Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig vad regeringen avser att göra för att underlätta möjligheterna till arbetskraftsinvandring som långsiktigt säkrar tillgången till relevant kompetensförsörjning inom yrkesområden i Sverige.

Han har också frågat vad regeringen avser att göra för att effektivisera och förenkla handläggningen av ärenden som rör arbetskraftsinvandring.

Beträffande den första frågan vill jag inledningsvis påminna om att det var den förra regeringen som införde dagens regelverk, som Hans Rothenberg nu anser fungerar dåligt.

Hans Rothenberg hävdar även att arbetskraftsinvandringen har minskat flera år i rad. Det stämmer inte. Antalet arbetskraftsinvandrare har varit relativt konstant sedan införandet av dagens regler 2008.

Dessutom visar en färsk granskning av Riksrevisionen att det i huvudsak är inom lågkvalificerade yrkesgrupper, där det inte råder någon direkt brist på arbetskraft i Sverige, som arbetskraftsinvandringen har minskat. Antalet högkvalificerade inom yrken där det råder brist, exempelvis it-ingenjörer, har ökat kontinuerligt de senaste åren.

Regeringen tar frågan om Sveriges kompetensförsörjning på största allvar.

Regeringen mottog i december förra året betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) som bland annat belyser problematiken då utländska arbetstagare inte får förlängda arbetstillstånd till följd av mindre misstag från arbetsgivarens sida.

Utredningen föreslår bland annat en möjlighet för arbetsgivare som begått misstag vad gäller exempelvis lön och försäkringar att korrigera dessa innan en förlängningsansökan lämnas in. Betänkandet är nu ute på remiss.

Beträffande frågan om handläggningen av ärenden som rör arbetskraftsinvandring vill jag betona att jag delar Hans Rothenbergs uppfattning vad gäller vikten av korta handläggningstider. Snabb handläggning gör det möjligt för svenska arbetsgivare att konkurrera om internationell kompetens på en arbetsmarknad som blir alltmer global.

Regeringen har därför i årets regleringsbrev gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden inom arbetstillstånd kan förkortas betydligt. Fokus ska vara på åtgärder som ökar produktiviteten och minskar tiden från det att ansökan lämnats in till beslut.

En förutsättning för snabb handläggning är förstås att de sökande skickar in kompletta och korrekta underlag. Migrationsverket ska därför även ta fram en strategi för en mer ändamålsenlig tillgänglighet och service i syfte att förbättra informationen till de sökande. Det ska helt enkelt vara lätt att göra rätt.

Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att Migrationsverket även har i uppgift att motverka missbruk av systemet. Det är därför angeläget att det finns en balans mellan behovet av skyndsam handläggning och behovet av att motverka missbruk. Bristande kontroll riskerar att bidra till utnyttjande av enskilda arbetstagare och en urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.

Regeringen inväntar nu nämnda remissvar och följer noga Migrationsverkets handläggning av arbetstillstånd med anledning av uppdragen i årets regleringsbrev. Med anledning av detta ser jag för närvarande inte någon anledning att vidta ytterligare åtgärder i denna fråga.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det här är en fråga som någonstans drunknar i den migrationsdiskussion som pågår i samhället. Det är uppenbart att det finns stora utmaningar och en hel del problem när det gäller att hantera flyktingmigrationen. Det är utmaningar som kräver mycket av det svenska samhället och även innebär en påfrestning för många enskilda individer.

Arbetskraftsinvandring är en annan sida av migrationen. Den är nödvändig för att Sverige och svensk företagsamhet ska fungera och för att vi ska kunna utvecklas på den internationella marknaden och vara konkurrenskraftiga.

Det råder kompetensbrist inom flera yrken i Sverige, och på många håll är den akut. Det gäller såväl inom välfärden som inom produktionssektorn och tjänstesektorn. Om inget snart görs riskerar Sverige att tappa arbeten och företag till utlandet.

Det finns många exempel på fall där människor som arbetat en längre tid i Sverige får lämna landet på grund av att enkla administrativa misstag har begåtts. Konsekvenserna för de personer som drabbas och för deras arbetsgivare står vanligtvis inte i proportion till de misstag som har begåtts.

Herr talman! Jag nämnde det tidigare, och det är värt att upprepa: Tillgång till god kompetens är avgörande i dagens konkurrensutsatta värld, inte minst inom it-området, där det är många företag som konkurrerar om arbetskraft på en global marknad.

