjunktur än tidigare finansministrar gjorde. I dag bygger vi inte de skyddsvallar vi har gjort tidigare.

Låt mig bara tala om följande för riksdagen och svenska folket: Ja, vi har haft en tuff lågkonjunktur. År 2015 hade vi överskott i statens finanser, och det berodde på Alliansens budget - som hela riksdagen fattade beslut om.

Fru talman! Jag kan dock konstatera att Alliansens budget inte var lika restriktiv som det budgetförslag jag hade lagt fram till riksdagen. Däremot vet vi att jag, liksom mina företrädare, har fått städa upp efter stora moderata budgetunderskott.

Under denna mandatperiod har vi dock betalat av 10 procentenheter på statsskulden, och jag kan konstatera att vi nu har den lägsta statsskulden sedan just 70-talet. Det är den lägsta sedan 1977. Så fungerar det när socialdemokrater får sitta i regeringsställning och ta ansvar för statsfinanserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till Magdalena Andersson.

Vi har en alarmerande situation inom sjukvården. Sverige har numera Europas längsta vårdköer. Var fjärde patient tvingas vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på att få sin behandling. Här ingår även de med allvarliga cancersjukdomar. Varje år diagnostiseras mellan 450 och 500 patienter med livmoderhalscancer, men bara 12 procent av dessa patienter får vård inom maximal tid. Faktum är att väntetiderna är de längsta sedan man började mäta vårdköerna.

Socialdemokraterna gick till val på att korta vårdköerna, men utvecklingen har i stället blivit den rakt motsatta. Nu lovar man återigen att komma till rätta med köerna, men inte förrän efter år 2022. Man vill göra personalsatsningar genom att utbilda fler, anställa fler och se till att arbetsmiljön förbättras. Det tycker vi är bra, men sådant tar tid. Vad gör regeringen för de patienter som står i kö i dag?

Fru talman! En sak är väldigt tydlig: Vi kommer aldrig att korta köerna med de stora och omfattande skattesänkningar som inte bara allianspartierna utan även Sverigedemokraterna föreslår i Sveriges riksdag. Det skulle vara ett grundskott mot den generella välfärd och sjukvård vi under kommande år behöver bygga ut. Sverige kommer under de nästa fyra åren inte att behöva stora skattesänkningar, utan Sverige kommer att behöva stora investeringar i sjukvården, skolan och äldreomsorgen.

Det är precis detta regeringen föreslår. I år har vi gjort en historisk ökning av anslaget till sjukvården, 5,5 miljarder kronor, för att säkerställa god sjukvård i hela landet. Vi hade dock ett annat förslag, vilket stoppades av Sverigedemokraterna och allianspartierna, nämligen att göra det mindre skattemässigt gynnsamt för läkare att säga upp sig från landstingen och i stället jobba som inhyrda hyrläkare. Det skulle förbättra vården om man hade fasta läkare. Varför var Sverigedemokraterna emot den skatteförändringen?

Fru talman! Nu står vi inför ett nytt val. Varför har inget hänt i praktiken sedan förra valet? Vad är det som säger att väljarna kan lita på ert löfte den här gången, finansministern?

Fru talman! Jag fick inget svar från Sverigedemokraterna. Det är tydligt: Sverigedemokraterna tillsammans med allianspartierna stoppade i somras den möjlighet vi hade kunnat ha att göra det enklare för landstingen att få fast anställd personal. Det är väldigt sorgligt att vi inte kunde få den chansen. Det hade underlättat för landstingen inte minst i glesbygd, där man alldeles för ofta har hyrläkare inte bara på vårdcentralerna utan även på akutsjukhusen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen är beredd att fortsätta satsa på sjukvården. Det är ett otroligt viktigt område, och vi socialdemokrater vill se 14 000 fler vårdanställda under nästa mandatperiod.

(Applåder)

Fru talman! Som vänsterpartist är jag stolt över att vi har kommit överens med regeringen om att lägga fram en offensiv politik när det gäller vinstfrågan och att alla resurser som ska gå till vår välfärd faktiskt går till välfärden och inte till riskkapitalbolag.

Jag fick dock nyligen information om att gymnasieminister Anna Ekström bland annat har varit på en regeringsresa där hon tog med sig en av dessa skolkapitalister, nämligen Peje Emilsson som äger Kunskapsskolan. Jag skulle vilja ställa frågan till dig, gymnasieminister Anna Ekström: Hur kommer det sig att vi ena dagen är överens med er om att alla resurser ska gå dit de är avsedda, det vill säga till barnen och personalen, och att du andra dagen är med på en regeringsresa tillsammans med Peje Emilsson - som är en av de absolut värsta skolkapitalister vi har i det här landet?

Fru talman! Vi är helt överens. Resurserna som går till svensk skola ska gå till undervisning, elevhälsa, väl utrustade skolbibliotek, lärare och rektorer. De ska inte gå till en obegränsad rätt att ta ut vinst. Det svenska systemet med en marknadsstyrd skola har stora nackdelar, och jag är den första att tala om dessa nackdelar och göra mitt för att vi ska ha en skola som styr mot kunskap och bildning och inte mot vinst.

Den fråga Daniel Riazat ställer handlar om två resor till Indien som jag har gjort. Vid den ena resan, då jag deltog i en mycket stor mässa, deltog ett hundratal svenska företagsrepresentanter. Jag har förstått att en av dem var Peje Emilsson, som Daniel Riazat nämner. Jag kan bara konstatera att det är Business Sweden som bestämmer vilka som ska följa med på resor som går till utlandet.

Fru talman! Jag skulle säga att detta egentligen inte är ett svar, med tanke på att vi vet på vilket sätt Peje Emilsson och många andra av dessa skolkapitalister vill påverka politiken. Peje Emilsson har dessutom ett uttalat mål att utöka sin verksamhet till andra länder.

När Business Sweden tar med en person som Peje Emilsson vet man som regering att man på något sätt skulle kunna markera mot att dessa skolkapitalister är med och representerar Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kan bara konstatera att det är Business Sweden som bestämmer vilka som ska följa med på denna typ av resor. Detta är en gammal ordning och en ordning som har fungerat väldigt väl. Tjänsteexport är väldigt viktigt för Sveriges utveckling.

