SAS flytt av verksamhet utomlands

Interpellationsdebatt 21 april 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 47 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra företagsklimatet så att företag som SAS AB har kvar sin verksamhet i Sverige.

Företag i hela Sverige som skapar, växer och exporterar är avgörande för att regeringens jobbmål ska kunna nås. Som jag tidigare redovisat i en riksdagsfråga från Jörgen Warborn har regeringen under mandatperioden genomfört flera insatser som stärker villkoren för företagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack vare stabila finanser har vi kunnat göra viktiga investeringar i infrastruktur, forskning, bostäder och utbildning. Vi bedriver en aktiv näringspolitik med fokus på insatser som ytterligare förbättrar företagens villkor och som ökar Sveriges attraktionskraft.

Regeringen har bland annat stöpt om det statliga riskkapitalet för att skapa bättre finansieringsmöjligheter för företag i utvecklingsskeden. Genom en rad initiativ har utlåningen från Almi Företagspartner AB kunnat öka kraftigt de senaste åren. År 2015 lanserade Almi tillväxtlånet till innovativa företag, och utlåningen ökade med 1 miljard kronor 2015 jämfört med 2014. Almis utlåning fortsatte också att öka under 2016.

Regeringen har lanserat en exportstrategi, som stärker möjligheterna att verka på en global marknad med Sverige som bas. Vi har också tagit fram en strategi för smart industri, där samverkan mellan unga, innovativa företag och starka globala företag är en viktig del, och presenterat en första handlingsplan med 45 konkreta åtgärder för att stärka industrins utveckling. För att stärka svenska företag satsar vi bland annat på samverkansprogram och testbäddar.

Vi arbetar även för att Sverige fortsatt ska ligga i framkant när det gäller att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att förenkla för företag, ta till vara affärsmöjligheter och göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.

När det gäller SAS AB:s beslut att flytta delar av sin verksamhet vet vi att den europeiska flygbranschen generellt har problem med pressade arbetsvillkor och osund konkurrens. Detta är en ohållbar situation, som behöver lösas på europeisk nivå och inte genom att importera sämre villkor till Sverige.

Men i ett bredare perspektiv ser vi ändå ett trendbrott med ökade investeringar och fler företag som väljer att flytta hem produktion till Sverige. Nyligen kom bland annat besked om 700 nya jobb vid Volvo Cars fabrik i Torslanda och om nya etableringar av it-bolaget Amazon. Teknikföretagen rapporterar även att de svenska teknikkoncernerna hade en snabbare sysselsättningstillväxt i Sverige än i omvärlden under 2015.

Svensk ekonomi är stark. Tillväxten har stabiliserats på en av de allra högsta nivåerna i Europa. Sedan den här regeringen tillträdde har 150 000 fler människor, varav 96 000 i privat sektor, ett jobb att gå till, och arbetslösheten har pressats ned under 7 procent. Sverige rankas som världens näst mest innovativa ekonomi, och enligt Forbes är vårt företagsklimat bäst i världen.

Vi är alla medvetna om de utmaningar och möjligheter som den globala konkurrensen innebär. Regeringen kommer även framöver att arbeta målinriktat för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att Sverige ska behålla positionen som ledande innovationsland och för att företag i hela landet ska välja att konkurrera på världsmarknaden, men med bas i Sverige.


Anf. 48 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Jag vill tacka närings- och innovationsministern för svaret. Många av de upprepningar som ministern kommer med kan vi ställa oss bakom i vissa delar. Men det finns ett område på denna långa lista som ministern helt utesluter, och det är skattepolitiken. Det var lite därför jag ställde denna fråga, som berör SAS och även Nordea, som med hänvisning till resolutionsavgiften sagt att de har för avsikt att kanske lämna Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen menar att man bedriver en aktiv näringspolitik. Tyvärr verkar det betyda att man aktivt driver näringslivet ut ur landet. Detta är naturligtvis ett stort problem, och skatter spelar en betydande roll när företagen bestämmer var de ska förlägga sin produktion och sina investeringar. Att försöka behålla och attrahera företag är något många länder strävar efter. Tyvärr verkar inte detta vara regeringens nuvarande linje, åtminstone inte om man tittar på just skattepolitiken.

När det gäller småföretagen är 3:12-reglerna mycket avgörande. Detta nämns ofta i samband med entreprenörsbeskattningen. Regeringens förslag på detta område påverkar i princip alla småföretag. Regeringen vill höja skatten för alla fåmansföretag som påverkas av utredningen. Det kommer alltså att bli mindre ekonomiskt lönsamt att ta risken att gå från ett jobb till att starta ett företag.

