Regeringens åtgärder kring återvändare som stridit för IS

Interpellationsdebatt 15 september 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 21 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig vem som samlat kommer att ansvara nationellt för att hantera så kallade IS-återvändare och vilka nya skärpta regler, som inte tillämpas redan i dag, som kommer att införas gentemot de personer som finns på Säkerhetspolisens lista. Vidare har Roger Haddad frågat huruvida alla som återvänder obligatoriskt ska granskas av rättsväsendet och slutligen vilka andra åtgärder regeringen vidtar för att komma åt problemet med inhemsk extremism.

Terrorism ska bekämpas oavsett var den förekommer. Personer som deltagit i den brutala terrorn i Syrien och Irak ska åtalas och straffas. Huvudansvaret för bekämpning av terrorbrottslighet ligger hos Säkerhetspolisen. Andra myndigheter med centrala roller, som Polismyndigheten och Migrationsverket, samverkar nära med Säkerhetspolisen. För att trycka tillbaka brottslighetens orsaker och stärka respekten för våra grundläggande fri- och rättigheter krävs hela samhällets insatser. Regeringen har träffat två blocköverskridande överenskommelser om en rad åtgärder som stärkt kampen mot terrorismen, bland annat genom kriminalisering av terrorismresor, skärpta regler kring terrorismfinansiering och en utbyggd förebyggande verksamhet.

Den straffrättsliga regleringen ska skärpas ytterligare. En utredare kommer i december att lämna förslag till ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. Arbetet med förslagen kommer att ges hög prioritet. Samtidigt kommer genomförandet av EU:s terrorismdirektiv att innebära en utvidgning av straffansvaret för till exempel terrorismutbildning, terrorismresor och terrorismfinansiering. På regeringens initiativ görs nu också en översyn av hela den straffrättsliga terrorismlagstiftningen. En mer överblickbar och tydlig lagstiftning ger bättre förutsättningar för bekämpningen av terroristbrottslighet samtidigt som rättssäkerheten ökar.

Regeringen har även tagit ett flertal andra initiativ i syfte att förbättra förutsättningarna för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism, till exempel om effektivare samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner som tar emot återvändare.

När det gäller rättsväsendets insatser i förhållande till återvändare är det de ansvariga myndigheterna som avgör om, på vilka grunder och hur en enskild person ska bli aktuell för rättsväsendets ingripande. Återvändare är ingen homogen grupp utan måste hanteras utifrån individuella bedömningar. Säkerhetspolisen gör en bedömning av samtliga återvändare som myndigheten har kännedom om.

Regeringen har ett tydligt fokus på att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. En betydande satsning görs genom inrättandet av ett nytt permanent centrum för det förebyggande arbetet från och med den 1 januari 2018. Regeringen har även beslutat om ett flertal uppdrag som syftar till att öka kunskapen generellt och förbättra myndigheters vägledning till olika personalgrupper. Bland annat har Socialstyrelsen fått uppdraget att ta fram en nationell vägledning för socialtjänstens arbete med återvändare och deras familjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har successivt ökat de ekonomiska resurserna för polisverksamheten och Säkerhetspolisen och gör nu en historisk satsning på Polismyndigheten. Som regeringen nyligen har aviserat kommer vi i höstens budgetproposition avseende 2018 att föreslå en resursökning till Polismyndigheten på sammanlagt 7,1 miljarder kronor under de kommande tre åren. Satsningarna sker i syfte att öka slagkraften i brottsbekämpningen generellt men skapar också förutsättningar för att förbättra förmågan att möta hotet från terrorismen.


Anf. 22 Roger Haddad (L)

Herr talman! Först vill jag tacka statsrådet Morgan Johansson för svaret på min interpellation. Den är inlämnad efter statsrådets medverkan i ett inslag i början av augusti, som nytillträdd minister med ansvar för terrorismfrågorna men också polisfrågorna. Vi kunde höra i inslaget att regeringen har fattat eller omgående kommer att fatta beslut om att skärpa åtgärderna mot återvändande som har stridit för Islamiska staten. Men det framkom också i inslaget, herr talman, att regeringen vill öka den nationella samordningen för IS-återvändare, inte minst när det gäller avhopparverksamheten.