Jag har inte i något sammanhang propagerat för det svenska systemet, där man via en skolmarknad kan styra att resurser som borde gå till undervisning i stället kan gå till obegränsad vinst, och jag kommer heller inte att propagera för det. Det har inte hänt och kommer inte att hända.

(Applåder)

Fru talman! Sverige och Kuwait initierade resolution 2401 om 30 dagars humanitär vapenvila i Syrien. Den röstades för sex dagar sedan igenom enhälligt i säkerhetsrådet.

Den lät bra då, men den har inte lett till någon förändring på marken för de 5,6 miljoner människor som är i akut behov av hjälp. Ingenting alls var resultatet, enligt vad undersekreteraren sa i säkerhetsrådet i går. Om någon tvivlat stod det då klart att Rysslands stöd för resolutionen totalt saknar trovärdighet. De driver sina egna intressen i Syrien, precis som de gör i vår region, och säkerhetsrådet lyckas inte åstadkomma fred och säkerhet.

Sveriges röst hade kunnat vara tydligare i går, och jag hoppas att den är det i dag. Är det inte hög tid för utrikesministern och Sveriges regering att göra klart för Ryssland att Sverige inte står alliansfria av hänsyn till Ryssland och att slå hål på myten om att allt blir bra bara vi inte retar Ryssland?

Fru talman! Nu går du för långt, Kerstin Lundgren! Om det är något land som har drivit fram denna resolution tillsammans med Kuwait är det Sverige. Att påstå att vi skulle gå Rysslands ärenden är faktiskt oförskämt, och jag hoppas att du tar tillbaka det.

Alla som har följt processen vet att vi har kämpat väldigt hårt för att få till stånd denna resolution. Det är Ryssland som just nu ser till att det, precis som FN har sagt, inte görs några framsteg och inte finns någon efterlevnad eller något genomförande.

Vi kommer att fortsätta att sätta press på Ryssland. Vi kommer även att fortsätta att sätta press på Asadregimen och på alla andra som just nu för ett proxykrig i Syrien. Det är för civilbefolkningen i Syrien som vi har gjort detta. Det är för civilbefolkningen som vi har kämpat så hårt för att få fram en resolution. Vi ger ännu inte upp - det är vi skyldiga alla dem som lider där.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag hoppas att fru talmannen hörde att jag frågade om det inte var tid att lämna ett tydligt svar om att vi inte är alliansfria, med hänsyn till Ryssland. Jag hörde inte svaret på den frågan, utan jag hörde någonting annat.

Fru talman! Den 1 januari tog Sverige över samordningsansvaret för det nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet NB8. Främsta fokus för NB8-formatet är regional-, utrikes- och säkerhetspolitik och aktuella frågor i närområdet. Är det ministerns ambition att säga till staterna att de ska lämna Nato, inte minst med tanke på erfarenheten gällande Syrien och vad som händer där?

Fru talman! Nu blandar Kerstin Lundgren ihop korten - nu handlar det plötsligt om någonting annat. Men som det ofta är i utrikespolitiken slutar allt med Nato. Det finns ett enda svar från den sidan, och det är Nato. Nato är svaret på allting. Är Nato också svaret på Syrienkrisen, eller vad är avsikten med denna debatt?

Jag skulle önska att hela denna riksdag sa: Nu ställer vi upp bakom Sverige när man driver en resolution som skulle kunna få slut på lidandet i Syrien, om än tillfälligt men som ett första steg. Det hade varit bättre.

(Applåder)

Fru talman! Jag har också en fråga till utrikesministern.

Den senaste tiden har Margot Wallström gjort ett antal uttalanden om Nato som Liberalerna anser har skadat svensk säkerhet. Det ena gällde Natos försvarsgarantier, men där har utrikesministern nu backat, och vi kan lägga denna fråga åt sidan.

Men det andra uttalandet är minst lika allvarligt. Utrikesministern sa i den utrikespolitiska debatten för några veckor sedan att Sverige inte skulle bli säkrare om vi gick med i Nato. Detta uttalande gör mig mörkrädd. Menar utrikesministern att Sverige skulle bli mer utsatt om vi var med i en försvarsallians? Och menar hon att Nato inte kan garantera sina medlemmars säkerhet?

Hur ska vi förklara det för våra baltiska vänner? Menar hon att Estland, som nyss firat 100 år, inte kan vara tryggt med Nato? Jag vill be utrikesministern att förklara vad hon menade.

Fru talman! Vår säkerhetspolitik vilar på tre ben: fortsatt militär alliansfrihet, att vi investerar i vårt eget försvar - vilket vi håller på med - och samarbeten. Detta har hjälpt oss i långliga tider och kommer fortsatt att göra det. Är det någon som tror att vi skulle kunna klara att hantera någon kris i vårt närområde utan samarbeten?

Vi har valt att inte vara medlem i Nato men att däremot ha ett samarbete med Nato. Detta ger oss en större flexibilitet. Det ger oss möjligheter att genomföra bilaterala samarbeten. Det skapar också trygghet, tillsammans med framför allt Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi fortsätter med detta. Att nu ändra vår säkerhetspolitiska doktrin skulle kunna försätta oss i en osäkrare situation. Det gör vi inte.

Fru talman! Sverige har ett starkt intresse av att Nato finns och av att Nato är starkt. Utan Nato skulle till exempel Estland, Lettland och Litauen riskera att bli lydstater till Putin.

Jag tolkar det som att utrikesministern inte är beredd att backa från det hon sa. Då är vi alltså inte eniga om att Nato bidrar med säkerhet. Då är vi heller inte eniga om att Sverige skulle vara säkrare i Nato, utan utrikesministern står fast vid att Sverige skulle vara mindre säkert i Nato.

Fru talman! Att ändra vår säkerhetspolitiska doktrin just nu - att ändra på den position vi har, med alla de tre delarna i vår säkerhetspolitik - skulle göra oss mindre säkra. Det riskerar att göra oss mindre säkra, och därför ska vi inte göra detta.

