Jämställdhet i förorten

Interpellationsdebatt 21 april 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 1 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att svensk jämställdhet ska gälla alla flickor och kvinnor i Sverige, var i landet man än bor.

Regeringen tar allvarligt på uppgifter om att kvinnors möjligheter begränsas och att kvinnor rapporterar att de inte kan röra sig fritt i det offentliga rummet. Enligt rapportering i medier förhindras flickor och unga kvinnor från att röra sig fritt i vissa bostadsområden och till exempel från att lämna området utan en manlig släkting. Det är en kränkning av de utsattas personliga säkerhet och kroppsliga integritet att detta sker. Dessa problem har inte sällan en koppling till hedersnormer och hedersrelaterat förtryck, vilket drabbar i första hand flickor och kvinnor men även pojkar och män och särskilt hbtq-personer.

I regeringens budgetproposition för 2017 tydliggörs att det krävs bland annat ett jämställdhetsperspektiv för att lösa utmaningarna vad gäller segregation. Regeringen har hittills genomfört omfattande åtgärder som på sikt kan bidra till minskad segregation, såsom bidrag till kommunerna och andra satsningar för att stärka skola, vård, socialtjänst, polis, och till att minska arbetslösheten.

För att ytterligare stärka det långsiktiga och förebyggande arbetet för att angripa segregationsproblem beslutade regeringen den 23 mars 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att förbereda en ny myndighet, Delegationen mot segregation. Myndigheten ska ha i uppgift att bidra till att lyfta socialt utsatta områden och bryta segregationsmekanismer strukturellt. Av direktiven framgår att jämställdhet genomgående ska beaktas i arbetet och att hedersrelaterat våld och förtryck ska motverkas. Delegationen är en del i ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation. Programmet sträcker sig över perioden 2017-2025.

Regeringen har också beslutat om en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Av strategin framgår att regeringen avser att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld, bland annat när det gäller förebyggande insatser riktade till unga män som lever i en hederskontext. I regeringens strategi betonas också behovet att fortsätta utveckla våldsförebyggande arbete med fokus på maskulinitetsnormer och ett återfallsförebyggande arbete. Dessutom har Socialstyrelsen getts i uppdrag att bland annat genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck samt att undersöka i vilken utsträckning utsatta personer har fått stöd och hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därtill har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett uppdrag att i samverkan med den nationella webbaserade ungdomsmottagningen Umo genomföra informationsinsatser om hälsa och jämställdhet för nyanlända och asylsökande barn och unga i åldrarna 13-20 år kopplat till den nya målgruppsanpassade infosajten Youmo. Regeringen har även genomfört insatser för att stärka jämställdhetsperspektivet i samhällsinformation för asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden. I enlighet med förordningen (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare ska länsstyrelserna verka för att det finns insatser som främjar bland annat kunskaper om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. I detta arbete ska länsstyrelserna verka för att kvinnor och män kan delta i insatser på lika villkor och i samma utsträckning.

Regeringen har även beslutat om åtgärder för att motverka könssegregerad utbildning, bland annat genom uppdrag till Statens skolverk att utveckla arbetet med skolans värdegrund och att förtydliga skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, att gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan kvinnor och män samt att aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter.

Jag vill slutligen framhålla att det finns ett stort engagemang bland kvinnor och flickor i förorter och många aktiva i föreningar som redan i dag arbetar för att stärka kvinnors ställning. Det är viktigt att lyfta fram kvinnor i förorterna som är aktiva i dessa frågor och stödja deras arbete.

Mot bakgrund av de insatser som jag har nämnt här anser jag och regeringen att det är fortsatt viktigt att värna kvinnors och barns ställning och rättigheter i Sverige.