Det är mot den bakgrunden som vi återigen kommer till riksdagen och ställer frågor till regeringen kring hanteringen av dem som har stöttat eller till och med stridit för terrororganisationer som Islamiska staten och som återvänder till det svenska samhället.

Den andra delen av interpellationen, där jag inte heller får riktigt tydliga svar, herr talman, gäller arbetet mot inhemsk extremism. Det är ett mycket utbrett problem. Det är ett ökande problem och en ökad hotbild, enligt Säkerhetspolisens nya rapporter som kom så sent som i juli. På några år har det gått från 200 till 2 000 personer som på olika sätt anses sympatisera med, stötta, finansiera och uppmana till våldsbejakande islamistisk extremism. Det är oerhört allvarligt.

Vi har från Liberalerna verkligen försökt att vara konstruktiva i de terrorsamtal som omnämndes - både 2015 och, senast, våren 2017. Men allt har inte fungerat parallellt när det gäller arbetet mot extremism. Det har funnits kritik och synpunkter på nationella stödtelefonen mot radikalisering. Vi har från Liberalerna verkligen drivit frågan om informationsutbyte mellan Säkerhetspolisen och kommuner. Där sa regeringen nej till vårt förslag för exakt ett år sedan. Men nu vet vi att det är en av de punkter som utreds i och med överenskommelsen som slöts här i juni 2017.

Vi har också sett att varken den nationella samordningen eller samordningen inom regeringen verkar ha fungerat när det gäller arbetet mot extremism. Det har varit ett ansvar dels för Justitiedepartementet och de två statsråd som numera är ett statsråd, dels för kultur- och demokratiministern som fram till årsskiftet officiellt har ansvar för hanteringen av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Det är oerhört allvarligt att regeringen fortfarande inte kan ge ett klart besked kring samordningen. Vad är det nya som ska samordnas? Jag ställer ju frågan till statsrådet: Vem kommer samlat att ansvara nationellt för att hantera exempelvis IS-återvändare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får inget svar på det. Vem kommer att hantera arbetet mot extremism? Det finns inget om det i svaret, men jag vet att regeringen vill lägga den frågan på Brottsförebyggande rådet. Detta kommer jag att återkomma till, för där har vi synpunkter och det har också kommit andra kritiska synpunkter på det förslaget.


Anf. 23 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Till att börja med vill jag nog påstå att den här regeringen har gjort mer för att förebygga och bekämpa terrorism på våra tre år än vad den föregående regeringen gjorde på sina åtta.

Jag kommer fortfarande väldigt väl ihåg valrörelsen 2014, när ni gick fram och lovade att ni skulle kriminalisera terrorresor. När vi kom upp på departementet 2014 ställde jag frågan till tjänstemännen om vad som gjorts dittills när det gällde att kriminalisera terrorresor. Mina tjänstemän blev förlägna, får jag säga, för det fanns inte ett papper skrivet.

Varför? Det var inte deras fel, utan det berodde ju på att de inte hade fått några uppdrag från något statsråd, vare sig på Justitiedepartementet eller någon annanstans, att börja jobba med en sådan lagstiftning. Det fanns förstås ingen utredning, inget utredningsdirektiv - det fanns inte ens ett utkast till ett utredningsdirektiv. Det fanns inga papper skrivna, så vi fick börja helt från början.

Då hade ändå kriget i Syrien pågått sedan 2011, och toppen för antalet personer som reste utomlands för att strida för IS infann sig 2013-2014. Det var då flest reste. Sedan dess har det avtagit betydligt och nu i det närmaste upphört, skulle jag säga.

På Liberalernas tid i regeringen var det alltså tillåtet att åka utomlands för att begå terroristbrott. På Liberalernas tid i regeringen var det tillåtet att ta emot terroristutbildning, för den luckan var inte heller tilltäppt. Vi hade inte heller något heltäckande stopp när det gäller finansiering av terrorism. Allt detta har vi nu åtgärdat genom lagstiftning.

Roger Haddad tar upp återvändarna men verkar inte förstå hur Säpo arbetar. Jag säger ju i mitt svar att Säpo gör en sådan granskning av samtliga som kommer tillbaka. Det är klart att om man kan hitta en möjlighet att fälla dem för brott så gör man det. Då öppnar man en förundersökning och går till åklagare och domstol med det. Det är alltså Säpos ansvar att för varje enskild individ dels göra den granskningen, dels också att använda sig av de kontrollmöjligheter man har.