Vi ska fortsätta att hålla fast vid våra samarbeten, vår militära alliansfrihet och det faktum att vi också rustar upp vårt eget försvar. Vi står fast vid detta. Det kan svenska folket lita på, till skillnad från oppositionen, som har ett enda svar: Natomedlemskap.

(Applåder)

Fru talman! Finansministern har varit ute med statsministern och besökt vården här i veckan. Inför förra valet lovade Socialdemokraterna att ingen patient med cancer skulle behöva vänta på vård i mer än fyra veckor. Nu lovar man samma sak igen.

Men det som har hänt under denna mandatperiod är att köerna till vård växer på område efter område. När det gäller livmoderhalscancer är det bara 11 procent av de drabbade som får vård inom den tid som man från cancerstrategin säger att det är nödvändigt att påbörja vård inom. När det gäller bröstcancer, som är en av de vanligaste cancerformerna, är det mindre än hälften som får påbörjad behandling i tid.

Min fråga till statsrådet Andersson är: Varför ska man lita på att Socialdemokraterna kan leverera det som man hittills i stället har lyckats att försämra under den tid som man har haft ansvar för vårdfrågorna?

Fru talman! Det vi ser framför oss de kommande åren är ett demografiskt skifte, där vi kommer att bli fler äldre samtidigt som vi blir fler barn. Detta gör att vi kommer att behöva använda nästa mandatperiod till att bygga ut inte bara förskolan och skolan utan också sjukvården och äldreomsorgen.

Vi socialdemokrater och regeringen har varit väldigt tydliga i vår prioritering. För oss är detta viktigare än stora skattesänkningar. Jag kan konstatera att allianspartierna och Sverigedemokraterna i den senaste budgeten gick fram med mycket omfattande skattesänkningar, medan vi hade en historisk satsning på just sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ställer samma fråga till Emma Henriksson som till Sverigedemokraterna. Även i våras ville vi genomföra en förändring i skattesystemet som innebär att hyrläkare inte längre skulle tjäna 100 000 på att vara hyrläkare snarare än att vara anställda i landstinget. På vilket sätt förbättrar det sjukvården att man på det sättet driver läkare till att vara hyrläkare i stället för att vara anställda inom landstingen? Varför röstade Kristdemokraterna mot detta?

Fru talman! Jag vill påminna statsrådet om att frågestunden handlar om att statsråden ska svara på ledamöternas frågor.

Jag ställde en fråga om varför ni för fyra år sedan lovade att ni skulle korta köerna men har sett till att köerna har vuxit. På område efter område får man vänta. Jag talade om cancer, och vi kan ta psykiatrin, där barn och ungdomar nu får vänta längre än den utsatta tiden i alla landsting, men värst är det i de socialdemokratiskt styrda landstingen.

Varför ska någon lita på att ni kan leverera när ni försämrar?

Fru talman! Det är korrekt att behoven i sjukvården har ökat under den här mandatperioden, och de kommer att fortsätta öka. Det är därför som vi vill satsa mer på sjukvården.

Vi gör en historiskt stor satsning i år med 5,5 miljarder som ska gå till sjukvården, och vi vill under nästa mandatperiod se 14 000 fler anställda inom sjukvården. Det är en tydlig prioritering.

Det är klart att det hade blivit ännu bättre om vi inte hade ett skattesystem som driver läkare anställda av landstingen att i stället vara hyrläkare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte fortsätta med förra frågan och har också en fråga till finansministern.

Till skillnad från förra frågeställaren känner jag till att vi blir fler och fler. Det är positivt. Vi har en bra välfärd, och tack vare den fina välfärden blir vi allt äldre. När befolkningen blir äldre behövs det mer omsorg och sjukvård. Vi vill ju att våra far- och morföräldrar och även mammor och pappor ska ha det tryggt och bra på äldre dar och att sjukvården ska fungera i hela landet.

Dessutom föds det fler barn. Det är också väldigt positivt. Men barnen behöver ju ha förskola, skola och fritidshem, och allt detta kostar förstås pengar.

SKL har bedömt att det behövs 10 miljarder mer. Delar finansministern SKL:s bedömning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ja, det är också min uppfattning att vi kommer att behöva avsätta stora resurser till förskolan, skolan, sjukvården och äldreomsorgen men också polisen under nästa mandatperiod. För oss är det en oerhört viktigt prioritering, och det går före stora skattesänkningar.

Jag skulle till och med säga att det inte är verklighetsförankrat att gå fram med de omfattande skattesänkningar på 30 miljarder som Moderaterna och Sverigedemokraterna gör redan i år. Det är inte så vi kan anställa fler poliser, fler sjuksköterskor och fler lärare.

Vi har sagt att vi kommer att behöva öka statsbidragen till kommuner och landsting med minst 20 miljarder under nästa mandatperiod, bara för att upprätthålla samma kvalitet som i dag, så vi behöver naturligtvis satsa ytterligare resurser därutöver och också se till att personal utbildas som kan ta de här jobben när de växer fram.

Fru talman! Vi hör i debatten om välfärden att man kan klara sig utan extra resurser. Det finns till och med en del som påstår att man kan effektivisera vården så att den blir billigare, att man skulle spara pengar. Jag ställer mig främmande till det eftersom jag vet att befolkningen, som jag sa tidigare, blir allt större.

Vad anser finansministern om detta? Går det att göra effektiviseringar eller behövs det mer pengar?

Fru talman! Självklart kan man alltid förbättra arbetssätten i de här verksamheterna och använda skattebetalarnas pengar på ett mer effektivt sätt. Men att det skulle kunna ske i en sådan utsträckning att vi inte behöver skjuta till omfattande resurser bedömer jag som helt orealistiskt. Det är ungefär lika orealistiskt som när Moderaterna står och säger att det blir mer skatteintäkter när man sänker skatten. Nej, det är inte så det fungerar.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Implementeringen av fredsavtalet som undertecknades av Farcgerillan och den colombianska regeringen i november 2016 är inne på sitt andra år. Men efter kriget överskuggas landet nu i stället av en växande våldsvåg mot bland annat människorättsförsvarare. Den växande våldsvågen är en konsekvens av en ny konfliktdynamik där andra olagliga beväpnade grupper som ELN-gerillan och paramilitära grupper tar kontroll över de delar av landet som förut kontrollerades av Farcgerillan och där staten inte har närvaro.