Detta är väldigt märkligt i ett läge där vi vet att fyra av fem jobb skapas just i småföretagen. Då väljer regeringen att lägga fram ett förslag som slår mot småföretagen och ökar deras skatter. Vi behöver ett bättre företagsklimat och fler företag som kan och vill anställa. Företagen ska uppskattas, inte straffbeskattas.

Det finns en konkurrenskraftsutredning, som har jämfört hur konkurrenskraftig jordbruksnäringen är i förhållande till andra länder. I direktiven för denna utredning har man av någon anledning valt att säga att den absolut inte ska titta på skattefrågorna, utan bara på andra frågor. Detta är konstigt eftersom utredningen i sig konstaterar att beskattningen är en faktor som i hög grad påverkar konkurrenssituationen. Detta gäller inte bara lantbrukare, utan man väljer att bortse från skattens påverkan på konkurrenskraften i väldigt många fall.

Närings- och innovationsministern nämnde exportstrategin, och den är tyvärr helt befriad från ett skatteperspektiv; där finns inget resonemang om detta. Inte heller Entreprenörskapsutredningen hade enligt sina direktiv möjlighet att titta på några skatteförslag.

Betänkandet från Företagsskattekommittén, som tillsattes under alliansregeringen, har nu presenterats. Där föreslås faktiskt sänkt bolagsskatt. Men den utredningen har regeringen begravt under alla betänkanden som föreslår höjd skatt: flygskatt, kilometerskatt, kemikalieskatt, entreprenörsskatt med mera.

Jag nämnde ju Nordea, som valde att gå ut med beskedet att man eventuellt ska lämna Sverige om resolutionsavgiften blir verklighet. Detta välkomnade finansministern. Jag hoppas att närings- och innovationsministern inte välkomnar det beslutet. SAS, som ju är delvis statligt ägt, har också bestämt sig för detta.

Då undrar jag: När ska man från regeringens sida även se detta verktyg, skattepolitiken, som viktigt för konkurrenskraften?


Anf. 49 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om vi börjar med SAS, som var grunden för denna interpellation, är jag lite fundersam. Vad är Moderaternas linje när det gäller skatter och avgifter för till exempel SAS? Råder det en sund europeisk konkurrens på flygmarknaden i dag, där flera bolag rundar villkorsregler och kollektivavtal, där lågprisbolag som flyger in från kontinenter där man helt dumpar priserna gör att väldigt få av bolagen i Europa över huvud taget är lönsamma och där villkoren pressas på marknaden? Har Moderaterna en uppfattning om detta? Är det en bra marknad? Är det sjyst konkurrens?

Vi kan jämföra med transportsektorn i Sverige. Vi har haft uppfattningen att den underbudskonkurrens som har rått i transportsektorn har lett till att en väldigt stor del av åkerinäringen i Sverige har flaggats ut. Det har inte varit sjyst konkurrens. De regler som finns har inte följts, och reglerna har varit oklara så att folk har kunnat utnyttja systemen.

Detta har vi försökt strama upp så att vi också får en rättvis konkurrens. Det är något vi från svensk sida driver på europeisk nivå. I flygstrategin ingår att vi både i EU och i ICAO, den internationella civila luftfartsorganisationen, ska driva de här frågorna om sjyst konkurrens i flygbranschen, också för att vara säkra på att trafiksäkerheten i flyget håller en hög nivå.

Det vore spännande att höra om Moderaterna välkomnar detta system i Europa. Har vi en bra situation i flygbranschen i Europa? Någon gång måste man ge besked också i den frågan.


Anf. 50 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Den här interpellationen handlar bland annat om SAS. Den handlar också om Nordea och flera andra företag som har valt att flytta ut. Det är den samlade utflyttningen som är det stora problemet.

Vi moderater ser att vi behöver göra något åt Företagsskattekommitténs betänkande, som regeringen har ruvat på ganska länge nu. Vad händer där? Där föreslås ju bland annat sänkt bolagsskatt. Det är en sak som påverkar alla bolag, även ett bolag som SAS.

Regeringen föreslår en flygskatt. Det är fel väg att gå. Det påverkar SAS, och inte bara SAS. Exportstrategin är tydlig: Man vill ha fler direktlinjer till Sverige. Jag delar den visionen. Jag tror att det är mycket bra. Det är flera bedömare som menar att en av de viktigaste faktorerna när det gäller att få fler huvudkontor till Sverige är att vi har bra flygförbindelser. Att då i det läget genom flygskatten pressa ut flyglinjer från landet kan inte vara rätt för SAS och inte heller för andra bolag.