Genom arbetskraftsinvandring finns goda möjligheter ett rekrytera medarbetare från andra länder. Däremot kan handläggningstiden för ett arbetstillstånd vara mycket lång, vilket skapar onödig osäkerhet och kostnader.

Sverige måste fungera även när asyltrycket är stort. Därför behövs snabbare handläggningstider för arbetstillstånd. Om man gör allting rätt ska man få svar inom 30 dagar. Det behöver säkerställas att handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd inte trängs undan av exempelvis asylärenden, för detta är en annan uppgift.

Ministern kommenterade i sitt svar att det är det regelverk som alliansregeringen införde som jag kritiserar. Nej, jag kritiserar inte regelverket. Däremot kritiserar jag hur regelverket efterlevs och att det är alldeles för långa handläggningstider. Det skapar osäkerhet. Regeringens uppgift är att styra landet och ge Migrationsverket de redskap som behövs för att kunna svara upp mot en rimlig och relevant handläggningstid.

Många företag, universitet och högskolor behöver i dag söka kompetens utifrån - från andra länder - många gånger med ganska kort varsel. Här kan man inte vänta sex till tio månader på att få in arbetskraft som man egentligen skulle behöva inom loppet av två månader, max. Denna rörlighet kommer bara att öka. Kraven på rörlighet och en smidig hantering av myndigheter i alla länder kommer också att öka. Detta är morgondagen och framtiden, och det är den vi har att förhålla oss till. Där måste det till ordentliga tag för att korta ned tiderna.

Vi i Moderaterna hävdar att 30 dagar är en rimlig och acceptabel tid. När det gäller de direktiv som ministern har givit till Migrationsverket undrar jag: Vilken tid anser ministern är relevant för att en handläggning av arbetskraftsinvandring ska kunna ske?

Herr talman! Kompetensförsörjningen är en av de mest kritiska frågorna för arbetsgivare, både privata och offentliga sådana, som många gånger får kämpa för att hitta kompetent arbetskraft.

Vi har ett nationellt ansvar för att kunna matcha det hela bättre när vi utvecklar våra utbildningssystem i grund- och gymnasieskolan och i eftergymnasiala utbildningar. Men jag tror att vi ska konstatera att detta aldrig kommer att räcka till. Det finns alltid ett behov av att hitta människor som kommer från andra länder - i närområdet eller lite längre bort - och bidrar i det svenska samhället. Det är den ena viktiga aspekten.

Den andra är att vi har en trend och utveckling i världen som man kan kalla för en talangrekrytering eller tävlan om talanger. Vare sig vi talar om duktiga it-tekniker eller om universitetsforskare och andra är det många gånger en internationell arbetsmarknad.

Om vi menar allvar med spännande forsknings- och utbildningsmiljöer, en spännande och växande it-sektor eller vad det nu kan vara - kanske life science-sektorn i Hans Rothenbergs och min egen hemstad - är den internationella dimensionen helt avgörande. Där är arbetskraftsinvandringsreglerna verkligen en nyckel.

Vi kan inte ha den tillämpning vi har i dagsläget, utan vi måste på olika sätt se hur vi genom reglerna men också mycket annat i samhället kan bli bättre på att attrahera duktiga människor till Sverige, inom en rad delar av det svenska samhället.

För ett antal år sedan fick vi väsentligt bättre och mer liberala regler för arbetskraftsinvandring, som jag i allt väsentligt tycker har fungerat väl. Men vi har utmaningar när det gäller tillämpningen av dem.

Det finns framför allt två stora problem. Det ena handlar om den rena tillämpningen hos Migrationsverket när det gäller så kallad omprövning. Tidigare tittade man lite mer på helheten, men nu tittar man snarare på till exempel en enskild löneutbetalning en månad, där några kronor kan göra att en person får lämna landet.

Samtidigt har vi en diskussion om hur vi ska få de människor som har kommit till Sverige genom de senaste årens asylinvandring in i arbete. Och så kastar vi ut människor som arbetar och betalar skatt - det är inte rimligt.

Riksdagen har fattat ett beslut med en uppmaning till regeringen att ta tag i detta. Jag hoppas verkligen att regeringen ser till att komma i mål här så att man kan se till helheten, inte till enskilda detaljer, och göra rättning. Duktiga forskare och it-tekniker har faktiskt en viktig roll att spela.