Min fråga är: Har Sverige en dialog med Colombia om den här situationen?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Marco Venegas! Det är en helt riktig beskrivning som du gör av de stora utmaningar som väntar nu när man äntligen har fått ett fredsavtal med Farcgerillan. Det är nu som landet kommer att prövas, det är nu som solidariteten från andra länder kommer att prövas, det är nu FN-systemet prövas, och det är nu det prövas om vi verkligen kan leva upp till löftena att erbjuda jobb och utbildning till alla dem som kommer tillbaka från djungeln och faktiskt lämnar Farc och livet som soldater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har definitivt en roll sedan många år tillbaka genom vår ambassad och vår duktiga diplomatiska personal men också via FN. Den här frågan fortsätter att finnas på dagordningen för FN. Där kommer vi att bidra med alltifrån att hitta landminor till att utbilda människor och se till att man jobbar för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Colombia.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Sverige har stött fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och ELN-gerillan, som ägde rum i februari 2017 i Quito i Ecuador men som avbröts i januari 2018. En förhandlad lösning av konflikten med denna grupp är en förutsättning för en hållbar fred i landet.

Min fråga är: Kommer Sverige att medla så att den nuvarande regeringen under Santos återupptar fredsförhandlingarna med ELN?

Fru talman! Vad hela det internationella samfundet önskar är att man ska få till stånd ett fredsavtal med ELN-gerillan. Det har visat sig svårt, och man måste fortsätta att försöka. Jag tror att presidenten verkligen har den viljan och den inriktningen på samtalen. Om vi kan spela någon som helst roll i detta kommer vi förstås att försöka göra det.

Det viktigaste nu tror jag är att få landet att fullt ut genomföra fredsavtalet. Det kommer att skapa en helt annan möjlighet till ekonomisk och annan utveckling i landet.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till migrationsministern.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen sagt att den som saknar skyddsskäl och som får avslag på sin asylansökan ska återvända till sitt hemland. Trots detta har regeringen nyligen aviserat en lagstiftning som innebär att personer som har fått avslag på sin asylansökan ändå ska beviljas uppehållstillstånd. Det rör sig enligt regeringens egna siffror om ungefär 9 000 människor som ska asylbedömas som om de hade varit minderåriga trots att de är vuxna.

Förslaget har varit ute på remiss och fått allvarlig kritik. Migrationsverket påpekar att rättssäkerheten kan komma att påverkas. Förvaltningsrätten i Malmö beskriver det som en förtäckt amnesti. Polisen säger att kontrollen över vilka som vistas i landet kommer att försämras. Dessutom blir det en årlig kostnad för detta på 1 miljard kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar hur migrationsministern kommer att förändra sitt förslag efter den allvarliga kritik som har framkommit.

Fru talman! Detta är ett förslag som är en tillfällig reglering för en begränsad grupp, ensamkommande barn som kom före den 24 november 2015, som har väntat väldigt länge.

Jag är helt övertygad om att också Johan Forssell egentligen ser att det krävs en åtgärd för att hantera problematiken med att det har tagit väldigt lång tid att få svar på asylansökningar. Unga människor har fått vänta väldigt länge.

Regeringen har visat handlingskraft genom att föreslå en tillfällig reglering för denna grupp. Förslaget har varit ute på remiss, och vi arbetar just nu med de remissvar som har inkommit och avser att återkomma. Jag ser fram emot att vi kan få stöd för förslaget i Sveriges riksdag, för vad jag förstår finns det också borgerliga partier som skulle kunna stödja det.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Regeringen säger att den som saknar skyddsskäl ska återvända hem. Men som alltid handlar det inte om vad man säger i politiken utan vad man faktiskt gör.

Jag kan inte förstå hur regeringens tal om ordning och reda innebär att 9 000 personer som har fått nej helt plötsligt ändå ska beviljas uppehållstillstånd. Jag kan inte heller se någon rättvisa i att en person som faktiskt har återvänt hem inte omfattas medan en person som i strid med gällande lagstiftning har hållit sig kvar i landet ska komma i fråga för den nya lagstiftningen. Detta förslag borde dras tillbaka.

Fru talman! Jag är inte helt övertygad om att om jag förklarar detta ännu en gång för Johan Forssell kommer han att godta mitt svar.

Ordning och reda gäller i asylpolitiken. Den som har skyddsskäl ska stanna; den som inte har det ska återvända. Det är ingen tvekan om det.

Det lagförslag som Forssell refererar till är en tillfällig åtgärd för en begränsad grupp. Vi tar nu ansvar för de unga människor som har väntat väldigt länge eftersom Sverige tog ett enormt stort ansvar 2015; det största i hela Europa.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till biträdande justitieminister Heléne Fritzon.

I måndags avvisade statsministern att Socialdemokraterna arbetar på ett förslag om ett nationellt tiggeriförbud. I stället sneglar statsministern på min hemkommun Eskilstuna där Socialdemokraterna har klubbat igenom ett förslag om tillståndsplikt för tiggeri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är i och för sig inget fel på det förslaget utifrån ett lokalt perspektiv. Förslaget kommer faktiskt ursprungligen från Sverigedemokraterna, men när vi lade fram förslaget kallades det för fascism av det socialdemokratiska kommunalråd som nu alltså själv står bakom samma förslag.

Ett nationellt ansvar kan dock inte vila på att enskilda kommuner kanske tar ett eget ansvar. Då flyttar tiggeriet bara runt i landet, precis som det har flyttat runt i Europa mellan länder vars tiggerilagar skiljer sig åt.