Anf. 2 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Flykten från moralpolisen var namnet på ett avsnitt från Kalla fakta för några veckor sedan. Man skulle kunna tro, herr talman, att det skulle handla om människor som flydde från Saudiarabien, där vi vet att sedlighetspoliser, moralpoliser, är vanligt förekommande. Men här var det någon som ville fly från en av Stockholms förorter, nämligen Hjulsta. Det var en kvinna, Marie, som hade flytt och flyttat från förorten på grund av att hon inte kunde leva det liv som hon ville. Det var en, vad jag förstår, vanlig kvinna som gick till jobbet varje dag, levde med hund, hade goda vänner, hade ett stort engagemang i området och ville göra nytta. Men hennes frihet inskränktes av män som inte tyckte att hennes livsstil passade in i Hjulsta.

Detta kom inte som någon nyhet för mig, herr talman. Det är något som vi har sett under lång tid, och jag hoppas att också regeringen har gjort det. Det är ju inte bara kvinnan Marie som berättar om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag träffar kvinnor som berättar att de inte kan leva det liv de vill och att deras släktingar i hemländerna har ett friare och mer modernt liv där än vad man har i Sverige. Jag möter flickor som går hem direkt efter skolan, eftersom de aldrig får vara ute efter skoltid för sina föräldrar eller syskon. Det är pojkar som måste kontrollera sina systrar under skoltid så att flickorna inte pratar med andra pojkar på skolan. Två män som går hand i hand, ett gift par, kan i många svenska områden räkna med glåpord och till och med mer fysiska trakasserier.

Detta är i Sverige 2017. I Sverige 2017 upplever människor att man behöver fly moralpoliser.

Herr talman! Det här är inte regeringens fel, och det är inte därför jag har ställt interpellationen. Det är något som har vuxit fram i Sverige under lång tid, och det är många regeringar som gjort fel då de har gjort alldeles för lite. Men vi ser en situation som förvärras.

När jag läste svaret och när jag också hörde ministern - det var lite därför jag ställde interpellationen - den där dagen kommentera detta avsnitt blev jag bekymrad över om svaret till de här flickorna, till Marie och till männen som går hand i hand i de här områdena är en till myndighet med fokus på segregation, förutom den myndighet som presenterades nyligen, en jämställdhetsmyndighet. Ytterligare en myndighet, ytterligare en handlingsplan och ytterligare lite mer samordning behöver inte vara fel. Jag vill inte ta en debatt om myndigheten, men om det är svaret blir jag bekymrad. Vad är det som ministern vill säga till Marie, till flickorna som kontrolleras? Vad är det som ministern vill säga till sedlighetspoliserna i de här områdena, som blir fler och fler? Det blir allt fler områden vars människors liv begränsas. Om regeringens enda svar efter tre år är fler myndigheter, fler delegationer och fler samordnare har många fler än jag och de som bor i de här områdena anledning att vara bekymrade.

Därför tänker jag ge ministern en chans till att vara mer konkret. Jag hörde till exempel om samhällsinformation under asyltiden, som jag tror är jätteviktigt och som är något som vi moderater har drivit, bland annat under förhandlingarna 2015. Men mer måste göras här och nu för att människors frihet inte ska begränsas och för att människor aldrig ska behöva fly sedlighets- och moralpoliser i Sverige.


Anf. 3 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Herr talman! Tack, Elisabeth, för att du tar upp denna fråga igen, för den är verkligen viktig! Jag håller med om att man antingen inte har förstått eller också inte har gjort tillräckligt mycket för att möta utmaningarna. Även under de åtta år då du hade ansvaret gjordes för lite.

En otroligt viktig sak som jag vill säga till moralpoliserna och till kvinnor och män över huvud taget är att man i Sverige måste göra allt för att ha ett arbete och försörja sig själv. Det gäller alla, och alla myndigheter som träffar personer som finns i Sverige ska försöka hjälpa till så mycket de kan så att alla kan stå till arbetsmarknadens förfogande.