Sedan har vi handläggningstiderna, som tyngs ned genom det migrationstryck vi har. Det kan ta väldigt lång tid, men där finns också en osäkerhet. Till exempel kanske man ska upp till omprövning och skickar in det som behövs om det. Det finns fall i Sverige i dag där vi har forskare på universitet och högskolor som inte vet om de kan åka på en internationell forskarkonferens därför att deras tillstånd kanske löper ut och de då inte kommer in i landet igen. Detta är inte rimligt.

Vårt svar från Moderaterna har varit att göra två saker. Det ena är att sätta upp en tidsgräns och säga att det rimliga är att en ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd i Sverige i normalfallet ska hanteras inom 30 dagar.

Det andra som behövs för att kunna få detta att hända är att öronmärka en del av Migrationsverkets förvaltningsanslag och säga till myndigheten att dessa pengar ska användas endast till uppehålls- och arbetstillstånd.

Avslutningsvis, herr talman, är min fråga: Är migrationsministern beredd att göra mer än detta med en strategi och ett uppdrag, till exempel öronmärka resurser hos Migrationsverket för att säkra att de verkligen går till denna viktiga handläggning?

Min andra fråga är: Vad tycker ministern är en rimlig handläggningstid för uppehålls- och arbetstillstånd?

Herr talman! Jag tror att vi är alla är överens om att företag måste ha tillgång till den kompetens de behöver. Detta är strategiskt oerhört viktigt för Sverige som industri- och tillväxtnation.

Kompetensförsörjning kan ske genom utbildning inom landet, och därför är det viktigt att satsa på utbildning och bygga ut grundskola, gymnasieskola och högre utbildning. Men en del kompetens behöver vi hämta utomlands, via arbetskraftsinvandring.

När man rekryterar människor från andra länder måste man, för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera, se till att de som kommer hit har bra arbetsvillkor och tillförsäkras avtalsenliga löner, att företaget betalar försäkringar, att sociala avgifter betalas och att den skatt som ska erläggas betalas. Detta är viktigt för att se till att de människor som kommer hit inte hamnar i en utnyttjandesituation.

Lars Hjälmered och Hans Rothenberg håller inte med mig när jag säger att de problem som de lyfter upp har sin grund i den lagstiftning som de själva har varit med om att driva igenom. Okej, men min uppfattning är att det faktiskt är så.

Alliansregeringens lagstiftning hade, enligt min uppfattning, problem. Det ena är att om det blir fel och skatterna, avgifterna och lönerna inte betalas på rätt sätt är det arbetstagaren som får ta hela smällen, medan arbetsgivaren inte behöver riskera någonting över huvud taget. Så är denna lagstiftning konstruerad.

Det andra problemet är att om arbetsgivare i efterhand upptäcker att de har gjort misstag finns det i dag ingen möjlighet för dem att rätta till detta innan en ansökan om förlängning lämnas in. Det har gjort att en del helt enkelt har fått åka hem och söka igen, på grund av att denna möjlighet inte finns.

Detta är två stora problem med den lagstiftning som Alliansen drev igenom. Detta såg vi redan 2015. Vi lät därför tillsätta en särskild utredning, som kom med ett betänkande till mig i december förra året.

Där finns för det första ett straffrättsligt ansvar för arbetsgivare, som ska se till att göra rätt. Om arbetsgivare inte gör rätt och det finns ett uppsåt i detta kommer de att drabbas av en sanktion.

Där finns för det andra en möjlighet för arbetsgivare att i efterhand rätta till mindre misstag så att arbetstagarna slipper försättas i en sådan situation.

Remisstiden för utredningen går ut på måndag. Regeringen kommer att bereda detta vidare och ta fram lagrådsremisser och en proposition för att rätta till dessa båda delar.

När det gäller handläggningstiderna har vi fått jobba mycket hårt för att försöka korta dem och försöka se till att de är rimliga, mot bakgrund av att vi har haft en mycket stor belastning på Migrationsverket.

Jag kan konstatera att när det gäller förstagångsansökningar för yrken med krav på fördjupad högskolekompetens är den genomsnittliga handläggningstiden enligt januaristatistiken 48 dagar. Den ska vi naturligtvis försöka korta ytterligare. Den är inte tillräcklig, men det är den som nu gäller.