Om ett socialdemokratiskt kommunalråd efter goda argument kan ändra uppfattning under en mandatperiod, är det verkligen omöjligt för regeringen att efter lika goda argument förstå att ett nationellt ansvar kräver ett nationellt tiggeriförbud?

Fru talman! Detta är statsrådet Regnérs ansvarsområde, men eftersom hon inte är här och jag har de allmänna frågorna är det jag som svarar på frågan.

Tiggeri är något vi givetvis inte kan acceptera i den svenska gatubilden, och ingen människa ska behöva tigga för sin försörjning. Ansvaret för de personer som i dag sitter och tigger på Sveriges gator ligger på regimerna i deras hemländer. Ofta är det andra EU-medlemsländer. Därför har regeringen jobbat gentemot dessa länder för att de ska ta ansvar för sina invånare. Men vi är givetvis också beredda att titta på andra åtgärder för att få en förändring i situationen för dessa personer.

Det man gör i Eskilstuna är en möjlighet, men det viktigaste är att människor som ger till tiggare vet att de riskerar att bidra till människohandel.

Fru talman! Frågan om ett tiggeriförbud har drivits av Sverigedemokraterna sedan förra mandatperioden. Sedan dess har det hänt en hel del. Regeringens egen samordnare för utsatta EU-medborgare har ändrat uppfattning och förespråkar ett tiggeriförbud. Länder i vår omgivning förespråkar förbud. Moderaterna har anpassat sig i vindens riktning och förespråkar ett förbud.

I sak är vi överens med regeringen om att tiggeriet ska upphöra. Men vad är vitsen med att studera verkningslösa åtgärder? Sverigedemokraterna har ju lagt det bästa förslaget på bordet.

Fru talman! Jag är inte säker på att det är det bästa förslaget, för det är inte självklart att polisen ska lägga en massa resurser på att hindra människor från att sitta utanför Ica och be om hjälp när vi har brist på polisresurser. Vi behöver dock se vilka möjligheter som finns i kommunerna.

Viktigast av allt är dock att alla som ger till tiggare ska veta att man riskerar att bidra till människohandel. Vi har sett förskräckliga exempel på hur människor utnyttjas via tiggeri. Regeringen har därför gjort också denna typ av människohandel olaglig och skärpt straffen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesminister Margot Wallström.

Enligt organisationen Open Doors förföljs var tolfte kristen i världen. Det handlar om 250 miljoner utsatta kristna världen över. Allra värst är situationen i Mellanöstern där kristna har utsatts för folkmord av Isis och många islamistiska stater har infört olika typer av religionsförtryckande lagar. De kristna assyrierna i Irak har minskat från 1,4 miljoner 2003 till dagens ca 200 000. Det är ett folkmord och en etnisk rensning som regeringen fortfarande förnekar.

FN har nästan inte gjort något för att motverka kristnas utsatthet i världen. Man pratar endast om islamofobi och antisemitism, aldrig om kristofobi. Som medlem i säkerhetsrådet är den svenska regeringen medansvarig. När nu Isis pressas tillbaka måste också något göras för att stötta de kristna utsatta i världen.

Därför, fru talman, vill jag ställa utrikesministern frågan: Hur arbetar Sverige i säkerhetsrådet för att förbättra situationen för förföljda kristna i Mellanöstern?

Fru talman! Det är riktigt att situationen för de kristna i Mellanöstern har förvärrats de senaste åren. Jag håller med Robert Hannah om beskrivningen och utmaningen.

Sveriges regering påpekar konsekvent behovet av att upprätthålla och stärka respekten för mänskliga rättigheter. Det gör vi också i säkerhetsrådet i den mån det diskuteras där. Vi har en löpande dialog med olika regeringar och det civila samhället i Mellanöstern om vikten av att få inkluderande politiska dialoger. Detta är särskilt viktigt just nu i Irak. Också i kontakt med olika trossamfund kan vi få bättre kunskap om deras situation och få förslag till åtgärder.

Vi behöver ansvarsutkrävande och lagföring av de brott som begås, och vi behöver se till att det blir inkluderande politiska processer i de länder som har drabbats av en rad olika dåd som riktas mot kristna.

Fru talman! Om vi ser till de åtgärder som har vidtagits av världssamfundet är det ändå ett misslyckande och otillräckligt. De kristna i Irak är inte på väg tillbaka till sina hembyar, utan de är på väg till Europa, USA och andra delar av världen. Varför? Jo, de kan inte leva i ett land där de är andra klassens medborgare och där de står under ständigt hot att bli halshuggna. Det är därför de stöder Asad och liknande.

Det behövs direktstöd till kristna i Mellanöstern. Det ger USA just nu. Vad anser ministern om det?

Fru talman! Det är viktigt att man i uppföljningen av att ha lyckats bekämpa Daish ser till att det blir en situation i Irak som skapar en inkluderande politisk dialog och process. Man måste också få fram beslutsfattande om utredningar av de brott som har begåtts mot kristna och i många fall mot mänskligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför måste man ta detta steg för steg och fortsätta att jobba med regeringar och jobba bilateralt. Man måste också genom FN förstås göra allt man kan för att se till att detta täcks.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Heléne Fritzon. Den är kort och gott: Varför tillsätter regeringen inte en utredning om överförmyndarverksamheten för en förbättring av systemet med gode män?

Alla, det vill säga majoriteten i riksdagen, Sveriges Kommuner och Landsting och regeringens egen granskare Riksrevisionen är överens om att verksamheten måste utredas, reformeras och förbättras.

Gode män behöver kompetensutvecklas, för de har ett svårt och omfattande uppdrag. De jobbar ideellt, men regeringen gör inget för att underlätta för dem att få en rimlig verksamhet. Varför?

Fru talman! Jag delar på alla sätt frågeställarens uppfattning att de tusentals gode män över hela landet som gör en fantastisk insats för sina medmänniskor varje dag är oerhört värdefulla.

Lagstiftningen skärptes så sent som 2015. Efter det har länsstyrelserna lämnat sina synpunkter om önskad ytterligare tillsyn. Vi har också Riksrevisionens rapport, och det pågår ett arbete i Regeringskansliet med att besvara denna rapport, där en mängd angelägna frågor finns om att öka kvaliteten och säkerställa det utövande som gode män gör i hela landet.