När det gäller åkerinäringen föreslår regeringen en kilometerskatt, eller man har åtminstone ett resonemang om det - vi får väl se om det kommer någon kilometerskatt eller inte, men det verkar hur som helst komma något liknande.

Mitt och Moderaternas besked är att företag ska flytta till Sverige, inte från Sverige. Då krävs ett företagsklimat som är attraktivt.

Vi kan se på World Economic Forums konkurrensindex. Där har Sverige tagit positioner generellt sett, och jag välkomnar det. Jag tycker att det är mycket bra och glädjande. Men på några delområden har vi halkat efter rejält.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I senaste rankningen tappade Sverige 26 platser och ligger nu i botten, på plats 120 bland 138 länder, när det gäller skatter som stimulerar till arbete. I det läget har regeringen redan höjt skatterna på företagande och jobb med 40 miljarder, och man har aviserat ytterligare höjningar med bortåt 20 miljarder. Detta blir extra problematiskt för alla de människor som lever i utanförskap.

I regeringens budgetproposition nämns att det är 980 000 människor som lever i utanförskap. Många av dem kan komma tillbaka till arbete med rätt politik. Men vi vet att fyra av fem jobb skapas i småföretagen. Att då öka beskattningen och göra det svårare och minska drivkrafterna till arbete och entreprenörskap är helt fel väg att gå.

Varför tar närings- och innovationsministern inte intryck av World Economic Forums rekommendationer, som går ut på att se över skatterna och förändra drivkrafterna till arbete genom skatter?


Anf. 51 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag noterar att svaret på frågan om SAS var att Moderaterna inte hade något att säga om social dumpning i den här frågan heller. Det är ganska symtomatiskt att ni aldrig har något att säga om rättvis konkurrens och sjysta villkor vare sig på arbetsmarknaden i Sverige eller i flygbranschen i Europa. Därför valde jag att ta fasta på vad interpellanten skrev om just SAS. Vi driver en politik för sjysta villkor både här hemma och i Europa.

Är det då så att företag flyttar ut i massiv skala från Sverige, eller är det så att investeringarna in till Sverige ökar? Låt oss titta på statistiken. Förra månaden rapporterade Kommerskollegium att utländska direktinvesteringar fortsätter att flöda in till Sverige. År 2016 ökade flödet från 52 miljarder till 168 miljarder kronor. Det är enorma investeringar som kommer till Sverige.

Vi har sett en del exempel på detta i medierna, oavsett om det handlar om datacenter som etableras eller om industriföretag som väljer att bygga ut. Faktum är att industrisektorn inte har gjort så här stora investeringar sedan finanskrisen. Både internationellt kapital och näringslivet i Sverige verkar tro ofantligt mycket mer på Sveriges utveckling än vad Moderaterna gör.

Vi har gått från en situation då vi hade väldigt stora underskott i den offentliga sektorn, vilket skapade en osäkerhet om den ekonomiska politiken. Att vi nu har tagit oss till en situation med överskott i den offentliga sektorn, där vi har råd att göra ökade investeringar, är också en av förklaringarna till att stabiliteten i svensk ekonomi värderas ännu högre i internationella rankningar. Och det är få saker som ger så mycket trygghet när det gäller investeringar som att det är ordning och reda i statens ekonomi och att man därmed har möjlighet att göra ökade investeringar.

Beviset för om man gör rätt eller fel i ekonomisk politik handlar i mycket om hur det går och om vilken effekt man får av den förda politiken. Jag kan konstatera att det är 150 000 fler människor som går till jobbet. 96 000 av dem är i privat sektor. I det här sammanhanget är det också viktigt att man förmår att hålla ihop samhället. Vi var inne på detta i den förra interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, vi har föreslagit några skattehöjningar för dem med absolut högst inkomster i Sverige. De får betala lite mer. Men vi sänker skatten för de pensionärer som har jobbat ett helt liv. Vi sänker också skatten för de företagare som väljer att anställa sin första person. Det är en riktad skattesänkning till just växande företag. Om bara några tiotusental av de 300 000 företag som berörs av detta skulle våga göra sin första anställning skulle det ha stor betydelse för sysselsättning och arbetslöshet runt om i Sverige.

När man jobbar med skattepolitik gäller det att rikta sina insatser till det som ger mest nytta. Jag ska inte gå in så långt på skattepolitik nu eftersom jag bara har 56 sekunder kvar. Men man kan konstatera att den förra regeringen lade väldigt mycket pengar på sänkta arbetsgivaravgifter för unga - 16 miljarder kronor om året. I dag är detta som bortblåst i era motioner till riksdagen. Varför det? Därför att det inte fungerade. Det kostade väldigt mycket pengar, men det gav ingen utdelning. Nu har vi tagit bort detta och sett till att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten, så att vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år.