Det gläder mig därför att vi har den högsta sysselsättningsgraden på länge för både kvinnor och män, inte minst kvinnor som har utländsk bakgrund, även om det är alldeles för låga nivåer och det går för långsamt. Vi har därför skärpt uppdragen till myndigheter som träffar dessa kvinnor för att de ska göra allt för att skaffa en egen inkomst och ha ett arbete och på det sättet bryta segregationen. Förstås gäller detta även män som har tagit på sig någon sorts roll där de begränsar livsutrymmet för kvinnor. Jämställdhet i Sverige ska gälla alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gläder mig också att jag åter får tillfälle att tala om vad regeringen gör. I interpellationen sägs att förslaget att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld är för dåligt eller för svagt. Det är ett förslag som kvinnor och flickor i organisationer har framfört till mig flera gånger medan jag tog fram den nationella strategin om våld mot kvinnor. De vill verkligen ha detta. De vill veta hur det ser ut på riktigt, för de senaste uppgifterna är från 2009 - allt för att kunna vidta ännu mer träffsäkra åtgärder. Det är inte ett larvigt förslag, utan det är ett förslag som verkligen behövs.

Under tiden kartlägger och utreder vi också trossamfund och huruvida rätt organisationer får bidrag från staten. Det är också ett förslag som organisationerna har framfört vid många tillfällen. Uppenbarligen arbetar myndigheterna utifrån det vi har sett i medierna de senaste dagarna.

Vad vi gör ytterligare berättar jag gärna, för det är ganska mycket. Förra veckan lanserades infosajten Youmo, som vänder sig till nyanlända och ensamkommande och som tar upp sexuella och reproduktiva rättigheter och skyldigheter samt jämställdhet. Jag tror mycket på denna sajt, som införs med ett rätt ambitiöst program för att se till att detta kommer ut till HVB-hem, skolor, sfi, idrottsföreningar och vad det nu kan vara. Såvitt jag kan bedöma är många relevanta aktörer inblandade. Jag kommer att följa detta noggrant, för jag tror att man kanske behöver följa upp och förstärka ännu mer.

Till det vi gör ytterligare hör ett stort program som handlar om våldspreventiva insatser och som har en särskild inriktning på hedersfrågor.

Det finns uppdrag till en mängd myndigheter. Vi har en särskild utredning som samlar ihop metoder som man vet fungerar för att kunna förstärka dem och blåsa upp dem till nationell nivå och gå ifrån det projektbaserade.

Vi genomför en granskning av skolans sex- och samlevnadsundervisning för att förstärka den när det handlar om jämställdhet.

Vi vidtar en rad åtgärder när det handlar om insatser för att behandla män som redan har använt våld mot kvinnor och flickor, inklusive i hederskontext.

Vi ser över barnäktenskap och om hedern ska vara grund för straffskärpning.

Vi har ett uppdrag till polisen att de ska utveckla sina metoder för att förebygga våld också i en hederskontext.

Detta är några av de åtgärder som vi har satt igång.


Anf. 4 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag vill bara lägga något till rätta. Jag tycker absolut inte att det är larvigt med kartläggning. Det är otroligt väsentligt. Mitt fokus i interpellationen låg på ett av ministerns svar efter Kalla Fakta - att det ska kartläggas. Men jag menar att väldigt mycket kan göras här och nu. Detta pågår just nu.

Den svenska tjejen Marie bodde i Hjulsta. Det bor många svenskar och utrikes födda där, men det är rätt oväsentligt var man är född. De går till jobbet varje dag och lever sitt liv som de vill men känner inte att de kan göra det. De kanske inte är hjälpta av en kartläggning av hedersvåld lite längre fram. Det behövs också, men min poäng är att det behövs insatser nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behövs till exempel fler poliser i flera av dessa områden så att människor kan känna trygghet. När små flickor och pojkar går till skolan på morgonen ska de inte vara oroliga för en skjutning på deras lekplats därför att två gäng håller på att ta kål på varandra på grund av narkotikahandel, till exempel.