Fru talman! Man skulle ha tillsatt en utredning mycket tidigare och inte väntat på Riksrevisionens rapport. Man kunde ha använt de synpunkter som fanns i utredningen, för detta är angeläget.

Vi får i dag inga gode män - de vill inte ta på sig uppdraget därför att det är för svårt och komplicerat. Det är tydligt att vi behöver ett nytt ledarskap här i Sverige, för regeringen brister i att ta hand om de mest utsatta och svaga i vårt samhälle. Varför?

Fru talman! Vi är inte överens om att det behövs en ny regering, men vi är överens om hur viktigt det är att fortsätta utvecklingsarbetet med gode män. Jag tror också att det finns en kunskap i Sveriges riksdag om att vi tog ett omfattande ansvar efter 2015, då många av de ensamkommande behövde stöd av en ställföreträdare. Detta har naturligtvis ökat trycket i hela organisationen.

Det pågår ett utvecklingsarbete, och regeringen avser att återkomma inom kort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna Ekström.

Skolverket kom nyligen med en rapport som visar att friskolor systematiskt blåser upp elevernas betyg. Friskoleelever får högre betyg i gymnasiet men klarar sig sämre på högskolan.

Som medborgare blir jag otroligt orolig, då kunskap är A och O för Sverige som kunskapsnation men också för eleverna som individer. Som riksdagsledamot från Stockholms län blir jag också orolig med tanke på att det finns många friskolor här. Det är klart att både elever och föräldrar måste kunna vara säkra på att betygen speglar kunskapsnivån.

Skolsystemet ska hjälpa elever att nå sin fulla potential, inte skapa ojämlikhet och segregation. Jag undrar därför: Vad ämnar regeringen göra för att stävja betygsinflationen bland skolor som godtyckligt delar ut höga betyg?

Fru talman! Betyg är viktiga. De är viktiga för ungdomar för att dessa ska kunna få den utbildning som de kämpar för att komma in på, men de är också viktiga för att föräldrar ska kunna känna stor trygghet gentemot skolan. Betyg ska naturligtvis sättas efter elevernas kunskap och kompetens, inte efter vilken skola de går i.

Jag har med intresse tagit del av den aktuella studien från Skolverket. Det är en välgjord registerstudie där man har gjort en ordentlig kvantitativ genomgång av detta, men däremot svarar den inte på frågan "Varför?". För att komma vidare med den frågan har jag kallat till mig Friskolornas Riksförbund. Jag har också bjudit in SKL, Skolverket och Skolinspektionen för att diskutera vad som ligger bakom siffrorna och hur vi kan gå vidare för att säkerställa att betyg sätts efter kunskap och inte vilken skola eleven går på.

Fru talman! Tack, statsrådet, för det kloka svaret!

Jag har en följdfråga. Detta är något som har diskuterats under en period, eller man har i alla fall misstänkt att det är på det här sättet. Det pratades om det till och med när jag gick på gymnasiet, vilket börjar bli ett par år sedan, även om jag inte vill att det ska vara så.

Min fråga är: Hur kan vi göra så att Skolverket vässas så att vi får bort det som sker i praktiken? Alltså: Hur går vi från ord till handling i denna fråga?

Fru talman! På lång sikt bör vi ta tag i det som kan vara roten till det onda, nämligen att vi har en styrning av den svenska skolan där skolor konkurrerar om elever. Denna styrning hittar vi inte i andra länder - vi ser ingen kö av länder som vill följa det svenska skolexperimentet. Men så länge vi har det så måste vi hantera nutiden, och då gäller det att på kort sikt säkerställa att betyg sätts mer likvärdigt och rättssäkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons regering administrerar just nu en nationell vårdkris. Verkligheten är ett förödande facit: Vårdköerna har fördubblats på tre år, köerna till BUP har tredubblats, inget landsting lever upp till vårdgarantin för prostatacancer - inte ett enda - och endast en av tio med livmoderhalscancer får vård i utlovad tid.

Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven att alla cancerpatienter skulle få behandling inom fyra veckor, men sedan dess har vårdköerna faktiskt fördubblats. Politiken är helt misslyckad. Fler tvingas vänta, och hopplösheten växer.

Min fråga är: Varför skulle någon våga tro att just denna regering kan rätta till den vårdkris den själv har skapat?

Fru talman! Situationen är bekymmersam i alldeles för många landsting, men en sak vet jag: Svaret på att få snabbare behandling kan aldrig vara stora skattesänkningar. Skattesänkningar anställer inte sjuksköterskor, läkare eller undersköterskor.

Det är tre saker som behövs: Det behövs fler som utbildar sig inom dessa yrken, och då behöver vi fler utbildningsplatser, vilket regeringen har tillsatt. Vi måste se till att det är bra arbetsvillkor inom vården, och där har regeringen kommit med särskilda pengar. Vi behöver mer resurser, och det har regeringen tillfört.

Vi kommer, om vi får chansen, att fortsätta att tillföra ytterligare resurser. För oss är detta viktigare än skattesänkningar. Moderaterna, däremot, vill sänka skatten med 30 miljarder redan i år och skära ned på landstingen och sjukvården med 1,5 miljarder kronor. Det kortar inga köer.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till gymnasieminister Anna Ekström och gäller de nationella proven.

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. De hjälper till att konkretisera ämnesplaner och kursplaner, vilket i sin tur ska leda till ökad måluppfyllelse hos våra elever.

Trots att vi i denna kammare har enats om att nationella prov fyller en viktig funktion har regeringen nu beslutat att halvera antalet prov på gymnasiet med motiveringen att lärarna har en mycket pressad arbetssituation och att eleverna upplever dem som stressande. Men vi kan ju inte eliminera allt som är jobbigt i tillvaron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag håller med om att nationella prov ökar arbetsbelastningen för lärare, men varför inte titta på hur man kan förenkla genom exempelvis extern rättning i stället för att ta bort hälften av proven, som är ett viktigt verktyg för likvärdigheten?