Som jag sa har resandet i praktiken upphört, och det finns det många olika skäl till. Kriminalisering kan vara en del av det, men framför allt är det nog det att kriget har utvecklats på ett sådant sätt att IS är tillbakaträngda, vilket naturligtvis är bra.

Detta innebär dock inte att faran på något sätt är över. Tvärtom, skulle jag vilja säga: Det kan mycket väl vara så att de som återvänder är reella risker. Därför gäller det att Säpo gör det de ska göra, och jag ska säga att jag har fullt förtroende för just Säkerhetspolisens arbete och att de har de verktyg som de behöver när det gäller återvändarna.

Behöver vi göra något ytterligare? Ja. Vi har en blocköverskridande överenskommelse där vi har kommit fram till ytterligare ett antal åtgärder, bland annat att ytterligare bygga ut straffrätten. Det handlar om deltagandebrottet, som jag får ett utredningsförslag om nu i december, med en utökad kriminalisering även av detta. Det finns även en pågående utredning om signalspaning under förundersökning, och det handlar också om att utveckla verktygen för Säkerhetspolisen. Hemlig dataavläsning utreds just nu och är även det en fråga som medverkar till att kunna upptäcka den här typen av kriminalitet tidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar också om att förebygga, och det återkommer jag till.


Anf. 24 Roger Haddad (L)

Herr talman! När det gäller terrorfinansiering, rekrytering och uppmaning var det kriminaliserat redan sedan tidigare. Det är inget nytt.

Jag kan inte känna mig tillfreds. Vi har haft en enda dom när det gäller terrorfinansiering, och det var 2005. Dagligen läser jag på text-tv och i andra medier om misstänkt terrorfinansiering och så vidare, men än så länge har vi inte fått några nya domar sedan 2005 när det gäller detta.

Den lagstiftningen fanns alltså redan. Det som har tillkommit är ju det bindande beslutet i FN:s säkerhetsråd att kriminalisera terrorresor. Det är därför vi har kriminaliserat terrorresor.

Herr talman! Statsrådet svarar inte på min fråga. Vem kommer samlat att ansvara nationellt för att hantera IS-återvändare i Sverige? Jag vill ha ett besked i dag! Det är min fråga nummer ett i den här interpellationen, och det är därför jag kommer hit till kammaren i dag. Jag vill ha svar på vem som nationellt ska ansvara för att hantera IS-återvändare.

Jag får inget besked. Är det Säkerhetspolisen så säg det! Är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så säg det! Är det polisen så säg det!

I början av augusti gick regeringen ut kraftfullt i Aktuellt och sa att de vill ha en samordnande funktion nationellt mot avhopparverksamheten - vem ska ansvara för det? Det står ju ingenting i det skriftliga svaret, och det sägs heller inget i de muntliga inläggen. Svara på de frågor som du har fått, herr statsråd, i stället för att berätta för mig som har jobbat med de här frågorna i åtta år vad ni har gjort och inte har gjort!

När det gäller extremism kommenterar inte statsrådet den frågan över huvud taget. År 2010 fanns det 200 riskpersoner som visade sympatier för våldsbejakande islamistisk extremism. Nu är det 2 000 personer, och den delen kommenterar inte den nye inrikesministern, som har ansvar för dessa frågor. Det är inte tillfredsställande.

Jag har också sett i medier i dag att det har kommit kritik mot de så kallade kunskapshusen, som ska jobba på fyra orter med metodutveckling och med att stötta kommunerna i arbetet mot extremism. Det finns positiva kommentarer när det gäller metodutveckling, men kritiken var just att det finns för lite koppling och samarbete med de viktigaste myndigheterna, nämligen polisen och Säkerhetspolisen.

Till skillnad från regeringen anser inte Liberalerna att de här frågorna ska läggas på Brottsförebyggande rådet, utan vi ser först och främst att det är en fråga för polisen, med polisens infrastruktur och polisens regionala och lokala närvaro under dessa sektioner, som har kompetens, information och närhet till medborgarna. Det handlar om kommunpoliser och områdespoliser, som ju är de som dagligen får de första indikatorerna på om det är någon som ägnar sig åt våldsbejakande verksamhet i form av till exempel rekrytering, finansiering eller uppmaning.