Nu kan man göra en hel del. Det behövs poliser. Det behövs stöd, absolut. Mycket av det som ministern nämnde är bra och rätt, men återigen kommer vi tillbaka till den långa raden av kartläggningar, handlingsplaner och samverkan. Det behöver inte vara fel, som jag sa i mitt första inlägg, men det behövs också saker här och nu.

Det är viktigt att vi som politiker på alla nivåer - lokalt och nationellt, i opposition och i regeringsställning - ryter ifrån och att vi träffar butiksägare, tjejer som Marie och de pojkar, flickor, kvinnor och män som upplever detta och att vi visar att vi är på deras sida. Det tror jag är otroligt väsentligt.

Arbete är självfallet en viktig del för att det ska fungera bättre, men jag vill ändå ha det sagt: Arbete är inte allt. Många jobbar i dessa områden och gör rätt för sig varje dag men upplever inte att de kan leva det liv som de vill. Vi har kvinnor i dessa områden i Stockholm, Örebro, Eskilstuna, Malmö och överallt som isoleras i sina hem och som inte ens får gå till sfi och än mindre till ett jobb. Här finns mycket kvar att göra.

Vi i Moderaterna har som mål att minska klyftan mellan utrikes och inrikes födda. Den är större i Sverige än i många andra länder. Sysselsättningsgraden bland dem som har invandrat hit är betydligt lägre än i andra länder. Det är just bland kvinnorna som störst potential och möjligheter finns. Fler kvinnor som är födda i ett annat land behöver komma i arbete.

Eftersom ministern också är socialminister ska jag ge några konkreta tips. Jag tycker att det skulle vara fantastiskt bra om man införde fler hembesök hos dem som har försörjningsstöd. Detta har man gjort i vissa kommuner. Där är man väldigt noga med att göra hembesök hos familjer som har försörjningsstöd för att se om det är en situation där kvinnor isoleras och inte är aktiva, så som de bör vara.

Många kommuner låter försörjningsstödet gå till kvinnan eller till båda, så att det delas upp. I dag rapporterade Ekot om detta. Varför ska det alltid gå till mannen? Det är något slags norm i Sverige. Vare sig man är svensk eller inte går det till mannen i familjen.

Detta är två konkreta, enkla exempel på vad man kan göra nu för att komma åt och möta dessa kvinnor.

Det är centralt att vässa samhällsinformationen. Vi vill se ett prov för nyanlända - detta är också något man kan göra snart. Alla deltar inte i samhällsinformationen i dag. Det ska vara mycket skarpare och vassare och större fokus på kvinnors rättigheter och hbtq-frågor. Låt människor göra ett prov när de har gått igenom undervisningen!

Detta är några konkreta exempel på vad man kan införa utan tre års delegationer, samordnare och handlingsplaner. Gör det nu! Det behövdes redan i går.


Anf. 5 Eva-Lena Jansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi kan och ska inte acceptera förtryck av unga flickor, kvinnor och unga män någonstans i Sverige. Jag tror att många har sett detta förtryck och att vi alla reagerar lika starkt när vi ser att ojämställdheten tillåts breda ut sig.

Fadime Sahindal var i Sveriges riksdag och berättade om det hedersförtryck hon var utsatt för. Fadime blev senare mördad av sin släkting. Frågan är inte alltså inte ny. Den tidigare riksdagsledamoten Nalin Pekgul har också pekat på dessa frågor och varit väldigt aktiv i förorten när det gäller detta förtryck.

Under åtta års tid har skillnaderna i levnadsvillkor ökat i Sverige, vilket naturligtvis späder på möjligheten för människor att skylla på samhället och säga att det beror på att vi lever i ett ojämlikt land. Det skapar en grogrund för parallellsamhällen när man är arbetslös.

Vi har religiösa friskolor i dag som förstärker en ojämställd syn på kvinnor och män. Min fråga, inte till statsrådet utan till Elisabeth Svantesson, är om Moderaterna är beredda att göra något åt de religiösa friskolorna. Vi ser i dag barn som går i såväl förskola och grundskola som gymnasium i religiösa friskolor. Då pratar jag om både kristna och muslimska friskolor där man förstärker ojämställdheten och en patriarkal syn på kvinnor och män som inte hör hemma i vårt moderna samhälle.