Fru talman! Regeringen har genomfört ganska stora förändringar när det gäller de nationella proven.

Vi har, efter att riksdagen bifallit vårt förslag, bestämt att resultaten på de nationella proven särskilt ska beaktas när betygen sätts. Vi har sagt att de nationella proven ska bedömas av en annan lärare än den som undervisat. Vi har också sagt att de nationella proven ska bedömas efter det att eleverna har skrivit dem anonymt, det vill säga den rättande läraren ska inte veta vilka elever som har skrivit proven.

Dessutom går vi nu vidare med en stor digitalisering av de nationella proven. Allt detta kommer att leda till större rättssäkerhet. Om det minskade antalet nationella prov skulle leda till att de farhågor som Annika Eclund nämner blir besannade kommer vi naturligtvis att titta på den saken också.

Fru talman! Min fråga riktar sig till migrationsminister Heléne Fritzon.

Frågan bottnar i en debattartikel från allianspartiernas ledare som jag läste häromdagen i DN. Där gav de äntligen åtminstone något sakpolitiskt förslag på hur de vill samregera efter valet. De sa bland annat att de vill återgå till en migrationspolitik som baseras på den överenskommelse som träffades med Socialdemokraterna hösten 2015, det vill säga före de åtstramningar som tack och lov fler partier sedermera har insett var nödvändiga.

Jag är nyfiken på att höra Socialdemokraternas syn på detta utspel och om man kan tänka sig att återgå till en sådan migrationspolitik och om man vill göra detta tillsammans med allianspartierna. Eller är man är beredd att hålla fast vid en stram migrationspolitik, och kan man i så fall tänka sig att titta på stöd för den hos andra partier?

Fru talman! Vi i regeringen har gjort ett antal värdefulla överenskommelser under denna mandatperiod, också inom migrationsområdet, men regeringen har också med stöd av riksdagen fattat beslut om nödvändiga lagregleringar, allt i syfte att följa de händelser vi har i omvärlden men också utvecklingen bland medlemsstaterna i Europa.

Regeringens uppfattning är att vi fullt ut står bakom de regler och den lagstiftning som vi har i dag.

Regeringen har också gett ett besked om att den tillfälliga lagen ska gälla fram till sommaren 2019.

Generellt välkomnar jag också inom migrationsområdet så breda överenskommelser som möjligt. Jag tycker att det är mycket bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

Bara i Sverige beräknas skatteflykten, enligt SVT:s Uppdrag granskning, kosta 43 miljarder kronor varje år. Det rör sig om näringslivsjättar och förmögna privatpersoner som använder mer eller mindre ljusskygga metoder för att undvika att betala skatt här i landet. Det är personer som anser sig stå över våra svenska lagar och regler och som skor sig på andras bekostnad.

43 miljarder kronor är mycket pengar. Det är ungefär lika mycket som vårt militära försvar kostar varje år, eller hela rättsväsendet - poliser, domstolar och kriminalvård - eller Sveriges alla barnbidrag under nästan fyra år.

Skatteflykten innebär alltså stora kostnader för Sverige och för vanligt folk, och den måste få ett slut.

Jag vill fråga finansministern vad regeringen gör för att få ett stopp på detta.

Fru talman! Laila Naraghi tar upp en mycket viktig fråga. Regeringen har från dag ett när vi klev in i Regeringskansliet jobbat stenhårt för att få bukt med skatteflykt och skatteundandragande. Det handlar om stora pengar. Men det handlar också om att alla de företag som gör rätt för sig inte ska riskera att bli utkonkurrerade av företag som fuskar.

Därför har vi presenterat ett tiopunktsprogram för att vidta en lång rad åtgärder för att minska skatteflykten. Det handlar om att jobba på internationell nivå - global nivå. Vi jobbar aktivt inom OECD för att få till stånd regler för att minska möjligheterna till skatteundandragande för multinationella företag. Vi jobbar inom EU, där vi bland annat har en svart lista som ytterligare ett sätt att försvåra detta och vara tydliga med vilka länder som inte har sjysta skatteregimer. Vi jobbar också nationellt i Sverige, där vi bland annat har ökat resurserna till Skatteverket och infört personalliggare i fler branscher, och det blir nu månadsuppgifter på individnivå.

Fru talman! Vid ett replikskifte under den utrikespolitiska debatten påstod utrikesministern bland annat att ett Natomedlemskap inte skulle göra Sverige säkrare. Det är i sig ett anmärkningsvärt och, enligt min mening, felaktigt påstående.

Utrikesministern dristade sig också till att ifrågasätta både Natos intentioner och nuvarande status och även det fundament som Nato vilar på, nämligen medlemsländernas skyldighet att bistå ett annat medlemsland vid ett angrepp. Detta är ett synnerligen anmärkningsvärt uttalande, och det väckte också en hel del reaktioner.

Vi har i Sverige under en lång rad år närmat oss Nato, och Nato är i dag en mycket viktig partner för oss - detta alldeles oavsett hur man ser på ett eventuellt framtida medlemskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att utrikesministern ifrågasätter själva fundamentet för försvarsalliansen är därför mycket allvarligt. Margot Wallström har delvis försökt bortförklara detta i efterhand. Men jag vill ändå fråga: Varför uttalade sig utrikesministern som hon gjorde, och vad menar utrikesministern egentligen med sitt uttalande?

Fru talman! I förhållande till Nato har Sverige liksom Finland valt en samarbetslinje och inte en medlemskapslinje. Det är ett samarbete som ger oss möjlighet till politisk dialog och till flexibilitet att utveckla den svenska Försvarsmakten, både för det nationella försvaret och för förmågan att vara med i olika internationella krishanteringar.

Militär alliansfrihet, stärkt militär nationell förmåga och fördjupade samarbeten bygger på en svensk modell som sedan lång tid tillbaka syftar till att minimera spänningar men också ta sig an utmaningar. Vi kommer fortsatt att hålla fast vid det.