Jag förstår inte hur ni samtidigt kan kräva mer när ni i andra andetaget vill skära ned på Migrationsverket med 500 miljoner kronor, vilket framgår av Moderaternas budgetförslag.

Herr talman! Bakom denna fråga - vi kan borra ned oss i tekniska detaljer, tala om ack så viktiga ambitioner och sätta mål för handläggningstider - finns det människor som kommer till Sverige med goda ambitioner att göra rätt för sig och göra en insats. Dessa människor arbetar i företag som har goda ambitioner att göra rätt för sig, kunna utvecklas och ta del av den kompetens som kan bidra till denna utveckling.

Det finns individer bakom detta. Låt mig ge några exempel. Det senaste halvåret har det kommit allt fler rapporter om utländska medborgare som har sökt sig till Sverige för att arbeta och skapa sig ett nytt liv. Men de har i stället tvingats lämna landet.

En iransk man, som har bott i Sverige sedan 1999, arbetat och betalat skatt, ska utvisas eftersom hans tjänst inte utannonserats på rätt sätt.

En man från Bangladesh, som har studerat fyra år i Sverige och som efter studierna har fått ett arbete, ska utvisas eftersom han fått tjänsten via en annons på Linkedin som inte varit synlig för personer bosatta inom hela EU, EES och Schweiz.

En man från Pakistan, som också har studerat i Sverige och nu arbetar med programmering i Stockholm där han är en av sitt företags ledande medarbetare, ska utvisas på grund av en byråkratisk teknikalitet. Svensk lagstiftning föreskriver nämligen att en arbetstagare från ett land utanför EU ska ha samma villkor och försäkringar som en svensk som är anställd enligt kollektivavtal. Det är en god ambition. Men i den mannens fall anser Migrationsverket att hans tidigare arbetsgivare inte har betalat tillräckligt hög ersättning gällande hans pensionsförsäkring, vilket medför att arbetstillståndet nu inte förlängs.

Detta är en orimlig situation, och detta gäller inte bara stora företag utan även små företag. Det lilla företaget Score, som har 55 medarbetare från 20 nationer, har en anställd som måste lämna landet på grund av en liten regel som gör att denna ovärderliga medarbetare kommer att få sluta sitt arbete där.

Detta är några exempel på hur det kan fungera - den praktiska realiteten. Det är detta som vi i det politiska systemet måste förhålla oss till och rätta till.

De steg som Alliansen tog under sin regeringstid var goda steg. Vi måste också putsa på de regler och lagar som har tillkommit under denna tid. Verkligheten går kraftigt framåt, och det måste vi förhålla oss till.

De fackliga organisationerna, tillsammans med näringslivsorganisationerna, tycker att detta är en av de riktigt stora utmaningarna. Den enda fackliga organisationen av de stora som inte är riktigt med på den banan är LO. LO har nyligen pläderat för att strama åt möjligheterna för personer utanför EU att komma hit och arbeta. Liknande tongångar hörs nu från olika håll runt om i Europa.

Saco och Svenskt Näringsliv är de två ledande organisationer som ser med stor oro på denna utveckling.

Så sent som i veckan gick LO och Socialdemokraterna ut på DN Debatt och pläderade för att strama åt regelverket kring arbetskraftsinvandringen och i praktiken återinföra arbetsmarknadsprövningen. Detta är tendenser som går emot det som ministern nu säger, och jag hoppas att det är det som ministern säger i denna debatt som gäller framgent. Sverige behöver ha smidiga regler för arbetskraftsinvandring.

Herr talman! Arbetskraftsinvandringen är utomordentligt viktig för Sverige, för svenska företag och för offentliga arbetsgivare. Den stora uppgiften för oss framöver tycker jag handlar om att vårda och utveckla det regelverk som vi har. I allt väsentligt är det en bra lagstiftning, men vi behöver putsa och utveckla den.

Vi har ett antal utmaningar som verkligen ställer till det för arbetsgivare i Sverige. I Stockholm, Göteborg och så vidare har vi en sprudlande och spännande it-sektor. De arbetsgivare som jag besöker river bildligt talat sitt hår när det kommer till detta med arbetskraftsinvandring. Det handlar till exempel om frågan om handläggningstider. Det kan ta erbarmligt lång tid. Det skapar en utomordentligt stor osäkerhet när man inte vet om det tar två månader eller åtta månader. Då kanske man redan har kommit överens med en möjlig arbetstagare om löner och andra villkor. Men sedan blir det kanske inte någonting av detta. Samtidigt finns det ett otroligt stort tryck att utveckla företagen. Det gäller inte bara denna bransch utan många andra.