Jag tror också att det är mycket viktigt med lagföring och närvaro i dessa områden från polisen. Det skapar möjligheter att se och beivra brott som pågår.

Om man inte får utbildning i Sverige när man kommer hit tror jag att man är mycket naken om man inte känner till sina rättigheter. Därför är det så viktigt med vuxenutbildning, som regeringen satsar på i budgeten, så att de som aldrig har fått gå i skolan ska få möjlighet till utbildning. Och man ska få samhällsutbildning från första stund när man kommer hit. I dag ges det också möjlighet till svenskundervisning under asyltiden, vilken naturligtvis är lika viktigt för både kvinnor och män.

Min fråga är: Är Elisabeth Svantesson och Moderaterna beredda att stänga religiösa friskolor som förstärker en ojämställd syn på kvinnor och män?


Anf. 6 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Herr talman! När det gäller jämställdhet i Sverige och att flytta fram positionerna i hela landet måste vi göra två saker samtidigt. Vi måste fortsätta med ett generellt jämställdhetsarbete. Det gäller att ihållande arbeta för att både kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och finnas till arbetsmarknadens förfogande, att man utbildar sig till det man vill och att man också får betalt för den utbildning som man har genomgått och känner sig motiverad att bidra till samhället och får ett jobb så att man kan bestämma över sitt eget liv. Det gäller för alla.

Vi har utmaningar på jämställdhetsområdet i hela Sverige för hela befolkningen. Som jag ser det har vi en helt oacceptabel syn på kvinnors förvärvsarbete i Sverige i stort, där kvinnors förvärvsarbete generellt sett värderas lägre än mäns. Det tycker jag är en mycket stor fråga, till exempel.

Vi står inför ett riksdagsval så småningom. Vad har vi för metoder för att se till att kvinnors andel är lika stor som mäns andel på valbara platser? Hur diskuterar vi det? Det gör vi faktiskt inte alls just nu. Vi tar för givet att detta kommer att lösa sig av sig självt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi måste arbeta mycket mer medvetet med jämställdhetsfrågor i hela samhället. Samtidigt måste vi ha specifika insatser för specifika problem och områden. Därför tror jag att vi måste vara helt på det klara med vad hedersrelaterat våld och förtryck betyder och innebär för dem som utsätts för det, och vilka konsekvenser tänkandet om kvinnors underlägsenhet och mäns överlägsenhet får för kvinnor.

Jag är mycket upprörd över att det ganska radikala arbete som har skett på FN-nivå under de senaste 20-25 åren inte har följts upp av regeringar i världen med finansiering och stöd för att införa sådana bra saker som det har tagits beslut om på FN-nivå. Hade man gjort det, hade man haft en debatt om det och hade man haft medialt intresse för det hade betydligt färre kvinnor anlänt till Sverige och hamnat i dessa situationer.

Nu är läget som det är här i Sverige, och då måste vi bemöta det. Jag tror att vi måste göra specifika insatser. Därför har jag redan räknat upp en lista på många saker som vi gör.

Det är riktigt att vi också måste stärka samarbetet mellan myndigheter. Jag var häromdagen i Skäggetorp i Linköping och besökte en skola som har bra resultat utifrån Skolinspektionens studier av skolan. 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Man har förstås ett mycket aktivt arbete med pedagogik, men man har också ett samarbete med socialtjänst och polis när det behövs. Man har en mycket god kunskap om eleverna och vad de behöver, och man utgår från deras behov. Vi måste göra sådant. Det finns ingen väg runt det. Det är mycket bra.