Men regeringen har, vad jag förstår, redan bestämt sig för att det ska ligga på Brottsförebyggande rådet. Återigen: Jag vill gärna ha svar på mina frågor.


Anf. 25 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt det höga tonläget. Jag har ju sagt att IS-återvändarna som kommer tillbaka till Sverige är Säkerhetspolisens ansvar. Det är Säkerhetspolisen som har ansvaret för att se om det finns några brott som måste utredas i samband med detta. Om man i så fall upptäcker det och har någon möjlighet att få en person fälld för det, ja, då går man naturligtvis till domstol med det.

Problemet var ju att en del av dessa reste innan vi hade kriminaliserat terrorresor. De reste på den borgerliga regeringens tid, när det inte var kriminaliserat, och det är klart att man inte kan straffa folk i efterhand just när det gäller det brottet. Det fungerar inte.

Terrorresorna handlar inte bara om FN-resolutionen, utan det handlade faktiskt också om ett eget initiativ som vi tog. Vi drev detta i valrörelsen, och i motsats till den borgerliga regeringen genomförde vi det också.

Vi kriminaliserade terrorresor och att ta emot utbildning. Det är jättekonstigt att det inte fanns med innan. Det var inte heller något som den borgerliga regeringen tog tag i. Vi tog fram en mer heltäckande kriminalisering av finansiering av terrorism i enlighet med FATF:s rekommendationer - ett internationellt organ som övervakar dessa frågor.

Regeringen har kontinuerligt jobbat med att stärka förmågan ytterligare för Säkerhetspolisen och för den öppna polisen. Vi kommer i årets budget att förstärka Säkerhetspolisen med ytterligare medel. För 2017-2020 förstärker vi Säkerhetspolisen med sammanlagt över 200 miljoner kronor. Det handlar om att se till att de har de resurser de behöver.

I linje med våra uppgörelser har jag sagt att regeringen tittar på ytterligare straffrågor, till exempel deltagandebrott och signalspaning under förundersökning. Vi har alldeles precis lagt fram förslag som innebär bättre informationsutbyte inom ramen för det vi kallar Nationellt centrum för terrorhotbedömning med bland annat direktaccess. Det har länge varit en angelägen fråga. Vi ser även över sekretessreglerna mellan polisen och socialtjänsten. De har också varit uppe till diskussion. Får kommunen den information man behöver när det gäller den typen av individer? Det fungerar olika på olika håll. Där sker en översyn.

Roger Haddad har ställt frågor om Brottsförebyggande rådet och den nationella samordnaren. I sitt första inlägg kritiserade han regeringen för att den frågan låg på Kulturdepartementet. Men herregud, herr talman, det var den gamla regeringen som lade uppdraget på Kulturdepartementet! Det var inte vi. Vi tar nu frågan till Justitiedepartementet. Varför? Jo, därför att vi betraktar våldsbejakande extremism som i första hand en kriminalitetsfråga. Då ska den ligga på Justitiedepartementet. Det är Justitiedepartementet som har vana att hantera frågor om kriminalitet och har verktygen. Justitiedepartementet har polisen, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet. Kompetensen finns i departementets myndigheter.

Varför ni lade frågan på Kulturdepartementet förstår jag inte, men nu är den överflyttad till Justitiedepartementet. Vi har lagt över frågan på en av våra myndigheter, nämligen den myndighet som har ett nytt uppdrag att vara mycket mer operativ än tidigare. Under den borgerliga tiden handlade det mycket om att analysera. Nu har vi gett Brottsförebyggande rådet ett mer operativt uppdrag när det gäller att förebygga brott än tidigare, bland annat mot bakgrund av det nya nationella programmet för att förebygga brott.


Anf. 26 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Först en rättelse: Det stämmer inte. EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson satt på Justitiedepartementet. Det var hon som inrättade den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Sedan blev det maktskifte, och ni tilldelade i er regeringsombildning kultur- och demokratiministern denna portfölj. Det är därför frågan hamnade på Kulturdepartementet. Kom inte till kammaren med hittepå.