I min hemstad Göteborg har vi Astra Zeneca som tar in 300 utlänningar varje år. För den typen av arbetsgivare måste det fungera mycket smidigt, men det gör det inte i dag.

Herr talman! Jag tycker att det är ett par saker som vi måste hantera politiskt i fråga om detta. Det ena gäller att regeringen har ett ansvar att fullfölja riksdagens beslut. Det handlar om att se till helheten och kunna rätta fel. Där har jag en förhoppning, givet det som ministern säger, om att detta ska kunna lösas. Det andra gäller frågan om handläggningstiderna. Jag tycker att man ska kunna ställa ut en servicegaranti och säga att det i normalfallet inte ska ta längre tid än 30 dagar att behandla en ansökan. Man ska också kunna öronmärka resurser på Migrationsverket för att detta ska kunna ske.

Avslutningsvis vill jag upprepa min fråga. Är ministern beredd att sätta en sådan tidsgräns, till exempel 30 dagar? Är ministern beredd att öronmärka resurser för att det ska kunna ske?

Herr talman! Lars Hjälmered säger att det i grunden är en bra lagstiftning. Nej, det är ingen bra lagstiftning när konsekvenserna av den blir att arbetstagarna får ta hela smällen om det görs några misstag. Då är det ingen bra lagstiftning som ni drev igenom 2008.

Ni måste väl ändå se att alla de fall som Hans Rothenberg här radar upp är en direkt konsekvens av den lagstiftning som ni själva drev igenom. Detta är Alliansens lagstiftning. Det är så det regelverk ser ut som ni hittade på och som ni röstade igenom. Så ser det ut. Det är ingen bra lagstiftning när arbetstagaren får ta hela smällen. Det är ingen bra lagstiftning när det inte finns någon möjlighet för arbetsgivaren att rätta till felen, inte ens om man upptäcker dem. Man hamnar i något slags Kafkaliknande situation. Man vet om att man kanske gjorde ett misstag för några år sedan. Sedan försöker man i efterhand rätta till det. Men regelverket och byråkratin ser ut på ett sådant sätt att man faktiskt inte klarar av att göra det. Då är det ingen bra lagstiftning.

Det var precis detta vi såg redan 2015. Detta måste vi utreda och rätta till, och jag fick ett betänkande i december. Remisstiden går ut på måndag, och vi kommer då att gå vidare till riksdagen med detta så fort som möjligt för att rätta till just de problem som ni tar upp.

Men beskyll inte den nuvarande regeringen för sådant som ni faktiskt själva var med om att driva igenom. Det tycker jag inte är särskilt klokt.

Hans Rothenberg sa att det ibland kan finnas lite teknikaliteter och byråkratiska små regler som ställer till bekymmer. Men jag ska säga att om man inte betalar tillräckligt bra lön, om man inte har betalat försäkringar, om man inte har betalat sociala avgifter och om man inte har betalat skatt då är det inte fråga om några teknikaliteter utan då handlar det om ett regelverk som syftar till att faktiskt skydda människor från att bli utnyttjade. Det finns gott om exempel på hur människor faktiskt har utnyttjats i dessa situationer. Därför är min grundinställning att det måste finnas ett regelverk för detta.

Om man sedan av misstag inte klarar av detta och det rör sig om smärre fel ska det i efterhand kunna läkas, och det är det som detta går ut på. Men vi får vara noga med hur vi uttrycker oss om det regelverk som finns.

Det står i interpellationen att arbetskraftsinvandringen har gått ned. Nja, så är det inte - arbetskraftsinvandringen ligger faktiskt rätt stabilt under åren. Förra året beviljades 13 000 uppehållstillstånd till arbetstagare. Det som har gått ned under åren är tillstånden för de lågkvalificerade yrkena. Om vi tittar på bärplockare och plantörer ser vi att det 2009 beviljades 7 200 sådana tillstånd. År 2016 var det 3 200. Det är alltså en halvering av bärplockare och andra säsongsarbetare som har kommit till Sverige för att jobba.