Socialtjänsten har en mängd uppdrag när det gäller jämställdhet. Det är också mitt ansvarsområde. Jag tror att man kan förstärka ännu mer när det gäller just försörjningsstöd och synen på personer och familjer som kommer och behöver stöd i utsatta situationer. Min regering tycker att man ska ha försörjningsstöd i lägen när man behöver det. Men naturligtvis ska man inte bedöma kvinnors arbetsinsats olika beroende på om de har utländsk bakgrund eller inte. Man ska se vuxna kvinnor som potentiella personer på arbetsmarknaden. Jag vill verkligen undersöka att socialtjänsten arbetar på ett sådant sätt. Att man sedan betalar försörjningsstöd till kvinnor liksom till män tycker jag är en självklarhet. Självklart är det så man ska arbeta, och det gör man också på många håll i Sverige.


Anf. 7 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Mina sista två minuters talartid tänker jag inte ägna så mycket åt Eva-Lena Jansson. Jag kan bara konstatera att skolan ska vara konfessionsfri. Dåliga skolor som inte lever upp till läroplan och så vidare ska inte finnas, oavsett om de är konfessionella, kommunala eller drivs i någon annan form. Det som vi såg i inledningen till det inslag som har tagits upp här, där flickor och pojkar delas upp på en buss, ska inte ske någonstans i någon skola i någon del av Sverige. Det måste vi motverka. Det är alldeles självklart.

Jag tackar för den här debatten, som jag tror att vi kommer att behöva fortsätta föra. Jag tror nämligen att det finns väldigt mycket kvar att göra. I varje debatt som jag har med nuvarande statsråd påminner de ofta om de åtta åren. Det får de gärna fortsätta att göra om de vill. Jag tror att väljarna - människor som bor i Hjulsta, Vivalla och så vidare - är mycket intresserade av vad den regering som nu har ansvar gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag satt ett år i regeringen och såg till att Arbetsförmedlingen fick en förstärkt instruktion att jobba mer jämställt. Jag kunde absolut ha hunnit med mer på det området. Jag hade inte ansvar för integrationsfrågorna då utan för arbetsmarknadsfrågorna.

Men nu är det Åsa Regnér som är jämställdhetsminister och socialminister, och nu har hon ganska många verktyg som hon kan jobba med. Jag skulle vilja se att det görs mer just i fråga om försörjningsstödet, och jag är glad över att ministern öppnar för det, eftersom det är ett sätt att komma åt kvinnor som isoleras. Det är också ett sätt att komma in i familjer och se hur det är ställt. Men det finns mycket mer att göra.

Den kvinna som flydde från sedlighets- och moralpolisen kommer inte att bli hjälpt av det. Hon har ett jobb att gå till. Människor som bor i dessa områden och som är under detta tryck, särskilt kvinnor vars livsutrymme begränsas, behöver också ett stöd från oss både i ord och i handling. I hennes fall handlar det om stöd från polisen. En konkret polisiär närvaro behöver också finnas i dessa områden, så att ingen människas - ingen kvinna, ingen man, ingen flicka, ingen pojke - livsutrymme ska begränsas. De ska inte utsättas för denna typ av brott från så kallade sedlighetspoliser.


Anf. 8 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! I många frågor som vi diskuterar just nu här har Elisabeth Svantesson och jag faktiskt liknande uppfattningar, och det är bra. Men när det gäller konfessionella skolor, det vill säga religiösa friskolor, tycker jag inte att de ska finnas över huvud taget. Jag tycker inte att vi ska ha religiösa huvudmän. Det som vi såg i detta inslag är att de religiösa skolorna faktiskt förstärker en ojämställd bild av kvinnor och män.

Om man som barn får lära sig att man som kvinna är mindre värd och att ens egen roll är att man ska vara hemma och ta hand om barn och inte vara ute på arbetsmarknaden kommer man också att skapa den bilden av sig själv.

Jag tror att det är jätteviktigt att vi faktiskt har diskussioner om det fria skolvalet och om vad dessa religiösa friskolor bidrar till när det gäller att öka ojämställdheten i vissa områden. Jag tror också att det är viktigt att diskutera hur utbildning kan förstärka kvinnors möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och vara självständiga och därmed inte heller vara beroende av en man.