När det gäller frågan om Brottsförebyggande rådet och IS-återvändarna konstaterar jag att i princip, med undantag för ett fall i Göteborg som inte upptäcktes av Säpo utan av Skaraborgspolisen, sitter ingen i fängelse. De flesta som kommer tillbaka anses inte ha begått ett brott. Det går åtminstone enligt åklagarväsendet inte att bevisa att de har begått terroristbrott. De är ute i samhället.

Återigen hävdar jag att justitie- och inrikesministern missar helt att besvara min egentliga fråga. Det är inte Säkerhetspolisens ansvar när de personerna inte längre är föremål för Säpo att hantera. Då skulle de ha blivit åtalade och dömda. Det är någon annan. Det är därför vi har debatten i dag, herr statsråd. Vem är någon annan?

Jag har ärliga syften, och jag vill gärna veta hur regeringen har tänkt sig det samlade nationella ansvaret mot bakgrund av att det inte har fungerat. Om det hade varit fråga om Säpo skulle de göra en bedömning av personerna och sedan skicka dem vidare i rättskedjan. Men de är inte där utan ute i samhället. Vem är ansvarig för dem?


Anf. 27 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Roger Haddad har naturligtvis rätt i att frågorna lades på demokratiministern. Det är riktigt. Men grunden i min kritik var att frågorna inte lades på en minister som faktiskt också hade ansvar för de brottsbekämpande och brottsförebyggande frågorna. Det är den kopplingen som är viktig.

Detta är inte i grunden en demokratifråga, enligt mitt sätt att se. Detta handlar i grunden om att bekämpa brott. Det är vad våldsbejakande extremism handlar om. Nu är frågan placerad på rätt ställe.

Det verkar som att Roger Haddad verkligen är angelägen om att missförstå saker och ting. Det är Säkerhetspolisen som har ansvaret för IS-återvändare. Om det kan bevisas att de har begått brott ska de åtalas och fällas för det. Då gäller det att det finns en fungerande kriminalisering av handlingarna.

Nu har regeringen utvidgat kriminaliseringen, och nu finns ovanpå det en utredning för att ytterligare titta på frågorna om deltagande i brott. Vi kommer förhoppningsvis att få ytterligare möjligheter att fälla fler.

Den bild Roger Haddad försöker visa, nämligen att det inte finns någon som har ansvar för frågorna, är inte korrekt.

Detta är naturligtvis inte särskilt lätt. Det räcker med att bara en eller två bestämmer sig för att begå ett brott. De kan med enkla medel begå oerhört allvarliga attentat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I fråga om antalet våldsbejakande extremister totalt sett talar Säkerhetspolisen om ungefär 3 000 i Sverige, varav 2 000 är islamister. De övriga tusen är nazister eller våldsbejakande vänsterradikaler. Av dem är det bara ett fåtal som man menar har avsikt och förmåga att begå attentat. Det är illa. Som sagt räcker det med bara en eller ett par individer för att ställa till med mycket skada.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:591 Regeringens åtgärder kring återvändare som stridit för IS

av Roger Haddad (L)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Nyligen medverkade justitie- och inrikesministern i SVT Aktuellt för att kommentera att regeringen nu vidtar skärpta åtgärder mot återvändande som stridit för Islamiska statens terrorism. Regeringen kommenterade frågan om avhopp och att staten nu ska ta ett större ansvar. Hur detta ska fungera i praktiken framgick inte i inslaget inte heller konkret vad det var regeringen fattat beslut om som inte tidigare varit känt i exempelvis den senaste överenskommelsen om åtgärder mot terrorism.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

1. Vem kommer samlat att ansvara nationellt för att hantera s.k. IS-återvändare?

2. Vilka nya skärpta regler, som inte tillämpas redan i dag, kommer införas gentemot de personer som finns på Säkerhetspolisens lista?

3. Delar regeringen Liberalernas uppfattning att alla som återvänder obligatoriskt ska granskas av rättsväsendet?

4. Vilka andra åtgärder vidtar regeringen för att komma åt problemet med inhemsk extremism, något som ökat dramatiskt enligt en reviderad rapport från Säkerhetspolisen?