Det som jag säger är att om vi ändrar på vår säkerhetspolitiska doktrin riskerar vi också att ifrågasätta vår säkerhet. Jag menar att det är oklokt att göra.

För övrigt har jag bara konstaterat fakta när det gäller vilka som är betydelsefulla i Natosammanhang och att Nato har en diskussion att föra.

(Applåder)

Fru talman! Svensk ekonomi går betydligt bättre än tåget. Regeringen har vänt underskott i statens finanser till överskott, sysselsättningen är rekordhög och statsskulden är rekordlåg.

Svensk järnväg behöver rustas upp och byggas ut. Regeringen har därför ökat anslagen till infrastruktur med 100 miljarder kronor och planerar att bygga nya stambanor i den takt som ekonomin tillåter.

Fru talman! Nya stambanor är dock mer än bara räls. De skapar nya arbetsmarknadsregioner och kan ge över 250 000 nya bostäder enligt Sverigeförhandlingen.

Just nu kretsar mycket av debatten kring att lånefinansiera nya stambanor för att snabbare bygga banorna och tidigare få del av de nyttor som de nya spåren kan ge.

Kan finansministern redogöra för varför regeringen hellre ser en finansiering via anslag än lån, trots att svensk ekonomi går så bra och bättre än tåget och statsskulden är så låg?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det spelar ingen roll i statens budget om man lånar eller om man finansierar över anslag, därför att det som styr statsbudgeten är nivån på det offentligfinansiella sparandet. För den nivån på det offentligfinansiella sparandet är det helt oväsentligt på vilket sätt man finansierar till exempel ett järnvägsbygge.

Avvägningen när det gäller hur mycket pengar man vill lägga på att bygga nya järnvägar, hur mycket pengar man vill lägga på sjukvården, polisen, försvaret och annat blir man inte av med genom att man konstruerar nya järnvägsbyggen via lånefinansiering, utan den avvägningen kommer man att behöva göra under de kommande åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här förs det nu en diskussion där också oppositionen kommer att bjudas in för att göra precis denna avvägning, alltså hur mycket som ska läggas på att bygga nya stambanor, för nya stambanor behöver vi i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Fritzon.

I tisdags lyssnade jag på en interpellationsdebatt mellan min partikollega Sofia Fölster och statsrådet. Fölster undrade varför regeringen stänger dörren till altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige, det vill säga att en kvinna oegennyttigt ska kunna hjälpa en ofrivilligt barnlös kvinna att få ett barn.

Statsrådet höll med Fölster om att kvinnor har rätt till sin kropp och menade att just det faktum att kvinnor har rätt till sin kropp "är kanske ett av de allra viktigaste skälen till att regeringen inte går fram med förslaget om surrogatmoderskap".

Statsrådet anser alltså att kvinnan har rätt till sin kropp. Men samtidigt menar statsrådet att kvinnor i Sverige är för lättpåverkade för att själva kunna besluta om deras kropp ska få bära fram en annan kvinnas barn. Jag tycker att detta vittnar om ett förmynderi som jag trodde att vi hade lämnat bakom oss för länge sedan.

Min fråga blir därför: Är det statsrådet Fritzon eller den enskilda kvinnan som bestämmer om kvinnans kropp?

(Applåder)

Fru talman! Bakgrunden till detta är ett utredningsuppdrag om olika vägar till föräldraskap som gavs av den dåvarande borgerliga regeringen. Utredningen innehåller en mängd olika förslag och möjligheter för barnlösa par.

Utredningen föreslår att man inte ska göra det tillåtet i Sverige inom svensk hälso- och sjukvård med surrogatmoderskap. Det finns ett antal presenterade argument för detta.

Regeringen har mycket omsorgsfullt bedömt frågan och kommit fram till samma slutsats som utredningen. Såvitt jag förstår har detta också ett starkt stöd i riksdagen. I fråga om detta finns det många olika svåra etiska avgöranden. Det handlar om den eller det par som önskar sig ett barn. Det handlar också om det barn som kommer till. Men det handlar också om den kvinna som förväntas bära fram ett barn till någon annan. Detta är en mycket omsorgsfull bedömning som har landat i ett nej.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Skolverkets uppföljning av Alliansens gymnasieskola visar att fler av de elever som påbörjar gymnasiet också avslutar det. Den största förbättringen finns på yrkesprogrammen. Eftersom de har dragits med stora svårigheter är det mycket glädjande, och denna syn tror jag att vi delar.

Frågestund

Att utvecklingen går åt rätt håll får inte överskugga det faktum att tre av tio elever fortfarande inte klarar gymnasiet inom utsatt tid. Här måste vi göra mer. Ett viktigt steg är att förbereda de elever som ska börja på gymnasiet för att fler ska kunna gå igenom och klara gymnasiet.

Moderaterna och regeringens gymnasieutredning har därför bland annat föreslagit att behörighetskraven till gymnasiet ska vara lika höga oavsett om programmen syftar till högskole- eller yrkesstudier. Men tyvärr har regeringen backat från utredningens förslag.

Varför föreslår inte regeringen att det ska ställas lika höga krav för att bli antagen till ett högskoleförberedande program som ett yrkesprogram?

Fru talman! Regeringen har nyligen lagt två förslag på Lagrådets bord. Det ena förslaget innebär att yrkesprogrammen ska bli högskoleförberedande med en möjlighet för eleverna att välja bort de ämnen som leder till högskolebehörighet.

Det andra förslaget innebär ett avsevärt starkare stöd för de elever som går i gymnasieskolan med rätt till mentor och med avsevärt mer undervisning på introduktionsprogrammen. Det ska helt enkelt vara ett starkare ansvarstagande för elevens hela skolgång samtidigt som ett starkt ansvar ska vila på eleven själv. Eleven ska ta ett starkt och med stigande ålder ökande ansvar för sina egna studier. Det är vår bedömning att förslagen sammantaget kommer att leda fram till en avsevärt mer framgångsrik gymnasieskola.

De förslag som Michael Svensson specifikt frågar efter tittar vi fortfarande på i Regeringskansliet. Vi avser att återkomma i denna fråga, som är lite komplicerad.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.