Som jag sa tidigare tror jag att det behövs en ökad polisiär närvaro i dessa områden, så att man beivrar brott, ser att detta pågår och kommer till rätta med det.

Men framför allt handlar det om att se till att dessa unga män förstår sin roll i samhället. Det handlar inte bara om att hjälpa kvinnor och flickor att se sina rättigheter. Det handlar också om att männen ska bli jämställda och inte vara de som tar på sig rollen att leva ett extra liv åt sin syster eller åt sin fru. Det handlar om att de ska ta ansvar för sitt liv och sina handlingar och inte äga någon annan person.


Anf. 9 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Herr talman! Jag tackar för debatten. Som jag sa tidigare håller jag med om att man ska rikta insatser till män och pojkar. Det tror jag är helt avgörande. Därför är det faktiskt inriktningen på den nationella strategin om våld mot kvinnor. Men det gäller jämställdhetsarbete över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad behöver kvinnor, oavsett bakgrund, som bor i dessa områden eller i andra områden? Det behövs fler poliser. Därför har regeringen aviserat att vi också förstärker polisen på olika sätt, och det är förstås en bra insats. Ansvarig minister kommer att debattera här senare i dag.

Dock finns det länder som har massor med poliser och ändå inte är bra på jämställdhet. Det är inte det enda som behövs, utan man behöver ett samhälle som genomsyras av tanken om kvinnors och mäns lika värde och där alla myndigheter har med sig det i ryggraden. Det går inte att göra bara en sak, utan man måste ha en stark övertygelse om jämställdhet.

Det vi ofta har genomlevt, tycker jag, är förlöjligande, förminskande och hånande när det tas fram metoder som handlar om jämställdhet. Inte sällan är det kvinnorörelsen som kommer med förslag, och så tycker man att det är fånigt och larvigt med genusinsatser i förskolor och skolor, i forskning eller vad det nu är. Jag är helt övertygad om att det finns oerhört mycket vi kan göra med de metoder som lyckligtvis finns i Sverige och som vi har finansierat gemensamt. Framför allt kan vi gå från projektform till mer av nationella insatser för att stärka våra myndigheter över huvud taget.

När jag träffar myndigheter som deltar i programmet om jämställdhetsintegrering ser jag att de i dag har ett, skulle jag vilja säga, mycket moget sätt att se på jämställdhet, vilket man inte hade när vi började jobba med detta för 20 år sedan. Vi måste göra allt detta samtidigt, för det är det - och att ta konkreta beslut - som skapar jämställdhet i ett samhälle.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:431 Jämställdhet i förorten

av Elisabeth Svantesson (M)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Kvinnor som berättar att de lever mer isolerat här än i det land de flytt ifrån, som inte kan vistas fritt i det offentliga rummet och inte kan vara klädda hur de vill. Flickor som tvingas kliva på längst bak i bussen för att pojkarna ska sitta fram. Det är Sverige 2017. Jag har ofta återkommit till att detta är Sveriges stora integrations- och jämställdhetsutmaning.

Från statsrådet Åsa Regnér hörs att det finns behov av kartläggning. Detta som en reaktion på Kalla Faktas granskning den 4 april 2017. Det är inte att ta problemet på allvar. Vi moderater har sedan länge föreslagit obligatorisk samhällsorientering med prov. Vi föreslår exempelvis också hembesök av socialtjänsten till dem som uppbär försörjningsstöd, inte minst för att fånga upp de kvinnor som lever isolerat i hemmet.

I Sverige är kvinnor självständiga gentemot sina män och fria att gå vart de vill. I Sverige väljer man själv om och med vem man vill ha ett förhållande. I Sverige växer pojkar och flickor upp sida vid sida och på samma villkor.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Åsa Regnér:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att svensk jämställdhet ska gälla alla flickor och kvinnor i Sverige, var i landet man än bor?