Tittar jag på it-arkitekter, dataspecialister, systemutvecklare och civilingenjörer ser jag däremot motsatt utveckling: Det är faktiskt så att antalet ökar. År 2009 beviljades 2 200 tillstånd till it-arkitekter, och år 2016 var det 3 700. Det är en ökning. För civilingenjörer är siffrorna 539 år 2009 och 791 år 2016. I precis den grupp man talar så mycket om att företag behöver ser vi alltså en ökning. Bland annat rekryteras människor från Indien, som jag för övrigt besökte förra året. Då diskuterade jag just denna fråga.

Vi vill gärna medverka till att korta handläggningstiderna, men det klingar falskt när Moderaterna kräver att handläggningstiderna ska kortas och samtidigt vill skära ned på Migrationsverket med 500 miljoner, herr talman. Hur ska det gå ihop?

Herr talman! Jag tycker att denna interpellation är alldeles för viktig för att vi ska göra detta till ett bråk om vems felet är. Vi har en situation som inte fungerar. Det är en lagstiftning som alliansregeringen satte i verket. Saker och ting har förändrats, och det behövs en smidig och flexibel hantering av detta eftersom situationen har ändrats.

Ministern har i sitt svar och sina inlägg varit angelägen om att påpeka att de fel som görs av arbetsgivare ska åtgärdas och att man minsann inte kan hoppa över skaklarna när det gäller det. Men det finns faktiskt många företag som avstår från att rekrytera arbetskraft från andra länder just på grund av risken. Gör man ett litet fel kan det innebära väldigt stora konsekvenser för företaget, för företagaren och för den enskilda anställda. Detta är ett signalspråk som är väldigt viktigt att hantera, och det är ett signalspråk som regeringen har möjlighet att ändra på.

Vi moderater vill att handläggningstiderna för arbetstillstånd kortas, och de ska kortas till 30 dagar. Och ja, vi gör justeringar i Migrationsverkets budget. Vad vi är väldigt tydliga med är dock att en del av förvaltningsanslaget till Migrationsverket bör öronmärkas för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd för att på så vis undvika att dessa ärenden trängs undan av andra frågor.

Situationen är orimlig när människor som bor i Sverige, arbetar och gör rätt för sig plötsligt skickas hem på grund av byråkratiska teknikaliteter. Arbetskraftsinvandring gör Sverige rikare; det tror jag att vi kan vara överens om. Öppenhet, inte den här formen av protektionism, är vad som bygger framtidens kunskapssamhälle. Där ska Sverige vara en viktig global aktör.

Herr talman! Det var välkommet att Hans Rothenberg till slut sa att detta är Alliansens lagstiftning, för så är det ju.

Jag förstår mycket väl att en del företag kan dra sig för att göra den här typen av rekryteringar när de ser att det inte finns möjlighet att läka ett eventuellt fel. Det är precis därför vi vill rätta till den delen i lagstiftningen. Remisstiden för utredningen går som sagt ut på måndag, och därefter sker sedvanlig beredningsprocess. Sedan kommer vi att återkomma till riksdagen så fort som möjligt. Jag vet att det är angeläget att vi löser detta. Det var därför vi en gång tillsatte utredningen - för att försöka lösa detta. Det finns även många andra förslag i utredningen som vi kommer att gå vidare med.

Hans Rothenberg säger att man vill korta handläggningstiden till 30 dagar och öronmärka pengarna. I nästa andetag talar han om att man skär ned med en halv miljard. Vi har ju byggt ut Migrationsverket de senaste åren. Det har nu över 7 000 anställda just för att klara av den ökade arbetsbördan i form av såväl asylansökningar, förstås, som den här delen. Nu står jag här och diskuterar arbetskraftsinvandring, och nästa vecka kanske jag står och diskuterar med en annan moderat som säger att vi måste förkorta handläggningstiderna för asylansökningar.

Det är precis det som blir så knepigt - att man i sina budgetförslag har nedskärningar och sedan i nästa andetag säger att man ska öronmärka pengar. Då hänger inte budskapet riktigt ihop. Man kan inte göra båda sakerna på en och samma gång.

I grunden har vi gett Migrationsverket i uppdrag att korta handläggningstiderna. Jag nämnde att handläggningstiden nu ligger på 48 dagar när det gäller gruppen som har fördjupad högskolekompetens, och vi ser till att jobba vidare. Vi ska presentera ett lagförslag för riksdagen så fort som möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.