Man måste också våga prioritera resurser i statens ekonomi och göra det som ger mest pang för pengarna.


Anf. 52 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! När SAS meddelade sitt beslut sa man att syftet var att sänka kostnaderna för arbetsgivaravgifter och skatter. Att SAS flyttar ut eller skapar hubbar någon annanstans, på vilket sätt förbättrar det arbetsvillkoren? Jag ser inte det.

Sedan tog ministern upp investeringar till Sverige. Det är alldeles korrekt att investeringar kommer till Sverige, och det är mycket glädjande. Men fortfarande är utflödet större än inflödet. Att det är ett inflöde i en högkonjunktur är mycket bra. Vi är säkert båda lyckliga över det, och jag hoppas att inflödet fortsätter.

Regeringens politik på området är att man gör en del insatser, men man tar samtidigt tillbaka tiofalt. Det man satsar tar man igen tiofalt genom skattehöjningar.

För mig är varje enskild företagare en hjälte. Det är någon som tror på en idé, som utvecklar den och genom sin kraft och sitt engagemang väljer att riskera en hel del för att skapa försörjning för sig själv och kanske till och med för andra. Arbetslinjen börjar ju i företagen. Det är genom företagsamhet och genom nya och växande företag som fler får anställning. Fler får sysselsättning, och fler kan känna en verklig trygghet.

Det är här skiljelinjen går i företagarpolitiken. Antingen vill man underlätta för företagen - man ser över regelverk och regelkrångel och justerar skatter så att man ökar drivkrafterna för företagande - eller så lägger man fram förslag där företagen begränsas och företagande försvåras. Jag tror att vi måste öka tempot, både i regelförenklingen, som var uppe i den förra debatten, och när det gäller att förändra regeringens skattepolitik, där man ger en krona men tar tillbaka tio. Så kan det inte funka.

Jag vill avslutningsvis tacka för debatten.


Anf. 53 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag tror inte att detta är vår sista debatt om näringspolitik och jobbpolitik. Det bör inte vara den sista i alla fall, för det är en viktig fråga.

Sverige är inne i ett bra konjunkturläge - det är sant. Det vi nu måste diskutera i Sverige är: Hur håller vi uppe den tillväxttakten? Vad riskerar att bromsa tillväxten? Då tror jag att Moderaternas investeringsbroms - med neddragningar när det gäller bostadsbyggande, underhåll i infrastruktur och frågor som handlar om hur vi långsiktigt ska klara vår internationella konkurrenskraft, inte minst kopplat till internationalisering och export - är fel väg att gå.

Jag tror att det är viktigare att satsa på kompetensförsörjning med ett kunskapslyft, som vi har inlett och som betyder jättemycket för företag runt om i Sverige. Jag tror att det är viktigt att bostäder fortsätter att byggas i en hög takt, kontinuerligt över många års tid. Jag tror att infrastruktur - även bredbandsutbyggnad - är helt nödvändig för företagens möjlighet att fortsätta expandera.

Sedan behöver vi också en näringspolitik som tittar på finansiering, export och möjligheten för företag att växa. Det gäller första fasen, personaloptioner men också lånefinansiering. Det handlar också om frågor om betaltider för företag. De ska veta att de får betalt i tid för det de gör. Men jag vill också säga att frågorna om investeringsfrämjande, om Testbädd Sverige och om samverkan kring hur vi ska möta framtiden med innovation och digitalisering är viktiga frågor, inte bara för varumärket Sverige utan också för nästa generations exportframgångar.

Detta kommer vi att fortsätta att jobba med i regeringen, gärna i brett samförstånd, men då måste man våga bedriva en ekonomisk politik som leder till överskott, inte underskott, och ökade investeringar i samhällsekonomin.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:451 SAS flytt av verksamhet utomlands

av Jörgen Warborn (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

I början av februari månad kom beskedet att SAS flyttar delar av sin verksamhet utomlands. Ett luftfartstillstånd etableras på Irland, och operativa baser i Spanien och London skapas. Anledningen till beslutet är enligt SAS höga skatter, pensionskostnader och sociala avgifter i Sverige. SAS uppger att de stärker sin konkurrenskraft genom beslutet.

Den svenska statens aktieinnehav i SAS ligger på 17,2 procent, och näringsminister Mikael Damberg har gjort klart att staten ska sälja det återstående aktieinnehavet. Att till och med Skandinaviens största flygbolag, SAS, flyttar verksamhet utomlands vittnar om hur dåligt företagsklimatet verkligen är i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vad avser ministern att göra för att förbättra företagsklimatet så att företag som SAS har kvar sin verksamhet i Sverige?